torsdag 18 december 2008

Under läsning och lästa böcker

Lästa sedan bloggstarten, dec 2008.

Den här sidan som sakta fylls på (senast överst) ersätter en allt mer ringlande boklista i bloggens högerkolumn.

Mladen Popovic - Reading the Human Body, Physiognomics and Astrology in the Dead Sea Scrolls and Hellenistic-Early Roman Period Judaism. (2007)
Ja, den undertiteln sade väl det mesta.


David Berlinski - The Deniable Darwin & Other Essays (2009). Isande vassa texter, allmänbildning för den redan allmänbildade.


Plato - Complete Works (ed John M. Cooper, 1997)

Född till ett välfärdssamhälle finns inga ursäkter att skippa västerlandets kanske mest grundläggande tänkare. Men det tog mig så lång tid att inse det, att den platoniserande dialogen Alkibiades redan räknat ut såna som jag - de i lite mer framskriden ålder. Sokrates menade 20 vara lagom för en människa att lära känna sig som själ - för att undvika att bli en världslig människa och därmed en medioker politiker eller tänkare.

Som förmildrande omständighet anför jag att Platon naturligtvis genomsyrar ALLT tänkande i väst, och därför går han ändå förr eller senare in i ryggmärgen, fast oftast nedbantad och förvrängd till en sekulär fattigmansversion utan vare sig gudar, själavandring eller insikten att Formerna är en ontologisk (existerande) ordning bortom det materiella...


Thomas McEvilley - The Shape of Ancient Thought (2002)

En fantastisk bok jag sneglat på ett tag i läshögen och upprioriterat. Passar perfekt efter Fidelers studie i den pytagoreisk-platoniska geometriska basen för antikens världsbild, för den spränglärde McEvilley kommer i den här tjocka luntan att argumentera för att allt väst kallar sitt ursprungligen kom från de babyloniska matematikerna och stjärnskådarna. Och så mycket förtäljer ju legenden om Pytagoras, att han färdades många år i världen och lärde sig Egyptens konster och troligen även babyloniernas.


David Fideler - Jesus Christ, Sun of God (1993)

Intressant studie i grekisk gematri, pytagoreisk harmonilära och geometrin i den platonska världsbilden. Se författarens namn bland etiketterna.

Arieh Kaplan - Sefer Yetzirah, The Book of Creation  (1997)

Det äldsta kabbalistiska verket, omnämnt i andra källor redan under det första århundradet. Gåtfullt, fascinerande! Om jag bara hade fortsatt läsa hebreiska i skolan hade utbytet blivit ännu större - att halvt minnas alfabetet är inte till någon större hjälp.

Men det är faktiskt en sekundär behållning att söka förstå grammatiken och böjningarna, medan jag följer diskussionen av den koncisa textens dolda budskap.

Bra att ha vid sidan som referens: Gershom Scholems Kabbalah från 1974 - en kabbalans idé- och personhistoria.

James Hillman - Anima - An Anatomy of a Personified Notion (1985) (omläsning)

Fenomenal genomgång av C.G. Jungs arketyp "anima" i relation till ett flertal (felaktiga) föreställningar om den. Hundratals Jung-citat. Hillman är en komplex tänkare men boken är ytterst rik. Intressanta återkopplingar för alla vänner av Platon eller nyplatonismen.

Robert Eisenman - The Dead Sea Scrolls And The First Christians (1996)

Den häpnadsväckande rekonstruktionen av vad som egentligen hände. Kristendomen kommer aldrig mer att bli sig lik.

Jag läste hans två tusensidiga tegelstenar "James, the Brother of Jesus" och "The New Testament Code" före den här, men inser nu att forskarens hela teori egentligen var klar redan i de tidiga essäerna från 1980-talet (boken är en essäsamling). De första kristna var militanta nationalister!

David Berlinski - The Devil's Delusion (2008)

En fransk-amerikansk matematiker och filosofs sågning av Richard Dawkins trams. Och vilket lustmord! Som att stjäla godis från ett barn. Den sekulära humanismens förespråkare är verkligen inte toppintelligenserna. Dem hittar man bland förespråkarna för Intelligent Design. 

John C. Lennox - God's Undertaker (2a rev uppl. 2009)

Som ovan, nu en brittisk matematiker.

