torsdag 25 februari 2010

Kreativ rusch för 40.000 år sedan



Den här nyheten ger lite perspektivsvindel. Man tenderar ju att förställa sig förfäderna som närmast medvetslösa zombies, utan förmåga att flytta psyket bortom det subjektivistiska ego-perspektiv som dagens mänsklighet ännu slavar under. Men, nej då. Kanske var folk fullfjädrade ut ur kroppen-resenärer på den tiden!

The Lascaux caves, in the Dordogne region of France: There you can see a painting of a red cow with a black head high on one of the walls. Up close the cow appears to be stretched from head to toe, but when viewed from the ground the cow regains normal proportions. This technique, known as anamorphosis, is highly advanced, and suggests the painter was considering his audience as he painted the cow.


Metempsychosis

Märkligt mycket tid och möda spills på religionshånande (bashing) i Sverige. Mycket av den kommer från samhällets undervegation. Dessa arma själar kommer aldrig i sina nuvarande liv att upptäcka t.ex. Katolska kyrkans encyklopedi vars artiklar inte bara är detaljerade utan också skrivna på ett underhållande sätt.

Här är en alldeles utmärkt översikt av metempsykosen eller själavandringaren. Den innehåller flera faktabitar jag inte kände till fast jag trodde jag var intresserad av ämnet.


Se sakligheten i materialet - ljusår över den smörja den skränande svenska sekularisten häver ur sig i sina försök att jämställa all religion med det absolut sämsta han fått nys om ur den världen. Jag upprepar min misstanke: Sverige är en demonbesatt kollektiventitet. Lycka den som bevarar sitt psykes integritet i en färd genom denna portion av rumtid!

:-)

RES: Vad gäller saken?

"Skåpmat" från 2009. Ett brev till en människa som poserar som intellektuell men aldrig har en kommentar värt namnet. Pärlor för svinen? Kanhända finns här några tankar av allmängiltig karaktär och jag lägger ut texten med ett tillägg om en klen nätdiskussion nyligen som illustrerar problemen med alltför vitt skilda språkspel.

*****

Det gäller att göra bakläxan där det först kraschade för västerlänningen, så 11e århundradets diskussion om realia och nomina passar bra!

Vad är då en Sak (som i sakfråga) för något?

Den som är nominalist och smiter sakdiskussioner genom att fegt stanna innanför sin semantiska bubbla gör sannerligen inte sin omvärld någon tjänst.

Genom att vägra prata på andra än sina egna villkor - med de egna ord han äger och vilka han till yttermera visso bara betecknar som "nomina" - ordetiketter som någon dyslexiprofessor rörande beskrev dem för att inte hans svagsinta lärlingar skulle tappa greppet - på det sättet smiter luftbubblemänniskan bekvämt undan de förpliktelser det medför att ingå i ett intellektuellt sammanhang som även innefattar andra ståndpunkter än hans egna.

Genom sitt solipsistiska och inflexibla förhållningssätt söker den här personen i sitt sinne, men hittar kanhända ingen Sak i hans av nomina uppförda mentala luftslott som matchar den diskussion som drivs ute på den intellektuella allmänningen. Därför anser han sig ha rätt att avvika från diskussionen ute på allmänningen.

Naturvetare av den skeptiska övertygelsen brukar vara av den här typen, de driver en egen diskurs i diskurser och hittar aldrig nivå, då de tror sig representera objektiviteten. (Objektivitet är i själva verket alla tänkbara perspektiv samtidigt, dvs det vi skulle betrakta som kaos!)

Det korrekta vore att säga att han inte kan diskutera saken, men ett diffust "smitande" från allmänningen tolkas av omvärlden som att han inte förstår eller avsiktligen korrumperar diskussionen. 

Jag hade förmånen att småtjafsa med en människa som vägrade acceptera astrologins semantiska universum på min andra blogg, och det var häpnadsväckande att se hur denna gay människa pga investeringarna i sitt semantiska universum inte förmådde ta till sig en så enkel språklig konvention som att astrologin använder "Skorpion" som markör för "synd" eller "korruption". Hela språkspelet satte hans sekulära, gaykramande världsbild med dess värdesystem i gungning...1

Det här skissade scenariot om luftbubbleindividen tecknar en människa i kramp, i ren och skär vägran att prata i termer andra än hans egna. Ibland springer den krampande efter "auktoritetsargumentet" och börjar räkna upp hur många böcker man måste ha läst för att få öppna munnen. Då har en diktator, en envåldshärskare tagit över psyket.

Vägen härifrån går rakt in i sinnesjukdom, men lyckligen kan man med lite mental disciplin hejda dessa urspårningar - ofta bara genom att varva ner, och ge Saken två dagars respit och sedan tänka igenom en gång till.

För att summera och vidareutveckla. I den här personens värld av "ordetiketter" - nomina - matchar kanhända inget ord den Sak som diskuteras "där ute", och det tillhör den skadade egocentrikerns beteendemönster att vägra gå ut och blanda sina tankar med omvärldens på förutsättningslös grund.

Detta upplever nämligen Ego som ett skräckinjagande offer av sin unika särart, en ohelig rasblandning med "dem är ute", vilken skadar hans egen allmakt. I psykologiska termer: här syns symptomen på störning i det lilla barnets egoformulering - arbetet på egoformulering fortsätter genom livet utan att få något avslut och medan barnet till kroppen blir allt äldre är det alltjämt en liten diktator som kräver att allt måste diskuteras på barnets villkor, med barnets "ordetiketter" - nomina.

Vi talar här samtidigt om den samlade sjukdomsbild som i olika århundraden kallats, synd, hybris, dyslexi, autism, med mera. Allt bottnar i att individen vägrar "komma ner från hög häst" och offra sin position för HELHETENS SKULL.

