Jacques Valée om UFO

Shakespeare-citatet,

There are more things in heaven and earth, Horatio, Than are dreamt of in your philosophy

(Hamlet, Act 1 Scene 5)

...låter sig väl appliceras på UFO-fenomenet som franske astronomen Jacques Valée kom att förstå det under 40 år av egna resor och efterforskningar. En recensent av boken "Confrontations" på Amazon.com summerar bilden väl:

19 of 19 people found the following review helpful: 5.0 out of 5 stars A sober warning of the dangers of UFO contact., November 25, 2005 By Stephen Triesch (Shoreline/Seattle USA) This review is from: Confrontations: A Scientist's Search for Alien Contact Now retired from the UFO scene, Jacques Vallee was one of the most sober, perceptive, and scientifically astute observers of the phenomenon. "Confrontations" is the second volume of his great trilogy ("Dimensions" and "Revelations" are the other two) which summed up his 40-odd years of research. As the title suggests, this book focuses on the dangers - physical, psychological, and even spiritual - of contact (intentional or otherwise) between human beings and the energy forms known as UFOs. I say "energy forms" because Vallee discounts the idea that UFOs are spaceships from other planets or other galaxies. Instead, he sees them as "multidimenional entities" - a form of paranormal energy, indeed a non-human intelligence - that has in varying forms interacted with human beings throughout recorded history. Drawing on his personal files, including numerous black-and-white photos, Vallee describes the debilitating effects that often result from too-close contact - sought or unsought - with the UFO phenomenon. From California to Brazil, we follow Vallee as he interviews the victims of contact and lets them tell their stories. And they are indeed victims. Vallee's subjects have met neither the benign "space brothers" of the 1950s contactees nor - for the most part - the reptilian, bug-eyed abductors of the 1990s. But they have interacted with powerful, disorienting energies, energies capable of producing harmful mental and physical effects, up to and including death. They have been touched by the paranormal, and most are worse of because of it. Often reading like a detective story, this book puts you on the ground with a brave and humane chronicler of the unknown. It is a moving book, one of the best ever in its field. If you are new to the topic of UFOs, you could not do better than read Vallee's great trilogy, beginning with "Dimensions," then "Confrontations," then "Revelations." In doing so, you will have gotten to the heart of the phenomenon and spared yourself a lot of nonsense.

Jag har inte läst någon av Valées böcker, men brittiske filosofen Peter B. Lloyd som sannerligen inte är någon lätt nöjesläsning till kvällstéet efter arbetsdagen, höll honom i högsta aktning. Fransmannens meriter är oklanderliga.

Det kan nog bli några bokinköp så småningom, eftersom en av mitt livs mest memorabla drömmar var då jag flög i formation med ett mjukt gult lysande "energiväsen", ett på var sida, och jag indirekt förstod att jag också var ett ufo! (Jag kunde inte se mig själv i drömmen, men gjorde nämnda slutledning i själva drömmen.)

Glädjen i att flyga och göra "vinkelräta UFO-svängar i högsta fart" (aerodynamiskt omöjligt) där vi flög över en sjö någonstans i norra Sverige kort före soluppgången, var obeskrivlig. Min mest "bokstavliga" teori om den ohyggligt realistiska drömmen var i många år att vi var tre själar i ut-ur-kroppentillståndet, men sedan jag läst Lloyd och hans referenser till Valée börjar jag tveka...

Shakespeare hade förstås rätt. Ibland har man helt enkelt en alltför liten begreppslig bild av vad som pågår. Öppnar man sig i det läget för att förstå mer, eller stänger sig och muttrar, "Omöjligt!" ???

Jag beställde just trilogin.


Tillägg 090701

Se syskonbloggen Sideriska siktet för en astrologisk analys (nytt fönster) av Jacques Vallée, och några ytterligare funderingar kring undertecknads dröm.

Tillägg 090703

Eftersom informationstrycket från Interet är så högt, krymper medvetande och minne i samma mån. Här en påminnelse om att USA:s kanske mest respekterade astronaut Edgar Mitchell förra året och återigen i april i år sade att UFO är ett verkligt fenomen. Istället för referatet (som jag tycker ger mer), kan man också höra en brittisk telefonintervju med Mitchell själv på MyTube.

Störd barndom ger new age-böjelser?

"Sambandet är svagt men finns där", avslutar morgonradion ett inslag om Uppsala-docenten i psykologi, Pehr Granqvists studie av hur obearbetade problem i barndomen leder till new age-intressen i vilka förekommer den psykologiska tendensen till "dissociation" - medvetandet avskärmar sig från hela block av erfarenhet.

Jag förmodar att här syftas på sådana fickor av avsnört medvetande som också kommer till uttryck i fenomenet med multipla personligheter eller inom ockultismen/new age i formen av "channeling" eller trancemediala gåvor.

Av docentens övriga forskning noteras att han verkar ovanligt intresserad av att härleda olika vuxna reaktionsmönster till barndomstrauman. Särskilt iögonenfallande är studien av vad som händer med barn till utvecklingsstörda mödrar. Hela grundperspektivet förefaller alltså att betrakta new age-intressen som resultatet av psykopatologi - ett sjukt, snedutvecklat psyke ger nyandlighet!

Är det är det sista krampaktiga försöket hos en religionspsykologisk institution att behålla kopplingen till ett sekulärt samhälle som anammat den materialistiska vetenskapens reduktiva syn på vad medvetandet är? Då kan vi kanske lägga ner religionsämnet överhuvudtaget och låta amerikanerna fortsätta producera förnämliga parapsykologiska studier vilka ger stöd för gamla religiösa uppfattningar om människans förmågor och därmed också bekräftar new age som en helt legitim yttring av den mänskliga själen.

Sveriges socialrealistiska jakt på miljöfaktorer som förklaring till allt, ter sig faktiskt i sig en smula patologisk. Ska vi till varje pris försöka söka överallt utom i den "religiösa" domän, efter förklaringar på "udda fenomen"?

New age var den genre genom vilken en sedan många år övergiven barndomsundervisning i kristendomen återvände till mig som ung vuxen (20). Dvs, inte de kristna lärosatserna i sig, utan den allmängiltiga visdom som förvaltas av alla världens livsåskådningar som brottas med de stora frågorna och har sökt formulera sina svar i koncisa teser.

Det första namn jag stötte på var samma namn jag flera år senare noterade också var Shirley McLaines vändpunkt i sitt filmatiserade sökande efter livets mening i "På yttersta grenen": USA:s egen "sovande profet", Edgar Cayce (1877-1945). Hans extraordinära klärvoajans har förärat honom hon titeln "fadern till new age", även om det skulle dröja årtionden efter hans död innan begreppet blev allmängods.

Edgar Cayce 1909, vid 32.

Den här mannens livsöde är mycket väl dokumenterat, bl.a. via ett antal biografier, där den definitiva kom så sent som 2000 efter att alla parter i målet nu var avlidna och namn på involverade personer kunde nämnas. Spåren efter Cayce ledde ända in till i Vita Huset och president Woodrow Wilson!

Geniet och uppfinnaren Nikola Tesla hade också konverserat med Cayce medan han låg nedsänkt i djup trance - uppenbarligen för att få perspektiv på en eller annan vildsint uppfinning! För första gången yppades i den här biografin att Cayce själv via sin hypnos varit involverad i förbättringar av transistorn och att han i trance bidragit till designen av ett kraftledningsnät som ansågs "state of the art" många år effter hans död!

Cayce genomled inga barndomstrauman andra än de som naturligt kom sig av att han var så udda redan från födelsen, vilket ådrog sig spefulla tillmälen från jämnåriga barn. Han var helt enkelt född säregen drömmare.

Ja, för fullständighets skull ska det nämnas att han faktiskt träffades i huvudet av ett baseballträ i ungdomen, vilket ledde till några dagars perrsonlighetsförändring innan han återgick till sitt gamla jag! Men vad jag förstår, syftar psykologidocent Granqvists "trauma" inte på fysisk skada utan på psykologiska miljöfaktorer i barndomen.

Närmare vår tid man dra sig till minnes den säregna serie böcker som Jane Roberts nedtecknade men som sades dikterade av varelsen Seth från ett annat existensplan. Jag har inte läst någon av dem, men de sägs innehålla information på en nivå som vida översteg Jane Roberts egna kunskaper, precis som i fallet med bondsonen och sedermera fotografen Edgar Cayce.

Kritiker har sökt peka på att Cayce tillbringade en tid i ungdomen anställd i en bokhandel och där skulle ha läst in material han sedan återvände. Åsikten är bisarr och visar hur illa pålästa skeptiker i allmänhet är. Cayce-materialet, mer än bevarade 14.000 föredrag och dialoger, spänner över livets alla områden. Hur han lokaliserade en svårfunnen reservdel till en traktor i en lada i en angränsande delstat tillhör den typen av tranceinformation som bara inte kan förringas som fabler närda av tjuvläsande på lediga stunder i en bokhandel!

Jag tror det behövs ett helt annat, intelligentare grepp på new age-fenomenet än det triviala som Pehr Granqvist tar i sin mainstream-psykologiska modell där modersarketypen verkar ha en överdriven roll.


_____

Biografier om Edgar Cayce:

Thomas Sugrue - There is a River (1942, 1945)
-Sugrue bodde med familjen Cayce under en tid medan han räddades tillbaka från ett helt handikappat tillstånd av Cayces medicinska tranceföreskrifter.