Arthur Guirdham - We Are Another (1974)

Brittisk psykiater diskuterar ett säreget fall av gruppreinkarnation där flera personer tillsammans spontant återkallade sina tidigare liv i 1200-talets Frankrike. 

Kenneth Guthrie/David Fideler (ed) - The Pythagorean Sourcebook and Library (1987, c 300 sidor)

De tre senantika levnadsskildringarna av Pytagoras upprepade samma stoff, och en del texter var, så vitt jag kan bedöma, ren aristotelism. Bara ett urval av Sextus vishetssentenser, vilka presenterades som pytagoréism. Tydligen anses nyplatonismen och nypytagorism identiska.

En viktig textsamling, men jag var till sist ändå lite besviken på hur väl den ursprungliga italienska rörelsen hemlighållit sina läror. Det var inte så mycket som läckte ut till eftervärlden.

Plumpa typer för tankarna direkt till utgivningsåret. Det känns som att utskrifter från 80-talets dåliga laserskrivare använts till den rätt dyra pocketen (270 kr) - återkommande var en "tillplattad" rad 3/4-delar ned för sidan. Jag tycker mig minnas samma problem med min första laserskrivare - det hade att göra med minnesbrist. Pocketen hade dessutom en extremt tunt limmad rygg och kräver varsam läsning för att inte spricka upp. 

Wolfgang Smith - Cosmos & Transcendence, Breaking Through The Barrier of Scientistic Belief (1984, omarbetad 2008)

Se nedan om Smith. 

Anthony Damiani - Astronoesis (2000)

Mäktigt verk som påvisar astrologin i klassisk (grekisk) filosofi. Man kan också kalla verket ett djupt skärskådande av filosofen Plotinus texter. Högeligen rekommenderad för de vänner av klassicismen som helt missat den här aspekten av den största (?) kultur som funnits på jorden. Även närmare i tiden tenderar vår egen kultur att isolera Johannes Keplers astronomi från det faktum att han var astrolog.

George White - The Moon's Nodes (1928)

I indisk astrologi är traditionerna och rönen om månnoderna levande. I väst finns inte mycket. Den här tunna boken på knappt 100 sidor hade inte mycket matnyttigt! Månnoderna bör studeras utifrån det indiska perspektivet, där har de bättre koll på fenomenet och har sett den svarta sidan, vilket uppenbarligen George White (en erfaren brittisk astrolog) inte hann se trots årtionden av studier. 

Arthur Guirdham - Obsession (1972)

Föregående självbiografi gav sådan mersmak att jag genast beställde mer av de som ännu finns i tryck av den här psykiatern. Det märks att den här skrev just före självbiografin för samma personer och samma berättelser återfinns i den här studien som fokuserar på tvångsmässiga beteenden som, resonerar psykiatern, är "försvarssköldar" hos individer som inte kan hantera sin "psykiska" förmåga.

Arthur Guirdham - A Foot in Both Worlds (1973)

Brittisk psykiater och synsk ser tillbaka på sitt liv och en del märkliga episoder. Engelskan är bildad och man verkligen känner att här är en "gammal själ".

Gabriele Boccaccini (redaktör) - Enoch And Qumran Origins (2005)

Dussintals forskare bidrar med korta föredrag i ämnet Henoks bok och dess koppling till Dödahavsrullarna och den grupp som levde där.

Wolfgang Smith - The Wisdom of Ancient Cosmology (2004)

Den mest imponerande vetenskapsfilosofiska bok jag någonsin läst!

Huston Smith - Tales of Wonder (2009)

En liten och sympatisk men kanske väl modest självbiografi av USA:s mest kända religionshistoriker (en tv-personlighet), vän till Dalai Lama, etc, etc.

James Hillman - Animal Presences  (2008)

Intressant, rätt tunn volym, i Hillmans "samlade". Djuren (ett litet urval) som arketyper.

A. Robert Smith - The Lost Memoirs of Edgar Cayce (1997)

Inte tidigare publicerat självbiografiskt material av USA:s mest kända synska person. Interfolierad med utkastet till en biografi skriven av hans far.

Berättelser från "insidan" av hur det är att vara extremt klärvoajant. Inget för skeptiker - slikt material kan allvarligt rubba ens tvärsäkerhet om vad psyket kan och inte kan göra...

