Kinesernas "väg" i naturen

Ett förtydligande, med anledning av en kommentar/fråga.

Jag intog för inlägget om Obamas 2010 rollen av en antik eller åtminstone medeltida kinesisk astrolog (simulation) eftersom det är värre att läsa gamla texter med sin egen samtids glasögon än att inte läsa dem alls.

Jag var avsiktligt dunkel i min utsaga, men här är den i klartext: Utifrån perspektivet av det gamla Kina med dess betoning på fasta rollmönster för ett samhälles stabilitet och välgång identifierar sig Obama med männen som "tar kuk i röven", cross-dressers, och övriga kategorier i den hbt-säck vari vi samlar vår tids onda och håller fram som någon beundransvärt.

Vi gör det hellre än att gå till grunden med vår primitiva människobild och vårt filosofiskt ogenomlysta samhällsskick. Jag har redan talat om den ekonomiska besparingen samhället gör genom att legalisera beteenden hellre än erbjuda terapi och bot - dessa är djuppsykologiska krämpor med rötter i tidigare liv, men åtkomliga med vissa slag av djuppsykologisk "kirurgi". Bloggen har snuddat vid de här frågorna i några tidigare inlägg (i huvudsak under etiketterna "gender" "hypnoregression" och "reinkarnation").

Inlägget påminner (dunkelt) om att det bortom USA finns andra kulturer som ännu inte förfallit till den degraderade västmentaliteten och som kommer att hålla utmärkelsen av en transsexuell som ytterligare ett tecken på västerlandets snara kollaps.

Vi i det permissiva väst ser inte längre den antika orakeltextens hån, eftersom sexuella avvikelser från det vi kallar "heteronormativitet" numera betecknas som "normalitet" i vår kultur. Personens eventuella kompetens är inte ens aktuell eftersom kineserna studerade fenomenen från deras rot och upp till blomstret, de saknade helt vår kulturs skeva intresse för detaljer på bekostnad av hela organismens funktion och fungerande interaktion i den övergripande naturen. Kineserna var mycket vakna på "systemfel" och hade avancerad trädgårdskonst för att bygga bort eller rätta till de bristfälligheter som naturen innehåller.

Jag har ibland tänkt att deras världsbild liknar de grekisk-italienska stoikernas, men utan determinismen: kosmos är ett enda fält av samsvängning, men har man avvikit från normen går det (ofta) att rätta till problemet. Förvandlingarnas bok (som prognoserna bygger på) var ursprungligen en "bruksanvisning" för att se var på Vägen (Tao) man befinner sig. Utan att vara länkad till den kinesiska sextioårskalendern konsulterades den vid behov och i enskilda frågor.

Yin och Yang är de fundamentala polerna som genererar fenomenvärlden och det är symptomatiskt att Sveriges nästa statsminister - om min prognos om Mona stämmer - föddes under ett omen som talar om total urspårning från Livets egen Väg. Och vem viftar mer med GayPride-flaggor än hon?

Jag har studerat CHUN, Den Oartikulerade Själen, tidigare på den här bloggen. Kineserna beklagade verkligen att det finns stunder i Naturens omvandling där faktiskt en så central fråga som den om väsenskärnan förblir i mörker. Det öppnar bl.a. för livsöden som, faktiskt, saknar genuint samvete. Känslor saknas inte men väl kapaciteten förstå att man inte är verksam på alla kognitiva plan. Dessa är talande och tänkande djur, men de har (i detta liv) inte anden med sig. Jag dristar mig inte till att förklara vad slags KARMA detta är, vad dessa själar har att lära sig.

Mona identifierar sig med gayrörelsen eftersom hon själv är en annan instantiering av samma princip, den där Naturen går i baklås och i normala fall via ändalykten eliminerar otjänliga produkter. CHUN kan också generellt gälla alla människor som upplever svaghet. Frågan är delikat, men minns att hon alltjämt vårdar minnet (enligt intervju för inte så många år sedan) av ett barn som dog spädbarnsdöd. CHUN, Den Oartikulerade Själen.

Kinesernas yin/yang-lära må ha varit en idealisering av naturens polära grundnatur, och möjligen tonade de ner fall av homosex bland däggdjur - sådant som samtida etologer i väst älskar att framhålla som ett led i en genderpolitisk agenda. Men kineserna hade en klar idé om naturens normala och abnorma funktion och såg avvikelser i naturen som varsel om dåliga ting.

En president som tillsätter en man som manipulerat sin kropp för att likna en biologisk kvinna är i en traditionell världsbild, dvs en sådan som övriga världen förutom det sekulära väst stöder, ett varningsomen.

Med utgångspunkt från Ho Lo Li Shu-ominat är det därför logiskt att betrakta "systemfelet" i amerikansk säkerhetstjänst, som nästan orsakade ett nytt flygplansdrama, och utnämnandet av den här politikern som blott skilda instantieringar av "ögonblicksbilden" av Obama på väg mot en mörklagd och plågad vandring.

Redan den första textraden avslöjar att Obama blivit "rövknullad" (tortyrstaven i ändalykten) bortom sans och förstånd (det är nämligen de här preliminära skeendena som leder till att han går vilse i "den mörka dalen"). I homosexuella kretsar finns mer information om mänsklighetens allra mest degraderade själar där analt relaterad brutalitet inte bara är bildspråk utan utagerat beteende.

Det är uppenbart att Obamas omen väl beskrivet hbt-människans predikament enligt ovanstående resonemang om medhavt karma från tidigare liv (som kan åtgärdas om man inte fortsätter förvilla sig in i den mörka dalen). Hans omen är alltså en signal att han, på samma sätt som Mona Sahlin under sommaren förutspås motta Himmelens Mandat (tydliga tecken på att vara "Den Utvalda" i sitt sammanhang), har övergivit Vägen/Tao - spelreglerna för hur saker och ting tillgår i Naturen.

(Naturen här måste fattas på ett dubbelt sätt, Naturen har en synliggjord, materiell aspekt, men styrs på den "osynliga baksidan" av intrikata lagar. Kineserna var hängivna studenter av dessa osynliga principer.)