Gina Cerminara - Many Mansions (1950)
-Den första legitimerade psykologen som, fem år efter Cayces död, gav ut sina intryck av grundliga studier hos ARE (Association for Research and Enlightenment) som bildats för att förvalta arvet efter Cayce. Studien är inte en strikt biografi utan fokuserar reinkarnationstemat som löpte som en röd tråd genom många av Cayces föreläsningar.

Joseph Millard - Edgar Cayce, Man of Miracles (1961)
-En föga känd men mycket bra biografi av en man som intervjuat ännu levande människor som hade egna minnen av Edgar Cayce.

Jess Stearn - Edgar Cayce, the Sleeping Prophet (1967)
-Journalisten Stearn myntade begreppet "den sovande profeten" med den här enorma bästsäljaren som förnyade intresset för Cayce-fenomenet.

Edgar Evans Cayce & Hugh Lynn Cayce - The Outer Limits of Edgar Cayce's Power (1971)
-Egentligen inte en biografi, men innehåller biografiska data. Det är Edgars båda söner som berättar om de fall då faderns synska gåvor sviktade, inte minst under depressionsåren då han sökte använda dem till att lokalisera olja i Texas.

Sidney D. Kirkpatrick - Edgar Cayce, An American Prophet (2000).
-Alla (?) korten på bordet. Cayces efterlevande lät Kirkpatrick ta del av privat korrespondens och fall som aldrig tidigare publicerats. Jag har läst säker 20 böcker om Cayce eller vissa ämnen han uttalade sig om i trance (den första kristendomens historia, reinkarnation, drömpsykologi, etc), men den här rika biografin fyllde verkligen i många luckor och gav en levande bild av ett liv som från början till slut framlevdes i fattigdom, medan människor i hans omvärld blev miljonärer på den information hans undermedvetna kanaliserade.

Utvidgad uppenbarelse för västcivilisationens mentala veklingar

The music is somber almost to the point of humorlessness, and the lyrics will precipitate the rolling of eyes among some listeners, but this is '90s psychedelia at its finest.

Stewart Mason, AllMusic.com

Inte bara är Soundtracks of our Lives andra album deras odiskutabla mästerverk så här långt, ett större finger åt den egna kulturkretsen än som ges i skivtiteln - i ungefärlig svensk översättning i rubriken - är svårt att föreställa sig. "Herren Jehovas soluppgång", som en låt säger - ingen kan se Gud och sedan leva vidare på sitt gamla förfallna vis.

Sedan den indiska astrologin uppenbarats för mig via två distinkta drömmar (2006 och 2007), har det varit ett oförställt nöje att beräkna födelsedagen på varje offentlig person och se vad som resulterar.

TSOOL:s andra albumtitel synes ligga sammanfattad i horoskopet för Ebbot Lundberg, som (ursäkta övriga bandmedlemmar) jag uppfattat som den drivande konstnärliga kraften i bandet.

Ebbots födelsedag enligt
den sideriska zodiaken

Indisk astrologi har en "less is more"-attityd till frågan om kommunikation eller "Communion" mellan planeterna. Aspekttyperna är få och ingen planet (eller gud) kan bilda alla aspekter.

Till exempel är Jupiter (Zeus, eller på sanskrit, Guru, "läraren") ensam om att kasta sin välvilliga blick mot tecknet 120° längre fram i zodiaken och sedan ännu en blick 240° framåt (vilket under vissa omständigheter resulterar i en magisk triangel över hela himmelen - se Platon för den geometriska figurens unika särställning).

Det förvånar mig inte alls att hitta Jupiter i det Jordtecken, Oxen, som har så mycket med oralitet och musik att göra och se hur välviljans och framgångens herre kastar sitt långa öga mot konsternas Venus som befinner sig i den mest stilmedvetna av alla tecken, Stenbocken.

Konservativa Stenbocken behärskas av tidens herre Saturnus (Kronos, eller på sanskrit, Shani, "den långsamme"), och det är inte så märkligt att Ebbots musikaliska preferenser går bakåt i tiden och att TSOOL från första början har beskrivits som ett band som kan ta material ur det förflutna och få det att upplevas relevant i dag.

Utan den här lysande aspekten mellan astrologins två naturligt goda planeter hade dagen för Ebbots födelse enbart varit dysfunktionell, och utan någon artistisk kanal för att uttrycka eländet.

Och det är nu vi kommer till frågan om västcivilisationens mentala veklingar, dvs den totalt övervägande majoriteten om man ska tänka sig en konsekvens i Ebbots och TSOOL:s vision (vilket man alltid ska när Saturnus är förhärskande).

Veklingarna har avbildats på tydligast tänkbara sätt på senaste albumet "Communion" i formen av en serie foton på västerländska konsumister med fixade vita tänder och påklistrade leenden i sin docksskåpsliknande, köpta tillvaro, åren innan Herren Jehovas soluppgång dagades.

Ebbots födelse inföll i det gruppsociala tecknet Vattumannen enligt den sideriska zodiaken. Dess aspekt av kollektivitet framgår inte tydligt av symbolen av människan som bär ett vattenkrus, men kan härledas genom att motpolen, Lejonet, representerar distinkt individualitet, och i sociala kategorier, konungen.

Alla zodiakens 12 tecken kompletteras av sin motpol, och den logiska slutsatsen är att Vattumannen symboliserar undersåtarna, folket som bär bördor och hämtar sitt vatten från brunnen.

Sveriges nationalhoroskop (nytt fönster) visar att vi är ett Vattuman-land, om någon nu undrat varifrån vår jantelag och den socialdemokratiska enhetsskolan som sökt framtvinga identiskt liktänkande och uniforma medborgare kommer. Vårt land agerar ut det kosmiska program som folkmentalitetens tecken står för. Vårt land som en liten tanke i Världssjälens ogripbart komplexa medvetande!

"Folkmentalitet" - notera att vårt nationaltecken tillhör Luftelementet (trots att vatten figurerar i namnet) och dess härskare är Saturnus, den långsamma men organisatoriska och samlade.

Jag vill påstå att det är därför vi hittar så enastående folkkära artister just i Vattumannens tecken. De utstrålar något som resonerar med den svenska anden. Svensken, utomlands känd som aningen inåtvänd och kanske lite trög och tråkig - men vänlig - är saturniska kvaliteter. Ja, det vänliga kommer inte från Saturnus utan från Luftelementet, som alltid tillför humanitet eftersom det dock kommunicerar med andra.

(Vill man gå djupare i nationalhoroskopet ligger vänligheten kanske snarare i ascendenttecknet Vågen, den "persona" eller yttre rollmask som landet visar upp. Vågen är ett vänligt tecken - kommunicerande Luft igen - och inte så lite orienterat mot jämlikhet via dess härskare, balansplaneten Venus.)

Ta, innan vi återvänder till Vattumannen Ebbot t.ex. Thomas Ledin, född i Vattumannen under nymånen - så att vi finner både Solen och Månen tillsammans för dubbel betoning. Även den framgångshungrande norra månnoden Rahu samt kommunikatören Merkurius ligger i Vattumannen för en riktigt kraftfullt typfall av Vattumannen av den "folkliga människan".

Ledin har f.ö. som Ebbot också Venus i Stenbocken (dock utan särskilt stöd från överguden Jupiter), vilket kan antyda att han inte är särskilt "nu" eller "leading edge" när det gäller sin musik. Den saturniskt färgade människan lutar sig som sagt tillbaka i tiden för att hitta sin identitet. Ledin-fraser som "I natt vill jag leva..." uttrycker i skenet av detta mest en fåfänglig önskedröm.

Saturnus är för långsam för nuet, den hinner inte leva eftersom den processar en hel mansålders intryck i huvudet varenda gång den krävs på en reaktion. Stunden går den ofta förbi. Sådan är också den svenska folksjälen. Detta är det vemod det ibland talas om. Det kommer från en "lindrig" Saturnus (som i dess akuta tillstånd är rent depressiv).

Bland yngre programledare har jag noterat hur Gry Forssell verkligen etablerat sig som en självklar fixstjärna. Vattuman igen (och Venus tillsammans med lyckobringaren Jupiter i "gammalmodiga" Stenbocken - hennes dragningskraft funkar på alla åldrar). Om jag inte har helt fel började hon bygga sin folkliga profil genom att dra land och rike runt med någon musikprogram för ungarna. Venus och Jupiter såg vi alltså även kombinerade hos musikern Ebbot Lundberg (och i hans fall också inflätade med den hungrande demonen Rahu, vilken även Ledin hade känningar av).

Och om någon fortfarande tvivlar på att svenska folket, detta kollektiva Vattuman-medvetande, väljer sig självt via sina favoriter: Lill-Babs Svensson är givetvis också född i Vattumannen!

Och hon har likt Gry Jupiter (framgång) i gammalmodiga och alls inte värst trendiga Stenbocken. För att ytterligare understryka att vi talar tradition har Lill-Babs också sinnelaget (Månen) i jordbruna och musikaliska tecknet Oxen.

Men notera finliret: Lill-Babs fartiga och klämkäcka stil skiljer sig mycket från Ledins, som jag ibland tyckt varit tillkämpad när det krävts energi. Han och Lill-Babs har helt olika krigsplaneter - Lill-Babs i den furiöst utagerande (och enormt personliga/jag-centrerade) Väduren. Ledin har en mycket coolare och mer avvaktande grundton: Mars i motsatta balanstecknet Vågen!