Wolfgang Smith - The Quantum Enigma (3e rev uppl, 2005)

Enorm! Smith, f.d. rymdflygsingenjör som löste problemet med friktionshettan vid rymdfarkosters återinträde i atmosfären beskriver kvantfysikens grunder så att man förstår att den pekar på existensen av en andlig verklighet! Borde vara en vetenskapsklassiker! 

R.H. Charles - The Testaments of the Twelve Patriarchs (1917)

Faksimilutgåva av "försvunnen" översättning av en judisk bok från 2a årh. f.v.t. Den illustrerar tydligt att kristendomenens, dvs västerlandets, etik redan var färdigutvecklad inom judendomen innan Jesus födelse.

När kyrkmannen Charles översatte denna (och andra apokryfiska texter) var ännu inte Dödahavsrullarna upptäckta och han kämpar förgäves i förordet med att förstå om texten tillhört fariséer eller sadduccéer.

Idag vet man att de fiktiva testamentena tillhörde esséerna, dvs den grupp inom vilken Jesus föddes och vars läror han utgick från i sin egen kortlivade soloturné. Ett fascinerande dokument som varken hamnade i judarnas Bibel eller i Nya testamentet. Att texten fortsatte användas även efter Jesus kommit och gått syns i några enstaka tillägg av kristen karaktär.

Förlaget BiblioLife som scannar och återutger sällsynta böcker (print on demand, förmodar jag) har misslyckats bistert. Scanningen är klen - de har satt gränsen svart/vitt för snävt och många bokstäver saknar små delar av sin form - punkterna har genomgående blivit osynliga!

Men nästan värst är att de tappat bort tre sidor i inledningen genom att dubblera vissa sidor. Sidorna beskriver testamentens formala struktur och är inte omistliga, men jag överväger att kontakta förlaget och be dem skicka korrekt tryckta sidor att limma in. Jag menar, boken är bara 100 sidor lång och kostade 215 kronor. Ska det vara så svårt framför datorn att dubbelkolla så att alla sidor ligger i rätt ordning innan tryckprocessen?

Gabriele Boccaccini - Roots of Rabbinic Judaism (2001)

Ganska självförklarande. Historierevisionism. Förra boken av förf. gillade jag för dess tydliggörande av kristendomens esséiska rötter, men här röjer han en torftig sekulär och anti-hegelsk syn på filosofin. "Historien tar sig rätten att förklara filosofin", det finns ingen Världsande som verkar genom Zeitgeist.

Detta kan inte den som sett astrologins förklaringsvärde acceptera. Bloggen ansluter sig ju till Aldous Huxleys syn på en tidlös filosofi som synliggjord hos t.ex. Platon.

Oaktat allt detta gör B. en vass analys av judisk historia från babyloniska fångenskapen på 500-talet fvt och några hundra år framåt. Jag har läst historien förr men här klarnar alla turer avsevärt.

Robert Svoboda - The Greatness of Saturn (1997)

Tack vare den förnämliga introduktionen till vedisk astrologi, "Light on Life" (skriven med Hart de Fouw), köpte jag den här, medveten om att en traditionell indisk myt om Saturnus utgjorde bokens kärna.

Men myten var inte den indiska utan författarens eget hopkok av diverse traditioner med vilken han broderade ut originalet (hur det nu såg ut). Förvisso är det så som myter tenderar att flätas och förändras över tid...

I övrigt kändes boken som en enda apologetik för den helande kraften i att berätta historier och en enda lång ursäkt för att indologer inget vet om hur den muntliga traditionen sett ut i äldre tid.

I princip ingenting alls av värde för den som förväntade sig en fördjupning i vedisk astrologi, och särskilt då Saturnus. 

Chockerande känslomässigt flum efter den oerhört exakta och strama "Light on Life". Nu står det klart att det var Hart de Fouw som representerade det djupare astrologiska vetandet och Svoboda var den ajurvediska medicinaren.

J.L. Benson - The Inner Nature of Color - Studies on the Philosophy of the Four Elements) (2004)

Syntetiskt försök att länka den antika fyrelementsläran med Goethes färglära och Rudolf Steiners kosmologi.

Benson bygger vidare på Aristoteles missförstånd av ett femte element hos Empedokles, utrett av Peter Kingsley 1995. Alternativt kan man anta att det femte elementet (som återfinns också i indisk filosofi) representerar en helt fristående tradition.