Det nya modeordet "intersubjektivitet" implicerar att alla parter bidrar till Saken, inte att var och gör sitt bästa för att få tåget att spåra ur. Saken är den diskurs som växer fram som ett konstverk som är större än de enskilda bidragsgivarna. Vi har ett ord för denna process: kultur.

I definitionen av syndafallet i nyplatonisk tagning ingår just att Ego spräcker Enheten genom att hela tiden dra skevt i alla diskussioner. I det perspektivet är Ego känd som Satan - han som bara kan säga emot.

Satan är en energitjuv eftersom han behöver andras arbete, andra som framlägger en SAK till betraktelse och diskussion. Allt Satan gör är att förneka det han ser (och möjligen, om "inmatningen" i det sataniska svarta hålet var kraftig nog, att han får in tillräcklig energi för att lägga ut sin negation i några fler ord än bara ett "nej").

Och vad är förnekelse om inte blindhet! Där har du orsaken till ordblindhet - roten ligger i en styrning av Satan eller, avmytologiserat, av det egna Egot. Och Egot är, säger indisk filosofi, falska skygglappar som förvränger och bryter ner förmågan till att förstå. Giordano Brunos tips: Sluta skygga inför Världssjälen, börja kopulera med den, förbehållslöst!


Mer om klantskallar som inte förstår att olika språkspel innehåller olika observanser - danskarna och deras provokationer av muslimer. Dansk tidning backar inför sitt tilltag.


*****

Här är fem sidor ur Göran Hägglund - Teologins Historia (1956) till nerladdning som PDF i okej skärmkvalitet. Ignorera att texten för tankarna till teologin - det är realiestriden samt occamismens problem som är det intressanta. "För tankarna"? Ja, i en människa som slutar tänka redan efter en fackindelning kan en bok bara handla om en sak, kan bara tillhöra ett ämne.

Som en ovanligt förstockad pseudo-intellektuell bekant säger för att slippa mina inviter till diskussion (alltid tankekrävande!): "Det där tillhör inte mina problemformuleringar". Naturligtvis är han född i Oxens tecken, dödsynden Lättjas eget tecken! Ibland (men inte alltid) går just det ytliga draget i dagen hos Oxarna. Men vi andra kan lätt förstå och instämma i det kinesiska talesättet, "i en mästares händer är inget material oanvändbart".

Det går utmärkt bra att ta en teologibok avsedd för blivande präster och även där lära sig om medeltidens brottningsmatch med Platon och Aristoteles. Faktum, det är via teologisk litteratur man skall studera roten till det som blev vår sekulära kulturs begreppsnominalism och vägran att uppfatta en ontologisk nivå från vilken tanken hämtar sina formuleringar.

Bildningen låg ju hos teologerna förr, och att läsa någon vänster-materialistisk fransk homosexuell historiker, som försöker bryta ner hela historien i dekonstruktionistiska krumbukter, är som att erkänna att man inte tål att studera verkligheten själv, utan vill ha vinklade förklaringar som smeker en medhårs.

I synnerhet apropå britten Occam, som blivit normbildande för det skeptiska väst, är det fascinerande att se Hägglund antyda hans problematiska nominalism. Det var kristendomen själv som framfödde det monster som sedan gav oss rena dårpippis som Humanisterna.

Den moderna skeptikern kan, om man läser Hägglund med intelligens, enkelt ses som en sekulär version av den bibel- och bokstavstroende literalisten / fundamentalisten!

Samma intelligensbefriade attityd ses alltså i skränandet efter empirisk metod eller "evidens": 

"Ge mig tecken på att mitt nomina, min ordbild, har något som talar för sig". 
Vad den sekulära empiristen säger, är alltså: "Ge mig tecken på min egen konstruktion av tecken". Här avslöjas att han är fånge i sin egen luftbubblevärld och bara kan hantera saker på sina egna villkor. Skyddad verkstad-varning!

Något tecken på att den sekuläre nominalistens tecken håller, kan inte ges. Han har redan från början stängt sig inne i negativitet gentemot sig själv. Det är nämligen från Centrum alla tecken till att börja med utgår! Detta är ett axiom.

Och så dör ateister, och sekulära nominalisten i sitt eget mörker, dag efter dag efter dag, intill deras inre daimon upplever att förödmjukelsen tjänat sitt syfte och individen plötsligt är mogen en omorientering eller omvändelse i något avseende...


_____

1. Det var början till ett internettrolls kladdande på vart och vartannat hbt-inlägg, men då jag inte besvarade alla kommentarer, kom den röda tråden att hoppa bara mellan några få inlägg. "Falconer" inleder sitt ogillande över ett språkspel som ställer honom med tappad haka här (det är ju inte empirisk vetenskap som presenteras, så mycket förstår han):

HBT-präst: samma gamla astrosyndrom


Han sprider sedan sina märkligt glidande kommentarer på ytterligare några ställen, jag ska inte påstå att mina svarsrepliker är värst vakna eller exakta - med första kommentaren insåg jag att alla inte kan "frälsas", de kommer från ett alltför avvikande semantiskt universum:

Sedlighetsbrott och astrologin


Eftersom jag såg trenden, publicerade jag, den retsticka jag är, en analys av Elton John jag tidigare dumpat eftersom jag tyckte det räckte med analyser av det homosexuella fenomenet. Sångarens åsikt om Jesus som gay kom som sänd från himlen för att snabbt reaktivera den skrotade texten:

Gubbsjukans ansikte som homo


Eftersom jag någonstans vid följande kommentar beslog Falconer med att ljuga i sina inlägg finns det kanske skäl att ifrågasätta hans påstående även här och han förefaller inte alls fatta implikationen av ett uttalande i en tonårsblogg jag enkelt spårade som belägg på den tes jag drev i inlägget. Åter: "fånge i sitt egen luftbubblevärld":

Astrologin & Syndafallet


Efter att ha blivit ertappad med ett fabricerat påstående, skärper sig "Falconer" och börjar faktiskt titta efter det material på bloggen han först bara låtsades ha tagit del av, men gör det så ouppmärksamt på det språkspel han inte vill förstå något av, att han ändå inte lyckas med något:

Shit for brains


En intressant studie av en människa helt innesluten i samma förutfattade mening från första sekunden till den sista. Jag har på astrobloggen studerat flera fall av mentala störningar som astrologin illustrerar via Luft och Vatten som inte låter sig integreras. Jag misstänker att det var just ett fall av detta "syndrom" som låg bakom den usla förmågan att närma sig mitt astrologiska material och greppa det på dess egna villkor.

söndag 21 februari 2010

Vice versa!

