Jönsen har uttalat sig igen

Jag noterar nästan medlidande Humanisternas ordförande i nästa krig mot kyrkan på Newsmill. Ibland har jag sett välargumenterade artiklar från den här rörelsen och i varje sådant fall har Sturmark haft en medförfattare - ofta biologen Patrik Lindenfors. På egen hand låter han som en studentikos nybörjare som gapar över mer än han kan svälja, styltig formalism söker dölja den ofullgångna analysen:

[Prästen] Kjellström tycks tro att religiösa har monopol på godheten. Han skriver om de många troende och deras engagemang för mänskliga rättigheter att deras "engagemang vilar helt på tron på en kärleksfull och upprättande Gud som visat sitt ansikte för oss i Jesus från Nasaret."

Lyckligtvis är ju detta påstående inte sant.

Sturmark anklagar prästen Kjellström för att komma med obelagda påståenden, men när Sturmark har något att säga så blir det etter värre. Till att börja med går det inte ens att avgöra vilket av de två påståendena han förnekar, det att religiösa skulle ha monopol på godheten, eller trosutsagan att Gud visat sig genom Jesus.

Men självbesinning är nu inte styrkan hos landets mest underhållande ateist, så han forsar på. Det som sedan följer kan knappast kallas för ett belägg för vad det än är Sturmark just har förnekat, utan ett hypotetiskt resonemang om vad Sturmark själv borde våga eller inte våga i mötet med kristna! Är det så han belägger vilketdera han just förnekat? Hans tänkande är så barockt och ologiskt att man baxnar. 

Men så har den här och komplementbloggen Sideriska siktet också noterat den extrema intelligenshämning denna förgrämda religionshatare lider av. Han är helt enkelt inte kapabel att tänka utanför lådan, inte ens för att testa hållbarheten i sin egen text och än mindre att bedöma någon annan. 

Han kallar religionen en relation uppåt medan hans "godhet" kommer inifrån. Hade han varit god och inte ond hade han förstått att vilken spatial symbol man väljer är egalt, godhet är av Gud och den som förnekar källan till sin godhet är en bluff.

Vad kan landet Sverige lära sig av denna stirriga gycklare? Förstår han inte att han i själva verket bidrar till att vända opinionen, om aldrig så lite, tillbaka mot religionens och filosofins värld? Hans tjattrande stimulerar ju ämnet och de enorma krafter som verkar i den psykiska världen (en värld Sturmark givetvis också förnekar, varav denna akuta brist på logik). Och det djupa psykiska stratat är som bekant (utom för Sturmark) förgården till det andliga, medvetna livet!

*****

För en astrologisk (teknisk) diskussion av ordförandens störning mellan det omedvetna och förnuftet, se detta inlägg. För ett helt annat inlägg där ämnet genuin humanism kom på tal, se denna jämförelse av artisterna Irma och Joni Mitchell inklusive fotnot.

Intelligent design (ID)

Ett längre inlägg med några självbiografiska detaljer, en länk till en avancerad tänkare i frågan om ID (intelligent design) och i övrigt en associationskedja som leder in på astrologin och dess beröringspunkter med filosofin.

*****

Ett tack till bloggen Otidsenliga betraktelser som dök upp i min loggfil pga en länk hit, och som i sin tur ledde mig till stridbare Oxford-professorn C.S. Lewis som jag knappt läst något av, men som påverkade min barndom genom böckerna om landet Narnia och lejonet Aslan.

Den senare är en närmast övertydlig astrologisk solär symbol och lika uppenbart sinnebild för Logos/Kristus-principen. Solen i indisk astrologi är människans andesjäl vars individualitet ytterst finner sig som en identisk del av, men ändå distinkt från, Gud (beda/abeda). Plotinus, som uppenbarligen var inspirerad av indierna, sade samma sak.

Man kan bara fascineras av hur ens levnadsväg tycks snitslad från unga år. I mitt fall ledde öroninflammationer i första klass till att jag blev efter övriga klassen när vi nått bokstaven O i alfabetet. Jag fick lov att sitta inne på rasten och rita den bokstaven (på rutmönstrade sidor där jag band ihop fyra punkter till en cirkel).

Hade det inte varit för att en handikappad flicka på kryckor dragit med sig ett litet osjälvständigt gäng tjejer som småretade mig borta vid ytterdörren med ramsan "Siwert tränar på O-o", hade jag aldrig fixerat minnesbilden av just den rasten, just den bokstaven. "O", så märkligt lik uppritandet av cirkulära horoskop med fyra hörn senare i livet. Är det konstigt att jag senare i livet blev eld och lågor när jag på en karta över Italien (ett land där jag levt flera tidigare liv) hitta statsnamnet Treviso - "O Sivert" baklänges. Det verkar som om skapelsens kreativa element har ett skruvat sinne för humor!

(Ska tilläggas att mitt namn stavas med enkelt "v" i födelseattesten, det var jag som ändrade till "w" runt elva i någon dunkel ansträngning att förändra mig.)

Den förstaklassincidenten var en milstolpe, en episod med djup signifikans. Men det kunde inte inses förrän en större del av den här livscykeln gick att inspektera och episodens meningsfullhet blev uppenbar utifrån den helhetsbild (gestalt) som den själv utgjorde en del av.

Den handikappade flickan kunde möjligen ses som ett "pain-in-the-ass" för stunden, men också hennes roll var orkestrerad i ett högre syfte. Satan, trickstern, gycklaren - katalysatorn kommer i många skepnader! Allt som händer har många funktioner samtidigt! Den svarta är här för att väcka det goda till medvetenhet om sitt.


Lika uppenbart är det emellertid att inte alla har samma utbud av triggers i sin miljö, men åtminstone gavs de flesta barn i Sverige möjligheten att möta Lewis barnberättelser eftersom de gick som sommarföljetånger i radion. Än en gång, fast högeligen dold knackade den solära symbolen på min dörr. Cirkelsymbolen för Lejonets härskare Solen igen. Ännu en trigger.

Under tonåren hittade jag reggaemusiken då Bob Marley blev populär. Och här var det igen, lejonet. Nu som det bibliska lejonet av Juda som Marleys rastareligion tagit över och applicerat på sin egen idealiserade ledare Haile Selassie (Etiopiens kejsare fram till cirka 1974).

Nu vaknade hela kedjan av triggers till liv, och det dröjde inte länge förrän cirkeln var sluten: jag upptäckte att astrologin föreföll säga saker om människan som stämde. Jag började handrita mina O från första klass, nu i formen av horoskop, komplett med korset från de rutade pappren som här markerade horoskopets hörnhus eller kardinalpunkterna. Jag hade inget rutblock när den här fasen satte in men en passare och ett brett linjerat stenografiblock från gymnasiet fungerade bra! Och på den vägen är det.

Det säger sig själv att alla de svenska barn som lyssnade på sommarföljetången om lejonet Aslan i landet Narnia inte hade samma framtida öde som jag. För dem var det bara en saga bland många andra som kom och gick utan att sätta några spår eller ingå i ett framväxande större mönster.

Hade majoriteten haft en bana snarlikt snitslad min egen, hade Sverige haft ett märkbart trevligare tonläge idag! :-) Inte varit så till brädden fyllt av självrättfärdiga sekularister som tror sig veta att religion bara är en uppsättning ointressanta skrönor. Hade de haft något av det Platon kallade intelligens, skulle de ha kunnat se mönster av den här typen och anat att något pågår i djupet av tillvaron. Jag vill hänvisa till länktipset nedan och resonemanget om den kambriska eran i jordens historia. Tänkvärt!

*****

Via den svenska bloggarens länk till The C.S. Lewis Appreciation Society föll mina ögon på en artikel som är ett absolut måste för diskussionen om världen i enlighet med naturalisternas (ateisternas) evangelium eller som en produkt av kreativa inskott i rumtiden.

Dessa inskott kallar min nya läsfavorit Wolfgang Smith "vertikal kausalitet" vilken intervenerar i den förutsägbara värld som naturvetenskapen mäter och diskuterar. Vår tillvaro består så att säga av två system och Smith pekar försiktigt ett uttalande av den mäktige Werner von Heisenberg om kvantpartiklarna som en region (eller ontologisk ordning) "halvvägs mellan potential och aktualitet" som den möjliga mötesplatsen mellan "Himmelen och jorden".

ID-artikeln var lånad från en annan plats på nätet och jag länkar till den pga ett smärre formateringsfel i kopian. (Åtminstone jag är så "taggig" att jag fastnade när texten plötsligt blev kursiv, och ägnade några sekunder åt att fundera över vad detta innebar, om det var ett citat som påbörjades och varför jag blev så överraskad av detta.)

Kort sagt, det här är en fruktansvärt bra artikel om varför ID upplevs som hotfull eller bara bisarr av den som redan fått sina mentala skygglappar påsydda och tror att kaos, planlöshet och meningslöshet ligger bakom tillvaron (som dessa sorgliga ateister ändå envisas med att mäta och väga och söka se meningsfulla mönster - naturlagar - i! Tala om att försöka sitta på två stolar samtidigt.)

*****

Det efterhängsna O:et från första klass djupnade oväntat efter 25 år av och till med astrologin. Efter de två drömmar under 00-talet som jag tidigare relaterat, vilka puffade mig mot den sideriska zodiaken, insåg jag plötsligt att den här slutna cirkeln faktiskt stod skriven på himmelen redan då jag föddes. Solen (cirkeln) i Vågen förfogades det här året av Venus (som attraherar till union eller cirkelformad helhet) och Venus själv stod i Lejonet. Och Lejonets herre Solen, genom sin placering i den himmelska Venus tecken, bildar rundgång i horoskopet, en så kallad "ömsesidig reception".

Om man föreställer sig att sommarföljetången (C.S. Lewis) kanske bara tilltalade några få årskullar, skulle man grovt kunna uppskatta hur stor procentsats av de svenska barnen som potentiellt hade det i sig att svara på sommarsagans arketypiska motiv.