Mycket riktigt tog Obama genast personligt ansvar för Detroit-incidenten - han kunde som "kejsare av USA" inte ha gjort något mindre! När det gäller tillsättandet av hbt-individen är emellertid vår egen kulturellt betingade blindfläck sådan att vi inte ser att den ur den gamla kinesiska kartläggningen av "naturlagarna" rimmar exakt med bristerna i USA:s säkerhetssystem. Hade jag inte studerat Förvandlingarnas bok i årtionden, hade jag nog inte sett den här kopplingen pga vår tendens att upphöja vår egen kulturella praxis till rättesnöre och normalitet.

Således: saker passerar just nu under Obamas/USA:s (de två är en) radar som borde ha mönstrats ut eller reformerats. Här ska man minnas att den gamla kinesiska filosofin tillskriver människan den tredje viktigaste aktiva rollen, näst efter de aktivt danande energier som representeras av Himmelen respektive Jorden. 

Djuren kommer långt ner på skalan eftersom de inte ens är "herrar över sina kroppar" utan tvärtom slavar under de naturligt givna begären. Det är på den låga nivån en bildad (antik) kines placerar en homosexuell eller någon som går så långt som att operera om kroppen. Den kropp naturen givit människan var nästan helig för kineserna och inget att protestera mot. Därav effektiviteten i de kroppsliga straffen, brännmärkning av pannor, kapande av näsan, hugga av en hand eller en fot.

Skillnaden mellan västkulturen av idag och antika kulturfolk är alltså att vi inte längre tror människan har en inneboende andevarelse eller på att Naturen är en "medveten intelligens" och därmed normativ för människan, hennes avkomma. Därmed saknar västerlänningen förankring i Tao/Normen och värdesubjektivismens degenererade hybridformer sprids ogenerat.

Från det man har en upplevelse av vem man verkligen är (bortom dagjaget), är man i en ny position att bedöma och bättre kanalisera sitt undermedvetnas tendenser (vilka t.ex. astrologin studerar med sin symboluppsättning).

Väst tog den lätta vägen till billig framgång (månresor, genmanipulation) genom att enbart fokusera Jordelementet och förneka existensen av alla de övriga tre!

Så Obamas "onda omen" är således bara delvis begripligt för en sekulär västerlänning. Vi kan fatta att en "terrorist" hotar OSS. Men i det gamla Kina skulle båda de här incidenterna i upptakten till Obamas 2010 klassificerats som anomalier, varsel om att landet börjat tappa greppet eller redan har förlorat siktet på Tao.

Den färgade Obamas identifikation med de "marginella" i tillsättandet är enligt den kinesiska ödesmetoden en signal att USA nu är svagt - en förskräcklig invit till fler attacker utifrån. Det är det jag varnar för: fjärilens vingslag som slutar i något mycket större tusen mil bort!

Därför är heteronormativitet viktig, och Obamas politiskt motiverade tillsättande av en hbt-människa är, tvärtom från att vara en seger för en minoritetsgrupp (vilket på kort sikt det är), en händelseutveckling som kan komma att skada Obama själv eller hela USA. "Den rövknullade" kommer nu att dominera "tre år" och frågan är om Obama ens blir omvald...

Låter jag här som en fundamentalistisk kristen, må det vara så. Den gamla kinesiska synen på Naturen gjorde det folket observant för "tendenserna i fröet". Jag har funderat mycket om Obamas intrapsykiska störningar i samband med hans kinesiska födelsehoroskop, och fast jag inte redovisade allt där, bygger tankarna på intryck av andra personer födda under HSIAO CHU, "Den ringa näraren".

Intressant nog verkar Obama sy ihop en välbehövlig sjukvårdsreform, men hans 2010-omen fokuserar via sin väldigt degraderade symbolik något helt annat. Så är det med symboler, de är likt kartan en nedbantad bild och fångar vad kartritaren upplevde som det mest signifikativa... Man kan diskutera om kartan innehåller rätt identifikationspunkter eller ej, och väst har som sagt bestämt sig för att rita en egen karta, utifrån sitt eget huvud.

Än reinkarnationen, då?

Nu är den vetenskapliga utvecklingen på väg att erbjuda dessa [transexuella] ännu en möjlighet: transplantation av livmödrar. Detta är säkert just vad transsexuella män – besatta av tanken på att bli riktiga kvinnor – önskar sig.

DN Opinion

"Besattheten" som filosofen Tännsjö talar om, inträffar i de mycket få fall då reinkarnationsprocessen av någon anledning "går snett" (fast troligen av en anledning). Upplevelsen att redan från första början vara "främling i sin egen kropp" - till skillnad från alienation till följd av trauman senare i livet - kommer aldrig att få något svar från biologin eftersom den inte förklarar livets mening utan bara undersöker rent tekniska mekanismer och sammanhang.

Regnbågsfolket: vilken absurd symbol att fästa vid denna grupp! Regnbågen är, så vitt jag minns, redan "bokad" i två sammanhang. Dels i talesättet om att finna en urna med guld vid regnbågens ände, samt regnbågen som ett tecken på Guds förbund med Noa efter syndafloden - tecknet på mänsklighetens nya "syndfria" omstart.

Det verkar närmast som hbt-gruppen annekterat den första innebörden utan att förstå innebörden: att de bara jagar en fantasi borta vid regnbågens slut. Bilden beskriver alltså en människa som tappat den fysiska verklighetskontakten och jagar efter hjärnspöken.

Dessa hjärnspöken är "själsminnet" (fråga inte din lokala biolog vad det är) av ett tidigare liv i en kropp av det andra könet. Normalbegåvade människor kan hantera sin "inre kvinna" eller "inre man" - Carl Jung satte etiketterna Anima och Animus på den latenta halvan - men uppenbarligen verkar någon procent av mänskligheten ha en intelligensbegränsning som gör att varje skifte mellan manlig och kvinnlig kropp vållar svår kognitiv dissonans.

