Utvidgad uppenbarelse för västcivilisationens mentala veklingar

The music is somber almost to the point of humorlessness, and the lyrics will precipitate the rolling of eyes among some listeners, but this is '90s psychedelia at its finest.

Stewart Mason, AllMusic.com

Inte bara är Soundtracks of our Lives andra album deras odiskutabla mästerverk så här långt, ett större finger åt den egna kulturkretsen än som ges i skivtiteln - i ungefärlig svensk översättning i rubriken - är svårt att föreställa sig. "Herren Jehovas soluppgång", som en låt säger - ingen kan se Gud och sedan leva vidare på sitt gamla förfallna vis.

Sedan den indiska astrologin uppenbarats för mig via två distinkta drömmar (2006 och 2007), har det varit ett oförställt nöje att beräkna födelsedagen på varje offentlig person och se vad som resulterar.

TSOOL:s andra albumtitel synes ligga sammanfattad i horoskopet för Ebbot Lundberg, som (ursäkta övriga bandmedlemmar) jag uppfattat som den drivande konstnärliga kraften i bandet.

Ebbots födelsedag enligt
den sideriska zodiaken

Indisk astrologi har en "less is more"-attityd till frågan om kommunikation eller "Communion" mellan planeterna. Aspekttyperna är få och ingen planet (eller gud) kan bilda alla aspekter.

Till exempel är Jupiter (Zeus, eller på sanskrit, Guru, "läraren") ensam om att kasta sin välvilliga blick mot tecknet 120° längre fram i zodiaken och sedan ännu en blick 240° framåt (vilket under vissa omständigheter resulterar i en magisk triangel över hela himmelen - se Platon för den geometriska figurens unika särställning).

Det förvånar mig inte alls att hitta Jupiter i det Jordtecken, Oxen, som har så mycket med oralitet och musik att göra och se hur välviljans och framgångens herre kastar sitt långa öga mot konsternas Venus som befinner sig i den mest stilmedvetna av alla tecken, Stenbocken.

Konservativa Stenbocken behärskas av tidens herre Saturnus (Kronos, eller på sanskrit, Shani, "den långsamme"), och det är inte så märkligt att Ebbots musikaliska preferenser går bakåt i tiden och att TSOOL från första början har beskrivits som ett band som kan ta material ur det förflutna och få det att upplevas relevant i dag.

Utan den här lysande aspekten mellan astrologins två naturligt goda planeter hade dagen för Ebbots födelse enbart varit dysfunktionell, och utan någon artistisk kanal för att uttrycka eländet.

Och det är nu vi kommer till frågan om västcivilisationens mentala veklingar, dvs den totalt övervägande majoriteten om man ska tänka sig en konsekvens i Ebbots och TSOOL:s vision (vilket man alltid ska när Saturnus är förhärskande).

Veklingarna har avbildats på tydligast tänkbara sätt på senaste albumet "Communion" i formen av en serie foton på västerländska konsumister med fixade vita tänder och påklistrade leenden i sin docksskåpsliknande, köpta tillvaro, åren innan Herren Jehovas soluppgång dagades.

Ebbots födelse inföll i det gruppsociala tecknet Vattumannen enligt den sideriska zodiaken. Dess aspekt av kollektivitet framgår inte tydligt av symbolen av människan som bär ett vattenkrus, men kan härledas genom att motpolen, Lejonet, representerar distinkt individualitet, och i sociala kategorier, konungen.

Alla zodiakens 12 tecken kompletteras av sin motpol, och den logiska slutsatsen är att Vattumannen symboliserar undersåtarna, folket som bär bördor och hämtar sitt vatten från brunnen.

Sveriges nationalhoroskop (nytt fönster) visar att vi är ett Vattuman-land, om någon nu undrat varifrån vår jantelag och den socialdemokratiska enhetsskolan som sökt framtvinga identiskt liktänkande och uniforma medborgare kommer. Vårt land agerar ut det kosmiska program som folkmentalitetens tecken står för. Vårt land som en liten tanke i Världssjälens ogripbart komplexa medvetande!

"Folkmentalitet" - notera att vårt nationaltecken tillhör Luftelementet (trots att vatten figurerar i namnet) och dess härskare är Saturnus, den långsamma men organisatoriska och samlade.

Jag vill påstå att det är därför vi hittar så enastående folkkära artister just i Vattumannens tecken. De utstrålar något som resonerar med den svenska anden. Svensken, utomlands känd som aningen inåtvänd och kanske lite trög och tråkig - men vänlig - är saturniska kvaliteter. Ja, det vänliga kommer inte från Saturnus utan från Luftelementet, som alltid tillför humanitet eftersom det dock kommunicerar med andra.