Vilket träsk antikstudierna är, så mycket fallgropar i försöken att förstå hur antikens tänkare föreställde sig dessa ting! Så lite material har överlevt.

Bokens andra del består av en svidande vidräkning med darwinismen i en fristående essä på 60 sidor. 

Jacques Valee - Revelations (1991)

Sista delen av en trilogi av den kände franske UFO-logen och matematikern. UFO-fenomenets autenticitet demonstrerades via historik i historia (del 1) och nutid (del 2) och i den sista delen demonstreras UFO-kulternas imbecillitet och analyseras möjligheten av att ett större "cover-up" innehåller fabricerade mörkläggningar: Area 51, tillvaratagna aliens, med mera, är rena dumheter som tillåter de amerikanska myndigheterna att jobba i lugn och ro med det verkligt hemliga. Som kan beså i verkliga UFO-fall eller "bara" andra militära teknologiska hemligheter för vilka flygande tefat är en perfekt dimridå.

James Hillman - Loose Ends, Primary Papers in Archetypal Psychology (1975)

Sjätte boken (en antologi) av en mästare. Här finns bl.a. den fulla versionen av Betrayal (Svek) som senare dök upp i (alltför) hårdbantad form i antologin A Blue Fire. Här skriver också Hillman - mig veterligen enda gången - om de nyplatoniska rötterna bakom hans variation på Jungs analytiska psykologi.

Boken är tyvärr för länge sedan utgången, men jag hittade en kopia på ett nätantikvariat i USA. Väl investerade pengar.

Arthur Lovejoy - The Great Chain of Being (1936)

Ett av västerlandets viktiga verk - studiet av en idé som under tusentals år dominerat den västerländska anden, och som "plattmarksmaterialister" bara tillfälligtvis förefaller ha eliminerat.

Lovejoy demonstrerar vissserligen ett magnifikt historiskt och filosofiskt grepp, men boken är ojämnt skriven. Välskrivna partier och hopplöst krumbuktig engelska avlöser varande. Vid ett tillfälle stannade jag och bara gapade - räknade sedan raderna och insåg att en enda mening var 17 rader lång! Bara för att demonstrera hur komplexa tankar Lovejoy kunde tänka. Utan förlust i tankehöjd hade den kunnat brytas ner till flera kortare sentenser.

Jag gillade heller inte den amerikanska filosofens avslutning, som tog parti mot Platons Formlära och där förf. föreföll ansluta sig till den materialistiska evolutionsmen. I sin plädering för denna uraktlät han att nämna att nyplatonismen redan adresserat hans invändningar mot dess "tidlösa" emanationskosmologi. (Se närmast föregående lästa bok, härnäst i listan.)

Likväl en enormt viktig bok för att se varför vi västerlänningar tänker som vi gör, och hur väst kom att lägga den hierarkiska emanationsmodellen med "Den Ena" i toppen vågrätt och istälet se en temporal rörelse (evolution från det enkla till det mer komplexa).

Som bekant börjar nyplatonismen med fulländningen i topp och via utflöden fylls sedan världsalltet ut tills maximum nåtts och allt som kan ta form också gjort det. Lovejoy skadar den ursprungliga visionen genom att separera tidlös, logisk platonisk modell och den tidsbunda världen av vardande för att efter detta missgrepp hävda att Platon i själva verket talar om två gudar!

Från denna formulering viker han inte, fast det korrekt är att säga att det är en verklighet men i två uppenbarelseformer. Platon hade koll på båda asepekterna men Lovejoy är logiker och får inte in i sin ynkliga hjärna att evighet och timlighet är en paradox i systemet som han får leva med. Människointellektet är inte rustat att beskriva hur tidlös Form övergår i en tillfällig kroppslig livscykel.

Richard T. Wallis - Neo-Platonism (1972)

Omläsning. Kompetent och obeskrivligt förtätad introduktion till den komplexa platonismen som den utvecklat sig ett halvt årtusende efter Platon själv. Nyplatonismens portalfigur var Plotinus som levde på 200-talet. Okänd bland folk i gemen, men av västerlandets största mystiker och visionärer genom tiderna.