Ska ett upplyst samhälle tillmötesgå denna minoritet som behöver psykisk vård i deras literaliserande fantasier, och t.o.m. upphöja den mentala åkomman till norm (regnbågsnorm)? Skulle inte tro det.

Men ett "biologiserande" samhälle som det Tännsjö med sin ateistiskt biologiska plattform ställer sig bakom, står här inför existentiella problem det inte har verktygen att hantera, alltsedan den reduktionistiska materialismen fört oss till sekulära ståndpunkter som, "själen är bara en fantasi som religioner från förr sysslade med".

Att detta är samtidens största lögn mot människan står helt klart för alla som inte redan från barndomen blev så indoktrinerade av sin scientistiska samtid (en åkomma som tyvärr drabbat även många yrkesverksamma, särskilt inom biologin tycks det), att de gått ett helt liv utan att söka (och finna).

Det finns nu forskningsresultat som falsifierar ett antal av biologins grundantaganden, men är man en av de utsatta svaga själarna som flyr verkligheten och, som hbt-folket, föredrar sina egna hjärnspöken vilka legitimerats via krångliga genderfilosofiska resonemang, undviker man nogsamt allt sådant material.

Jag är fascinerad över hur en ateist som Tännsjö partiellt ser så klart på det enorma självbedrägeri hbt-rörelsen och alla dessa "korrekta" Pride-marscherande politiker ägnar sig åt och samtidigt är så omedveten om att det är hans egen 1800-talsmaterialism som framskapat det växande trycket från krypto-gay människor vars själar i protest mot tidsålderns brist på andlig dimension i den officiella verklighetsbilden börjar vrida och kränga sig (psykopatologi = själens rörelse) via manierade åtbörder. (Se det bisarra svenska exemplet med "den ammande mannen"!)

Den lilla procentsats "äkta" homo- och transsexuella är och förblir troligen konstant i en population, men deras funktion skiftar beroende på om värdkulturen har förstått reinkarnationskonceptet (som stora delar av världen utanför västerlandet gjort). I en kulturkretsar som förstått naturens mer subtila funktionssätt, som den buddhistiska, betraktas den här karmiskt betingade åkomman med medlidande och förståelse.

I en sekulär kultur som den svenska, biologiseras individen i enlighet med tidens melodi, och frågan kommer att kretsa enbart om dennes rätt att forma om sin kropp utifrån det "hjärnspöke" som kunde bemästras, finge den nödlidande bara en adekvat begreppslig kontext för sina inre upplevelser.

Det här brottet mot den enskildes rätt till djupt självförverkligande utför det sekulära samhället helt i linje med dess döda inre kärna: den nihilism som förklarar naturen vara följden av chansartade evolutionära sammanträffanden utan någon inneboende mening.

Se vidare idéhistorikern Richard Tarnas viktiga epilog till sin koncisa "The Passion of the Western Mind" (1991) och vidareutvecklad i den åtföljande "Cosmos and Psyche". (2006) Problemet med västerlandet, konstaterade han, började med att kosmos "materialiserades". I det vi fråntog det dess tjuskraft ("disenchantment") frånkände vi det en inneboende intelligens och mening. När människan blev myndig drabbades hon egentligen bara av hybris!

Descartes brukar klandras för den här dualismen, men det egentliga haveriet inträdde med och efter Upplysningen då skadan från Descartes "åtgärdades" genom att också dödförklara människan själv! Hennes själ eliminerades och hon införlivades med övrig materia i det "utsträckta rummet" (rymden). Herakleitos devis "själens dimension är Djupet" har inte varit flitigt citerad under en tid i ett väst där enbart platt struktur gällt. Den materiella monism har varit en helig ko! Och släpp för Nihils skull inte in hypotesen Gud en gång till!

Vissa grundmönster, fastän de leder till en viss typ av ny insikt, skadar mer än de hjälper människan.

Väst skördar nu konsekvenserna av detta närmast svagsinta resonemang om huruvida resurser ska läggas på att "bygga om" individuella kroppar. Frågan hade aldrig kunnat uppstå om inte dessförinnan den reduktionistiska materialismen våldfört sig på begreppet själ och förklarat medvetandet för ett bio-kemiskt epifenomen till den fysiska hjärnan, en ståndpunkt prof. Edward F. Kelly, psykiatrisk medicin, filosofen Adam Crabtree, professorn och psykiatern Bruce Greyson med flera i "Irreducible Mind" (2007) hävdade är i grunden falsifierad.

Väst bävar och tvekar inför det stundande paradigmskifte framsynta tänkare som femfaldige hedersdoktorn vid Sorbonne och specialisten i komplexa system, Ervin Laszlo, inte har några problem med: flera antika kosmologer och antropologier har fångat verkligheten och dess processer bättre än den moderna vetenskapen, som för sin framgång tvingats alienera sig från det övergripande sammanhanget, från själva meningsfrågan!

Reinkarnationsfenomenet begränsar sig sedan psykiatern Ian Stevensons 40-åriga pionjärinsats i intervjuandet (efter strikt protokoll) och fysiologiska undersökningar av små barn med tidigare liv-minnen inte längre till lösa anekdotiska berättelser. Se bl.a. Stevensons "Where Reincarnation and Biology Intersect" (1997) - en summering av hans flera magnum opera.

Stevenson föredrog sin metod och ställde sig skeptisk till hypnoregression, medan han ställde sig accepterande till att vissa droger kan utlösa minnen av den här typen, fastän det sällan eller aldrig faller någon in att söka verifiera sådant material.

Jag vill tillägga att nattdrömmar är en fantastisk plats att hålla utkik efter "läckage" från andra tider och personer själen tittat ut genom. Men amerikanske företagsläkaren Walter Semkiw, hängiven reinkarnationsförespråkare, har rätt: se upp för "fyrtornseffekten" - tendensen att en känd person - sin samtids eller sitt kvarters starkast lysande ljus - misstas för ett eget tidigare liv i samma period.