Det jag talar om här är den kristna tankegången:

Många är kallade men få är utvalda. 

De första kristna var fatalister och trodde likt 1800-talets ateistiska materialister på determinism, på världen som en mekanism som låter sig beräknas och restlöst förklaras givet tillräckligt kraftfulla räknedosor/superdatorer.

Men till skillnad från mekanismen, vilken ändå bar på svaga ekon från kristendomens skapelsetanke om en Gud som på sex dagar monterar ihop ett alltsedan dess självgående universum, så hade de första kristna den dubbla kausaliteten helt klar för sig. Det var därför de t.ex. väntade på en ängel från himmelen, "Människosonen" (se Daniels bok och tillämpliga delar från Nya testamentet och Dödahavsrullarna).

De första kristna, likt Platon och alla andra (utom den tidens Humanister, de pinsamma atomisterna/materialisterna med sin klena förklaringsmodell) var helt klara med att själar är stjärnor i skyn vilka nedstiger till jorden och uppenbarar sig här som människor.

I den antika kosmologin (varav en utlöpare är astrologin) hittar vi hela grundstommen till det som blev kristendom. Som jag kan ha nämnt i något annat inlägg, är de trasiga rester av tre horoskop som hittats i grottorna vid Döda havet uppenbart baserade på en astrologi som är deterministisk. Där råder inga tvivel om vilka som är eller inte är "kallade". Här gäller Ljus och Mörker i olika proportioner. Jag har sett olika försök att förklara hur dessa andelar kalkylerades men sanningen är att underlaget inte räcker för att säkert säga hur munkarna i Qumranklostret avgjorde graden av demoni eller gudomlighet i horoskopet.

En stjärnas nedstigande är i de flesta fall själens "syndafall", men i undantagsfall en avatars frivilliga "uppståndelse" ur Hades, dvs återkomst från dödsriket för ett nytt liv i en ny jordisk kropp. Detta ska hållas isär från de kristnas hopp om en uppståndelse till evigt liv, dvs att permanent koppla loss från den lägre verklighet som innefattar jorden och Hades, förvaringsplatsen för den som ännu är under jordens inflytande (och från vilken själen sedan återvänder till jorden enligt Platon).

Det är den här tvåvärldsläran jag sökt smuggla in på min astrologiska blogg genom tudelningen mellan de två negativa elementen Jord och Vatten och de positiva Luft och Eld. De förra är korruptibla (förgängliga) medan de senare representerar evigheten.

Jag har i fantasin föreställt mig de gamla judiska astrologerna som gallrade fram jesusbarnet genom astrologin och skapat en kreativ syntes med elementlärans mycket tydliga delning av två halvor. Jord och Vatten kan aldrig ärva himmelriket eftersom människan av stoft (biologins studieobjekt) är förgängligt. Eld och Luft är redan i detta nu i kontakt med evigheten, sådan är potentialen i dessas horoskop. ("Luft" sträckte sig i antiken ändå upp till den fixerade åttonde sfären av stjärnor vars ljus kan knytas till Eld eller Ljus. Att Luftelementet således innefattar sju sfärer återkommer vi till.)

*****

Man kan till och med misstänka att några av de själar som föds under rena Eld- och Luft-indikationer är avatarer, dvs egentligen fria och inte längre bundna till kretsloppet. Men till denna tanke hör också en annan: bodhisattva-idealet. Ingen själ räddar sitt eget skinn och lämnar världen åt dess eget öde. De befriade återvänder, de också, men nu inte för sin egen skull utan för andras. Detta gäller Krishna i den indiska texten Bhagadvad Gita.

Krishna är passande nog blå, alternativt blå-lila i ikonografin, en allusion till Luftelementet eller de högre andliga världarna, samt även till den blålila natthimmel där, enligt kinesisk, tradition den himmelska draken uppenbarar sig för att strida mot korruptionens krafter. Tanken är slående lik den där Krishna beskriver sin egen mission närhelst mörkret på jorden blir maximalt!

Bodhisattva-idealet, och den indiska indikationen om de "eteriska" luftvärldarna kan studeras t.ex. i Dalai Lamas horoskop. Som jag förstått saken används astrologi i sökandet efter den reinkarnerade laman och det betyder att man måste ha en a priori idé om vad man söker efter för "typ". Den typen kan ingen missa i nedanstående karta, där jag följt det indiska aspektschemat där enbart det högre medvetandets Jupiter har rätten att bilda triangeln (förutsatt att alla tre hörnen är aktiverade):

Notabelt faller Jupiters kompletta triangel dessutom i de triangulära trikona-husen, vilka har med själens dharma att göra. 

Intressant är också Månens konjunktion med Venus i tredje huset för intellektets kvalitet. Det är just den här kombinationen jag flyktigt nämnde som en antites till den tanklösa Rick Falkvinge på min andra blogg. Jag kallade då Månen och Venus för den perfekta diplomaten, vilket verkligen Dalai Lama kan sägas vara, runtresande ombud för Tibets sak. 

Den här fulländade personligheten (Månen) och mentaliteten i andesjälens individualistiska tecken Lejonet disponeras således av Solen, som vi hittar i kombination med sändebudets Merkurius stigande i öster. 

Förstå! Det finns bra själar på jorden, avatarer, och så vi andra halvdana snubblare.

Tänkvärda är New York-filosofen Anthony Damianis reflektioner över zodiaken och hur den relaterar till Plotinus filosofi i boken Astronoesis. I sina kosmologiska undersökningar placerar Damiani begreppet "de sju lokas", de sju världarna, i Vattumannen. Dessa sju världar bör rimligen vara Saturnus och de sex lägre planeterna i det klassiska solsystemet.

Om jag förstår saken rätt är detta fokus på Vattumannen/de sju världarna snarlik till min egen tanke där jag såg Saturnus kontemplation av idévärlden från sitt essentiella Lufttillstånd (illustrerat av härskarskapet över Vattumannen).

Jag såg sedan själva kosmos snickrat över tid av Saturnus i Jord som den hantverkare Saturnus ofta är i Stenbockens tecken. Det är Platons antydan om Demiurgen som mer av en hantverkare än en riktig skapargud som ledde mig dit. Demi Ourgos, "halvskaparen" har bara tittat på idéerna och alltså inte alstrat något ur sig själv. Saturnus i astrologin är som bekant en systematiserare och hopfogare - fri kreativitet tillhör Solen, som ligger i mitten i det antika kosmos.

I Luft blir alltså formerna eller idéerna begripliga (koncept) och i Luft kan sammansatta och komplexa världar (helheter) greppas tidlöst i ett enda bidande nu. I Jordelementet kan formerna sägas aktualiseras över tid, via Saturnus-i-Stenbockens försorg.

Saturnus i härskarläge i Vattumannen är således en sinnebild för Arkitekten själv, en Gud underordnad instans som bemyndigats att rita upp ett blueprint för den värld som ännu befinner sig i potentia.

Men som sagt, här nere är många kallade men få utvalda. Jag känner flera individer från 1962 då Saturnus stod i Vattumannen, och lika många är rena materialister och så där tröttande svenska i sin socialrealism. På det rent förvärldsligade planet blir det inte mycket kvar av Vattumannens sju världar förutom en massa åsikter om det sociala rummet och vilka nationaliteter eller religiösa emblem som kan fördras där!

Det vill synas som Vattumanlandet Sverige visserligen representerar den intelligenta designen i dess icke-manifesta och tidlösa planeringsfas - "skrivbordsguden" som aldrig själv visar sig annat än senare, genom sina verk. (Platonismens differentiering ser alltså inte den kristna guden utan en senare emanation eller hypostas av Den Ene.)

Men svenskarna är som helhet inte kallade och de förstår därför inte att deras Folkhem (FolkLoka) och övriga uttryck för systembyggande är krumma avbilder i det temporala av en djup kosmisk princip. Jag skulle t.o.m. vilja säga att landet Sveriges horoskop beskriver en definitiv pervertering av Vattumannens princip. Mottagandet av denna arketyp via Månen, fungerar inte pga omständigheter jag diskuterat på min andra blogg. Jordmånen är för enkel för att greppa den sublimitet som Solen i Vattumannen indikerar.

Jag har liknat den således skissade Saturnus vid Platons Demiurg, men Anthony Damiani hann i sitt liv tänka längre och större. Som Demiurg vill han hellre se Jupiter/Zeus! Han placerar Demiurgen i en "tidigare" och "högre" fas än jag. (Se ovan om Jupiter/Zeus som Guds försyn.) Som jag sade tidigare, man får huvudvärk av att söka bringa reda i nyplatonisternas komplexa världsbild/bilder! Men fascinerande är den.

Knyta hop den filosofiska säcken

Tillägg, 090912 13.52. Framsynt inkluderades i följande morgonfunderingar brasklappen att femtiostrecket kanhända är väl sent att påbörja den filosofiska resan.

DN har samma morgon publicerat bekräftelsen på var en tidigare start i livet kunnat leda i formen av en intervju med filosofiskt bevandrade Jan Stolpe som nu fullbordat en nyöversättning av Platon.

En viss tröst är dock att även den här bloggaren fastnat för lämpligheten av "form" istället för "idé". Och jag kan verkligen hålla med Stople i det han säger - jag skrattar oupphörligen åt Platon när jag läser honom i den engelska översättningen från 1997 (chefred John M. Cooper). Den gamla pocket av Staten på svenska jag hade är sorgligt stel i jämförelsen.

En översättare som inte får med toner av ironi (eller en läsare som inte kan läsa "undertextet") är en invitation till kommunikationssammanbrott.

*****

I väntat på bättre tider och ädlare ideal får det breda befolkningsskiktet fortsätta tro att de har den enda möjliga världsbilden i sin hand, och därtill på den extremt antiintellektuella grunden att dess teser ligger närmast dem själva i tiden och därför i någon mening skulle vara sannare!