Boken innehåller ideliga sidhänvisningar framåt och bakåt och det är för att här inte finns ett enda överflödigt ord. Förf. säger sin sak en gång och inte mer! De 200 sidorna är ett mäktigt byggnadsverk av yppersta precision i sig!

Denna absorberande och svårlästa redogörelse för dokstrinerna om Den Enda, Medvetandet och Världssjälen är tyvärr utgången.

Aldous Huxley - The Perennial Philsophy (1945)

Den här läser man vanligen runt 18-20 som start på en fin intellektuell karaktär. Icke så för undertecknad, som årtionden senare - men med förnöjsamhet! - just börjat se hur bra Huxleys plädering för den Radikalt Annorlunda upplevelsen faktiskt var.

Huxley beskriver ett tänkande i banor som tyvärr svenska studenter inte ens ges chans till pga det sekulära samhällets mörkande av tidlösa klassiker som TPP (...och den svenske studentens B-status ute i världen är ett etablerat faktum).

I inledningen påminner Huxley om att det var universalgeniet Friedrich von Leibniz som myntade begreppet TPP, men att dess kontenta återfinns hos världens mest framstående religiösa och filosofiska tänkare genom tiderna. Efter att ha läst förordet inser man att samtide Ken Wilber egentligen bara tagit över Huxleys argument mot empiricismens banala exklusivitetsanspråk.

Jule Eisenbud - Love & Hate in the Nursery and Beyond (1996)

Urmärkt skarptänkt amerikansk psykoanalytiker granskar kända män som Descartes och Alfred Hitchcock.

Jacques Vallee - Confrontations (1990)

Andra delen av en trilogi om UFO-fenomenet av en respekterad matematiker och ufolog.

Nickelsburg/VanderKam - 1 ENOCH - A New Translation (2004)

Boken som den tidiga kristendomen smugglade bort eftersom idéer i den använts för att komponera de fyra evangelierna. Insikten om att det kryllade av fragment från Enok bland Dödahavsrullarna säger en del för dem som själv vill pussla hop kristendomens allra första fas

Gabriele Boccaccini - Beyond the Essene Hypothesis (1998)

Religionsforskare föreslår en intressant distinktion inom den mellantestamentliga Enokslitteraturen som indikerar hur Dödahavssekten separerade sig från esséerna i allmänhet som en än strängare och mer renlighetsivrande rörelse, samt drev predestinationsläran till sin spets.

Säkerligen korrekt påpekar han att kristendomens rötter ska sökas i esséismen snarare än i det mer extremistiska Qumranklostret. Forskare har sedan 1800-talet vetat att Enokslitteraturen innehåller massor av material som sedan återanvändes i Nya testamentet.

Jacques Vallee - Dimensions (1988)

Samtida språkrör för matematikern Alfred North Whiteheads buddhistiskt inspirerade filosofi. Quincey är något så märkligt som en samtidigt lättläst och knivskarp filosof!

Fransk astronom och ufolog på vilken den franske specialisten i "Närkontakt av tredje graden" var baserad. En av tre delar där Vallee - naturligtvis - erkänner UFO-fenomentets verklighet men framför allt presenterar tanken att det inte rör sig om utomjordiska besökare.

Det är istället elementarvarelser från ett annat segment av vår verklighet. Fascinerande citat ur medeltida texter (och ett remarkabelt vittnesmål från poeten Goethe) som visar att människan alltid sett dessa fenomen. Det är bara just nu som våra psyken färgar dem med gråsilvrig metallfärg eftersom vi är så djupt sjunkna i materialism!

Arthur M. Young - The Reflexive Universe (1976)

Bell-helikopterns uppfinnare ger sig i kast med frågan om en världsbild värd namnet (universums form är en toroid), och landar långt utanför naturvetensakpens feglir och rädsla för begreppet "teleologi".

Young finner "syfte" (teleologi) vara en omistlig del i en helt fascinerande revision av fysiken och biologin som sammanbinder de två och förklarar varför människan är skapelsens krona. Se även etiketten med förf:s namn.

Amit Goswami - Physics of the Soul (2001)

Här argumenterar den stridbare fysikprofessorn för att kvantfysikens rön och den nya världsbild den implicerar inte bara bekräftar den idealistiska filosofin utan också begripliggör den uråldriga reinkarnationsteorin! Mycket intressant bok!