Att folkflertalet idag villigt identifierar sig med idoler och lever ut ett substitutliv genom dem, visar exakt vad "fyrtornseffekten" handlar om. Men här talar vi förstås om anekdotiska hågkomster och privatspaningar som var och en av oss har tillgång till, bara vi sliter av oss den mentala tvångströja som biologismen tvingat på oss var till mans/kvinns.

Ytlig amerikansk psykologi

Papa Freud och den berömda cigarren
(som tog hans liv genom cancer i munhålan)

Ämnet mismatch mellan kropp och upplevd könsidentitet intresserar mig, inte för att jag känner något behov av att byta kropp, utan för att jag under hela trettio år intresserat mig för filosofi, religion och de antropologier man därur kan hämta. Under flera år mediterade jag därtill dagligen, och upplevde en mild form av kundalinis uppvaknande.

Meditationspraktiken fick som följd att fragmentariska s.k. tidigare liv-minnen frigjordes - sådana som i mer fullständig form det normalt förstelnade psyket måste gå till en hypnosterapeut för att få tillgång till. Med åren lärde jag mig också att nattens drömmar från tid till annan innehåller remarkabla ledtrådar som leder tillbaka i historien!

Bland det cirka dussinet gestalter jag isolerat, sökt tidsbestämma (ett exempel) och se eventuella samband mellan, figurerar också två kvinnor. Är detta nu en representativ fördelning för hur den själ jag nu representerar väljer sina kroppar under jordeliven, bekräftas hypnosterapeuten Michael Newtons rön. Den första av hans tre böcker utgavs för övrigt i år på svenska (rejält många år efter övriga världen). Förledande enkelt och nästan naivt skriven.

Under mer än 30 år samlade han data från hypnotiserade klienter och sökte förstå vilka spelregler som gäller i ett ämne det kristna (eller f.d. kristna) västerlandet överhuvudtaget inte befattar sig med.

Newton noterade att själar - kontaktbara under extremt djup hypnos - hade predispositioner. En del hade för vana att framträda i kvinnliga kroppar och en del i manliga.

Michael Newton 2001

"Gender" är således något helt annat än dagens begränsade socialkonstruktionister vill ha det till. Genderkonstruktet har också en ontologisk status som består över flera liv! Samhället må tillhandahålla könsroller, men själen är fri och kan efter ett liv i en kultur där männen är alltför macho välja ett liv som en kvinna i en traditionalistisk roll för att inte dra på sig obalans!

Förstå möjligheterna till själens självkorrigering som en pluralistisk värld ger, med de mest skilda kulturer och kulturskick. Även i en global monokultur skulle visserligen en kriminell våldtäktsman till sin nästa kropp kunna välja en kvinna som i sin tur blir våldtagen. Därmed har själen sett och upplevt sina egna gärningar från båda sidorna, och har kvittat dem mot varandra.

Se även respekterade djuppsykologen James Hillman vars lära rimligen - fast han inte sade det explicit - omfattade reinkarnationen. I "Själens kod" argumenterade han nämligen för att "barnet" väljer hela sitt liv, inklusive sina föräldrar, från en "plats" och "tid" innan det föds till världen.

Det här resonemanget tycks motbjudande för många, men det har att göra med västerlandets förljugna själv- och människobild. Fundera en stund, så förstår du. Samma kapacitet till självlögn får svenskar att tro de är så mycket längre komna än övriga världen. Kanhända, om man eliminerar alla parametrar utan de materiella faktorerna och några enstaka nyckelord som "jämlikhet".

Svensken kan inte veta att detta bara är ett enda ord - en ljussatt ö - i ett svart hav av omedvetenhet. Vilka andra kvaliteter som odlas i "ojämlika" kulturer har han alls ingen uppfattning om pga sin egen förståelsehorisont som bara mäter "de andra" utifrån hans egen, snävt fokuserade ljussättning.

Jag vet inte vilken själ som skulle ha något att hämta av ett liv som svensk, men kanhända är det här en "mellanstation" som jämnar ut extremistiska liv. Hit kommer "krigsskadade" själar i retur och de är naturligtvis övermätta och vill nu bara ha ett "lagom liv".

T.o.m. islam, som den pressade svensken i sin bristande allmänbildning älskar att ge sig på och beskylla för primitivsm, traderar kunskapen om reinkarnationen. Här är några axplock från Koranen (som jag dock hämtar i andra hand från medicine doktorn Walter Semkiws bok om reinkarnation, därav engelskan):

And when the body falleth off altogether - like an old fish-shell - his soul doeth well by releasing and formeth a new one instead... The peson of man is only a mask which the soul putteth on for a season; it weareth its proper time and then is cast of, and another is worn in its stead.

Surely it is God who splits the seed and the stone, brining the living from the dead; and it is God who brings the dead from the living.

Semkiw - "The Return of the Revolutionaries", 2003, s. 28

Ytterst sett är själens manliga eller kvinnliga preferens bara ett konstrukt, själen själv är i grund androgyn. Men enligt Newton har den - hör och häpna - t.o.m. personlighet. Den karaktären sipprar igenom och visar sig snart i det lilla nyfödda barnet! Vi står inför det faktum att vår kropp förefaller rymma åtminstone ytterligare en kropp.

Och om dualism tycker vår materialistiska vetenskap illa! Så västerlandet har brottats med Descartes uppdelning av ett själsligt jag, en oändligt liten punkt utan utsträckning i rummet, och så "det andra" - världen med dess tredimensionella ting.

Väst trodde ett kort tag att Isaac Newtons mekanistiska värld av biljardbollsatomer som flög runt och krockade med varandra skulle rädda henne från den gamla "tvåvärldslära" hon övertagit från kristendomen. Men nej, kvantfysiken efter Einstein visade att inte heller den modellen motsvarade verkligheten.

Faktum är att fysiken bekräftar något av en tvåvärldslära, där indisk-amerikanske fysikern Amit Goswami är så fräck att han ger kvantfenomenet med "icke-lokalitet" dess korrekta, klassiska namn: de subatomära partiklarna har tillgång till en "transcendental dimension", de kan kommunicera med varandra i en "värld utanför tid och rum".