(Vill man gå djupare i nationalhoroskopet ligger vänligheten kanske snarare i ascendenttecknet Vågen, den "persona" eller yttre rollmask som landet visar upp. Vågen är ett vänligt tecken - kommunicerande Luft igen - och inte så lite orienterat mot jämlikhet via dess härskare, balansplaneten Venus.)

Ta, innan vi återvänder till Vattumannen Ebbot t.ex. Thomas Ledin, född i Vattumannen under nymånen - så att vi finner både Solen och Månen tillsammans för dubbel betoning. Även den framgångshungrande norra månnoden Rahu samt kommunikatören Merkurius ligger i Vattumannen för en riktigt kraftfullt typfall av Vattumannen av den "folkliga människan".

Ledin har f.ö. som Ebbot också Venus i Stenbocken (dock utan särskilt stöd från överguden Jupiter), vilket kan antyda att han inte är särskilt "nu" eller "leading edge" när det gäller sin musik. Den saturniskt färgade människan lutar sig som sagt tillbaka i tiden för att hitta sin identitet. Ledin-fraser som "I natt vill jag leva..." uttrycker i skenet av detta mest en fåfänglig önskedröm.

Saturnus är för långsam för nuet, den hinner inte leva eftersom den processar en hel mansålders intryck i huvudet varenda gång den krävs på en reaktion. Stunden går den ofta förbi. Sådan är också den svenska folksjälen. Detta är det vemod det ibland talas om. Det kommer från en "lindrig" Saturnus (som i dess akuta tillstånd är rent depressiv).

Bland yngre programledare har jag noterat hur Gry Forssell verkligen etablerat sig som en självklar fixstjärna. Vattuman igen (och Venus tillsammans med lyckobringaren Jupiter i "gammalmodiga" Stenbocken - hennes dragningskraft funkar på alla åldrar). Om jag inte har helt fel började hon bygga sin folkliga profil genom att dra land och rike runt med någon musikprogram för ungarna. Venus och Jupiter såg vi alltså även kombinerade hos musikern Ebbot Lundberg (och i hans fall också inflätade med den hungrande demonen Rahu, vilken även Ledin hade känningar av).

Och om någon fortfarande tvivlar på att svenska folket, detta kollektiva Vattuman-medvetande, väljer sig självt via sina favoriter: Lill-Babs Svensson är givetvis också född i Vattumannen!

Och hon har likt Gry Jupiter (framgång) i gammalmodiga och alls inte värst trendiga Stenbocken. För att ytterligare understryka att vi talar tradition har Lill-Babs också sinnelaget (Månen) i jordbruna och musikaliska tecknet Oxen.

Men notera finliret: Lill-Babs fartiga och klämkäcka stil skiljer sig mycket från Ledins, som jag ibland tyckt varit tillkämpad när det krävts energi. Han och Lill-Babs har helt olika krigsplaneter - Lill-Babs i den furiöst utagerande (och enormt personliga/jag-centrerade) Väduren. Ledin har en mycket coolare och mer avvaktande grundton: Mars i motsatta balanstecknet Vågen!

Uppenbarligen slår blodplaneten igenom en hel del i personligheten. Själv född med Ledins placering brukade få huvudvärk av en bekant som bluddrade på med osammanhängande tankestil och vispade med händerna. Idag vet jag varför: två energistilar råkade i frontalkrock, bekantens Mars i Väduren (Lill-Babs-läget) var för mycket rå energi för en balanserad Våg som hellre artikulerar sina tankar än fyrar på i totalt utagerande!

Så långt de svenskaste av svenskarna... Men nu hörde jag någon ropa "Arne Weise" i huvudet på mig, och för ett ögonblick blev jag osäker. Hur kunde jag glömma denna totala institution? Alla dessa Weises julaftnar i televisionen... Var det en förträngning för att jag var rädd att den snygga svit av svenskhet som så enkelt kom för mig och som stämde vid varje kontroll av födelsedagen var på väg att brista?

Jag hade inget minne av Arne Weises födelsedag, men kollade med viss bävan upp det.... Herregud. Ännu en Vattuman! Och dessutom av Thomas Ledins kaliber, dvs en nymåne med både Sol och Måne på plats för en klockren gestaltning av "kollektivmänniskan"!

Och därmed har vi rört oss kring Ebbot Lundbergs viktiga positioner några gånger om! Så varför då hans osvenska dystopier om mentala veklingar i väst? Varför njuter inte han av att vara svensk och av det "goda livet" som vi andra?