Erwin Schrödinger - What is Life? [with Mind and Matter and Autobiographical Sketches] (1944 resp. 1958)

En av de definitiva vetenskapsklassikerna. Som andra Nobelpristagare i fysik är Schrödinger så långt man kan komma från den ateistiska propaganda som i Sverige ofta jämställs med "förnuft". De stora vetenskapsmännen - många biologer undantagna - är som regel mystiker, om än inte religiösa i trängre konfessionell mening.

Christian de Quincey - Radical Knowing, Understanding Consciousness through Relationship (2005)

I den här uppföljaren till utmärkta "Radical Nature" som drev tesen "consciousness all the way down" (inget i universum saknar medvetande), fokuserar han modeordet "intersubjektivitet" och knyter det till Whiteheads lära om medvetande som en integral del av materien.

Rekommenderas totalt fastän hans första var i en klass för sig. Eftersom bokhandlare på nätet är ockrare, kostar de kvarvarande exemplaren nu hemska summor pengar, men Quincey rekapitulerar förstås kärnan av den första i uppföljaren.

Han gör det i så pass hög detalj att jag nästan blev lite irriterad på att ha köpt samma material än gång till - men det är dock nödvändigt. Att utveckla filosofiska resonemang är inget som låter sig göras med den moderna one-liner-mentaliteten!

Alain Danéliou - While The Gods Play (1985)

Ryktbar indolog redogör för antika sydindiska filosofin och religionen shaivism, dess världsbild och mäktiga tidsålderslära.

Amit Goswami - God Is Not Dead (2008)

Goswami rör ihop några tidigare böcker till en ny produkt, och vinklar den här som ett svar till Richard Dawkins sorgliga "The God Delusion".

Men inte att missta sig: detta är en viktig vetenskapsfilosofisk inlaga i frågan om huruvida Laplace modell utan "hypotesen Gud" håller i skenet av den nya kvantfysiken. Goswami hävdar, med många andra, att materialismen är stendöd!

Walther Eidlitz - Guds lek (Natur & Kultur 1976)

Omläsning. En initierad presentation av en av den indiska filosofins sex huvudriktningar. Mycket riktigt är detta inte ett arbete av den svenska anden utan den tyska - även om Eidlitz bodde i Sverige en lång del av sitt liv - och måste ses i skenet av den tyska orientalistiska traditionen, med bl.a. dess flera framstående indologer.

Marvin Meyer - The Gnostic Gospels of Jesus (2005)

Ett urval viktiga texter från Nag Hammadi-fyndets cirka 50 "evangelier", vilka kyrkan i Rom förbjöd på 300-talet. Och världen blev genast mycket fattigare. Viktiga pusselbitar till förståelsen av hur t.ex. syndbegreppet tog form.

I den ursprungliga kristendomen var t.ex. reinkarnation en självklarhet och vägen till frälsning gick inte genom grumliga känslouttryck. Det krävdes mer, mycket mer. Men budskapet "produktifierades" och knöts till ett välkänt "ställföreträdande" lidande...

Walter Semkiw, M.D. - Return of the Revolutionaries (2003)

En fängslande historia om en amerikansk läkares rekonstruktion av hur Amerikas grundare åter är inkarnerade i USA idag. En del så kända man kan bli (Clinton, Oprah m.fl.), andra utanför offentlighetens ljus.

Boken argumenterar för grupp-reinkarnationens verklighet. Den show vi kallar livet är inte för det enskilda egots höga nöje, utan kan ses som en ofattbart komplex lärdomsapparat som syftar till att bringa alla själar till större perfektion.

En skeptiker skulle, tror jag, backa inför materialet. Introduktionsbok nr 1 är den minituöst efterforskade "20 Cases Suggestive of Reincarnation" av dr Ian Stevenson. Där diskuteras bara enskilda individer, utan grupperspektivet.

Hugh Schonfield - The Original New Testament, A Radical Reinterpretation and new Translation (1985)

Nominerad till Nobels fredspris 1959 fullbordade denna stora själ sitt liv med lätt revidering av sin tidigare 1950-talsöversättning. (Ett av hans största fans var John Lennon. "Imagine...")