Så resonerar alla sekularister vilka samfällt trampar på i upplysningsfädernas fotspår. Man ack detta felslut, att tro tidslinjen är nedgrävd i verkligheten! Redan Kant insåg att tid bara är en parameter Psyket/själen använder för att slippa mentalt kaos... Bottnar man i denna insikt blir t.ex. en sådan självklarhet som darwinism och evolutionslära inte alls längre en självklarhet! Tänk om vi alla funnit oss tillrätta inne i ett gigantiskt mentalt svartbygge?

Nu har jag först i mogen ålder (om inte t.o.m. övermogen) läst klassisk filosofi under några år, och de "stora linjerna" börjar koppla ihop hjälpligt. Tidigare var några käpphästar om Kant bara som en isolerad ö, och om Platon hade jag föga mer än grottliknelsen och gymnasieskolans, "idéträdet är perfekt medan vår världs träd är ofullkomliga kopior".

Att komma in några steg i filosofin (åter: den klassiska, inte den analytiska som bara talar om språk och om uttryck kopplar an till något "fysiskt" eller åtminstone språklogiskt), det är som att bli medlem i herrklubben där alla världshistoriens största män brottats med de Stora Frågorna.

Kvinnor får vara ursäktade här, de som inkarnerar som kvinnor gör det troligen för att via praktik omsätta något subset av de Stora Frågorna. Ofta är praktikern inte ens medveten om var på den Kognitiva Kartan filosofin lagt ut hon befinner sig...

Ja, "kvinna" och "man" är förstås egentligen bara språkliga platshållare: den själv i hög grad praktiska astrologin visar ju tydligt att det finns "psykologiska kvinnor" i manliga kroppar och vice versa. Den sydafrikanska idrottskvinnan och den fysiska undersökning hon fått genomgå - och som de flesta verkar tycka är förnedrande - har diskuterats mycket i svenska medier.

Jag gjorde några små fynd om henne när jag kollade upp horoskopet för själva dagen då hon föddes (se länken). Fynden påminner om de enklaste av mans- och kvinnoarketyperna: Stenbocken/Saturnus och Kräftan/Månen.

Annorlunda uttryckt: yta och form, eller form och innehåll (notera betydelseförändringen i "form"), eller "struktur" och "innerlighet" (eng: "interiority").

Hela den urspårade materialistiska 1800-talsrationalismen - med behaviorister som Skinner i släptåget, bygger ju på att man enbart dyrkat (som en pseudoreligion) tingens yttre strukturer och hur det ena kausalt länkar samman med det andra. Så föll rationalisterna till föga för det yttre skenet att de gav den strukturskapande Saturnus - även "förnuftets" herre vitt kort - medan de totalt förnekade att materia skulle kunna äga en "insida", dvs en själslig eller psykisk (Månen) dimension.

Rationalisterna var den störda avkomman till Descartes som gjorde åtskillnad mellan själen och den i rummet utsträckta materian. Rationalisterna klättrade ända ut på den materiella grenen och sågade sedan av sin kontakt med med trädstammen. "Gudshypotesen tycks mig överflödig från där jag just nu placerat mig."

Där ute, i det yttre mörkret, krälar de nu runt i "sanningens / vetenskapens tjänst" och upplever inte otippat världen som bara en godtycklig härva av slumpartade tilldragelser. Likväl blir vetenskapsmännen överlyckliga varje gång de hittar minsta anstymmelse till meningsfullt samband eller funktionell mekanism i naturen. För handen på hjärtat, vem vill överhuvudtaget leva i en dödens världsbild, i den övergripande Gestalt som nu gäller och som uttryckt sig genom västerlandets övergrepp på jorden och dess befolkningar alltsedan industrialismen anlände?

Det fascinerande är hur vetenskapen ens orkar bry sig eftersom dess a priori utgångspunkt är att vad de än upptäcker så är det bara lokala regelbundenheter i ett enormt svart hav av meningslöshet. Några dårar sätter sitt hopp till att något snille ska producera en matematisk formel som summerar hela universum snyggt och elegant.

Men vad skulle det innebära? Att mänskligheten nått sin totala självcentrering? "Titta, vi fattade! Nu är vi myndiga!" Betyder det att vi först då legitimt kan börja fråga oss om vår mänskliga intelligens är en avbild av en större intelligens? Nej, vetenskapsmän är ett kuriöst släkte som både liknar små barn på utflykt och en hoper strutsar med huvudena i sanden.

Mot den västerländska ateismens (sekularismens) värjande sig mot de Stora Frågorna står nu en ny generation "klassiska" filosofer upp, och på nätet slumpade jag mig på en av de bättre (och en som också haft förmågan att göra sig ett namn - just genom nätet): Christian de Quincey.

Tyvärr kostar hans debutbok "Radical Nature" för mycket eftersom bokhandlare blir giriga så fort en upplaga säljs slut på förlaget. Men uppföljaren "Radical Knowing" återger fundamenten i hans re-lansering av den mäktige matematikern Alfred North Whiteheads buddhistiskt inspirerade processfilosofi.

Tvåan är tydligt vinklad mot allmänheten, resonemangen upplevs som lite enklare - eller också hade Quincey nu tränat lite extra på att säga samma sak men på ett mer direkt sätt.

Quinceys motto är: "Consciousness goes all the way down". Det dikotomiserande kritiska intellektet kan klyva atomer och annat i allt mindre delar hur länge som helst, men vid varje nytt vägskäl som det illusionsdrabbade psyket (som tror på yxans princip) skapar genom sin egen förmörkade (och förmörkande) aktivitet fortsätter gåtan att hägra borta vid horisonten.

Och gåtan är förstås Medvetandet självt, som är något helt annat och mycket mer allomfattande än intellektet. Därför, förstår jag nu, skilde antikens filosofer så noga på förnuft och intelligens, varför Platon skilde mellan vardande och vara.

Det är därför sekulära humanister låter så, ursäkta mig, fruktansvärd ointelligenta när de börjar resonera! För de har i sitt val av "stylesheet" här i världen valt att fungera utan stöd från den "metafysiska kvaliteten" Intelligens (platonismens Nous), vilken de vägrar tillerkänna ontologisk status.

I det enkla landet Sverige är inte ens kategorierna tydliga och hjälpligt förstådda, så det hela ser för gemene man ut som en diskussion om Guds existens och om religion alls är ett rationellt fenomen eller ska hållas utanför en steril värld som drivs utifrån enbart kvantifierbara överväganden.

Och avsaknaden av en diskurs förd utifrån Intelligensens plattform hörs ofelbart i sekularistens tankestil. Den kringelikrånglar sig fram utefter objektiva fakta enbart eftersom den saknar Intelligensens högre plattform varifrån alla samband och helheter utgår och är klart urskiljbara.

För att tydliggöra: medan Intelligensen använder logiken för att kommunicera sitt "stora perspektiv" krälar logiken runt i plattmarken (i samma strukturer den själv skapat!) och söker sitt uttryck genom grammatiskt korrekta och logiskt vattentäta utsagor, typ positivisterna under sent 1800-tal, tidigt 1900-tal.

Den sekulära människan förväntar sig inte att hitta något inom ramen för sin evolutionistiska myt om om alltings yttersta meningslöshet, och därför saknar de vision och spänst i sina uttalanden.

Precis som Arbetarklassen i Sverige övertog Pianot som statussymbol från Överklassen, har gräddan av den svenska Underklassen nu nått fram till 1800-talets positivism (en intensifierad förnuftsdyrkan). Så säg att Medelsvenssons världsbild börjar innefatta kvantfysikens implikationer för den enkla förnuftsbaserade materialismen om sisådär ett halvsekel. (New Age-fenomenet har i luddig form gjort det längre än kvantfysiken existerat!) Det är då ~160 år efter att kvantfysikens fader Max Planck startade den post-materialistiska revolutionen år 1900 (Nobelstiftelsens snabbkurs i kvantfysikens historia börjar här.)

Det innebär att Medelsvensson ligger en till två återfödelser efter de "äldre själarna", de som bygger Verkligheten här på jorden. Det kan stämma, för skulle avståndet i andlig mognad vara ännu större skull inte det sociala klistret hålla samman världen alls, inte ens i den lokala sfären. Likväl kan jag inte förneka min tankes haltande här, vad skulle jag, en nyfiken medelmåtta, ha att tala med Stephen Hawking om... Väder och vind?

Uppfinnaren och klärvoajanten Swedenborg hade rätt: i den andliga dimensionen finns varken tid eller rum (detta var alltså innan Kant kom på samma sak). Vad som skiljer en ängel (ande) från en annan, enligt Swedenborg, var deras "hållning" eller "resning" ("stature") eller, kanhända, "tonhöjd".

Det finns alltså någon form av hierarki även bortom den materiella skapelsen, men det går knappt att uttrycka den med språket i vår värld eftersom nästan allt vi säger och tänker bygger på simplistiska "cues" från de yttre sinnena: vi mäter allt i förhållande till något annat, vi finner det viktigt att "nu" ligger före "sedan" längsmed en tidsaxel (datorprogram fungerar inte om man placerar programkodens postulat i fel ordning).

Men i nästa dimension bortom denna baserar sig strukturen (som gör att även den tillvaron synes "arrangerad" och inte "kaotisk") på andra parametrar. Mainstream-vetenskap har inte tittat på dessa frågor, utan de sorterar under metafysiken. Mainstream-vetenskapen har till och med ett sätt att slippa ställa Stora Frågor: den har maskat av och definierat sin världsbild och gjort den så liten att bara de som verkligen inte tänker alls, kan låta sig nöja med dess svar ett helt liv. Nu är vi återigen inne på de här godtyckliga generationsväxlingarna jag nyss nämnde...