(Se här hur språket bryter samman, för naturligtvis är det inte "rum" i vanlig bemärkelse, snarare något liknande religionernas epitet på Gud, "gränslös", "allstädes närvarande" - "allstädes" just i kraft av att överskrida alla gränser. Det som är icke-lokalt, inte bundet till tid och plats, kan, precis som Gud, veta saker i förväg...)

Det här liknar de gamla religionernas tvåvärldslära, men är ändå inte dualism i någon simpel bemärkelse!

Så Descartes hade ändå rätt, i så måtto som även den filosofiska idealismen håller medvetandet för att vara det enda verkliga - medvetandet är den transcendentala dimensionen! Själar i grupp projicerar världen runtomkring sig och det nyfödda barnet anländer inte så mycket till en värld av kött och blod som till en oändligt komplex hallucination som övriga levande varelser (medvetanden) vidmakthåller.

Varelserna själva har övertagit den här världen som vi uppfattar den via fostran och vi fostrar nästa generation in i den. Människan kan inte normalt inte levitera, för konsensusuppfattningen som lärs ut, generation efter generation, är att detta inte kan ske. Ibland, genom århundraden, föds själar (medvetanden) som är så självgående eller har erfarenheter från tidigare liv i civilisationer som inte delar t.ex. västerlandets begränsade världsbild, att de faktiskt GÖR saker som VÅR vetenskap säger inte kan förekomma!

Så nu säger enligt SvD det amerikanska psykologiförbundet att det är lönlöst att med de metoder förbundet omhuldar råda bot på en homosexuell människa. Dvs, en själ som frångått sin normala "polarisering" och vana att ta i huvudsak manliga eller kvinnliga kroppar, och - i något korrektivt syfte - bytt till en radikalt annorlunda kropp.

Frågan som inställer sig är naturligtvis: Har överhuvudtaget den "fringe"-stämplade "tidigare liv-regressionismen" beaktats av förbundet? Eller är det Pappa Freuds eller, ännu värre, den skinnerska behaviorismens (KBT:s rötter) flata psykologiska modell som visat sig lika odugliga som man kunde ha gissat i förväg?

Dysfunktionen "homosexualitet" kommer aldrig att kunna förklaras på basis av biologi eller socialkonstruktionistiska åsikter om bara ett liv i ett samhälle!

Däremot, som jag sade i det här inlägget, är psykopatologin så pass mild att det krassa samhället kan spara mer pengar på att betrakta homosexualitet som normal, än att låta de drabbade genomgå terapi.

Att sedan t.o.m. gay-liberala hetero individer i test avslöjar att de undermedvetet inte backar upp vad deras läppar betygar, är en annan sak. Fyndet indikerar att våra biologiska kroppar vet att heteronormativiteten är naturens egen väg.

En homosexuell skribent återberättar det här färska forskningsfyndet i Scientific American, men notera hans slutsats, att gay människor ska hångla maximalt mycket inför straighta bröder och systrar för att "kbt:a bort" deras omedvetna reservation.

Slutsatsen bygger på rättfärdigandet av sexualfixeringen som följer av det homosexuella problemet. Hela skribentens resonemang är käpprätt bakvänt och inte alls säkert någon lösning på det som nu plötsligt blivit den hetero gay-liberala individens problem! Särskilt inte givet reinkarnationens realitet.

Och det är sant: homo människor vill inte bli straighta, har inget incentiv i den riktningen, i avsaknaden av den djupare förståelsehorisont som t.o.m. bara en knivsudd av högre, "själsligt" medvetande skulle ge. Homo och sekularism går hand i hand, och i en normlös värld - som inte har en aning om syftet (teleologi) med ett enskilt människoliv - får otydlig subjektivism regera oemotsagd.


Se även dessa två inlägg, skrivna i samband med årets Pride-festival i Stockholm:

Stolthetens baksida (Pride & Shame)

samt

Jesus som queer



______

Observerat om SvD-artikeln och blogglänkarna. Jag hinner inte mer än skriva klart detta inlägg förrän jag märker att ett okej om än inte särskilt djuplodande inlägg på bloggen Islamska Dagbladet jag läste tidigare på morgonen har raderats. När jag kollar finns dock inlägget kvar.

Vad är det för fel på svenskarna - tål de inte att höra alla sidors åsikt? Som bör ha framgått av ovanstående finns det empirisk fakta som talar för riktigheten i Islams ståndpunkt här - att fenomenet ligger på en nivå i psyket som det amerikanska psykologisamfundets medlemmar inte ens adresserar, i sin arma biologistiska världsbild.

Här är inlägget SvD utan vettig anledning raderat länken till - troligen efter påtryckning från någon nitisk anmälare:

http://islamskadagbladet.blogsome.com

Från solkiga färger till rena

(Inlägget har ändrats och utvidgats sedan publiceringen den 1 augusti.)

Före vaktombytet. Människor som såg sig som kött och
missbrukade åtminstone hälften av regnbågens färger.

Newsmill har idag publicerat en artikel där jag söker tydliggöra den puritanska, gammaltestamentliga heteronorm som driver många av dagens reggaeartister.

Detta sedan en homosexuell blogg i SvD missrepresenterat en artist, Buju Banton, och framställt honom som om han våldfört sig på homosexuella trots att han friades på alla punkter. Detta är lågt, detta är att slå under bältet (men kanske är där bögar trivs bäst).

SvD-bloggaren tycks ha hämtat sin mesta ammunition mot Jamaicas artister från den homosexuella aktivisten Peter Tatchell, vars aktiviteter själva kritiserats. Men det är förväntat i infekterade sammanhang där varje medel söks för att legitimera den egna saken.

Likväl måste det medges att de verbala attackerna från de jamaicanska företrädarna för andlig, mental och fysisk renlevnad understundom är svåra att få grepp om. Som jag påminner om i Newsmill-artikeln är reggaens bildspråk inspirerat av Bibelns svavelosande formuleringar och bygger på trohet mot en världsbild som menar att mening är inbyggd i själva skapelsen.