Peter Kingsley - In the Dark Places of Wisdom (1999)

Medryckande detektivspaning efter en glömd impulsgivare till den västerländska civilisationen: den turk-italienske filosofen och mystikern Parmenides.

Rob Riemen - The Nobility of Spirit (2008)

En liten tunn bok som smyger sig på. Faktiskt en ganska förfärande påminnelse om det barbari västerlandet sjunkit ner till under ett århundrade av materialistisk positivsm.

Författaren går till storms mot dem som försvarar terrordåd, men hans konklusion måste ändå sägas vara att vi normlösa konsumister i väst, hög som låg, har mött sanningen om oss själva genom sagda "terrorist at large" i världen "där ute".

Finns det hopp om ett uppvaknande, eller är den västerländska civilisationen, som Nietzsche ansåg, vid vägs ände? Nilhilismen, avsaknaden av fasta värden vi framfödde, tog till sist död på oss, gjorde oss till svagsinta sökare efter lust och nöjen. Nöjen och billiga skratt.

James Hillman - A Terrible Love of War (2004)

Den neojungianske psykologen diskuterar, med USA:s aggression mot Irak som utlösande faktor, kriget som arketyp. Sällan har Hillman bottnat så djupt i Världssjälen som i denna, enligt hans egen utsaga, sista bok han ämnar skriva i livet.

John D. Blakeley - The Mystical Tower of the Tarot (1974)

Pensionerad kemist demonstrerar avsevärda insikter i mer än materien. En djupdykning i de bespottade tarotkortens historia där förf. finner motiven vara rotade i den gamla persiska världsbilden från det 1a årtusendet fvt. Sedermera importerad av väst och grunden till hela vår civilisation. Originellt verk!

Peter Kingsley - Ancient Philosophy, Mystery, and Magic (1995)

Fenomenal grundforskning som visar hur västs idéhistoriska begynnelse otippat knyter an till mystiken, och hur rationalisten och sin tids biologist Aristoteles kan sägas ha varit vår kulturs första historieförfalskare.

James Hillman - City & Soul (2006)

Hans "hopsamlade verk" rullar ut sedan några år - föredrag, essäer. Repetitiv volym, men bara idén att bedriva psykoanalys på staden är en höjdare och typiskt för Hillmans geni. Inkluderad här är hans fenomenala essä Anima Mundi, en betraktelse över Världssjälen.

Martin Lings - The Sacred Art Of Shakespeare (1966)

Lysande analys av dolda motiv i Shakespeares verk.

W.H. Church - Many Happy Returns (1984)

Bitvis tvivelaktig spekulation över tidigare liv kända amerikanska mediet Edgar Cayce tillskrev sig under trance.

Arthur M. Young - The Geometry of Meaning (1976)

[Bell-]Helikopterns uppfinnare demonstrerar hur den antika zodiakens uppbyggnad harmonierar med fysikens rörelselagar. Young har kallats ett geni i nivå med Einstein, och den här lilla pärlan till bok ger en antydan om varför.

Jule Eisenbud - Paranormal Foreknowledge (1982)

Amerikansk psykoanalytiker som blev varse hur hans klienter via drömmar tappade honom på privata minnen (och vice versa), vilka aldrig förts på tal under terapins gång. Erfarenheterna motiverade Eisenbud att grena ut och bli parapsykolog på deltid. Spektakulärt skarp tänkare, han med.

Hart de Fouw/Robert Svoboda - Light on Life (1996)

Den mest omfattande introduktionsboken av västerländska författare till Jyotish - "vetenskapen om ljuset", eller indisk astrologi. Indierna hade turen (skickligheten?) att inte knyta de 12 tecknen till årstiderna, och generas därför inte av att den jordbundna zodiaken drar snett med 1° per 72 år till följd av jordaxelns långsamma, vaggande rörelse!

2 kommentarer:

  1. En bok jag inte läst själv men verkar väldigt bra och antagligen intressant i sammanhanget är Astro-Theology and Sidereal Mythology av Michael Tsarion. Den tar upp kopplingar mellan (tror det är siderisk) astrologi och religion och även hur dessa "divinations-läror" (där astrologi ingår) går in i varandra och visar en gemensam helhet.

    http://astrotheology.com/

    SvaraRadera
  2. Tack för intressant tips. Har tittat lite på det (uppskattande omdömen på amazon) och ska se mer.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.