Through hypnosis it is possible to consciously realize that we are spiritual beings occupying human form, not human beings striving to be spiritual.

http://www.spiritualregression.org/page.php?slug=about-hypnosis

Kommentar överflödig

SvD

torsdag 18 februari 2010

Marilyn Monroe redan reinkarnerad?

Hur fascinerande än dr Walter Semkiws första bok "Return of the Revolutionaries" var, upplevde jag tvivel inför påståendet att själen vid återfödelsen tar med sig ansiktsformen från ett föregående liv. Varför inte i så fall hela kroppen, lång, kort, etc... 

Och i samtliga dessa fall var det bara ett liv flera hundra år tillbaka i tiden som jämfördes med en människa i nuet. Betyder det att ett ansikte aldrig förändras eller att samma ansiktstyp så att säga cykliskt återkommer bara när ett visst tidigare liv står på "gör om och gör det bättre nu"...? Frågorna är många i dessa kunskapens yttersta gränstrakter (marker dit ingen sekulär typ ens bryr sig om att gå).

För en tid sedan återbesökte jag Semkiws sajt, www.johnadams.net och hittade Shakespeares reinkarnation - en nu levande man. Problemet är bara att ingen vet säkert hur Shakespeare såg ut, och kring de avbildningar som skulle kunna vara den berömde författaren, finns reservationer. Gravyren av en tämligen oproportionell individ i en tidig bokutgåva anses t.ex. vara avsiktligt skev eftersom bilden är en kod (Mark Anderson: "'Shakespeare' by Another Name"). Gravyren ger därför knappast någon säker upplysning om hur barden såg ut. 

Och än värre, fotot som Semkiws sajt visar föreställer inte något av de vanligen accepterade möjliga porträtten av Shakespeare! Faktum är att jag aldrig sett den här bilden tidigare, fastän jag under en period intresserade mig för frågan om författarskapet bakom Shakespeare.

Inte med ett ord nämner Semkiw att den dominerande litteraturteorin under 1900-talet hållit Shakespeare för att vara ett alias bakom vilket dolde sig den 17e greven av Oxford. Och denna finns på flera bevarade porträtt - inget av dem det allra minsta likt den Shakespeare som sajten lyfter fram. Semkiws mediala spaning följer den officiella och politiskt korrekta versionen om mannen från Stratford-upon-Avon. Detta är misstänkt.

När jag nu återvänder till Semkiws sajt och hittar en artikel om en kvinna som anses vara nästa återfödelse av Marilyn Monroe, kommer dubierna tillbaka.

Avgör själv om det gått pengar i det här projektet eller kanske alltid bara var det... (Det ena libanesiska fallet på den här sidan är faktiskt creepy, utseendemässigt!)


onsdag 17 februari 2010

Shakespeares hån av humanisterna

Med anledning av Humanisternas/Christer Sturmarks usla korståg mot paranormala fenomen (se Newsmill), kom jag att tänka på några Shakespeare-citat hämtade från en monografi av litteraturvetaren Martin Lings:
[A]ccording to humanism, humanity is the highest thing in existence, and humanity as such is limited to reason and to nature. Beyond reason, which marks nature's upper boundary, the supernatural begins. Under the flag of Renaissance humanism, naturalism in art and rationalism in thought march together side by side. It is clearly humanism, the rationalistic denial of all that is superhuman that the medieval Hamlet means by the world "philosophy" when he says:

There are more things in heaven and earth, Horatio,Than are dreamt of in your philosophy.
(I,5, 166-67)


Nor can there be any doubt that Hamlet is here voicing Shakespeare's own view. The same my be said of the equally medieval Duke of Vienna in Measure for Measure when he sums up Barnadine's badness:

Sirrah, thou art said to have a stubborn soul
That apprehends no further than this world.

(V,1, 478-79)

Denna fantastiskt penetrerande studie av de dolda andliga motiven i ett antal av Shakespeares pjäser har genom åren återutgivits under en förbryllande mängd namn. Jag upptäckte detta genom att köpa två titlar som jag trodde var olika böcker!

Martin Lings - Shakespeare in the Light of Sacred Art (1966)
= The Secret of Shakespeare (1984)
= The Sacred Art of Shakespeare (1998)
= Shakespeare's Window into the Soul (2006)

Pga olika paginering nämner jag bara att stycket är ur kapitlet om Othello.


Martin Lings 1909-2005
Keeper of the Oriental Manuscripts,
British Museum. Sufist.