Som bekant vägrar västerlandets vetenskap att diskutera eventuell inbyggd mening i världen eftersom dess program bara handlar om att "mäta" materian.

Från detta har väst fallit in i den ogrundade föreställningen att livet saknar inneboende mening - och att det står var och en fritt fram att skapa sina egna normer (iakttagande en del minimiregler övertagna från det judisk-kristna kulturarvet). I själva verket är det västerlänningarnas egen attityd som mörkar meningen och som gör att de inte kan läsa livets signaler fastän deras ögon är öppna.

Meningen ges dock inte via materialistisk vetenskap utan via psyket eller själen - en nivå människan, till skillnad från djuren, därtill fått gåvan att reflektera över. Kinas kultur systematiserade för över 3.000 år sedan livets mening (tao) i Förvandlingarnas bok, ett remarkabelt och komplext verk som inspirerat västerländska tänkare ända sedan jesuitpräster förde hem manuskriptet till Europa på 1600-talet.

Inte minst rördes universalgeniet och integralkalkylens upptäckare (med Newton) Friedrich von Leibniz av detta uttryck för den kinesiska storheten och gav honom inspirationen att fullborda det binära talsystemet sedan han insett att kineserna redan kände till det.

Det finns således andra kulturer som till skillnad från västerlandet upptäckt att det löper en morallag genom universum, enligt vilken alla beteenden inte är likvärdiga!

Efter vaktombytet: Inom rastafari vajar en ny flagga och
demonstrerar stolt den återupprättade respekten
för Guds eviga lagar. Eller som rastas skulle säga:

"Lejonet av Juda har brutit igenom till seger
över den lägre, animala själen."

En gay som inte vågat sig in i lejonkulan för ett resonemang med de religiösa saknar förstås kunskaper om HUR det religiösa språket används och vad som faktiskt åsyftas.

Det medges att ateister saknar så mycket grundkunskaper, att en dialog mellan ytterligheterna nästan inte är möjlig. I perspektiv av västerlandets ryggradslösa hedonism - illustrerad av dess främsta ideologiska banförare som ateisten och kvinnojägaren Bertrand Russell och homosexuella barnmisshandlaren Ludwig Wittgenstein - är det naturligtvis fritt fram för hur otyglade böjelser som helst att vinna legitimitet.

Några ord från Platons "Symposiet", som jag f.n. läser, anmäler sig i exakt rätt ögonblick! Pausanias avger sin syn på kärleken:

Den allmänneliga Afrodites kärlek är nu sannerligen vardaglig. [Dessförinnan har noterats att det också existerar en himmelsk Afrodite.] Som sådan slår han (Eros) till varhelst han ser sin chans. Det här är förstås den kärlek de vulgära upplever, de som attraheras av såväl kvinnor som unga män, av kroppen mer än av själen, av de mest ointelligenta människorna eftersom allt de (vulgära) är intresserade av är att fullborda sina sexuella handlingar.¹

Symposium 181b

Det finns ingen mening kvar i västerlandet, vart ego måste hitta på sin egen! Gaylobbyn kämpar i dessa tider hårt för att få leva lika degraderat som den heteronormativa gruppen fått göra utan att någon hutat åt dem.

Ett exempel på språkförbistringen: "Murder" i de anti-gay jamaicanska låttexterna verkar av de vekhjärtade homosexuella bokstavligen tas som dödshot. SvD:s gaybloggare nämner "30 mord på homosexuella" på Jamaica men knystar förstås inte om att hela ön är inne i ett av sina periodiska upplösningstillstånd, där inte minst polis skjuter ner vem som helst vid minsta provokation! Se DN, juli i år.

Men begreppet "murder" i låttexterna är ett kraftord och används i bemärkelsen "med eftertryck", "stenhårt" etc. Öns getton och alla vapen som där florerar har förstås bidragit till en våldsestetik. Ett liv är inte lika mycket värt under svåra förhållanden - om den saken omvittnade den kinesiska visdomsboken Tao Tê Ching för över 2.000 år sedan. Här ett skivomslag från 1982 som ger en idé om vad jag talar om.

"Dubmixad i mördarstil"

Det länder inte gaylobbyn någon heder att mörka det faktum att reggaetexterna är fyllda av språkliga figurer. Som bäst omvittnar det en låg intelligens att läsa dem på bokstavsnivån.

*****

Den eldsprutande artisten/profeten Sizzla, nämnd i Newsmill-artikeln, tycks för övrigt ha backat ur överenskommelsen från 2007 om att mildra språkbruket i texterna. Detta tydligen efter fulspel från homosexuella. Samtidigt återkopplar det här till det nyss sagda. Missar artisterna själva att deras ordval kan bli så extrema att bokstavstolkningar är fullt förståliga?

Via en låttext låter här Sizzla publiken återigen få veta att han i bibliska termer ser homosexualiteten som ett avfall från Guds rättesnören. I "Nah apologize" nämner han portandet från spelningarna i England 2004.

"Jag, be om ursäkt för vad? Det är bögarna som är skyldiga Gud en ursäkt":

Nah apologize
Intro

[Knocking on a door]

Bredba: Yo Dadda...
Dadda!...Dadda!
Sizzla: Yow,who dat?
Bredba: Me man,Bredba. Yuh no see wha' dem put inna de paper? Dem talk 'bout
say fi apologize to batty-boy. Apologhize fuh wha'? Dem fi apologize to Jah!
Gunshot dem fi get!

Now this is an anthem!

Blaze up de fire, push up your hands dem
Big up de lioness with de lion dem
Aha...fire bu'n!
Ah me say Holy Emanuel I, King Selassie I,Jah! Ras Tafari
It is good to give thanks unto The Most High,King Selassie I,and sing praise
unto his name,Most High Jah!

Ras Tafari just throw forth his love and kindness in the morning and the faithfulness
every night,upon an instrument of ten strings! alright,take it to dem,King.
Beautiful people,Kalonji love yuh(((honour thy mothers and thy fathers)))...
but here's the judgement! (((alright!)))