Uppenbarligen slår blodplaneten igenom en hel del i personligheten. Själv född med Ledins placering brukade få huvudvärk av en bekant som bluddrade på med osammanhängande tankestil och vispade med händerna. Idag vet jag varför: två energistilar råkade i frontalkrock, bekantens Mars i Väduren (Lill-Babs-läget) var för mycket rå energi för en balanserad Våg som hellre artikulerar sina tankar än fyrar på i totalt utagerande!

Så långt de svenskaste av svenskarna... Men nu hörde jag någon ropa "Arne Weise" i huvudet på mig, och för ett ögonblick blev jag osäker. Hur kunde jag glömma denna totala institution? Alla dessa Weises julaftnar i televisionen... Var det en förträngning för att jag var rädd att den snygga svit av svenskhet som så enkelt kom för mig och som stämde vid varje kontroll av födelsedagen var på väg att brista?

Jag hade inget minne av Arne Weises födelsedag, men kollade med viss bävan upp det.... Herregud. Ännu en Vattuman! Och dessutom av Thomas Ledins kaliber, dvs en nymåne med både Sol och Måne på plats för en klockren gestaltning av "kollektivmänniskan"!

Och därmed har vi rört oss kring Ebbot Lundbergs viktiga positioner några gånger om! Så varför då hans osvenska dystopier om mentala veklingar i väst? Varför njuter inte han av att vara svensk och av det "goda livet" som vi andra?

Återvänd till hans tagning på Vattumannens tecken i kartan överst och jämför med t.ex. Ledins neutrala gränsande till lätt negativ samling i Vattumannen. (Rahu dras med dåligt rykte i indisk astrologi, den är "hungrar efter odödlighet" vilket kanske är varför Ledin gifte in sig i Stickan Andersson-imperiet - ja, själv upplevde han säkert kärlek, för våra djupast liggande motiv är inte alltid uppenbara för oss.)

Jämfört med Ledins typ av Vattuman är Ebbots "folklighetstecken" rena rivjärnet! Här har himmelens båda "naturligt onda" gudar samlats: Mars, bringare av krig och ofärd, samt Saturnus, onekligen ålderdomens, långsamhetens och hämningarnas planet. Den är också liemannen, den ultimata gränsdragaren. Går det att måla en glåmigare bild inom sitt eget födelse (sol-) tecken?

Den sparsmakade indiska uppsättningen av interplanetära aspekter berättar mer i Ebbots horoskop: Jupiter i Oxen, framgång i monetära frågor och kärlek till mat och dryck (Oxen är ett mycket enkelt och sinnligt tecken) drar på sig ovett från den krigiska Mars, som från folkets tecken kastar en ilsket ont öga ett kvarts varv framåt. Vattumannen och Oxen sammanlänkas på ett problematiskt sätt (pga Mars) och vi får i princip skivomslaget till "Communion": det leende paret med sin lemonaddryck. Folket som bara lever för sin konsumtion! De svagsinta.

Mars agg följer också med när Saturnus kastar sitt långa onda öga framåt och träffar demonen Ketu (södra månnoden) i Skorpionen. Ketu representerar avsägelse, avmätthet och liknande och Skorpionen är redan i sig ett problematiskt tecken med mycket reservationer.

Månen (sinnelaget) svarar via Väduren och dess herre på den här mörka tonen. Jag får bilder av en verklig stoiker som stålsatt sig mot den lägre själens irrationella framryckningar, samtidigt som Ebbots Merkurius under själva dygnet han föds tappar fotfästet i den mentalt avklarnade Vattumannen och faller till "debilitet" i Fiskarnas virvlande vattenström - faller ner i kaos och ny inkarnation...

Den här födelsedagen är det som bäddat för en blivande civilisationskritiker, en vildsint konstnär själv inte någon främling för Kaosmakterna.

Likväl kvarstår troligen Vattumannens (ett intellektuellt Lufttecken) litterära böjelse som den övergripande gestalten. Den som tittat på Ebbots texter ser att han är väl beläst. I det förenklade format som en rocktext utgör, ligger en ockult filosofisk världsbild dold.

De små gnistrande pärlorna fick mig att lägga denna modesta hyllning till en som problematiserat den fallna västmentaliteten på Ockulta ögat istället för på den dedicerade astrologibloggen.

Ja, egentligen kanske inte hyllningen går till Ebbot och TSOOL utan till Världssjälen, för dess goda smak att ömsom salta och sockra för all den variation t.o.m. inom kollektivkroppen som illustrerats av horoskopen för de här folkkära svenskarna, och - i en unik division för sig - Ebbot.


Tillägg 090701.

Dagarna efter inlägget kom Hasse & Tage krypande i huvudet som en eftertanke, men särskilt Tage som blivit något av ett sekulärt helgon i den svenska folksjälen.

Jag hade inte inspekterat Tages horoskop på många år, men minnet stämde: han är också Vattuman eftersom han tillhör de 20% som var födda så sent i tecknet i den västerländska zodiaken att de fortfarande har samma soltecken efter justeringen till den korrekta zodiaken. (Vapendragaren Hasse Alfredsson och Tage har perfekt synergi mellan sina himlar, för Hasse är född i ett Lufttecken han också, Tvillingarna, och båda hade precis samma sinnelag: Månen i Skorpionen för den där mörka, skruvade humorn! Jfr Hasses "En ond man".)

Ja, det finns god anledning för svenskarna att fundera över vårt eget soltecken, dess kombination av Luft, rigiditet (Fixerad "kvalitet) och de övriga ingredienser som aggregerats till en arketyp. Kvaliteter som Tage hade åsikter om, en kritik vi kunde le åt eftersom den kom från "en av våra egna".


PS. Jag har naturligtvis köpt alla TSOOL:s skivor som en god beundrare av bra konst. Säg nej till den snåle fan inom dig som vill ha stor musik men inte vill betala för den.
:-)

De första kristna och astrologin

Suggestivt fynd från Jordandalen, Israel, bara 4 km norr om Jeriko. (Bilder i National Geografic.) Det står allt klarare att det första århundradets kristna levde i samma astrologiska världsbild som övriga världen, vilket zodiakmarkeringarna blandade med korsen i den här klostergrottan antyder.

I samma trakt fanns också Dödahavssekten, vars skrifter omvittnar astrologiska studier. Där det inte ens gick att nämna kopplingarna till och överlappningarna mellan esséismen och kristendomen för 20 år sedan, står det nu allt klarare att det här kristendomen började - med en elitistisk prästgrupp som kallade sig Zadoks söner, Rättfärdighetens barn, och vilka förberedde en "väg för Herran" i öknen. Jesus rekommenderar denna grupp i Nya testamentet under ett annat av deras namn, Ljusets söner.

Det är här, kristendomen och Jonas Gardell så plågsamt misslyckats att fånga upp de rimliga tecknen på den historiske Jesus. Det rörde sig om en bildad man, insatt i den tidens alla texter och troligen, som journalisten Michael Baigent spekulerade om för några år sedan, prästinvigd mystiker i Egypten. Den egyptiska kopplingen gjordes mig veterligen först i den klärvoajante Edgar Cayces (1877-1945) jesusberättelse, i vilken också ingick detaljer om den unge Jesus utbildning i Dödahavsklostret.

Cayce dog ett år innan Dödahavsrullarna hittades, men prickade klärvoajant in sådana faktabitar som att esséerna studerade ansiktsformer och astrologi i sökandet efter de renaste själarna till sin grupp. Tvåtusen år innan Adolf Hitlers raslära sökte med andra ord judarna sin messias med snarlika metoder. Historien är paradoxal!

Det är troligen i skenet av dessa bruk man ska förstå Jesus i Johannesevangeliet och orden, "Gud delar inte ut anden efter mått". Rörelsen hann knappt mer än identifiera honom som en ledargestalt (eller ledaren?) innan han började dividera om den rätta doktrinen. Vi har sett Monty Python skämta om den här tidens debattklimat i Ett Herrans Liv.
:-)

Ut ur glömskan

I ett resultatlöst sökande på nätet efter födelsedagen (för en astrologisk analys) på den Lena Andersson, numera Humanisterna, som 2005 skrev in sig i svensk radiohistorias "Hall of Shame" med sitt timslånga baktalande av den historiske Jesus i "Sommar", ramlade jag på en annan Lena Andersson av helt motsatt kaliber.

Så ut ur glömskan räddar jag - i min föreställning - en liten välskriven text från 2007 som påminner om allt det Humanisterna saknar känsla för, förmågan att förundras bortom den trånga ärthjärnans seriella dataprocessande.

http://www.fokus.se/2007/08/brev-till-gud/

Törst kommer från den eviga Idévärlden

...och det är själen som upplever idén.

Sokrates: Vem än bland oss som är uttömd, förefaller det, åtrår motsatsen till det han lider. Uttömd, åtrår han att bli uppfylld.

Protarkos: Det är fullständigt uppenbart.

Sokrates: Men vad om det här problemet? Om någon är uttömd för första gången, finns det något sätt varpå han skulle kunna stå i kontakt med uppfyllandet, antingen genom sinnesförnimmelser eller minnet, då han inte har någon erfarenhet av det, vare sig i det innevarande eller i det förflutna?

Protarkos: Hur skulle han?

Sokrates: Men vi vidhåller att han som har ett begär åtrår något?

Protarkos: Naturligtvis.

Sokrates: Han har då inte åtrå efter det han de facto upplever. För han är törstig, och detta är en uttömmandets process. Hans åtrå står snarare till uppfyllandet.