Kanske vågar man föreslå djupa och ruskiga bottnar långt under den nominella vetenskapsivrande ytan hos moderna sekularister? Martin Lings igen:

I pjäsen Othello är det "framför allt blindheten som karaktäriserar den fallna människan, vilket lämnar en glipa genom vilken han han 'spinnas', dvs, bearbetas av djävulen, tills dess att den fallne blivit så 'perplex' att han börjar tro sådant som är sanningens exakta motsats." (4e utgåvan, s. 75)

Som den fallna människan är Iago, "bokstavligen så självcentrerad, förhärdad, principlöst skeptisk, en själ sammansatt av bedräglighet, avund, misstänksamhet, hat, bitterhet och hämndlystnad och så renons på egen dygd att han inte ens noterar samma kvalitet hos andra, en blindhet som till sist visar sig vara anledningen till hans eget nederlag." (s. 61)
 

tisdag 16 februari 2010

Materialismens slut

Charles T. Tarts senaste, "The End of Materialism", kan vara just en sådan koncis bok som skulle kunna få den scientistiska svensken att nyktra till.

Apropå Humanisternas senaste försök att i påhoppet på TV4/Caroline Giertz utrota de sista resterna av "oförnuft" i Sverige, och försöka slå i folk att parapsykologin skulle sakna positiva resultat. Tart är en tungviktare, notera hur han lockar fram "Ph.D."-titlarna att lovprisa hans argumentation.

måndag 15 februari 2010

Den perfekta löpsedeln

Jag syftar på Aftonbladets konstaterande idag, om extremt många dödsbränder under den gångna månaden" och dess hänvisning till kylan.

 

Nyheten beskriver bättre det som jag i det här nyliga inlägget fingrade vid: den symboliska tilldragelsen när eld- och olycksplaneten Mars i det säkra hemmets tecken Kräftan under några dagar flammade upp i flera incidenter, bl.a. som ett tidningsfokus på två husbränder under bara ett dygn (ännu ett hus brann strax därefter) och som en kaotisk Christer Sturmark i SVT-studions eftersnack till en diskussion om spökprogram på tv4.

Sekularistens hjärnsläpp är tydligen inte över än fast den farliga fullmånens mindre kända kusin, nymånen, börjar gå över nu. Dagen har sett en spöklikt usel artikel publicerats på Newsmill. I den anklagar Sturmark både tv4:s programledare Giertz för "lögn" och tv-mediet Evans för att vara för att vara en "cynisk kvacksalvare", men jag ser inte skymten till någon saklig underbyggnad för detta vevande. Så illa däran är han just nu att han inte kan skilja på betydelsen av "okvalificerad" och "diskvalificerad". En alltigenom medioker text.

Och jag menar alltså att det är astrologiska effekter vi ser, fast i lite olika yttringar. Det tidigare inlägget saknade egentligen bara en detalj, och det är att den kontraktiva Saturnus representerar kyla! Därför är löpesedeln här ovan perfekt, den nämner både elden från Mars, i opposition med frigiditetens tecken Stenbocken (saturnusbehärskat), varigenom - hör och häpna -  Solen bara häromdagen avslutade sin årliga trettio dagar långa transit. Och direkt, som bokslut, kommer nu den här rubriken som summerar ett månadslångt ont öga från eldplaneten mot tilldragelsernas planet Solen - i kylans tecken.

Förr hade astrologerna åsikter om vädret också, och det är naturligtvis kanske av intresse att finna de gångna trettio dagarna i det döda och kalla Jordelementet bekräftades av att även Stenbockens herre Saturnus sedan förra sommaren passerar genom ett annat Jordtecken, Jungfrun. Detta bäddade måhända för kylans återkomst efter allt prat om global uppvärmning...

Detta kosmiska partitur till de jordiska timandena (i deras principiella natur)  studerade människan och fascinerades av i äldre tid. Idag har vi istället får någon slags undermänniska som dikterar den vetenskapliga dagordningen genom att som en monoman försöksråtta på amfetamin kräva "upprepbara" och "kontrollerade" experiment. Medan de sitter där i sitt kvantifierande, förkrympta av Saturnus kontrolldårskap, passerar miraklet mitt framför deras ansikten utan att de märker något alls. 


scientisterna och wikipedia

Ett sällsynt försök att använda svenska wikipedia för en snabbrepetition av svenska termer inom epistemologin gav nedslående resultat. Scientistiskt inkrökta individer tycks vara de som känner sig kallade att definiera "den svenska verkligheten" via artiklarna. 

Att dessa inte är världens smartaste människor är den svenska ungdomens dåliga karma - att inte ha förtjänat en födelse i ett land med mindre skenobjektivitet än det här.

Således hittar jag en oacceptabel formulering i redan i inledningen av artikeln om vetenskapsteori (i stycket om dess historia) som tydligt röjer skribentens bristande vilja till objektivitet: 
Vetenskapsteorins historia börjar med försokraterna som var de första som ställde frågor om världen utan att ge religiösa och andra vidskepliga svar på frågorna. 
Notera konjunktionen "och" mellan fenomenen religion och vidskepelse och hur detta smutskastar religionen (eller praktiker som ryms under paraplybegreppet "religion") som legitim kunskapsväg. För motsatt åsikt, se integralfilosofen Ken Wilber (som jag ska erkänna att jag knappt läst något av), eller ett klassiskt uttalande från den taoistiska klassikern Tao Tê Ching:
Without going outdoors
one knows the world.
Without looking out of the window
one sees the Tao of Heaven.
The further out one goes
the lesser one’s knowledge becomes.

Therefore, the Man of Calling does not need to go
and yet he knows everything.
He does not need to see
and yet he is clear.
He does not need to do anything
and yet he completes.

Richard Wilhelms översättning

Lao Tzu ("den hedervärde åldringen" - igen vet vem som skrev texten) anknyter här till Platons idealistiska tradition vars ekon ännu genomsyrar de bättre delarna av västerländskt tänkande. Kants åskådningsformer påminner också om att det är lönlöst att stirra ut genom våra fem sinnen och mäta "världen" genom feedbacken på dessa. Det enda vi mäter är i själva verket våra medvetandens upplevlser. Jfr kvantfysiken och "observatörseffekten". Detta visste m.a.o. redan de gamla kineserna.