Rastaman don't apologize to no batty-boy
If yuh dis' King Selassie I, mih gunshot yuh boy
Gimme de whole ah de girls dem 'cause ah dem have de joy
Inna de lake of fire me dash yuh boy

Och så följer ytterligare mängder av rappad text som kan hittas på nätet...

Detta är onekligen en extrem rapptext. Ger en ny mening åt termen "i affekt". Eller kanske rättare, "helig vrede".

Se även min korta astrologiska analys av Sizzlas födelse (nytt fönster, ursprungligen en del av detta inlägg). Hans födelsehoroskop är remarkabelt i termer av religiös böjelse och (över)energi, och illustrerar perfekt det han blivit känd för.

Se även det här (engelskspråkiga) inlägget om kontroverserna kring Sizzla (rätt neutralt).


_____

1. Texter från gamla kulturer är svåra att placera i en ny tid och miljö. I det som följer nämner Pausanias "ren kärlek" från den högre Afrodite och talar då om om äldre mäns band till yngre män. Men detta är alltså inte den förfallna homosexuella och köttsliga kärlek som sorterar under den jordiska Afrodite, och som dyrkats under Pride-veckan.

I vårt språkbruk fattas den kanske bättre som den "faderliga kärlekens och omsorgens känsla med de yngre" - en ansvar för utbildningen av nästa generation ligger inbakad i den himmelska Venus kärlek.

Lite senare i Symposiet är det Aristofanes tur att beskriva den berömda (och underliga) myten om de ursprungliga tre människotyperna, andrygynen, mannen och kvinnan vilka alla var "dubbelsidiga". Efter att de klyvts i två delar (av gudarna) resulterade åtgärden (för att få dem att bullra och bråka mindre) i straighta män och kvinnor, homosexuella män samt lesbiska kvinnor, allt beroende på vilken av de tre urtyperna de stammade från.




Tillägg 090802.

Morgonnyheterna på radion berättar en pistolbeväpnad man skjutit ner två homosexuella i den stad i Isarel, Tel Aviv, där den sexuella libertinismen frodas - till skillnad från det striktare Jerusalem. Se BBC eller SvD.

Anhängare av Carl Jungs analytiska djuppsykologi skulle här kunna tala om fenomenet synkronicitet, apropå den lilla diskussion jag igår förde om esteticerat våld och ordet "murder" här ovan.

Sammanträffandet går ännu lite djupare eftersom jag nämnde på Newsmill att de militant anti-gay på Jamaica via rastafarirörelsen associerat sig med judarna och förde på tal Bibelns Sodom och Gomorra - paradigmatiska modeller för "fallna" städer, likt Tel Aviv! Jag återvände till den jamaicansk-judiska kopplingen här ovan genom illustrationen av den rastafarianska symbolen Lejonet av Juda.

Så frågan på en djupare nivå blir förstås: har blotta skrivandet av dessa två texter, vilka naturligtvis genast globalt blir tillgängliga via VÄRLDSSJÄLEN, "läckt in" i en israelisk vettvilling som bokstavligen realiserar den nypublicerade "dataströmmen" i Världsjälen, där "judenhet", "handeldvapen", "murder" och "anti-gay" kombinerades? Verkade kort och gott mitt skrivande som en trigger?

Som ett gammalt talesätt säger: "Frestelser må väl komma, men ve den människa som gör sig till agent för dem." Här skedde detta och någon i Israel förstod inte rörelserna i sitt inre utan transponerade - literaliserade - en diskurs han hörde djup i sin individuella själ.

Detta skulle kunna vara en illustration av hur demonbesättelse går till! "Tankar är ting" och förvirrade människor kan inte hantera tankar utan blir hanterade av dem! Och detta är exakt min teori om vad som förorsakar homosexualitet till att börja med!

Vad säger i så fall synkroniciteten om vilket läger som har "rätt"? För om vi här har ett exempel på Världssjälens existens, och att det som genereras på ett ställe genast kan manifesteras på ett annat, hur illa ute är då inte den utagerade homosexualiteten?

På det djupaste planet skulle synkroniciteten demonstrera att en psykisk realitet existerar bortom den individuella hjärnan (som alltså är mer av en radiomottagare än skapare av medvetandet). Det är just denna andliga verklighet den homosexuella i likhet med folkflertalet i ett sekulärt samhälle inte tar på allvar! Detta är den sekulära människans synd, det är här hon "missat målet" med sitt liv.

I andra inlägg på denna blogg etiketterade "gender" argumenterar jag för att kunskapen om själavandringen skulle kunna bota den homofila läggningen eftersom frågan egentligen är mycket enkel: "Känn dig själv" - och vet vem du egentligen är genom dina mångfaldiga uppträdanden här på jorden.

Den kunskapen löser effektivt upp märkliga beteendemönster som själen kan ha lidit av i århundraden! Jag har själv i detta liv löst flera knutar som legat i långbänk (dock inga gayproblem) genom att ta teorin på allvar och verkligen inåt ställa frågan "Varför?"

Risken är emellertid att svaret på frågan "Varför är jag gay?" är alltför chockerande, så det är viktigt att bottna i en positiv religiös tro innan man lyfter på locket till sitt inre! Mentalt instabila ska överhuvudtaget inte försöka meditera. Psykos kan resultera. Se vidare inlägget Yoga - vem tror du att du maximerar?

Krishna fördjupar sig i
allt han varit och är.

Stolthetens baksida (Pride & Shame)

Bloggen Ockulta ögat kunde ha varit kristen, men har valt bort kristendomens korruption av Jesus egen världsbild. Den innehöll troligen tanken om själavandring och idén om individens perfektabilitet: människan har i sig kraften att bli fullkomlig.

Många ljusår från dessa sublima idéer om att aktivera människans latenta "gudamedvetande" och passera bortom egots och kroppsmedvetandets begränsningar, vegeterar de arma homosexuella som av okända anledningar störtats ner t.o.m. djupare i en identitetsförvirringens avgrund än genomsnittsmänniskan.