Protarkos: Ja.

Sokrates: Något i personen som är törstig måste med nödvändighet på något sätt stå i kontakt med uppfyllandet.

Protarkos: Nödvändigtvis.

Sokrates: Den enda möjlighet som återstår för oss är att det är själen som kontaktar uppfyllandet, och den måste klart och tydligt göra detta genom minnet. Eller kunde den ta kontakt genom något annat?

Protarkos: Klart och tydligt genom ingenting annat.

Sokrates: Förstår vi då vilka slutsatser vi måste dra från det som har sagts?

Protarkos: Vilka är de?

Sokrates: Vårt argument tvingar oss att sluta oss till att åtrå eller begär inte är en fråga om kroppen.

Protarkos: Hur kommer det sig?

Sokrates: Därför att det visar sig att varje levande varelse alltid strävar mot motsatsen till sin egen upplevelse.

Protarkos: Och inte lite, heller.

Sokrates: Den här impulsen, således, som driver den mot motsatsen till dess eget tillstånd, signifierar den att varelsen har ett minne av det motsatta tillståndet?

Protarkos: Helt visst.

Sokrates: Genom att peka ut att det är detta minne som leder den mot föremålen för dess begär har vårt argument fastslagit att varje impuls och begär, och styret över hela värddjuret, är själens domän.

Protarkos: I allra högsta grad.

Sokrates: Vårt argument kommer, således, aldrig att medge att det är vår kropp som upplever törst, hunger, eller något av det slaget.

Protarkos: Absolut inte.


Platon - Philebus 35a-d

Newsmill-inlägg mot Humanisterna

Föreningen Humanisterna börjar efter sin annonskampanj med blågula flaggor som spann på nationalistiska (kanske rasistiska) sentiment mer och mer likna en av Sveriges allt fler ideologiska skamfläckar.

Rolf Hersson, f.d. programproducent på Sveriges Radios vetenskapsredaktion har viktiga iakttagelser att förmedla, särskilt som han intet ont anande gick med i Humanisterna, men där mötte något grumligt under ytan han inte räknat med.

Ursprungligt inlägg på Newsmill (nya fönster)

Humanisternas ordförande Christer Sturmark svarar

Herssons replik

Sturmarks andra svar

Innan jag idag såg denna minidebatt hade jag redan gjort en psykologisk snabbanalys av varför den ateistiske filosofen David Hume på 1700-talet, då han skulle "göra en Cartesius" och hitta sig själv, inte mäktade varsebli den stilla närvaro i människans inre som djuppsykogen Carl Jung kallade det arketypiska självet.

Det visar sig, noterade jag då, att Humanisternas tongivande röst förefaller lida av samma höga interna brusnivå (kognitiv blindhet inåt) som den kände brittiske ateisten. Inte oväntat odlar han därför samma avvisandets attityd mot dem som via introspektion (religiös praxis) menar sig ha en annan kunskapsväg än de fem yttre sinnenas empiriska metod för frågan om det gudomligas existens.

Från Sturmarks svar till Hersson noterar jag särskilt att han hävdar att alla försök att belägga telepatins existens skulle ha misslyckats. Ett falskt påstående som, trots att Sturmark försvarar kritiken från Hersson om sin källhantering tycks bekräfta den senares undringar hur Sturmark hanterar sanningen. (Se Herssons häpna reaktion i kommentarspalten som följer efter Sturmarks andra text.)

Den första seriösa serie undersökningar som ger stöd för telepatin jag känner till, gjordes av aktningsvärda medicine doktorn Montague Ullman och Stanley Krippner, fil.dr., på Maimonides Medical Center, New York (Dream Telepathy, Macmillan 1973 - en klassiker i ämnet och alltjämt i tryck).

På senare år kan man notera den stridbare biologen Rupert Sheldrakes författande om prekognitiva eller telepatiska förmågor hos människans bästa vän hunden.

Naturligtvis är inte telepati något gudsbevis utan en i Sturmarks mening "naturlig" fakultet som förtvinat hos västerlänningen men som var viktig t.ex. för Australiens urinnevånare.

Men det säger sig själv att en grupp som Humanisterna, med ett a priori förnekande av vissa aspekter av tillvaron, inte är intresserade av att hålla sig informerade om forskning som pågår utanför mainstream-fältet.

Det är intressant att notera hur väl Sturmarks otidsenliga förnekelse av detta fenomen rimmar med hans generellt negativa inställning till religionen, vilken traditionellt har tillhandahållit de tekniker (yoga, meditation, hallucinogena ämnen) med vilka andra kulturer kunnat uppfatta och kartlägga vad de menat är en helt annan verklighet och som i vid mening kan beskrivas som "det gudomliga".

Svensken går inte in i brännugnen mer

Den bisarra nyheten (AB) att svensken av idag blivit så fet (inför slakten?) att han inte längre går in i krematoriets brännugn, passar som hand i handske med en subtil men oroväckande detalj i det svenska nationalhoroskopet (nytt fönster) jag gärna återkommer till, både här och i astrologiboggen Sideriska siktet.

Om vår nationella Sol lyser från Vattumannens tecken, ett planeringsdugligt Lufttecken med "ingenjörskvaliteter" (IKEA-landet där alla föds kompletta med en liten monteringsanvisning och handhållen PC), så visar sig vårt kynne eller sinnelag via Månen i Väduren.

Redan en Sol i ett mentaliserande Lufttecken kan antyda att fysisk rörelse inte är högsta prioritet, men det är i det utagerande, hetsiga (rent av "kontinentala") måntecknet Väduren - av Eldelementet - som den svenska nationalsjälen verkar ha kommit av sig.

Månen i Väduren disponeras av tecknets härskare Mars, en fysiskt intensiv planet. I nationalhoroskopet står emellertid Mars beklämmande illa i Oxen, och leder till den bekymmersamma situationen att Eld och Jord förs i direkt kontakt.

Men dessa element representerar oförenliga livshållningar! Jord är statisk. Dödkött eller fett! Eld är levande ande, rörlighet, elan vital. Väduren är KARDINAL (lidelsefull) och aktiv, Oxen är FIXERAD (trög, habituerad) och söker bara bunkra upp mer av det den lärde sig när den sjäv var lite yngre och mer nyfiken. Kombinationen av dessa två i ett horoskop är ofta en smula kritisk!

Det svenska kollektivpsyket (Månen) har fastnat i leran (Oxen, ett Jordtecken), och den enda aggression (Mars) den här folksjälen är mäktig är irratation då det det slöa kreaturet finner sin egen hemmamark betrampad av utlänningar eller invandrare. Då vaknar den vederstyggligt obildade primitivism som bor i den svenska folksjälen enligt nationalhoroskopet. Vad gäller den fysiska snarare än andligt-mentala folkhälsan, kan ungefär samma budskap utläsas av Månen och dess disponent Mars.

Någonting har stannat av här, och bortom sixpack-magar och silikonförstorade bröst vilka skräpmedierna älskar att uppehålla sig vid, existerar en annan realitet: den loja svensken som idisslar sin skräpmat och rör sig för lite, särskilt som landet nu gått in i en tydligt "luftbetonad" tid då Solen i Vattumannen (ett Lufttecken alltså, inte Vatten) talar för icke-fysiska och mentala aktiviteter som skrivbordsjobb på någon av landets oräkneliga statliga verk, ritborden i industrin eller hemma vid datorn, slösurfandet nätet och dumgloende på alla mode- eller sexsajter. Mode ligger f.ö. under Oxen medan vulgär sex för voyeristen - så som arrangemanget på nätet ser ut - sorterar under Väduren, tecknet som hungrar efter synintryck.

Svensken har en tydlig hemmaplan i zodiakens minst kultiverade stjärnbilder! Till deras fördel ska sägas att livet känns mer magiskt när man är ett litet barn, men av kortslutningen mellan Väduren och Oxen att döma, tycks den svenska nationalsjälen ha fastnat någonstans vid spädbarnets orala stadium. Vi kom som folk inte längre än till att stoppa saker i munnen! Konsumism!


_____

PS. Ett nationalhoroskop representerar förstås en "statistisk" snittperson och innebär alls inte att hela populationen sitter på sina allt fetare arslen. Men jag skulle inte rekommendera någon från utlandet att flytta hit och absolut ingen med en mer utvecklad syn på andlighet. Här skulle främlingen finna ett intellektuellt avslaget folk utan ambition att förstå andra platser och tankegångar, vilket jag antydde i den tidigare analysen i utpekandet av en störning i Tvillingarnas (nyfikenhetens) tecken.

Antony Flew - från ateism till intelligent design

Det svider säkert i skinnet på den sekulära ateismen att se deras allra förnämligaste tänkare nå den högsta nivån av platonsk visdom sent i livet, som skedde för några år sedan med den tidigare så inbitne ateisten Antony Flew, tillhörig den notoriskt krassa brittiska analytiska filosofin.

http://en.wikipedia.org/wiki/Antony_Flew (nytt fönster)

Jag bara noterar namnet i detta inlägg så att ingen missar hur prekär den ateistiska positionen är. Den kan vidmakthållas enbart genom ett dumdrygt läsande av författare som ännu befinner sig på ett tidigt stadium av sitt tänkande, och den kollapsar ofelbart om man söker alltför mycket och alltför djupt! Ja, hela ens kognitiva apparat kommer, givet att den testas tillräckligt hårt, att ge upp, "öppna upp" och börja släppa in insikter som metalogiska paket av "aha-upplevelser". Tillvaron själv tar över och börjar guida sökaren till guldkornen.