När jag sedan prövar länken till adjektivformen "vidskeplig", då ges ett cirkelargument som definition (!):
Med vidskeplighet avses en inre drivkraft, benägenhet, böjelse eller tendens att tillgripa vidskepelse, skrock och övernaturliga företeelser som förklaringar på tillvarons mysterier.
Inte konstigt att vi är en B-nation. Den som i stycket om vetenskapsteorin länkade till denna definition tycks inte ha funnit något att invända mot den. Ateisten Hedenius skulle vrida sig i sin grav över hur patetiskt blinda dagens unga materialister är.

Det är inte meningsfullt för vän av ordning att korrigera sånt här, bigotter har en tendens att ändra tillbaka och "reparera" sin världsbild om någon försöker öppna upp det slutna huset.

söndag 14 februari 2010

Sturmark blundar för fakta - bokstavligen!

(Not. Följande inlägg är tillämpad klassisk filosofi med kopplingar till Platons skola.)

Via Newsmill blev jag uppmärksam på att SVT i torsdags sände ett försök till debunking av fenomenet "liv efter döden". Jag var inte medveten om det, jag var under några dagar distraherad av mitt första möte med ett internettroll på min andra blogg. 

Dessa dagar är tiden för en synnerligen besvärlig nymåne som både utspelat sig i Stenbockens och f.o.m. söndagmorgonen i Vattumannens tecken. Sol och Måne har därmed under flera dagar disponerats av Saturnus - krampens eller kontraktionens (intelligenshämningens) planet. Och brännskadornas, enligt den eminente brittiske 1900-talsastrologen Charles Carter

Perioden har dessutom störs av att krigaren och eldplaneten Mars hetsar på i hemmets tecken Kräftan, och från detta klaniska och av nödvändighet begränsade perspektiv aktiverar den de sämsta sidorna hos den saturniska principen: dess diktatoriska oskick. Vi har således båda skadegörarna "i etern" under några dagar och två zodiakala principer i direkt opposition.

Den tillfälliga dårskapen i kosmos konkretiserades t.o.m. i en Aftonbladet-rubrik som perfekt illustrerar Mars sinnessjukdom eller brandhärdar i i Kräftans - det "trygga perspektivets tecken" inte mindre än psykets i dess temporära krig mot Sol och Måne i passage genom de två saturniska tecknen.

Också icke-astrologer kan förstå att detta tecknar turbulens, men man måste kunna något om antik symbolik för att veta i vilket håll man ska hålla ögonen öppna.


Intressantare än "flera allvarliga dödsbränder under lördagen i Sverige" - för Nödvändigheten (ananke) hittar alltid vägar till helt objektifierad manifestation - är den psykiska turbulens Mars drar med sig, särskilt i Kräftans tecken.

Här anses den annars heroiske krigare "debil". I den sexåtalade f.d. Länspolischefens horoskop noterade jag för en tid sedan ett särskilt beklagligt uttryck för hur denna driftens planet smyger in i kvinnans (Kräftans) skyddade revir och ställer till det! 

Håll dessa flera beståndsdelar i minne, när du tittar på Sturmarks beteendemönster i eftersnacket till SVT Debatt. Han är född med krampens Saturnus som söker lamslå hans Sol (perspektivbegränsning eller överbetoning av formalia - i värsta fall manipulation av objektiva fakta). Han föddes också då Mars passerade detta läge av smygande bakom mammas kjolar och neurotisk, till förföljelsemani gränsande protektionism.

I det korta klippet på SVT urartar eftersnacket där Sturmark deltar omgående till polsk riksdag. Först viftar Sturmark diktatoriskt med fingret mot den gråhårige äldre deltagaren och söker snarstucket freda sitt luftrum, "Det är jag som talar nu", bara för att sekunderna senare få totalt psykbryt och börja anklaga den andra (den mediala personen, om jag förstår rätt) för i värsta fall avsiktligt humbug.

Som tidigare i tv-sammanhang ser man Saturnus kontraktioner (spasmer) kicka in i ateistens psyke efter utfall, ett fenomen som också kunnat ses på dokumentärfilmer med diktatorn Hitler i talarstolen. Också Hitlers fria livsbejakande (Solen) var vid födelsen ramponerat av en attack från Saturnus. Det här kan i klartext betyda att en ond daimon håller en person i hårda tömmar. Se vidare arketypiske psykologen James Hillmans resonemang i "The Soul's Code" (1996).


Jag finner en kuriös parallell mellan Sturmarks uppträdande och det destruktiva troll som kladdade min andra blogg full av glåpord och förtäckta hot de senaste dagarna. Här kan vi tänka oss ett exempel på Platons Världssjäl och filosofens teori om hur planeterna hos "deformerade" människor skapar ren och skär galenskap.

För Platons underhållande men också allvarliga tankar i frågan, se efterordet till "En liten guppy (om agnosticism)" som jag författade i går, helt omedveten om att Humanisterna ännu en gång varit ute och generat sig i ett av deras många intellektuella lågvattenmärken. Det inlägget måste ha skrivits med någon slags telepatisk medvetenhet om att dumstrutar var ute på korståg!

Och för Sturmarks påpassligt skrivna brandfackla inför debatten - publicerad hos SVT - och dess påstående att, "Det finns mycket starka belägg för att vårt medvetande, eller själ om man så vill, upphör att existera då hjärnan dör", så vet den här bloggens läsare att Humanisternas ordförande far fram mycket selektivt med tillgänglig forskning.

Att det finns seriös forskning som talar för motsatsen sökte också den gråhårige deltagaren i SVT:s eftersnack säga i den hönshus av tjatter Sturmark drog ner scenen till. Behöver jag återigen nämna den imponerande studien "Irreducible Mind" av meriterade forskare och professorer som går igenom rön vilka sammantaget falsifierat Sturmarks påstående att medvetandet bara är en sladdrig bieffekt till den fysiska hjärnan?