I många år var astrologin en hobby för undertecknad, utan några egentliga bekymmer över dess problematiska status bland naturvetenskapare. Nu tycker jag mig se att det är en viss typ av naturvetenskapare som är fundamentalisterna, sedan jag sent omsider upptäckt att astrologin mer än något annat tycks besläktad med de stora klassiska filosoferna än med tänkande från Upplysningen och därefter. (För ett lysande undantag från upplysningsmänniskans förfall ner i Platons värld av vardande, se den förnämlige helikopteringenjören Arthur M. Youngs lek med astrologin och påpekande att den utgör ett perfekt set av "first principles".)

Enligt legenden var [Kronos] son till Uranos (Himmelen) vars namn...är väl givet. Ty åsynen av det som är därovan är väl myntat med namnet ourania ("himmelskt") - horosa ha ano ("att betrakta tingen därovan") - och astronomerna säger ju...att detta resulterar i ett rent intellekt.

Platon - Kratylos, 396b (min snabböversättning av Cooper/Plato Collected Works)

Bara från Intelligensens plattform kan man se att naturvetenskapen bara är ytterligare en lek i evigheten och att man faktiskt kan placera hela fenomenet i en arketypisk nisch: med förklärlek till astrologins terminologi identifierar jag det som Stenbockens tecken med dess herre Saturnus. Dessa är naturvetenskapsmannens primära beteckningar. Ord som ingenting alls säger med mindre än man kliver in i astrologin och värderar dess utsagor inifrån dess eget regelverk.

I dessa symboler med deras flera attribut - Jordelementet, kvaliteten Rajas, dvs lidelse/passion samt effekten lidande/ångest - summeras väldigt väl förnuftsmänniskans försök att kontrollera "denna världen".

Saturnus (Kronos) ätande ett
av sina egna barn. Väggmålning i
Francisco Goyas hem. (noterad här)

Att våga bli in-formerad

Indisk filosofi föreligger inte på nivån för Dummies. Först måste man lära sig ta instruktioner, våga öppna sig förutsättningslöst för text - vilket kan bli problematiskt om man till följd av dåligt karma föddes under ett Caligula-komplex (en inneboende tyrann från ett tidigare liv som barlast i det undermedvetna).

När man möter fullständigt obildbara, tjurskalliga naturer, då finns där i botten alltid ett grasserande auktoritetskomplex. Hur lite individen än vet, är han/hon minsann herre på sin egen täppa och bestämmer vad som ska få passera Censorn! Dessa själar är dömda till lång tid i ofattbar dumhet.

Studentens anteckningar. Preliminärt uppdrag innan filosofin: Lära sig lyssna till andra och assimilera deras poänger, inte för att de har makt eller en titel i samhället, utan för att deras kommunikation bär på ett innehåll.

Med rutten attityd till Läraren (guru) straffar själen ut sig redan innan den hunnit "kugga in" i ett samhälle. Dessa inkarnationer på jorden är således "straff" eller "dåligt Karma" från tidigare liv. Utanförskap är helvetet på jorden, särskilt om man inte fått redskapen med sig att förstå varför.

I det läget föds människorna som bara kan ställa frågor men inte hitta (eller acceptera) de svar som ges. De ÄR i helvetet här på jorden! Förhoppningsvis åtgärdar ovanstående bok en del av dessa problem.

Men när de preliminära attitydproblemen åtgärdats är kusten klar. Indisk filosofi har en suggestiv kartritning för vad människan är...

Buddhi är den dimension (eller pol) i hjärtat/sinnet (chitta) som attraheras av Brahman. Den andra "polen" i chitta kallas manas och karaktäriseras av attraktion till former och ego-konstruktion (ahamkara). Manas förorsakar genom sin identifikation med materia och sitt begär efter sinnliga njutningar Brahman att inkarnera i den materiella existensen som en individuell själ.

Buddhi leder genom visdom (prajña) och urskillning den inkarnerade själen i den motsatta riktningen och upplöser identifikationen med materiella fenomen (med motsvarande världsliga begärs upphörande) och uppnår sedermera befrielse.

http://en.wikipedia.org/wiki/Buddhi

(min översättning till svenska)

*****

Jag har tittat på hur astrologins fundamentala byggbitar kan mappas mot den indiska filosofin (eftersom alla texter - tecken - antyder att de är olika sidor av samma sak). Om man börjar med "hjärtat" eller "sinnet" är detta uppenbarligen kluvet hos många människor (de som saknar "integritet" i sina hjärtan), och representeras astrologiskt av duaden Sol/Måne.

Tanken är inte helt problemfri eftersom Solen uttryckligen sägs "regera" över det fysiska hjärtat medan Månen fysiologiskt kopplar till bringan/bröstet. Psykologiskt associeras Solen med ingen mindre än jiva-atman, människans inre eviga andeväsen, och Månen representerar psykologiskt just "sinnelaget" (manas).

Emellertid täcker dagens och nattens planeter närapå samma kroppsliga region, och man anar att vi här har att göra med en gammal åsikt att människans hjärta är en "dual princip", eller som judarna sade, bar på en tendens mot gott och en annan tendens mot ont (yetzer tov och yetzer ha-ra).

Det finns ett yttre och ett inre hjärta - eller kanske bara ett hjärta men som ser olika ut beroende på dess orientering! I Lejonets tecken sägs Solen härska, och illustrerar här ett hjärta/sinne centrerat i sig självt, självtillräckligt och autonomt. Man påminns om Jesus rekommendation, att "vara i världen men inte av den".

I granntecknet Kräftan har Månen sitt härskarläge ("hemmaplan"), och illustrerar där ett sinnelag som importerar världen in till sin inre (trygga) teaterscen och där imaginativt föreställer sig och reflekterar över "tinget i sig".

Månen alluderar också till den traditionella kvinnan i säkerhet bakom hemmets lyckta dörrar. Där, för sig själv, kan hon fantisera över vad maken berättat hem om sina eskapader ute i världen. (Här antar den maskulina Solen i stället en helt sekulär valör! Dagjaget och slitet i världen under den stekande "fysiska" solen.)

Det är notabelt att manas på annat ställe i de indiska skrifterna liknas vid tömmarna som kusken (buddhi) håller i, och att tömmarna som är förbundna till ekipagets hästspann är sinnena respektive den fysiska kroppen med dess sinnesorgan (ögon, öron, mun etc).

Buddhi, Intelligensen, skulle således motsvara Solen eller judarnas yetzer tov - böjelsen mot gott - medan Manas, det inre Sinnet, är bojorna (tömmarna) som skapar ADHD-människor: fixerade vid sinnenas rastlösa (hästar är rastlösa djur) fladdrande efter nya kortlivade stimuli.

En fallen själ, böjd mot det onda, är alltså en sinnesfixerad konsumist. Hon har upphört tänka självständigt och blir av den typen som reagerar eller kommenterar på vadhelst sinnena signalerar henne. Hon är slav under Ögonblicket (inte i någon positiv bemärkelse som "Carpe diem"-filosofin från filmen Döda poeters sällskap). I värsta fall kan hon inte ens konstruera en enda sammanhängande tanke eftersom sinnena hela tiden stimuleras av nya signaler.

I sitt mest fallna tillstånd är själen ett fullständigt offer för sin kropp, dess sinnen och interna hormonella flöden. Jämför den mördande satiren på en sådan här människa i Peter Griffin, pappan i den fullständigt absurda tecknade serien Family Guy!

Jag har mött människor så förslavade under sinnena att det inte går att föra en intelligent dialog med dem då de ändrar sin ståndpunkt helt beroende på vilka "laddade" ord motpartens argument innehåller! Ett enda ord-stimuli derangerar hela deras kognitiva landskap och de börjar jaga i en ny riktning, synbarligen i fullständig förglömmelse av att en annan diskussion fördes sekunden före deras nya urspårning. Här syns en akut brist på inre organisatör, inre kartläggning av vad saken egentligen rör. (Astrologiskt sköts det inre ankaret av Saturnus.)

Vad har sådana här själar gjort i tidigare liv för att så fullständigt sakna integritet? Ska de vakna och börja läka glappet i hjärtat?

Exkurs. Den extrema judiska sekten i Döda havet för 2.000 år trodde inte på den jordiska människan. Via astrologi och filosoferande hade de kommit fram till att predestinationen är total. Från skapelsens morgon till Yttersta domen är varje "rollinsats" fullständigt predeterminerad. Alla levande varelser är representanter för Ljuset eller Mörkret, några ytterligheter men de flesta urvattnade mixturer. Och alla för evigt låsta, "arketypiska manifestationer" - just de gestalter som Alltet krävde i den positionen just då.

Tanken är extremt lik den grekiska stoicismen vid samma tid (runt vår tideräknings början), och det finns åsikter om att denna "kosmiska fatalism" dominerade det intellektuella klimatet runt Medelhavet vid tiden.

Faktiskt formulerade västerlandet samma idé under sin allra mest materialistiska fas under Darwins glansdagar i slutet på 1800-talet! I den mest bisarra världsbild någon kultur någonsin skapat ansågs människan bara bestå av små biljardbollsliknande atomer som kolliderade med varandra och från tid till annan bildade sammansatta former.

Givet tillräcklig matematisk beräkningskraft, sade dessa europeiska "lärda" män, skulle man kunna påvisa exakt hur en strikt orsakskedja från begynnelsen lett fram till sakernas tillstånd som de nu tedde sig, och även förutsäga Slutet! Är det någon mer som hör att vetenskapsmän också ägnar sig åt religion - som det ordet används när man degraderar det och använder det som slagträ?

Det är uppenbart att Solen representerar hjärtats tendens mot andlighet i astrologin och att Månen är syndabocken för dess böjelse att avvika från den inre solära kärnan och därmed förlora sig utåt i yttervärlden (det sk. syndafallet). Månen har i astrologin sedan antiken associerats till kvinnan, och bevarar alltså skälen till att kvinnor hölls kort i forna kulturer. De ansågs mer fysiska och verksamma på den sinnliga nivån. Moder jord.