Återvänd till hans tagning på Vattumannens tecken i kartan överst och jämför med t.ex. Ledins neutrala gränsande till lätt negativ samling i Vattumannen. (Rahu dras med dåligt rykte i indisk astrologi, den är "hungrar efter odödlighet" vilket kanske är varför Ledin gifte in sig i Stickan Andersson-imperiet - ja, själv upplevde han säkert kärlek, för våra djupast liggande motiv är inte alltid uppenbara för oss.)

Jämfört med Ledins typ av Vattuman är Ebbots "folklighetstecken" rena rivjärnet! Här har himmelens båda "naturligt onda" gudar samlats: Mars, bringare av krig och ofärd, samt Saturnus, onekligen ålderdomens, långsamhetens och hämningarnas planet. Den är också liemannen, den ultimata gränsdragaren. Går det att måla en glåmigare bild inom sitt eget födelse (sol-) tecken?

Den sparsmakade indiska uppsättningen av interplanetära aspekter berättar mer i Ebbots horoskop: Jupiter i Oxen, framgång i monetära frågor och kärlek till mat och dryck (Oxen är ett mycket enkelt och sinnligt tecken) drar på sig ovett från den krigiska Mars, som från folkets tecken kastar en ilsket ont öga ett kvarts varv framåt. Vattumannen och Oxen sammanlänkas på ett problematiskt sätt (pga Mars) och vi får i princip skivomslaget till "Communion": det leende paret med sin lemonaddryck. Folket som bara lever för sin konsumtion! De svagsinta.

Mars agg följer också med när Saturnus kastar sitt långa onda öga framåt och träffar demonen Ketu (södra månnoden) i Skorpionen. Ketu representerar avsägelse, avmätthet och liknande och Skorpionen är redan i sig ett problematiskt tecken med mycket reservationer.

Månen (sinnelaget) svarar via Väduren och dess herre på den här mörka tonen. Jag får bilder av en verklig stoiker som stålsatt sig mot den lägre själens irrationella framryckningar, samtidigt som Ebbots Merkurius under själva dygnet han föds tappar fotfästet i den mentalt avklarnade Vattumannen och faller till "debilitet" i Fiskarnas virvlande vattenström - faller ner i kaos och ny inkarnation...

Den här födelsedagen är det som bäddat för en blivande civilisationskritiker, en vildsint konstnär själv inte någon främling för Kaosmakterna.

Likväl kvarstår troligen Vattumannens (ett intellektuellt Lufttecken) litterära böjelse som den övergripande gestalten. Den som tittat på Ebbots texter ser att han är väl beläst. I det förenklade format som en rocktext utgör, ligger en ockult filosofisk världsbild dold.

De små gnistrande pärlorna fick mig att lägga denna modesta hyllning till en som problematiserat den fallna västmentaliteten på Ockulta ögat istället för på den dedicerade astrologibloggen.

Ja, egentligen kanske inte hyllningen går till Ebbot och TSOOL utan till Världssjälen, för dess goda smak att ömsom salta och sockra för all den variation t.o.m. inom kollektivkroppen som illustrerats av horoskopen för de här folkkära svenskarna, och - i en unik division för sig - Ebbot.


Tillägg 090701.

Dagarna efter inlägget kom Hasse & Tage krypande i huvudet som en eftertanke, men särskilt Tage som blivit något av ett sekulärt helgon i den svenska folksjälen.

Jag hade inte inspekterat Tages horoskop på många år, men minnet stämde: han är också Vattuman eftersom han tillhör de 20% som var födda så sent i tecknet i den västerländska zodiaken att de fortfarande har samma soltecken efter justeringen till den korrekta zodiaken. (Vapendragaren Hasse Alfredsson och Tage har perfekt synergi mellan sina himlar, för Hasse är född i ett Lufttecken han också, Tvillingarna, och båda hade precis samma sinnelag: Månen i Skorpionen för den där mörka, skruvade humorn! Jfr Hasses "En ond man".)

Ja, det finns god anledning för svenskarna att fundera över vårt eget soltecken, dess kombination av Luft, rigiditet (Fixerad "kvalitet) och de övriga ingredienser som aggregerats till en arketyp. Kvaliteter som Tage hade åsikter om, en kritik vi kunde le åt eftersom den kom från "en av våra egna".


PS. Jag har naturligtvis köpt alla TSOOL:s skivor som en god beundrare av bra konst. Säg nej till den snåle fan inom dig som vill ha stor musik men inte vill betala för den.
:-)