Indisk filosofi kallade det sanningssökande mentala strävandet (som utgör motorn i all sann vetenskap) jnana yoga - att "länka samman med gudomligheten via intellektuellt utforskande/vetande". För egen del har i snart 30 år astrologin tjänst som ett förnämligt redskap i jnana yogas tjänst, men det dröjde tills jag hittade den astronomiskt korrekta indiska astrologin 2007 innan systemet verkligen började tala.

Där inte ateism enbart beror på en slapp mentalitet som undviker att tänka i frågor som eventuellt skulle bli problematiska för andra försanthållanden eller hela ens livsstil, där finns det mer aktiva förhållningssättet som också kan tjäna samma dolda agenda: att värna otyglad egocentrism och/eller en hedonistisk livsstil. Ett av den aktivistiske ateistens mest frekventa signum, som jag tycker mig ha noterat saken, är det som nu följer.

*****

Antony Flews horsokop tillhör den smått oförutsägbara typen där JORD och ELD bekämpar varandra (Solen i Stenbocken, Månen i Skytten).

I många fall där denna Satans kamp mot Gud pågått, har synbarligen Andens Eld förlorat, som i fallet Bertrand Russell (Solen i Väduren, Månen i Jungfrun), men det är onekligen så att de här två klassiska elementens antagonism är så häftig och oförsonlig att individen i sin "heliga vredes kamp" mot fysikens begränsningar (jorden) ofta når en brytpunkt. Flew gick igenom vallen och nådde friheten på andra sidan!

Som aposteln Paulus sade; "anden är villig men köttet är svagt". Han bör rimligen också ha varit född under en himmel konfigurerad med såväl Eld som förfallenhetens symbol Jorden.

Från den svenska gärsgårdsserien kan t.ex. noteras att Humanisternas propagandister mot religion i skolan och religion i det svenska samhället överhuvudtaget, Christer Sturmark och Björn Ulvaeus båda föddes anfäktade av Eldens och Jorden i hatisk inre motsättning. I det förra fallet Solen i Lejonet och Månen i Jungfrun, och i det senare Solen i Väduren och Månen i Jungfrun (igen).

Det überhygienska rehållnings- och ordningstecknet Jungfrun (Jordelementet, härskare den mentala Merkurius, fejaren!) tycks ovanligt räddhågset för "mentala bakterier". Problemställningen går i dagen även i horoskopet för den otrevlige brittiske biologen och religionshataren Richard Dawkins som faktiskt är född (Solen) i det infekterade tecken Jungrun opponerar sig mot: Fiskarna (Vatten).

Astrologer känner väl till det kuriösa fenomenet att motpoler tycks dras och korsa varandras vägar. Jungfruns purism leder till ett sådana fejande att den inviterar bakteriefloran från vaginan Fiskarna mittöver, och omvänt hittar man ofta Fiskar mer hygienneurotiska än tecknets status som lyckligt simmande i Vatten borde innebära.

Dawkins har faktiskt en störning som löper mellan tecknen vilket förklarar att han använt ord som "virus" för att förklara religionen (hans horoskop diskuterades i viss detalj tidigt på den här sedermera tudelade bloggen).

Astrologin visar att Dawkins, långt från att säga något objektivt om religionens natur, bara ventilerar sina egna hjärnspöken och sedan rationaliserar dem med material hämtat från de abrahamitiska religionerna (han tycks inte veta ett dyft om några andra religioner).

Astrologin är den spöklika metoden att avslöja VILKA DE REINKARNERANDE SJÄLARNA ÄR, vad de kommit hit för att syssla med och "hänga upp sig på"! Kort och gott, vilket obearbetat karma vi har och som vi - som själar - avsåg att ta itu med. Det säger sig själv att det kommer många själar till jorden som bara är här för att kasta skiftnycklar i maskineriet.

Dawkins, vid sidan av sina odiskutabla bidrag som biolog, är en sådan som tar upp plats i det offentliga rummet för att ventilera sin egen irrationalitet i förhållande till metafysiken.

Hade det funnits någon chans att övertyga honom om att lyssna på en intelligent apologet för t.ex. kristendomens sak, skulle man kunna ha föreslagit Benedictus XVI:s teologiske förtrogne, den eminent lättläste och underhållande Norris Clarke och hans introduktion till thomismen, "The One and the Many". Klassisk platonism och aristotelism för vår tid! Nu är det emellertid ganska tydligt av Richard Dawkins födelsehimmel att det inte var honom givet - i detta liv - att bryta igenom den vall Antony Flew lyckades passera. Bättre lycka på nästa varv R.D.!

Se också vad den imponerande teologen Wolfhart Pannenberg har att säga om den antika tanken om Gud som det teleologiska slutmålet som från universums sista ögonblick rullar ut världen vilket i den yttersta vändpunkten leder till ett "big bang" och sedan drar skapelsen till sig i det vi känner som vår tidslinje med dess evolution!

Det är matematikern och fysikern Frank J Tiplers teori från 1980- och 1990-talet, Omegapunkten, han diskuterar (och förordar?) i detta begripliga och korta papper.

Vänner av Matrix-filmerna kan i Tipler/thomismen se en koppling, särskilt till diskussionerna mellan Oraklet och Neo i tvåan om att vi redan har gjort våra val, och att vi är på jorden (i den illusoriska Matrix-tillvaron) för att uppleva dem. Oraklet talar något som - utan tidsflödet - tycks vara en thomistisk tvåvärldslära. Matrix gömmer en del del föreställningar från klassisk indisk filosofi och kristen teologi!

"The One" finns redan i oss och drar oss till sig från universums sista ögonblick! Du är redan framme vid målet och du måste bara förstå det! "There is no spoon."

Den indiska guden Krishna betyder f.ö. "den till sig dragande". Ateisterna tycks verkligen utgöra en liten mörk fläck av okunniga på ett jordklot där KUNSKAPEN förvaltats i alla tider och på alla platser... The Perennial Philosophy.

*****

Se också astroananalysen av den för brittisk ateistisk filosofi så viktiga 1700-talsfilosofen David Hume (och hans tänkbara koppling till sentimentet hos den svenska sekulära humanismen).

Rumslighet

En liten tanke av Immanuel Kant låg och skräpade längst ner i artikeln om "dimension" hos Wikipedia:

In 1783, Kant wrote:

"That everywhere space (which is not itself the boundary of another space) has three dimensions and that space in general cannot have more dimensions is based on the proposition that not more than three lines can intersect at right angles in one point.

This proposition cannot at all be shown from concepts, but rests immediately on intuition and indeed on pure intuition a priori because it is apodictically (demonstrably) certain.

http://en.wikipedia.org/wiki/Dimension

Musikalisk destruktion

[Tillägg: DN publicerade den 15 augusti 2009 en artikel som man nästan kunde tro är en "not för not"-kopia av detta inlägg från i juni samma år. Men så är det givetvis inte. Ämnets struktur är så att säga givet, och allt som sägs i saken kommer att se snarlikt ut.]

På engelska Wikipedia finns att läsa en artikel som beskriver hur musikindustrin - en produkt av vår adhd-störda civilisation där den som skriker högst vinner - inte annat än kan anamma samma metod för att göra sin musik hörd.

http://en.wikipedia.org/wiki/Loudness_war (nytt fönster)

Men den animerade bilden av en grön ljudkurva är illa vald, för när Beatles spelade in sin musik tidigt 60-tal komprimerades popmusiken hårt jämfört med t.ex. jazz som "andades" mer och tilläts bölja mellan tysta och starka partier. Wikipedias illustration visar bara en ökande ljudvolym men knappast någon destruktion av musikens inre dynamik.

För tio år sedan, under några år i IT-branschen, blev jag förblindad av all musik som "gratis" snurrade runt på nätet. Jag tillhörde också de som gjorde sig skyldiga till vad som nyligen kallats "en svensk folkrörelse" (jag skulle dock snarare säga folknöje). Men uppenbarligen hade jag något samvete, för jag tillfrisknade snart från det här egocentriska beteendemönstret och besinnade vart mina älskade artister på sikt skulle ta vägen om jag fortsatte att bedra dem.

När jag bit för bit började köpa upp på CD de bästa artisterna jag upptäckt via den illegala nerladdningen och nådde XTCs plattor (vilken intelligent popgrupp det var!), kom det att bli de "remastrade" utgåvor bolaget Virgin återutgivit 2001. Men första lyssningen till deras mästerverk "Nonsuch" sade mig att något var väldigt fel.

Mp3-filerna hittade på nätet var komprimerade till cirka en tredjedel (320 kbps) av den ursprungliga CD:ns informationstäthet, vilket på de flesta musikanläggningar knappast går att skilja från originalet. Ändå lät kopiorna markant bättre än CD-skivan - trots att jag spelade upp den via prisbelönt CD-spelare från Rotel (prisläge: 6000:-) och där övriga stereoanläggningen höll ännu bättre (relativ) kvalitet!

Att öppna de digitala dataströmmarna i ett ljudredigeringsprogram ledde till samma avslöjande som bilden i Wikipedia-artikeln i anslutning till underrubriken "Remasters". Musiken hade nu slimmats så att gnistorna som slog ut ur musiken nu tryckts tillbaka in i ljudbilden så att allt lätt som en enda flytande ljudgegga! Uppenbarligen hade nätfilerna tillverkats utifrån original-CD:n från 1992!