Män var närmare relaterade till himmelen och dess primära himlakropp Solen. Solen som Apollon - bringare av intelligens och t.o.m. profetisk klarsyn in i framtiden. Sinnets ädlare halva som känner attraktion till den tidlösa värld som föregick det fysiska universums födelse, Platons eviga värld av levande, medvetna intelligenser (även kända som Formerna).

Det goda med vår tid (fast föranstaltat redan i Thomasevangeliet och Maria Magdalenas evangelium där Jesus håller kvinnan som en lika andlig varelse som mannen), är ju en syn där människan som art är viktigare än den sekundära uppdelningen på man och kvinna. Den feminism som inte håller Enheten i första rummet är inte bättre än den historiska patriarkalism som svartmålade kvinnan för hennes (onekligen) mer biologiskt påverkbara medvetande.

Kanhända är det dessa Platons levande Former vi känner under namnet änglar. Naturvetare studerar naturlagar utan att förstå att det är levande väsen de likt blinda män fingrar på och söker bilda sig ett grepp om! De levande väsena ter sig för oss som omutliga lagar, men det är för att vi "fallit utanför" ("syndafallet") och är materiella varelser någonstans på det ondas väg. Vore vi på insidan, centrerade i Solen/Intelligensen skulle vi förstå universum på ett helt annat och mer intelligens sätt. Vi skulle se livet istället för den döda materien.

Vår västerländska vetenskaps sätt att först objektifiera "materien" och mäta den med det bisarra kravet att MEDVETANDE a priori måste uteslutas från varje teori (en djävulens dyrkan av död materia!) avslöjar hur långt västerlandet förirrat sig längsmed yetzer ha-ra, driften mot det onda.

Västerlandet t.o.m. lär ut att människor bara är död materia där lite biokemisk elektricitet i kroppssystemet håller verkligheten igång. Själar som fallit så här lågt får naturligtvis den ångestskapande världsbild de förtjänar, och enda syftet med Nihilism, förnekanden av Absoluta Värden i livet och påföljande tomhet och ångest (se den ateistiska franska Existentialismen) är förstås att driva den vilsegångna själen så totalt in i desperation att den når Vändpunkten.

Universum är ingen nanny, utan låter gärna själar som valt fel, bokstavligen gå åt Helvete! För i det större schemat, har dessa nitlotter och stolpskott hjälpt sina aningen mer begåvade bröder och systrar att första ett och annat. Vem vet, kanske vänds rollerna till det ombytta i nästa världsskapelse?

(Om någon slirade av bana var det här en fri associationsresa genom några teman med inre relationer. Det är alltid av värde att återvända till insidan och upptäcka att allt verkligen hänger ihop - exakt som antikens tänkare också upptäckt. Västerlandets materialistiska monism är den fattiga människans lågbudgetversion av samma sak. Men likte dummyn i akut behov av att lära sig ta instruktion propsar den på att representera den högsta insikten!)

Djurens IQ och människornas

"Marit Paulsen, FP, håller med aftonbladets läsare om att djurens IQ inte spelar någon roll. "

AB

En möjlig förklaring till ovanstående skulle vara att varken Paulsen eller Aftonbladets läsare har någon intelligens värd namnet. Det ligger inte inom den genomsnittliga människans räckvidd att kunna uppfinna sig på nytt, som det heter om stora människor som lyckas starta om sedan deras gamla karriär gått i stå.

Det handlar också om begreppet livsinvestering. Från vilken ringhörna kommer Marit Paulsen, bondmoran? Givet svaret på den frågan, hur skulle hon kunna uttala sig annorlunda? Det hon säger är på en lägre nivå av intelligens än djurens, detta är bara habitueringens röst som talar.

Sedan en människa lagt ner år och dyra studielån på att bli t.ex. läkare, ett yrke som likt så många andra i västerlandet bygger på en rent materialistisk grundmodell, är det då troligt att vederbörande ens i princip klarar att hantera uppgifter om att fysikens kvantpartiklar behåller korrelationen med varandra i hastigheter över ljusets? (En av de gåtor den nya fysiken ställt människan inför.)

Detta betyder ju enligt den gamla materialistiska världsbilden att tillvaron på en nivå har ett annat sätt att kommunicera som inte bygger på att skicka signaler från punkt A till punkt B! De lyhörda förstår här att fysiken har börjat upptäcka t.ex. telepatins hemlighet: läkarvetenskapens nervsystem för signalöverföring kan inte uttala sig alls om den nya större verklighet vi anar! Men livsinvesteringen materialisten gjort innebär att kostnaden att riva hela det gamla huset och börja bygga ett nytt, är för stor.

Det är därför materialister i dag är rena förtryckare av Sanningen, tros att de bekänner sig till demokratin som samhällsform. I kraft av ämbetena de uppnått, och till följd av de personliga inkomster med åtföljande livsstil de söker bevara, släpper de inte fram röster som påminner om att världen är mer magisk - mer "andlig" - än någon kunnat annat.

(Ja, direkt censur utövas nu inte. I vår skendemokrati ligger hemligheten istället i lobbyingen, den distinkt odemokratiska påtryckning som särintressen utövar på beslutsfattarna. Konsten att "övertyga" var nyckelmomentet redan för de gamla grekerna. Det populasen i slutändan får är inte den värld de kanhända röstat på vid valurnorna.)

Den "gamla skolan" måste därför få självdö. Jesus, en främreorientalisk vishetslärare för 2.000 år sedan, manade sina lyssnare att inte direkt spjärna emot det onda, för det onda är en energiparasit som hämtar kraft från motståndet. Givet att man låter de otidsenliga självdö, kan därefter också den västerländska civilisationen sägas vara död?

Det är kanske bara är en from förhoppning. Jag är inte muslim, och jag är helt passiv medlem av Svenska kyrkan, men jag har sett - och bejakar - röster som menar att islams utbredning i Sverige är räddningen för det här landet. Jag är beredd att hålla med. Islam kan hjälpa svenskarna att åter bredda sitt sinne en smula. Tills dess att gudsbegreppet återintroduceras i världsbilden - så att den återigen blir "open-ended" - självstryper sig människora i den slutna kartong de paradoxalt nog valt att kalla en värld av tanke- och yttrandefrihet.

Svenskarna hade sin chans på världens arena men blåste det. Alfred Nobel månade om förutsättningslös forsknng. Men svenskarna var inte mogen denna idealism. Deras livsinvestering har visat sig plana ut hemmabio och BBQ-grillande, eller, för det högre ståndet, finkulturella visiter till Berwaldhallen. Vi sökte i alltför hög grad intelligensens frukter eftersom vårt öde var att resa oss ur urbota fattigdom och nöd.

Svenskarnas vetenskap var inte längre i framkant sedan de stängt dörrarna till eventuella högre medvetandefakulteter via den reduktionistiska materialism de envisades med att hålla fast vid, även sedan övriga världen börjat bryta ny mark.

När svenskar får Nobelpris tycks det vara pga svågerpolitik snarare än att de bidrar till världens vetande. (Se inte minst två tvivelaktiga litteraturpris, Selma Lagerlöf och det skandalösa året då den svenska kommittén fann att två svenskar var världens bästa författare! Eyvind Johnson/Harry Martinson. I backspegeln ser det inte bra ut!)

Se hur svensknästet biologin, visserligen ett vitalt forskningsområde, just nu är i mild kramp efter att DNA inte alls löste alla gåtor. Vad gör då de småstressade materialisterna? Börjar jaga andra förklaringar: epi-genetiska faktorer (epi = "liggande intill" genen) är det senaste halmstrået som ska säkerställa många nya miljoner till forskningen. Nys.

Biologin är, som allt annat, en kreativ föreställning som äger rum i det mänskliga medvetandet. Dess modell eller rättare sagt myt, är bara en liten del i ett spel som har föga med hedersordet Sanning att göra. Det man söker är sällan eller aldrig Sanningen i sig, utan en funktion av den livsinvestering som kanske gjordes årtionden tidigare i studieval, med mera. Få människor äger intelligens nog att överblicka sin egen del (och skuld) till att världen idag, 2009, inte har kommit längre än den har.

Få människor förstår hur fria vi egentligen är. Fria från biologins implicita försök att reducera det unikt mänskliga till fysiologiska funktioner, fria från t.o.m. den här textens ockupation av ditt medvetande. Naturligtvis är vi potentiellt en annan art än djuren och deras avsevärda kognitiva förmågor.

Skillnaden kan tyckas minimal men gör all skillnad i världen: vi har det i oss att likt månen kunna reflektera solens ljus och därmed fördjupa våra insikter. Många kommer emellertid inte så långt utan planar ut i habituerat tänkande till följd av livsinvesteringen.

Allra sämst ligger de till som klippt med högre realiteter och likt de mest förtappade grekerna utropat människan till alltings mått. Dessa är de som kommer att utrotas från världens yta under evolutionens fortsatta gång - förvisso existerar existenstillstånd bortom och över människosläktet. Vi känner den utrotningshotade arten som "sekularisterna".

Å skit, är det mig själv jag ser där i spegelbilden...?

SvD om djurens intelligens.

Expressens IQ-broilers ligger i...

Mäkta imponerad! De som sitter på betald tid och hittar på sådana här enkätfrågor måste tillhöra landets verkliga begåvningsreserv. Vad är detta egentligen för fråga att ställa, "Ska det finnas religiösa friskolor som lär barnen sin syn på religion"?

Sen när var en friskola en "metainstitution" som presenterar "sin syn på religion"? Jag trodde en konfessionellt bunden friskola lärde ut sin trosuppfattning, punkt.

Idioti som fyller landet med än värre idioter. Trettiotusen losers hittills har visat att de inte ser skillnaden mellan meningsfull svenska och dravel.

