onsdag 1 juli 2009

Vita leendet och rötan därbakom



Nyheten (SvD) att våra fixade tandrader ruttnar inifrån efter några år, är förstås lika osmaklig som obehaglig. Jag minns från många år tillbaka utseendefascisten och hårexperten Björn Axén i tv. Tillfrågad om vad det han tyckte var det värsta som fanns, väntade sig kanske en naiv människa som var omedveten om hans gay-esteticerande läggning att han skulle säga något "stort", något om läget i världen, svälten i Afrika, eller liknande.

Men nej, i den esteticerande människans värld når man inte långt utanför sin egen kropp: "Smuts bakom öronen!" utbrast den kungliga hovleverantören med en rysning. Jag bara gapade.

Samme Axén begick några år senare självmord då det stod klart att han var en av de tidiga HIV-positiva fallen i Sverige. Så lite substans har en människa som lagt hela sitt på att söka skapa en yta som skyler känslan av att vara en misfit.


Så vad om snygga tandytor som förgås inifrån? Är det kanske så att Naturen kräver att få sista ordet mot den fåfängliga mänskligheten?




Ålderdomsfasen indikerades i antiken och under lång tid därefter genom den långsamma men obevekliga Saturnus, härskare över knän, hår, naglar och tänder.

Saturnus är iskall, han visar obönhörligt vilka de genuina värdena var under själva demaskeringen. Därför fruktar så många Döden, för de vet att de kanske investerade väl mycket tid och möda på fel saker, på livets bling-bling.

Paradoxen är att det är Saturnus som både lockar oss att samla våra skatter på jorden och sen tar allt ifrån oss!

(Bilden: Omslaget till skivan "Communion" av göteborgsbandet The Soundtracks of our Lives. Se även inlägget nyligen om bandledarens horoskop kontrasterat mot några urtypiska svenskar.)

1 kommentar:

  1. Stackars hockeyspelare.... blir flytande föda och sugrör då.

    SvaraRadera