Det finns mycket ytterligare vederhäftig litteratur och forskning för den som önskar öppna sina ögon, men bigotter vill inte nudda vid verkligheten!

Det är Sturmarks oändligt olyckliga födelsehoroskop, där en gastkramande Saturnus snävar in hans Sol och därmed vidsyntheten, i kombination med Mars (fanatiskt krig) grundat på Kräftans (klanens) partiella perspektiv som bäst förklarar (i väntan på biologin v 2.0) varför han är så otillräknelig i vetenskapliga diskussioner.

Hans månande om "naturliga förklaringar" är bara ren och skär panikrädsla för "Det okända", vilket hela hans kroppsspråk och beteende i SVT:s filmklipp omvittnar. Hur mycket bättre skulle inte Sverige gagnas om den här typen av demagoger rensades bort ur medierna, och seriöst förutsättningslösa individer istället bereddes plats. Humanisterna står ju överhuvudtaget inte för den öppenhet som kännetecknar den goda forskaren. De är helt självindoktrinerade via sitt eget censurerade utbud av uppbyggelseskrifter. En helt bisarr förening.

En destruktiv vågrörelse har gått genom kosmos i flera dagar nu, och de med sårbara punkter i sitt personliga mikrokosmos har dragits med i sympatheia.

Se även just föregående inlägg om den SVT-kritiska Newsmill-artikeln.


Tillägg 100215. Hittade en än mer perfekt tidningsillustration för den här tidsbegränsade konvulsionen i kosmos.


Utmärkt på Newsmill om spöken & journalistisk iq

Kommunikationskonsulten Torbjörn Sassersson har ett tacksamt material att skriva om när SVT-teamet bakom "Uppdrag Granskning" i sann VoF-tradition ger sig ut för att krossa tanken på liv efter döden som det presenterats i många år i konkurrentkanalen TV4:s "Det okända", men tappar sikte på sakfrågan och landar i en helt annan diskussion.

Är det bara jag som upplever att folk blir allt dummare? Tillbringar jag för mycket tid på nätet, där det garanterat mest tankesvaga segmentet håller till? Men har inte elementära kvaliteter som kursstabilitet och konsekvens börjat falla bort från stora segment av den svenska folksjälen?

Är det här kostnaden för de kopiösa mängder tjuvad film och musik, dvs, lättsmält material, och preferenserna för korta sms och twittranden? Har folkets RAM-minne börjar krympa till så hotfullt låga nivåer att det inte längre går att föra en meningsfull diskurs?

Jag har studerat flitiga kommentatorer på Newsmill - röster från folkdjupet. En del skriver ymnigt och långt, men ju närmare man ser på de i grunden politiska åsikterna, desto mer yr blir man. Självmotsägelser i parti och minut. Det är som att se barn som börjat lära sig vuxenvärldens terminologi men, likt Karin Mattisson (här synad 2008 av författaren Stefan Stenudd) och hennes produktionsgrupp, inte klarar att hålla blicken för ämnet sträckan ut och landar i både borgerliga och närmast anarkistiska åsiktssystem.

Att kalla medelsvensson kapabel att hålla ett värdesystem är alldeles för generöst. Vi är som Per Gessle, byggaren av fragment från popmusikens historia, fabrikatörer och inte kulturvarelser. Men Gessle gör det bättre än sina landsmän.

Se även mina två, flitigt åberopade, studier av det svenska nationalhoroskopet.


torsdag 11 februari 2010

Det stod tidigt klart...

Astronomi i Amerika för länge sedan.

It became increasingly obvious to Saint Onge that the...cave paintings weren't just the work of wild-eyed, drug-induced shamans — which has been a leading theory for decades — but that the ancient images were deliberate studies of the stars and served as integral components of the Chumash people's annual calendar.

Roligare än själva fyndet är nästan hur reportern bygger upp artikeln. Indianerna var inga påtänt tokstirrande shamaner utan systematiska kalenderskapare. De var ingen menlösa samlare som gick och plockade smått och gott från marken, de studerade stjärnorna med lyftade huvuden.

Nu har jag visserligen citerat Platon från Kratylus och hans hyllning till dem som just så "renar sina sinnen", men i just det här fallet känns ståryn rätt unken. Jag tippar att det här är en rätt ung vetenskapsjournalist (i bästa fall) som med hull och hår svalt alla politiskt korrekta floskler man kan. Snart kommer vi säkert att hitta honom som vetenskapsredaktör, fylld av den besserwissrande arrogans man normalt associerade med 1800-talets arroganta materialister.

tisdag 9 februari 2010

Ord: arketyp (2)

Aristoteles brutaliserad och intvingad i en samtida modell:

We assume that there are always many contributing causes for any event, and in particular for a mental decision. In the Newell-Simon "Blackboard" model and Bernard Baars' "Theater of Consciousness" and "Global Workspace" models, there are many competing possibilities for our next thought or action. 

Each of these possibilities is the result of a sequence of events that goes back in an assumed causal chain until its beginning in an uncaused event. Aristotle called this original event an arche (ἀρχῆ), one whose major contributing cause (or causes) was itself uncaused, e.g., it involved quantum indeterminacy.

http://www.informationphilosopher.com/freedom/cogito/

Likväl var det här den äldsta indirekta referensen till Carl-Gustav Jungs psykologiska bruk av "arkeyp" jag stött på. 

Alltid utmärkta etymonline.com säger:
archetype
"original pattern from which copies are made," 1540s, from L. archetypum, from Gk. "pattern, model," neut. of adj. arkhetyponarkhetypos "first-moulded," from arkhe- "first" (see archon) + typos "model, type, blow, mark of a blow." Jungian psychology sense of "pervasive idea or image from the collective unconscious" is from 1919.