Nyutgåvan var perfekt smörja för den generation som inte längre aktivt lyssnar på musik utan bara har den som ett uniformt bakgrundssorl! Men en förolämpning mot dem som fortfarande är beredda att sitta ner trekvart, en timma, och lyssna uppmärksamt på en artist och följa dennes idéeer via musiken. Det är förstås den förstnämnda, koncentrationsstörda generationen som laddar ner illegalt - de som vill hinna "uppleva" allt x3 i sina liv, men utan att det kostar något!

Hade generation gratis anfört de audiella argumenten mot skivbranschen hade jag kanske givit dem lite rätt, för det är numera ofta undermåliga produkter som levereras. Samtidigt är det ett demokratiproblem, för 95% av musikanvändarna har aldrig hört hur illa CD-skivorna låter eftersom de vill ÄGA ALLT som konsumismen som livsstil tvingar dem till. Därmed tvingas de också köpa prylar som genomgående håller medioker kvalitet. Någonstans anar konsumisten (med rätta) att han blir blåst på "den verkliga upplevelsen".

Jämlikhet (demokratiska, lika rättigheter) kopplad till en konsumistisk kultur leder oundvikligen till en nedåtgående spiral, där vi i slutändan får ett svenska folk som ägnar sig åt storskaligt tjuveri för att kunna mata sina storbildsskärmar och hemmabioanläggningar. Det är därför ytterst sett inte musikindustrins fel att så många degraderat sina personer till simpel tjuvstatus.

Problemet ligger i hela det västerländska välfärdssamhälle som flertalet fortfarande uppskattar. Internettjuven representerar det sämsta med både kommunism och kapitalism! Vilken nöt detta är för framtidens samhällsbyggare att rätta till...

*****

Vad beträffar gruppen XTC, slutade det med att jag köpte alla skivor en gång till, men nu, så långt det var möjligt, som begagnade vinylskivor i nyskick. Skivbolagets nyutgåvor i CD-formatet står kvar på en hylla som skamliga påminnelser om hur girigheten förstör allt som gör livet meningsfullt.

På den här bloggen gnälls det sällan över PRYLAR. Men som undertecknad i många år älskat musik, är det här ämnet lite speciellt. Så här kommer en sista uppkastning.

Som kronan på verket var bolagets "remastrade" ("nyhanterade") XTC-skivor rena skämtet, layout-mässigt. "Nonsuch" hade redan från början texter svåra nog att läsa utan förstoringsglas - till återutgivningen hade de fått ännu färre sidor att rymmas på. Bortkastat papper!

Och hur skivomslagets baksida nådde ända till tryckeriet i utan att någon hojtade till, är och förblir en gåta! Originalet överst och den bisarra andrautgåvan underst (klicka för lätt förstoring).

Skolministern om "uppläsning"

Jan Björklunds förslag om att förhindra omtentor tills man höjer sitt betyg, är en bra illustration till frågan om vad IQ söker synliggöra.

Har den som med möda nöter in en mängd kunskap på några veckor verkligen blivit intelligentare och kommit upp i paritet med den som "satte" kunskapen tämligen omgående?

Eller har han bara packat skallen full av ytterligare en uppsättning "fraser" att rapa upp i ungefär rätt sammanhang? Intellektet som antingen en hatt med små kunskapsfragment skriva på papperslapp eller en dynamisk fakultet som i realtid processar och söker avväga all tillgänglig data, även data i kategorier som inte nominellt är relaterade. Lateralt tänkande har det senare kallats.

Björklund slår, vill det synas mig, ett slag för den naturliga (naturgivna) människan istället för den skrivbordsprodukt som "uppläsningen" leder till, och den förfalskning av verkligheten detta innebär. Hårt, men ganska klart egentligen.

Vissa vill emellertid förfalska verkligheten (enligt ovanstående) för att framstå i bättre dager, närmare bestämt 67% av Expressens läsare. Betyder detta att Sveriges medelintelligens ligger avsevärt lägre än det globala snittet??!! Vi som är så mycket bättre än alla andra, särskilt alla som har halva skallen full av religion och annan irrationalitet!

Kåte Carradine

En exotisk kinesisk karaktärsanalys av David Carradine (Kung Fu - The Legend) som hittades hängd i en hotellrumsgarderob - ett inlägg som blev liggande tills bäst före-datum passerat...

– Marina Anderson, Davids exfru, sa i rätten 2003 att det var ett avvikande sexuellt beteende som kom ivägen för deras äktenskap, uppgav korrespondenten Jerry Penacoli i CNN-showen ”Larry King Live”.

Aftonbladet

(Även DN, DN2. Om begravningen, se AB, Virtanen (fortfarande AB) har fått till det bra i sin dödsruna!)

Uttalandet från exfrun är intressant eftersom Carradine enligt den kinesiska Ho Lo Li Shu-metoden för karaktärsförutsägelse föddes under systemets 44e omen. (Se även etiketten "astrologi, kinesisk".)

Tecknet blev till "coming to meet" i den överslätande översättningen av Richard Wilhelm som i årtionden dominerade förståelsen i väst. Den korrekta översättningen av tecknet KOU är istället "kopuleraren" - knullaren !! - och hexagrammet varnar för en oacceptabel tendens som söker krypa in i individen och förgifta honom/henne. Följetexten om kvinnan som tränger sig på för att "sälja in" sina tjänster kan föstås appliceras även på män.

Och se nu vilka graverande namn som hittas på samma bottenlinje (där det onda först tillstöter) där Carradine föddes:

Hex	Line	Primary	FirstName	LastName	UserDate
44	1	No	Brigitte	Bardot	1934-09-28 13:15:00
44	1	Yes	Brigitte	Bardot	1934-09-28 13:15:00
44	1	Yes	Richard	Bach	1936-06-23 12:36:00
44	1	Yes	David	Carradine	1936-12-08 12:00:00
44	1	Yes	Jack	Nicholson	1937-04-22 11:00:00
44	1	Yes	Mark	Hamill	1951-09-25 14:43:00
44	1	No	Michael	Moore	1954-04-23 12:45:00

(Utsnitt ur en samling av drygt tusen celebriteter jag under
några år samlat och beräknat utifrån Ho Lo Li Shu.)

Brigitte Bardot - själva urbilden av "synd" på 1950- och 60-talet !!! Att hon figurerar två gånger beror på den ytterst ovanliga omständigheten att två kinesiska timzoner på raken beskrevs med samma omen, och hon föddes nära gränsen mellan båda timmarna.

(Bardot gav som bekant upp män som ett odugligt släkte, blev rabiat djurvän och är tydligen derangerat främlingsfientlig numera. Detta födelseomen om risken att bli invaderad av mörka krafter har i hennes fall tydligen besannats. Men hon tror att det är invandrarna som är mörkret. Klassisk projektion.)

Författaren Richard Bach ("Jonathan Livingston Seagull") vet jag inte mycket om mer än att han var synsk och älskade att flyga gammaldags dubbeldäckarplan. Inga skandaler att rapportera.

Nästa herre däremot, Jack Nicholson, är ju Hollywoods själva personifikation av en liderlig, Vigagra-knaprande kåtbock! Nicholson, Knullaren.

Den blodfattige Luke Skywalker ger inget utslag på skandalmätaren, men Michael Moore är en så bufflig personlighet att OM han någonsin får till det med en kvinna (eller man!) finns skäl att föreställa sig obeskrivligt grotesk sex. Han är helt enkelt inte normalt funtad, utan driver någon slags inre kamp mot mörkret, fast - likt Bardot - projicerad mot "yttre" hatobjekt.

Och historien har knappt börjat med baslinjen. Hexagram Knullaren innehåller faktiskt flera personer som uttryckligen är kända just för sin liderlighet.

Vad t.ex. om markis de Sade, Naomi Campbell John Lennon på linje 2!

"Håll fisken/fittan inlindad/inspärrad, annars har du snart en verklig hora på halsen."

Detta är vad omentexten säger om man renodlar den. Kineserna dolde förstås andemeningen bakom eufemistiskt lull-lull: "Att hålla fisken i byltet. Den ska inte närma sig hushållets gäster." Rådet går till husets familjefar som bör låsa in sina ostyriga tonårsdöttrar som inte har någon kontroll på sin hormoncirkus dessa år. De börjar bara alltför lätt flörta med husets manliga gäster och här bryter patriarkatet och samhällsordningen ihop!

De Sade, divan Naomi och otrogne Lennon måste sägas ha tillhört sin tids dekadenta. Det fjärde namnet jag hittat, Milla Jovovich, kontrasterar starkt med de andra på linje 2, men vad vet man? Kanhända har hon blivit permanent castad i skräckgenren ("Resident Evil") så att det "onda" i detta omen tagit sig det uttrycket istället. Hon har farliga ögon så det förslår!

Linje fyra, säger i min avmystifierade läsart, "du har tappat kontrollen över fisken/fittan" (eller kuken om situationen rör en man). Här eskalerar och kulminerar problemet, och jag fascineras av att hit föddes en av de mest triviala människor jag vet: KISS-sångaren och nakenmagasinsägaren Gene Simmons, en man i "Jack Nicholson"-klass, skrytandes över sina kopiöst många erövringar!

"Du har tappat greppet om din fisk!"

Och det tar inte stopp där, utan på samma liderliga linje hittas Carla Bruni - lyxfnasket själv! (Mick Jagger, Berlusconi) Jo, jag vet att hon har en musikerkarriär också, men hennes egna uttalanden om de preferenser utifrån vilka hon kryssar mellan män understryker att det arketypiska Mörkret har ett stadigt fäste i hennes liv och person.