Se även min lilla undersökning på syskonbloggen Sideriska siktet av 130 straffade brottslingar och hur dessa fördelade sig på zodiakens tolv tecken.

Intressant nog visar sig det zodiaktecken som indikerar religion och filosofi - Skytten - ha klart lägst kriminalitet av dem alla!

Underlaget är möjligen i tunnaste laget, men resultatet är ändå intressant med tanke på att man vet att religiös övertygelse korrelerar positivt med en uppsjö andra goda mänskliga kvaliteter - som hederlighet och social kompetens.

Kvaliteter, av vilka en del 90% av Expressens röstande läsare tycks sakna.

Det gör mig ont att läsa...

Mahmoud Ahmadinejad,
Irans demokratiskt valde president.
(Wikipedias bild)

Det gör mig ont att läsa Newsmillaren Mohamed Omars övertygande artikel om den desinformation det sekulära Mediesverige häller över medborgarna för att spä på deras redan låga värdering av Islam.

Det var inget fel på valförfarandet i Iran. Sverige vill helt enkelt inte förmedla den korrekta bilden av ett Iran där folk överlag är tillfreds med att leva i en religiös och demokratisk stat.

Hur gick då vårt land så fel, blev så små, tendentiösa och illvilliga? Hur kom vikingen att tappa t.o.m. den heder och respekt som han fordom ägde då han var ute och bedrev handel i Österled (med muslimska folk)?

Jag har redan påpekat orosmolnen (bland de goda egenskaper som också finns) i det svenska nationalhoroskopet av 1974 (nytt fönster). I den nya globala tiden prövas verkligen svenskens intellektuella heder!

Om det som syns i nationalhoroskopet nu bäst kan beskrivas som intellekt... Platons definition av Intelligens eller Intellekt (nous) är det definitivt inte. En studie av de svenskar som på Newsmill "kommenterar" en i mina ögon mycket välskriven artikel, gör nästan lika ont att läsa som insikten att svenska medier dansar efter en lokal tidsandas pipa...

Bekräftelsen ligger bara ett klick bort: Jämför de statsmannalika ordvalen när DN:s Per Jönsson citerar Ahmandinejad med när han själv tar till orda för att skapa "kontext": "Nu har å andra sidan den iranske presidenten hittat på ett eget sätt att samtala statsledare emellan." (min kursivering)

Bland andra skräpformuleringar från journalistens hand, avsedda att så gift i läsarens sinne, noteras att jönsen liknar presidenten vid "andra diktatorer". Sämsta sortens tidningsjournalistik med distinkt populistisk anstrykning.

*****

Du med extraordinärt hög bildförståelse och en del astrologiska grundkunskaper kan i följande karta se Irans presidents ytterligt komplexa livsöde och den "arttypiska" situation han är född att söka hantera (jag är medveten om denna "du" är en "non-entity" - inte kom du hit via Newsmill-länken i vilket fall):

(Beräkning enligt den ursprungliga
babylonisk-indiska zodiaken)

Märk särskilt hur oändligt svår hans balansgång är som vidsynt sinnelags-Lejon (Månen) (tecken 5) och med en grundläggande fredlig ambition (Solen i Vågen, tecken 7), då pöbel och patrask rumlar och har sig (turbulensskaparen Mars i Vattumannen, folkets tecken nr 11).

Hans vilja till fred¹ tycks hela tiden hotad av mörka krafter från Dödens tecken Skorpionen (tecken 8), där realpolitikens Saturnus markerar gränstvister som ett ständigt närvarande hot.

(Saturnus representerar i sig enbart landsgränser, men på denna himmel finns också det ytterligare ominat om aggressiva folk - Mars i Vattumannen. Horoskopet beskriver väl en ledare som verkligen upplever att omvärlden vill honom illa. Intressant nog stiger Saturnus i öster på Obamas födelsehimmel, så Irans president hallicunerar inte...)

Uppviglingen till demonstrationer över påstått valfusk (västerländska destabiliseringsförsök? CIA som vanligt?) tycks därtill skriven redan på födelsehimmelen för den blivande presidenten - som en av hans livs många prövningar. För Mars-Vattumannen symboliserar i första rummet störande element inom det egna folket.

Presidenthoroskopet tycks beskriva en mycket ung demokrati, med oro i folkdjupet. Just som vi vet att det förhåller sig. Faktiskt, det hade talat mot astrologin om alla dessa blandade "röd/gröna" budskap i fråga om folk/ledarskap (Vattuman/Lejonet) lyst med sin frånvaro.


Överkurs. För en alternativ ingång till den komplexa "svenskheten" (relativt världsskeenden och främmande folk), se min nyliga astrologiska granskning av de drivande männen bakom den svenska epoken av rashygien. Här är del 1 (av 3).

Överkurs 2. Läs Sofisten av Platon. En besk påminnelse över vilket patrask den enbart politiserande människan är, hon som inte längre äger vare sig religion eller filosofi i sin utblick. En djupt ofullkomlig människa.

Först nu bestämde jag mig för att studera Omars författarskap lite närmare. Det första jag fick syn på var en fantastiskt rolig och - återigen - ytterligt välskriven mix av fantasi och historieforskning om möjligheten av muslimska vikingar här hemmavid från tiden innan svenskarna blev ett räddhågset och verkligt obildat släkte. Många glömda detaljer från ungdom och skolår - Röde orm inte minst - kom tillbaka. Kul!


_____

1. "Vilja till fred", Månen i Lejonet reflekterar den input som Solen ger. Solen står i fredens eller harmoniprincipens tecken Vågen. Venus är härskare över Vågen men finner sig här "debil" just i ingången till pätimetertecknet Jungfrun.

Venus har dock starkt stöd från den goda viljans Jupiter som ännu dröjer kvar just i slutet av Lejonet. T.o.m. ner på detaljnivåer fortsätter horoskopet att skicka signaler om yttersta komplexitet i livsödet!

Vilket är mitt mandat för att hävda motsatsen till DN:s illvilliga porträttering av presidenten? Studiet av mer än 3.000 horoskop (egentligen fler, men bara 3.300 har sparats på datorn). Samt, inte minst, en födelse under Sol-Vågen med härskaren Venus i Lejonet för den "politiska ömsesidiga receptionen" - det starkaste av band mellan Lejonkungen och Fridsfursten.

ARIEL

Skolministern om "uppläsning"

Jan Björklunds förslag om att förhindra omtentor tills man höjer sitt betyg, är en bra illustration till frågan om vad IQ söker synliggöra.

Har den som med möda nöter in en mängd kunskap på några veckor verkligen blivit intelligentare och kommit upp i paritet med den som "satte" kunskapen tämligen omgående?

Eller har han bara packat skallen full av ytterligare en uppsättning "fraser" att rapa upp i ungefär rätt sammanhang? Intellektet som antingen en hatt med små kunskapsfragment skriva på papperslapp eller en dynamisk fakultet som i realtid processar och söker avväga all tillgänglig data, även data i kategorier som inte nominellt är relaterade. Lateralt tänkande har det senare kallats.

Björklund slår, vill det synas mig, ett slag för den naturliga (naturgivna) människan istället för den skrivbordsprodukt som "uppläsningen" leder till, och den förfalskning av verkligheten detta innebär. Hårt, men ganska klart egentligen.

Vissa vill emellertid förfalska verkligheten (enligt ovanstående) för att framstå i bättre dager, närmare bestämt 67% av Expressens läsare. Betyder detta att Sveriges medelintelligens ligger avsevärt lägre än det globala snittet??!! Vi som är så mycket bättre än alla andra, särskilt alla som har halva skallen full av religion och annan irrationalitet!

Integritetsivrarnas paranoia

Inledning

Kalla följande sex A4-sidor (där stack några barn av 140-teckensformatet) ett försök att återkalla de antika högkulturernas vishetsperspektiv i läsningen av livets händelser.

Det antika grundantagandet var att vi är mindre verkliga än våra egon söker göra oss till. På djupet är vi bara aktörer eller frontends för krafter som går så djupt att egot till sist inte klarar att blicka djupare ned. Individen övergår i ett transpersonellt, tidlöst drama. Livet spelar livet.

Här har under 1900-talet djuppsykologin, företrädd av stora tänkare som Carl Jung eller James Hillman, kommit till den rotlösa västerlänningens hjälp i dennes försök att förstå sina egna, ofta dimmiga bevekelsegrunder. Jungs teori om den introverta och den extroverta människan är idag så etablerad att många inte ens vet att det var hans.

Än färre känner till att denne intellektuella gigant, som satt ner med nobelpristagaren i fysik Wolfgang Pauli och diskuterade om västerlandets definition av vetenskap har gått helt snett, även fällde detta yttrande (fritt från mitt minne):

"Låt mig bara granska födelsehoroskopet för min klient i en halvtimma innan vårt första möte, så kan jag korta ner behandlingstiden med två hela år."

Två av 1900-talets intellektuella giganter,
kvantfysikern W. Pauli och djuppsykologen C. Jung.

Många vetenskapligt lagda svenskar får säkert problem med att få ihop den ekvationen: hur kan en människa som dels minglar bland de största av fysiker och analyserar vetenskapens fundament samtidigt tillskriva astrologin någon som helst betydelse? Svenskens bryderi är helt hans egen förskyllan, och inget jag tänker gå igenom ännu en gång på den här bloggen. Här ska jag istället via exempel söka illustrera hur Jungs medvetande kan ha arbetat i frågan om individens integritet på nätet.


Ljus och Mörker - en klassisk motsättning

"Integritetsivrarnas paranoia" - rubrikens ord ställdes som en fråga av programledaren i P1 Konflikt, helt ägnat frågorna kring nätet, som sändes den 13 juni. (SvD diskuterar samma dag nätpolitik på ledarsidan.)