*****

Synkronistiskt tillägg samma dag: Hittade en blogg som ger ett ännu äldre belägg än Aristoteles för arche - filosofen Xenofanes (6 årh. fvt.) använder det om den styrande principen (som Aristoteles).

http://platoeinsteinandgod.info/?p=38

Småkrypens liv människornas liv?



Vid läsningen av en vetenskapsnyhet om en liten typ av skalbagge vars sociala struktur "mot alla odds" överlever avsevärd invandring, slås jag på nytt av hur vi människor älskar naturen och krypens värld för att vi tycker om att läsa in oss själva och våra förhållanden i andra världar.


Samtidigt öppnar texten för insikter om att inte ens människoarten är homogen. Från vilket helveteshål kryper de biologiskt orienterade fram som utan att några alarmklockor ringer liknar invandringen i en insektskoloni vid en cancertumör som sprider sig? Är biologer i gemen nära besläktade med undermänniskor som Sverigedemokraterna för att de så långt fjärmat sig från den visa människans ontologi - som är transcendentalt grundad - i sitt spanande efter beteenden hos jordelivets småkryp?

Frågan är berättigad eftersom den korta artikeln knyts ihop med ännu en formulering värdig en parodi på homo sapiens

Dr Bryden, said, "The goal of modelling and understanding human societies is still a long way away, but we hope that through tackling increasingly complex biological systems we can take steps toward that goal."

Precis som svenskarna, vars fixering vid byråkrati redan Strindberg häcklade i Röda rummet, finner vissa subhumana arter målsättningen eftersträvansvärd, att söka reducera hela mänskligheten som socialt fenomen till en matematisk modell.

Och det går inte att åberopa Platon för denna urspårning. För västerlandets intellektuella grundare släppte aldrig insikten att universum, även om det lät sig beskrivas i numeriska termer, primärt var en levande varelse (se t.ex. Timaeus). Livets reduktion till siffror och skrivmordsmodeller är för den lägre stående människan, en som ännu inte lärt sig leva som det andliga väsen hon till sin essens är - en varelse som fritt skapar utan kryckor.

Den klassiska indiska filosofin som gärna kan studeras sida vid sida med Platon, påminner om att bländverkets värld Maya - "mätbarhetens domän", visserligen äger temporal verklighet, motsvarande Platons "Vardande" - "den oegentliga existensen" - men att den verkliga världen, ett tidlöst "Vara" (samma som hos Platon), faktiskt är reell och inte en produkt av människans tänkande. Redan nu leker du - som din egen grundton (eller är det överton?) - en glädjerik lek i evigheten, men ditt förnuft har lett dig vilse och du tittar på fel saker!

Sedan Occam introducerade sitt incitament till intellektuell lättja - rakkniven och preferenser för minimalistiska representationer - har västerlänningen blivit allt dummare. Först på senare år tycks insikten ha återvänt att system är ytterligt komplexa, och ju mer materialisten öppnar sig i den riktningen, desto mer kraftfulla datorer menar han sig behöva för sitt löfte att "inte nu, men en dag kommer vi att kunna presentera modellen som adekvat representerar rubbet". Man behöver bara backa några steg och lyssna noga för att förstå att den här människotypen yrar, har tappat förståndet!

Rösten vi hör illustreras väl av motivet där avkomman vill bräda om inte rent av döda fadern (Freuds arketypiska fadersmord i den ursprungliga apskocken), och tillskansa sig själv Guds roll. I detta sataniska uppror mot Djupdimensionen ligger rötterna till den sekulära humanismen. För vems biologiska substrat går inte igång på känslan av Kontroll? 

Biologerna är vår tids undermänniskor i så måtto de ännu skriver under på Darwins "survival of the fittest". (Jesus: "De första skall bli de sista och de sista de första", vilket innebär att världslig vishet i själva verket är en bakvänd bild av hur tingen verkligen förhåller sig.)

Bara filosofin kan hjälpa dessa fallna själar att åter se de djuppsykologiska problemen hos många utövare och anhängare av den här grenen av mänsklig strävan. Vore jag trosviss anhängare av Den yttersta tiden och Harmageddon skulle jag se biologins framfart i vår tid - och omvandling till biologism, ren pseudoreligion - som tydliga tecken på den historiens vändpunkt Jesus pekade på, då synbara sanningar skulle vändas till sin motsats.

De gamla kineserna hade i många avseenden nått längre än den västerländska kulturcirkeln och deras förutbestämda tid och räckvidd. De utbrast, och jag tror citatet kommer från någon av Richard Wilhelms sinologiska verk, "Det största med livet är att...Det Lever!" [citation needed]


Elementär men bra artikel som frågar, "Why Philosophy" (från New York Times 2008), hittas f.n. på filosofiinstitutionens förstasida på Lunds universitets sajt.

Amerikansk läkare (och bokförfattare) tänker till om intelligensen i universum och alla dessa mänskliga MODELLER. Fina citat av stora tänkare (Hawking, Jeans, Eddington, m.fl.)

torsdag 4 februari 2010

Att vara gravid i universum

Att vara med barn i universum är ingen privat historia i skyddad verkstad.

"Människor ärver två kopior av sitt DNA, en från sin mor och en från sin far. Ibland kan avsaknaden av ena kopian av en eller flera gener - som med [de extremt feta] individerna i den här senaste studien - ha en drastisk effekt på kroppen."

ScienceDaily

Både Stanislav Grofs LSD-experiment i öststaterna på 1950-talet och Michael Newtons hypnosundersökningar i trettio+ år av tidigare liv-minnen och "tillstånd på andra sidan", har givit rapporter från klienterna som handlar om hur de som växande foster är exakt medvetna om miljöpåverkan under graviditeten.