Men här finns också ett tredje fall som tycks avvika från mönstret: Gillian Anderson (X-Files). Hennes kyla i tv-serien fick mig att tänka "lesbisk" och svalkan har jag sett även i andra tv-sammanhang, så "kontrollen" eller den "inre samlingen" tycks tillhöra hennes person.

(Den som minns Jarl Kulle, vet att han inte gjorde många knop som skådespelare. Var bara sig själv i varenda roll. Lite som Ernst-Hugo Järegård. Michael Caine har sagt samma sak: han skiter i rollen och kör sin naturliga stil.)

ALLA blir förstås inte EXAKT som födelsesymboliken säger - därtill är det kinesiska systemet för vagt. Vad som fascinerat mig är att hexagrammet dock bjuder på individer som ligger i farozonen att tappa, eller omisskänneligt har tappat, kontrollen över sin lidelse. Sexmissbrukare kort och gott, kartlagda av kineserna för mer än 3.000 år som KOUs!

*****

Sen vänder det på de två översta, de "himmelska" linjerna (linje 5 tillhör en "kung" och topplinjen tillhör "den vise mannen" som t.o.m. står över kungen): av 15 kändisar blir det inte någon mer skandaltyp!

Till de "bra" linjerna tycks själar födas som håller sitt öde i stadig hand! Okej, ett undantag: den på sin tid hårt drickande Beatles-medlemmen Ringo Starr delar märkligt nog den kungliga femtelinjen med George Harrison, den ödmjuke mystikern från samma band! I fallet George kunde man verkligen tala om en "kung"! Vilken stilla pondus, vilket förfining som utgick från honom¹.

Intressant är att på översta linjen ("den vise mannen") hitta Mao Zedong - mannen som i "Knullerskans hexagram", det första han gör under kulturrevolutionen är att kriminalisera prostitutionen i Kina med parollen: Revolutionen behöver både männen och kvinnorna! Bara detta faktum talar för att Zedongs födelsedata är korrekta och ger en mycket märkig men hedrande slutknyck åt ett av Ho Lo Li Shu-systemets värst "angripna" födelseteman.


PS. Det bör understrykas att denna märkliga kinesiska metod inte "dömer" någon. Jag har hittat en massmördare under samma tecken som nuvarande påven. I det förra fallet har individen tydligen tagit deras gemensamma födelseomen om "drakar som strider i ödemarken och blöder" rent bokstavligt, medan det för påvens del handlar om en andlig kamp mellan ljuset och mörkret!

Ja, den kinesiska texten noterar att drakarna blöder olika sorters blod, vilket avslöjar vem som är en satanisk uppstickare och vem som tillhör Tao, den kosmiska morallagen.

Den märkliga slutsats man kan dra är att det här systemet kanske ändå har ett vagt prediktivt värde, eftersom det onekligen fanns några livsöden under KOU vars centrala "vibb" ligger påfallande nära det tema som de sades födda att utverka i en form eller en annan. Minns också att den exakta linjen helt kan kasta om perspektivet: de översta positionerna tycks ha en helt annan hand med sitt libido än de lägre positionerna.

Men i båda fallen kan det finnas stor kompetens. Utöver sitt hedonistiska liv är ju Jack Nicholson känd som en urskicklig yrkesman. Faktiskt det kanske är den sida kineserna censurerar här, som förklarar mycket av hans dragningskraft. Han kan verkligen utstråla demoni på vita duken - så vi slipper göra det i verkligheten!


Ho Lo Li Shu-kalkylator på www.hall-of-man.com (men flerårig erfarenhet av den konfucianska klassikern I CHING krävs).

_____

1. I själva verket är Ringo Starr född nära gränsen mellan två tidssegment och hans andra tema förklarar måhända ett och annat: KU, "Den Degenererade" (med dubbelmeningen "att åtgärda degeneration").

Till KU-galleriet hör bl.a. Richard Nixon, den första amerikanska president som fick avgå i ämbetet efter spioneriskandalen ("degeneration" eller "korruption" om sådan någonsin existerade!). Notera dock att han senare i livet "åtgärdade sin degeneration" och mot slutet av sitt liv återkom som uppskattad politisk bedömare.

Beatlarna Harrison och Starr divergerar ytterligare från deras gemensamma plattform på KOU:s "konungalinje" (och kungar inför en hel värld var de förvisso båda!) genom att den förstnämnde stod med sin ena fot i temat SHÊNG, "Uppåtsträvandet".

Detta är ett tema som beskriver en ganska omärklig individ som måhända är osäker på sin roll, men som i kraft av medfödda goda kvaliteter vill nå någonstans i livet och också gör det. Här ser vi då plötsligt mycket av Harrisons diskreta gentlemannamässighet! SHÊNG, ett tecken jag stiftat bekantskap med flera gånger via bekanta, tycks verkligen resultera i trevliga naturer!

Sieg System!

Halvt på skämt, halvt på allvar - för det är så man penetrerar ett medvetande - föreslog jag nyligen att ur reinkarnationsperspektivet svenskarna och tyskarna kan tillhöra en och samma "själsgrupp". Detta i linje med det uråldriga dictat "såsom därovan, så härnedan".

Den isande teknokratiska mentaliteten i detta land - Sieg System! - parat med en uppenbar främlingsfientlighet maskerad som antireligiöst sentiment (och tonvis ad ad hoc invändningar över religiösa beteendemönster för att maskera pudelns kärna), indikerar också att vårt land är besjälat av en Gestalt som för tankarna till den effektivitetsdyrkande verksamhet som sökte utbilda ett metallskinande och från virus renat tusenårsrike.

SvD:s recension av Per Fontanders bok om Görings svenska hustru reaktualiserar det inlägget (nytt fönster).

Diskurs bortom Humanisternas populism

Ateistklubben Humanisterna är ute på tiggarturné. De behöver pengar och instrumentaliserar därför gudsbegreppet för att håva in lite. De driver sin kampanj bl.a. genom ett skevt och vinklat frågeformulär på nätet. Retoriska grepp som fungerar på de underbegåvade och de som ännu inte hunnit bredda sin pålästhet.

Jösses, vad den här föreningen sätter ribban lågt. Det är småglin de försöker värva, samtidigt som de argumenterar mot att unga människor ska "indoktrineras" i religiösa föreställningar i skolan. Tala om hyckleri!

"I have little but praise for this study. The crisp insights of the conclusion are symptomatic of its lucidity and sophistication."--British Journal of Aesthetics

Detta himmelsblå omslag döljer förvisso en av de intelligentaste böcker jag mötte under religionsstudierna vid Uppsala universitet, sent 80-tal. Filosofen Janet Martin Soskice håller en nivå på sin diskurs som Humanisterna bara kan drömma om.

Inte för att svenska folket märker någon skillnad, så lite tanke vi ägnat vår egen tanke genom åren. Men i en rättvisare värld skulle svensken överlag ha fått chansen att förstå vad vad de framstående kvantfysiker hade att berätta, som vår egen Nobelkommitté belönade under 1900-talet:

det är mer än troligt att Gud finns

....utifrån de paradoxer naturen själv tecknar till oss - paradoxer vi möter i många klassiska religiösa utsagor om verkligheten och det gudomligas natur.

Kanhända är några av mönstren och cirklarna i sädesfälten ett annat av naturens språk till oss (som rätt skeptisk har jag svårt att ta ställning; den bok¹ jag läst övertygade sannerligen inte). Att UFO-kontakterna i allra högsta grad är allvar, har astronauten Edgar Mitchell (mannen med mest tid i rymden!), via kontakter som går djupt in i NASA, flera gånger påpekat.

Men i ingenjörsparadiset Sverige reducerar vi verkligheten in absurdum. Bara för att känna att vi har lite kontroll över situationen (makt, men inom ett avgränsat område utanför vilket vi ogärna rör oss).

När Humanisterna registrerade nätdomänen "gudfinnsnog.se", försvann väl all trovärdighet från den gruppen (en antik jude skulle ha sagt att Guds shekina lämnade templet). Vilka clowner de är, som i några fall söker bygga sig en offentlig profil, och i andra fall vidmakthålla en falnande gloria.

Väl att Regeringen inte ytterligare inskränkt skolornas rätt att påminna om att vetenskaplig metod faktiskt inte är en världsbild utan bara ett litet redskap för människan i det praktiska. (DN, SvD) De "stora frågorna" har den empiriska vetenskapen överhuvudtaget inte med att skaffa, eftersom den inte är konstruerad att svara på ting som inte faller in under den åskådningsform Einstein lärde oss vi bör kalla tid-rummet (snarare än tid och rum).

Religionen och dess främsta utövare mystikerna, djuppsykologerna och de knivskarpt resonerande filosoferna - dessa är de grupper som diskuterar de livets fenomen som inte människan kan kontrollera och i fysiska experiment upprepa intill leda (empiri) tills dess hon formulerat en regel för att förutsäga desamma fysiska fenomen. Humanisterna är så fördunklade att de tappat t.o.m. denna enkla distinktion och lever i den skyddade verkstad där allt, för att räknas, måste vara kvantifierbart.

Men t.o.m. den halvbegåvade vet att livet innehåller många fenomen som kommer en gång och aldrig mer! I antiken satte man sig före att begripliggöra även det unika. Men människor av Humanisternas kaliber degraderar det unika och kallar det "anekdotiskt" (en värderande term). Systemfascister dominerar idag så vårt medvetande att vi i Sverige inte längre kan sägas förtjäna vår myndighet. Vi är alla fångna i den unga pojkens rus över att ha börjat behärska ett grundläggande logiskt tänkande!