Och ljusskygghet är nyckelordet för Jonas Birgersson och Jan-Erik Fiske, båda en gång grundare av Bredbandsbolaget men nu tillhandahållare av "anonymiseringstjänsten" Relakks för friheten att surfa i vilka avsikter som helst på nätet. Officiellt heter det att "den personliga integriteten värnas" men teori och praktik har ju en tendens att gå i skilda riktningar.

En intressant detalj i den magra presentationen av Fiske på svenska wikipedia, är att de båda förenades i ett intresse för militärhistoria (och strategi).

Det antika zodiaktecken som drivs av ovilja och resistens är Skorpionen. Dess härskare är Mars som via sitt negativa (introverta) tecken av det känsloorienterade Vattenelementet tenderar mot implosion snarare än krig och explosion. Öppet kriget i "verkligheten" är fallet där Mars (eller Ares som han hette i Grekland) härskar över sitt positivt laddade (extroverta) Eldtecken Väduren (latinets Aries tycks återknyta till grekiskans namn för Mars).

Skorpionens märkligt "off" och "anti" disposition blir helt begriplig om man besinnar att det dominanta och påträngande Lejonet befinner sig i rät vinkel mot den, nittio grader tidigare i zodiaken. Lejonets manifestation av oinskränkt liv, lyskraft och insyn via sin härskare Solen (i sin tur associerad med grekernas gud Apollon, han som låg bakom informationen som orakelkvinnan i Delfi levererade, om än i krypterad form).

Det är som zodiakens antika skapare menade att detta intensivt avslöjande dagsljus ett kvarts varv senare hamnar på kant med sig själv och framföder sin egen ärkefiende, mörkret, fördoldheten och Döden! Och visst måste solen skina för att det ska kunna uppstå en skugga! Skuggan från den upprättstående människans faller 90° mot det vågräta planet. Var det så man tänkte när man organiserade den här relationen i zodiaken?

Ligger då skulden i att Apollon, den allseende- och allvetande guden betett sig omotiverat? Nej, var zodiakal princip är bara vad den är och utgör en nödvändig komponent i vår temporala värld av födsel och döende. Till skillnad från de eviga gudarnas är vi dock dödliga och upplever en seriell sekvens av temporala manifestationer, var och en med en bakomliggande gud eller zodiakal princip. Vi upplever först liv, sedan död (med mindre än vi höjer oss till filosofin och når bortom simpelt dividerande och polariserande).

Inte för inte gäller emellertid Lejonet för att vara zodiakens konung och primära princip, för utan Livets princip skulle allt ta slut efter ett varv. Lejonet tillhör Eldelementet, vilket med Luft den oförängliga delen av skapelsen. Jord och Vatten är elementen för vår fysiska existens - vi lerfigurerna. Men de som drejat detta stycke levande kött som en del förvillas att identifiera sig med återfinns inte i själva materien utan på nästa våning: de skapande Eld- och Luftkrafterna. Platonisterna kallade detta den rationella Själens våning.

Därför kan t.ex. den brinnande predikanten Paulus triumfatoriskt utropa: "Död, var är nu ditt (skorpion-) sting??!!" För Paulus hade Lejonet av Juda (den rättmätige herren över livet) bevisat var skåpet stod genom Jesus uppståndelse från de döda.

Den antika zodiaken påminner oss om att de eviga frågorna kläddes i ett annat bildspråk för 2.000 år sedan. Syftade Paulus på en bokstavlig reanimation av en kliniskt död "Jord & Vatten-kropp"? På ett mirakel? Eller var hans primära fokus Eld & Luft-nivån, den andliga och rationellt-själsliga nivån som alltid står kvar då lerfiguren faller i bitar? (Och i Jesus fall synbarligen satte sig i kontakt med de närstående.)

Charles Carter, Englands dominant inom astrologin under 1900-talet, kallade Skorpionen för "zodiakens sophög". Tecknet "är "slutfasen och avträdet från föregående fysikaliska processer i den temporala världen. Och så tenderar Skorpionen fortfarande, flera tusen år senare, att alstra personer och livsöden som sätter rätten i högsätet att få kravla runt i den avföring som ett pseudoliv i mörkret, framför datorskärmen, är. Livet under stenen är dock inte samma som livet under solen. Dra ur strömsladden till datorn och se själv, om din verklighetsuppfattning börjar svikta.


Ohämmat bredbandsflöde egentligen en tarmförstoppning?

Det intressanta är att Bredbandsbolaget - högt genomflöde av databits till svenska folket - grundades av två individer som båda har distinkt skorpiondominerade födelsehoroskop. Två individer som älskar att ligga under en sten och gömma sig undan Solen/Apollons starka övervakande öga! För den som har intelligensen (en solär företeelse), kan slutsatser dras av detta.

En slutledning kan vara att ingen av herrarna Birgersson och Fiske, såsom instinktiva motståndare till ljus, intelligens och insyn, hade räknat med att samhället - en manifestation av den gudomliga ordningen och med funktionen att ge människorna just precis en så bra miljö som deras kollektiva och individuella karma meriterat dem för - på sikt skulle ha invändningar mot att en mörklagd ficka (internet) skulle börja bete sig som en piratstat i staten, ett laglöst land där inga av de spelregler som "där ute" förväntades respekteras, beaktades.

Den här slutledningen är något av ett antiklimax eftersom båda sades vara intresserade av militärstrategi. Men jag har svårt att se intelligensen i den strategi som först då projektet korrumperats och blivit en zodiakens eller samhällets soptipp av oegentliga beteenden (vid sidan av normal och harmlös kommunikation) reaktivt framtvingar en anonymiseringstjänst. Ska inte två strateger redan från början ha hela scenen klar för sig? Glömde de verkligen hela det omgivande samhället i sin kalkyl??!! (Vi ska snart se att båda är bärare av den symboliska annotationen för individer med ett anspänt förhållande till samhällsaspekten.)

Det vill synas som om bredbandets pionjärer inte förstod att det "slutna rummet", precis som Skorpionen - ett tecken av den fixerade kvaliteten - tenderar att frambringa korruption och degeneration. Den tekniska förklaringen till resonemanget är som följer. Kombinationen av Skorpionens element, Vatten, och kvalitet (eller modalitet), fixering (eller låsning), ger bilden av tecknets fysiologiska domän: ändtarmen och anus och avfallsprodukten exkrement.

I den här fasen av näringsprocessande har det livgivande vattnet slutat rinna. Vatten som inte längre cirkulerar (och syresätts) blir skämt och otjänligt. Skorpionen (det faktiska krypet) koncentrerar under sitt täta skal som skyddar från vätskeavdunstning i den tryckande ökenhettan sitt gift - hyperkoncentrerade och skadliga vätskor. (Ett harmlöst exempel: jag känner en individ född i Skorpionen vars stora intresse är fermentation i formen av ölbryggning.)

Jämfört med zodiakens två andra vattentecken är detta det osunda vattnet. Om än den biologiska beskrivningen haltar en smula, är symboliken och tanken i de astrologiska resonemangen lätta att följa.

I antiken ansågs skorpionens inre kroppsvätskor ett med dess giftsting, och detta schematiserades som ett osunt vatten som inte cirkulerade på samma sätt som i övriga livet. Alltså: särlingen som ligger och kryper under stenen, den socialt talanglösa, i jungiansk mening introverta nätgenerationen som nu förfogar över FÄRRE språk än generationen som föregick datorerna.

Det vill alltså synas som om Skorpionen är hemmablind och inte ser att det som skapas i dess tecken inte har någon ärofull framtid och den tvingas - eftersom den är en defensiv princip - genast in i försvarsställning angående sina kreationer. Birgerssons och Fiskes anonymiseringstjänst från förra året illustrerar Skorpionens död i förnedring och förbittring, nedtrampad av Livets Herre Lejonkungen (samhället och dess lagstiftning). Den privata värld under skorpionskalet den åstundade visade sig stå på kant med den verkliga världen.

Att en ung, introvert och mer än lovligt störd generation människor nu vuxit upp framför en dator, "inne i " en virtuell verklighet, är tagna på sängen över att det finna en gud "där ute" som de aldrig räknat med i sin mörklagda pseudointelligens - den allseende Apollon - och att han minsann inte tänker ge upp civilisationen och den rationella ordningen, är den arketypiska grunden till denna parodi som det unga Sverige helt oavsiktligt spelar upp.

Det går att flytta in resonemanget i det intrapsykiska. Du bär själv både Apollon, klar tanke och insikt, och en mörklagd tarmkanal av fixerade, ruttet giftiga attityder, vilka i vilket fall som helst är destinerade till eliminering via ditt "psykiska anus". Den hätskhet och de övertramp som en del anhängare av oinskränkta friheter på nätet gjort sig skyldiga till, visar med all tydlighet hur deras inre Apollon slutat fungera och att de enbart styrs av arslets brist på intelligens. Analt kniper de ihop och söker bevara den välsignat mörklagda värld de tagit för given.

Filosofen Herakleitos: din karaktär är ditt öde

Men vad hade den unga generationen för val? De föddes in på nätet och där valde de inte att bilda sig, att förstå de grekiska gudarna, studera filosofin eller ens samhällsprinciperna eller andra ämnen som gör män av små parvlar. Nej, de gjorde som alla ungar - jagade gratis underhållning och dumpratade i one-liners med varandra i den virtuella verklighetens motsvarighet till de batteridrivna walkie-talkies min generation beställde från "Hobbyförlaget" som barn.

Birgersson och Fiske, ehuru barn av olika generationer, saknade båda kontakt med högkulturens vishetspespektiv, de var båda simpla ingenjörer. Därmed kunde de inte förutse några konsekvenser alls, sin kärlek till militärhistoria och strategi till trots. Skorpionen är det bittra nederlaget och på goda grunder (via horoskopen för två av bredbandsvisionens mest formidabla grundare) tror jag här vi spikat fenomenets arketypiska karaktär.