Många är också medvetna om hur de känner av tillväxtfaser i fostret kopplad till inkommande kosmisk "strålning". Sådana påståenden är naturligtvis inte bevisbara. Men det är ändå en tankeväckare att klienten i dessa minnen är fullständigt öppen också inför senare minnen som i vuxenlivet är helt bortträngda.

Bl.a. berättar Grof om en tjeckisk homosexuell patient som med "öppnat psyke" tittade rakt in i sin barndom och där kom i kontakt med bortträngd homosexuell incest från en man i släkten. Andra klienters minnesbilder från graviditeten lyckades Grof också verifiera genom noggrann utfrågning av anhöriga. Bl.a. ett fosterminne av buller "utanför mammas mage" vilket här exakt matchade att modern besökt ett kringresande tivoli som kom till den annars helt händelselösa landsbygd där hon bodde.

I det här sammanhanget har Michael Newton den häpnadsväckande informationen från 30 år av hypnossessioner att inte alla själar är jämlika. Det finns nybörjare och seniorer! Seniorerna är ÖVERHUVUDTAGET INTE NÄRVARANDE I FOSTERKROPPEN UNDER GRAVIDITETEN. Som de själavandringsproffs de nu är, "tittar de in" första när det är lagom för förlossning - vissa kommer inte ens förrän barnet är förlöst! Mammas första kärleksfulla blick mot sin avkomma kan alltså vara mot ett tomt fordon. Ingen är hemma än!

Givet de verifierade upplevelserna (från mindre utvecklade själar som väljer att koppla an till en växande fysisk kropp tidigt under graviditeten) finns det inga skäl att ta berättelserna om "kosmisk kontakt" på mindre allvar. Fostret känner att universum "väver" eller "bygger" på dess kropp.

DETTA ÄR ASTROLOGI OCH PLATONSK FILOSOFI: Världssjälen "spinner fram" den fysiska kroppen under påverkan från planeterna i sina banor (och kosmos som helhet). Skapas kroppen för en skuldsatt själ kan man tänka sig att den kosmiska miljöpåverkan är sådan att kroppen vid kritiska punkter "knäpper på och knäpper av" vid sin kodning av det biologiska substratet.

Är det "stjärnorna" som under moderns graviditet eliminerar segment av DNA i den som "ska ha" ett visst handikapp för att lära sig en viss lärdom i det livet?

Ingen föds skuldfri eller som ett oskrivet blad. Kroppen är skräddarsydd för det medvetandekomplex som ska befolka den (och som vi kallar andevarelsen).

Ännu ett steg i uppvaknandet från den obsoleta jordbundna fysikalismen!
:-)

För mycket frihet

Aftonbladet skriver om Facebook - ännu en av IT-ålderns påtvingade pseudoversioner av frihet - som alstrare av snedsprång och otroheter.

Man kan bara instämma i Jack Nicholsons klassiska replik:


För gemene mans oförmåga, ersätt bara "sanning" med "frihet".

Eller behåll "sanningen" men överväg den sociala människan som en kvasiexistens, ett behagligt sätt att trampa vatten enbart i livets yttre konturlinje, den ringa människans behov av narcissistisk spegling. Facebook som ännu ett av mänsklighetens många svek mot sin reella psykiska utveckling.

För vilket jordeliv i ordningen undviker du dig själv?



Boktips i repris. Nämnd bl.a. i Identitet genom många liv


onsdag 3 februari 2010

Evolutionsbiologin i blåsväder

En fascinerande artikel i New Scientist. En slags expanderad version av epigenetik, och ytterst en tydlig vink tillbaka till antika synsätt som överhuvudtaget inte ser något mindre än LIVET själv framverka sina idéer.

Svaghet/styrka i artikeln: bruket av den svävande formuleringen "potential till självorganisation" - klassisk Artistoteles i en tid då man trodde biologerna var svurna materialister!


Ung kvinna eller jungfru?

Norrmännen diskuterar om en gammaltestemantlig text som förutsäger en kommande ledargestalt ska översättas på ett sätt som klipper sambandet mellan den jungfrufödsel (spontangraviditet) som två av Nya testamentets författare menade ägde rum då Jesus blev till (DN).


Den framstående astrofysikern och kosmologen Frank Tipler, känd för den Teleo-Logiska Omegapunkten (se också detta inlägg), har påmint om att jungfrufödsel redan förekommer inom vissa arter i naturen, och resonerar i den här bokkapitelslånga artikeln från 90-talet om hur kristendomens Teo-Logiska treenighet kan stämma väl med en modern syn på hur universum är konstruerat.

Tiplers text är delvis mycket underhållande och lärorik, men i ett enskilt stycke alltför matematisk för lekmannen. Sådant avskräcker emellertid inte de nyfikne! (Jag har mött människor som vägrar bryta ny mark just för att det är ny mark och ändå har mage att kalla sig rationella - se bloggens devis här ovan!)

För den på kant med Tiden, här en ultrakort introduktion till Tiplers kontroversiella person och hypotes.


PS. Nya testamentets författare såg naturligtvis inte Marias graviditet som en i biologisk mening spontant uppkommen grossess. De skrev på den tiden människan ännu förstodd att livet innehåller ett icke-fysikalistiskt moment - "ande" eller "heliga ande"!

Se åter Tiplers tanke om ett konativt och syftande element inbyggt i själva skapelsen! Andevarelsen PROJICERAR sig in i de tidrumsliga skeenden, vilket vi från vår sida beskriver i ord som mutationer, freak-händelser och liknande. Minns: vi är fångar i våra egna världsbilder, medan livet självt inte känner dessa förlamande begränsningar!