Det är därför en Humanist aldrig kan acceptera eller uppleva t.ex. ett telepatiskt fenomen - det är "anekdotiskt" och låter sig svårligen upprepas på vetenskapsmannens begäran. Det är en truism men förtjänar likväl att repeteras, att den världsbild du har avgör hur mycket av den egentliga världen du får uppleva. Det är ett moment 22.

Så du återstående svensk som inte redan fångats i begriplighetens gridd, fastna inte i den lilla, reduktionistiska skokartong som Humanisterna sträcker ut. Läs mer innan du tar ställning! Och då talar jag inte om två böcker, utan ett lugnt botaniserande i de stora och spännande frågorna under några år.

Humanisternas skräck för den religiöst färgade skolan är på visst sätt berättigad: man bygger sin intelligens redan från unga år. Det man hört och läst förvandlas till en själens psykiska vävnad, ett kognitivt mönster. Man kommer att tänka och uppfatta sin omgivningen antingen via en bigott och inskränkt scientistisk världsbild som Humanisternas, vilken leder till problem i alla personliga relationer och möten med andra kulturer². Eller, man bygger in material som är "open-ended", vilket gäller för allt stoff från den goda filosofin och religionen.

Alla goda läror ser till att hålla medvetandet öppet. Däri ligger, möjligen, Humanisternas enda poäng: religiös fundamentalism (bokstavstro) är inte förening med intellektuell öppenhet. Den är begriplig, för männskan är liten och sårbar och många är födda med dispositionen att snabbast möjligt vilja krypa in i en mental skokartong och därinne skydda sig med hjälp av några klyschor. Raka motsatsen till vetenskapsmannens ovillkorliga öppenhet!

Humanisterna själva beter sig just på detta sätt i sitt urval av enbart tankar som stöttar deras egen redan från början scientistiska syn på livet. För vet, att redan idag finns många tecken som tyder på att medvetande INTE har uppstått ur den biokemiska hjärnan!

Sanningen är närmast religiös: medvetandet existerar innan fysiska kroppar har tagit form! Den internationellt högt uppskattade psykologen James Hillman fick in en monumental bästsäljare med "Själens kod" när han på 1990-talet, utan omsvep, gjorde några fallstudier på kända personer utifrån idén om att själen existerar redan innan föräldrarna skapat ett barn. Vi föds med våra dispositioner förprogrammerade och tidsströmmen tjänar sedan bara till att i sekventiell form låta själen och vad den står för manifestera sig. Visst är tanken suggestiv!

Hela denna blogg kretsar kring dessa stora och spännande frågor. Se t.ex. några boktitlar via etiketten boktips. Två gånger (tror jag) har jag pushat för det monumentala verket "Irreducible Mind" som Edward Kelly m.fl. utgav för några år sedan. Tung vetenskapslitteratur avsedd för univsitetsstuderande (och högre). Men redan innan den intresserade läsaren nått den här typen av litteratur har Humanisternas förenklade program tydligt genomskådats.


Se även denna blogg och inlägget om Frågan om Gud och bevisbördan för en god diskussion av diskursens grundprinciper. Se även DN där Göran Rosenberg som timman efter det här inläggets publicering släppte sin kritik mot Humanisterna, sannolikt med längre tillkomsttid än ovanstående appell "on the fly" till ett nytt och mer filosofiskt nyfiket Sverige.


_____

1. Freddy Silva - Secrets in the Fields (2002). Jag avslöjade ett antal graverande faktafel i boken, vilka jag nämnde i en kritisk recension på Amazon. Inom några veckor var recensionen borttagen och jag betvivlar inte att det var författaren själv som utövat påtryckningar. Vid en nätsökning noterade jag hur samme Silva var furiöst involverad i diverse bråk.

En misstanke smyger sig på, att han, en datorgrafiker, tillhör en grupp som livnär sig på fenomenet, vare sig vi talar om rena bildförfalskningar eller grupper som nattetid konstruerar mönster på fälten.

Men att fenomenet inte fullt ut förklaras av dessa individer (i England, fenomenet är dock globalt), tycks vara klart. Trots uppsjön av UFO-skämt på myTube existerar verklig dokumenation av UFO:s. Den flera minuter långa filmen av de lysande objekten över Stratford-upon-Avon i England 2007 var ett sådant exempel.

Och därmed står mänskligheten inför något sensationellt. Kanske är det gudarnas återkomst efter några banala länders banala bottennapp i inskränkt ateism? Så mycket intelligens frigörs i en människa i samma ögonblick hon inser att hon inte är måttet på allt annat (den usle sofisten Protagoras dumprat). Just i detta ögonblick finns det någon som MÄTER DIG med exakt de mått du mäter din omvärld! Visst är det kusligt, men spännande!?

2. Det förtjänar här tilläggas att svenskens intellektuella horisont är så ofattbart utarmad att han/hon inte ens kan diskutera religion på dess egen nivå, utan som ett resultat av sitt eget hundra år långa ras - ännu pågående - ner i socialrealismens lergröt, utan bara kan tala om religionens skal, dess av tradition och kultur betingade uttryckssätt.

Resonemanget handlar i värsta fall om parodiskt oviktiga saker som slöjor eller bönerum, och vågar inte adressera de viktiga frågorna, de stora frågorna, som den om vi törs bejaka den mer up-to-date världsbild som kommer att leva vidare även sedan den siste materialistiske svensken dött ut från jordens yta. Ingenjörsmentaliteten har spelat ut sin roll, som vi ser av bilindustrins kris, och nu gäller ett verkligt kunskapslyft för det här landet.

Alltför klen

Inferno, 1, 32

FROM the twilight of day till the twilight of evening, a leopard, in the last years of the thirteenth century, would see some wooden planks, some vertical iron bars, men and women who changed, a wall and perhaps a stone gutter filled with dry leaves. He did not know, could not know, that he longed for love and cruelty and the hot pleasure of tearing things to pieces and the wind carrying the scent of a deer, but something suffocated and rebelled within him and God spoke to him in a dream: You live and will die in this prison so that a man I know of may see you a certain number of times and not forget you and place your figure and symbol in a poem which has its precise place in the scheme of the universe. You suffer captivity, but you will have given a word to the poem.’ God, in the dream, illumined the animal’s brutishness and the animal understood these reasons and accepted his destiny, but, when he awoke, there was in him only an obscure resignation, a valorous ignorance, for the machinery of the world is much too complex for the simplicity of a beast.

Years later, Dante was dying in Ravenna, as unjustified and as lonely as any other man. In a dream, God declared to him the secret purpose of his life and work; Dante, in wonderment, knew at last who and what he was and blessed the bitterness of his life. Tradition relates that, upon waking, he felt that he had received and lost an infinite thing, something he would not be able to recuperate or even glimpse, for the machinery of the world is much too complex for the simplicity of men.

Ur argentiske författaren Jorge Luis Borges Labyrinths, en samling kortnoveller och några essäer översatta till engelskan (1964). Mer än bara en stor författare gav han också prov på ett förnämligt grepp om den idealistiska filosofin, vilket essän A New Refutation of Time ur samma samling demonstrerar. Högst rekommenderad på alla sätt.

Jag tror Borges är knapphändigt översatt - vissa av novellerna i den här boken minns jag mig ha läst på svenska, men inte alla. På den avancerade engelskan är han ingen lätt läsning.

Vid omläsningen nyligen insåg jag hur begränsad min upplevelse måste ha varit när jag köpte boken för 22 år sedan. Borges släpper oavbrutet obskyra referenser till litteratur- och filosofihistorien och befinner sig i dialog med mästare som levde för hundratals år sedan. Det finns bara ett ord här: gigant. Borges var själv en av dem.

Argentinaren föddes med Solen i Lejonets tecken, men i det 12e huset!

"Den med öron att höra, ögon att se" kan jämföra det ockulta budskapet med sentimentet i essän här ovan. Att veta att man inget vet kan vara det högsta uppnåeliga tillståndet för kreaturet människan. Vad t.ex. göra med denna borgeska dröm från morgonen den 11 juni, tre dagar innan jag fullbordade omläsningen av Labyrinths?

I natt, en extrem dröm. I drömmen blev jag medveten mitt under sömnen, utan att för den skull ha någon syn. Allt var grått. Min medvetenhet var av en helt annan art och på ett annat plan än det fysiska. Allt var "mjukt som flytande mjölk".

Jag frigjorde mig med lätthet ur den fysiska kroppen - en fascinerande subtil känsla när de två verkligheterna separerade.

För att testa något (minns inte vad) började jag sedan rotera min svävande "själskropp" relativt den "bakgrund" jag på något sätt visste var den sovande fysiska kroppen. Jag "hovrade" eller svävade liksom i ett magnetfält (likt den franska, ultradyra vinylskivspelaren med magnetupphängd tallrik) och roterade med lätthet 360 grader runt mitt eget centrum.

Vid en tidpunkt under den (viljestyrda) rotationen passerade min eteriska kropp genom ett fysiskt objekt och upplevde i den gråtonade varseblivningen det fysiska objektet som en mörkare skepnad - jag tror det var hörnet på skrivbordet (som står nära sängen). Men jag fullbordade ledigt min rotation genom objektet utan att det hindrade mig.