Birgerssons horoskop antyder "out and out" en nattsvart anti-varelse med ett intensivt asocialt inslag från grupptecknet Vattumannen/Aquarius (mer om det strax). Notera här nedan hur dominant Skorpionen är på denna födelsehimmel - faktiskt den mesta Skorpion jag stött på sedan jag för några månader skrev om massmördaren Ted Bundy ur den korrekta sideriska zodiakens perspektiv.

Generationen äldre Fiske utmärks också av att ha hamnat på kant med sin grupp, sin generation, etc. Han tillhörde egentligen inte dem som föddes in på insidan av låtsasvärlden internet (det är talande att svenska Microsoft Word söker sätta stor begynnelsebokstav på internet).

Att Fiske tillhör två läger framgår av att han lider av den ibland svåra slitning som kan betecknas som det "sociala utstötningssyndromet" (fler fall, öppnas i nytt fönster). Syndromet inträder då den grupp- eller ideologiorienterade Vattumannen (det mest konceptualiserande av alla de tre Lufttecknen) ställer sig i rät vinkel mot den avståndstagande och förbittra(n)de Skorpionen.

Den här socialt problematiska kombinationen fanns alltså även hos Birgersson, då hatiska Skorpionens herre Mars spred sitt asociala och samhällsaversiva skorpiongift mitt inne i folkmängden (Mars i Vattumannen). Anonymiseringstjänsten! Detta skulle i antikens ögon ha medfört dödstraff (Skorpionen = dödens tecken). För det förefaller vara en folkuppviglares horoskop vi ser här nedan.

Både Birgerssons och Fiskes födelsehimmel bildar alltså en annan sida av den klassiska fiendskapen mellan Lejonet, Livets förespråkare, och Skorpionen, Mörkermännen, som söker undandra sig hettan och friktionen "där ute" under den stekande solen, där människor gör ett "verkligt dagsverke".

Eftersom Lejonet/Solen är garanten för liv, och folket (Vattumannen) bara lever om när solkungen vänder sitt ansikte mot dem (individualpsykologiskt: när varje medlem av folket har en egen central sol av gudomlig individualitet), blir Skorpionen ett störande inslag ur perspektivet av båda dessa extrovert polariserade tecken. Skorpionen/döden måste bort!

Bilden av Generation gratis som flytt ut i öknen och nu trycker under en sten, är alltså zodiakens schematiska bild av en folkmajoritet som stöter den antisociala individen (Skorpionen) från sig. Varken härskaren eller någon som inom sig utvecklat en ärbar individualitet (Lejonet) vill ha med Skorpionen att göra, och inte heller den människa som tror på konceptet om ett kollektiv som håller samman via vissa gina koncept/lagar. (Vattumannen styrs av gränsdragningens och realismens Saturnus.)

Men med utstötningssyndromet inuti en individs psykosomatiska varelse - som hos Birgersson och Fiske - uppstår, som antytt, de mest oförutsägbara effekter. En kan vara att man identifierar sig med den socialt aparte, och blir en skränande minoritetsröst som enbart stör det sociala maskineriet.

Vem är förövraren? Vem är syndabocken?

"Syndromet" möter också i det kallar "syndabocken" som, minns, fordom drevs bort från staden och ut i öknen. Skorpionen, krälande under stenen i öknen, är skräpet som samhället stötte ur sin mentala och faktiska kollektiva kropp.

I en helt annan diskussion finner man dem i samhälllets kloaksystem (Skorpionens tarm- och anussymbolik igen) som uteliggare, förlorare som inte förmådde hantera ens de minimikrav ett samhälle ställer. Jämfört med de scenerna av samhällets "olycksbarn" är Generation Gratis (dold bakom deras ad hoc-resonemang om "personlig integritet") en rent en motbjudande företeelse. (Äckel och motbjudan är Skorpionen igen! Lejonet bjuder klarsyn, Skorpione bjuder mot genom att ge det sociopatiska fingret. Skorpionen ingår som ett drivande tecken i den arketypiska Satan.)

Baserat på studiet av dessa transpersonella mekanismer som verkar inom båda dessa integritetsivrare - där paranoian faktiskt lyser igenom på födelsehimmelen - och skapare av anonymiseringstjänster (stenar för skorpioner att huka sig under) kan jag bara säga: det faktum att dessa individer representerar kanske så mycket som 7% av det svenska folket, ringer alla djuppsykologins varningsklockor. Den "lugne och lite tråkige svensken" har nu tagit ett ytterligare evolutionärt steg - bakåt - och tecknar en liten men tydlig början på psykopatologiska störningar!

Ett stort antal människor i Sverige förstår inte längre Apollons hedersprincip (varav kanske vår aversion mot s.k. "hederskulturer"), men desto fler har bakom sina datorer blivit totalt alienerade från den verkliga världens spelregler - dem om fredlig handel och varuutbyte under reglerade former mänskligheten utvecklat under årtiotusenden (vi minns så lite av vår långa historia).

Men vad om vi skulle rycka ur strömsladden, ta oss några IT-fria år så vi hinner bli en smula avgiftade? Inget samhälle klarar två generationer i följd utan verklighetsförankring.

Det kan inte stickas under stol med att Birgerssons himmel uppvisar kriteriet för intelligens: Solen i kombination med den förstärkande Jupiter. Men detta isolerade omen måste vägas mot det markant sociopatiska drag som den extrema konflikten mellan en illa placerad Mars i Vattumannen skapar då krigaren samtidigt är herre över den tungt aktiverade Skorpionen - som i sig hatar Vattumannen/kollektivet !!

Om du som läsare intelligent assimilerat astrologins inre logik via det här något tungrodda inlägget, bör du nu ha en klar bild av Ödets rådslut. Har du något på dina hårddiskar som inte tål att belysas av rättvisans gud Apollon, är du f.n. märkt av dödens krafter. Detta är egentligen inte en personlig fråga, gudarna spelar tärning med oss som de alltid gjort. Vi kan försöka byta sida om vi i fasa upptäcker vart våra tidigare liv placerat oss i ett liv av vanära, men huruvida det är möjligt, därom diskuterade förr även de verkligt visa filosoferna.

Vissa skulle mena att du redan köpt den här resan till jorden och att t.ex. Birgerssons födelsehimmel visar vilket virke han var av då han kom hit. Vistelsen på jorden syftar bara till att själen ska uppleva konsevenserna av vem själen är och dra slutsatser. Frukten av slutsatsen genererar sedan ett nytt liv - i tiden, under andra stjärnkonstellationer.

Himlar som Fiskes och Birgerssons kan således inte utlovas något lyckligt slut - historien är i mer eller mindre grova drag skriven redan i och med födelsen. Fri vilja ligger mer i slutsatserna som dras av upplevelsen.

Vi människor vet inte mycket av hur det här "systemet" fungerar. Att samhället "där ute", under 150 år (minst) totalt förnekat de metafysiska perspektiven (som förvaltats av filosofin och religionen sedan urminnes tid) och hängivit sig åt ren materialism, har naturligtvis inte underlättat alls. Vi har nu utvecklat teknik som omedelbart ger oss problem.

Är det detta som Terminator-filmernas skapare såg redan på 1980-talet: en mänsklighet i krig med det monster hon själv skapat (Skynet > ett internet som fått ett eget liv) och som nu hotade brytta ner civilisationens fundament? Skynet är emblematisk för den sammanslutning av dehumaniserade nördar som de få återstående "verkliga" människorna tvingas sluta sig samman och nedkämpa.

Vilken sida står du på, när du nu får chansen att verkligen se med verkligt klara, "arketypiska" ögon på den saga som utspelas i Sverige (och övriga världen)? Tillhör du den eviga Lejonkungen - han som ensam äger Fri Vilja och kan besluta i det levande nuet. Eller är du bara ett Satans verktyp, skorpionen, som bara reaktivt och via ren systematik kastar in skiftnycklar i maskineriet i vetskapen om att du var född förlorare?

Naturen är ruskigt skicklig på att bygga upp artificiella system som "habituerat" upprepar sig in absurdum. Jord- och Vattenelementen - särskilt Skorpionen - representerar den "fallna" intelligensen som vi ser datanördarna försöka göra en avbild, en GOLEM av i formen av "AI". Men Lejonkungen är den högre ordningens Intelligens, som ingen enskild individ kan berömma sig annat än att låna.

Glöm aldrig att du kan segra mot den förfalskade, plagierade och ovärdiga pseudo-intelligensen på din insida (psyket), även om den yttre belöningen kanske inte hinner programmeras in för just denna inkarnation. Besinna bara mängden aktörer i den här föreställningen! Robert Altmans film Shortcuts eller pseudoGud-spelet Sims är rena kindergarten jämfört med hur Världssjälen pusslar i varje ögonblick!


Tillägg 090620

I Aftonbladets citat av Fiske hör man perfekt den helt sociopatiska naturen som vänt hela sanningsfrågan bakfram: han smugglar bort roten till eländet - illegal nerladdning - och rör sig med rökridåer om "personlig integritet". Som om tjuvar hade någon som helst personlig integritet värd att värna om!

Det här är på väg att explodera om politikerna fortsätter på samma linje, så att människor känner sig hotade på nätet. Vi ser en potentiell massmarknad på miljoner kunder...

"Människor känner sig hotade"! Och så profitprat i nästa mening! Se hyckeriet!

Vilken fars svenska folket har engagerat sig i för att de är så ofattbart materialistiska och låga: att först, i korttänkt ha-begär förse sig från godisbutiken och sen, när den blodade tanden är ett faktum och samhället börjar inskärper gränserna mot kriminalitet, fortbilda sig till pseudo-intellektuella ivrare för sina, typ, mänskliga rättigheter.

Gud, släpp en bomb över det här folket, så att det får en chans att börja om från scratch. Detta är den människoart sekularism föder: hyenor, tänkande och pratande hyenor.