Eftersom det är gay-vecka i Stockholm och färgglada flaggor fladdrar överallt, känns det angeläget att påminna om att scenerna är en reklamkampanj, ett organiserat grupptryck med harmlösa förtecken. Därbakom döljer sig det bråddjup jag just tecknade. Bara nu på morgonen berättar radion om hur hög självmordsstatistiken bland de homosexuella är.

Unni Drougges artikel i Expressen är den enda jag sett som lyfter någon slags kritik mot anpassningen och ytligheten inom gayrörelsen. Detta, menar Drougge, drar in heteroproblem som våld inom familjen även inom gay kretsar.

Hmm, jag kunde ha svurit på att jag sett spåren av en väl dold subkultur som byggt på utstuderat sex & våld årtionden innan bögar började gifta sig och drämma stekpannan i huvudet på varandra... Jag lämnar till andra att gräva sig ner i frågor om hur homosexualitet passar in i ett större mönster av sexuell abnormalitet där sadism, sadomasochism och annat ingår...

Expressen publicerar också rönet om den psykiska ohälsan inom homogrupperingen, och låter en expert säga: "Självhat är ingenting man föds med." Sannerligen att det är! Experten Anneli Svensson ger en ytterst tillrättalagd "oskrivna arket"-version av vad en människa är.

Uttalandet är horribelt år 2009, efter att evolutionspsykologen Steven Pinkers "The Blank Slate" ju till sist kom ut på svenska efter nästan fem års "censur". Den världsledande forskaren hade ju osmaken att sticka hål på den svenska "miljömyten" med faktisk forskning som visar att vi är sprängfyllda med egenheter från första dag!

Barnpsykologen Helen Wambach (nu avliden) studerade reinkarnation via hypnos och analyserade resultaten statistiskt i en ambitiöst upplagd studie. Hon mindes i förordet till sin andra bok "Reliving Past Lives" (1978) hur hon som ung psykolog mött ett litet autistiskt barn som utöver extrema matematiska förmågor visade alla tecken på att äga ett fullständigt komplett "vuxenpsyke".

Den svenska experten Anneli Svensson har som alla "mainstreamforskare" uppenbarligen inte en aning om alla de "anomalier"vetenskapen sopar under mattan för att det inte ska bli helt hopplöst att forska utifrån de otillräckliga materialistiska teorier som f.n. dominerar. Värre är dock, som sagt, att hon presenterar en rosenskimrande bild av den nyföddes psyke som perfekt redo att möta världen på "jämlikt svenskt vis" och sedan simplistiskt lastar omgivningarna för att barn i verkligheten inte utvecklas uniformt.

Nå. Med rapporten om det psykiska illamåendet bland homosexuella associerade jag åter till den obehagliga nyheten från tidigare i år, att Jonas Gardell våldtogs blott tolv år gammal, och att inte så oskyldige "karmakameleonten" Boy George i januari åkte in i finkan för övergrepp på en "pojke". Han hade ringt in en "modell" i avsikt att förlusta sig på honom så fort han lyckats få honom fastkedjad vid väggen... (DN - länkar i nya fönster)

Även f.d. popstjärnan Gary Glitter gjorde ju rubriker för en tid sedan för sina pedofila förehavanden i Sydostasien. Allt detta kan sammanfattas som människor som inte längre är fullvärdiga: djuret i dem har tagit kontrollen och styr deras livsstil.

Jag noterade en amerikansk nätartikel om våldet i den homosexuella subkulturen som bekräftar detta. En mörk historia som motvikt till den gaykulturens förskönande pr-bild med en skock snälla och barnsliga fjollor som klär ut sig och viftar med regnbågsflaggor.

http://www.familyresearchinst.org/2009/02/violence-and-homosexuality/

I den här artikeln (av en medicine doktor) noteras att USA:s sex värsta massmördare alla var homosexuella. När jag kollar upp de tre första namngivna massmördarna var två av dem dessutom kannibaler.

PK medier brukar istället välja att skriva om det våld som urspårad homofobi förorsakar dem som viftat iögonenfallande på sina fjädrar. Det är naturligtvis också en tragik för alla inblandade. Det här inlägget handlar nu inte om hjärtlöshet utan om att gå längre i analysen än svensken är van vid.

Jag förstår att mellan ytterligheterna självmord och massmord eller övergrepp på andra det finns en gigantisk gråzon av mindre dramatiska yttringar av mer eller mindre självförljugna liv som likt psykopaten bara låtsas delta i det (med rätta) heteronormativa samhället.


Status: Människa. Uppdrag: Med gåvan att välja, välj!

Jag vill hänvisa till mitt artikellånga inlägg om Jesus som "queer", där - kanske alltför undanskymt - en nyckelmening nämner skillnaden mellan människan och hennes driftliv och att det är valet av det senare där den homosexuelle väljer fel.

Människan har, fast ingen materialistisk biolog kan berätta detta, TVÅ SJÄLAR, två principer. En del från den fysiska naturen och en immateriell del som gör oss till unika människor. Det är när en människosjäl kopplar samman med djurkroppens aggregat av instinkter som ledningarna kan bli felkopplade. Problemet ligger i instruktionerna - eller bristen på instruktioner - som den återvändande människosjälen bringar till sin nya mänskliga värdkropp.

Jag har noterat mycken "falsk" homosexualitet som egentligen bara är svaga, lättpåverkade själar som "skaffat kläderna och attributen". Grupptryck påverkar alla som är svaga. Och kanhända är det "rätt väg" för dem just då, för uppenbarligen saknas så mycket egna erfarenheter hos den här själen att de ännu inte står på sina egna ben. Behovet att "tillhöra" leder till att gruppinstinkten - ett passerat evolutionsstadium för de flesta - relanseras av själens dunkla mekanismer. Kanske är det inte en regression, kanske är detta själar på en annan evolutionär bana.

Föregående insikt, att en del ännu inte är urskiljbara individer, förklarar och ursäktar i någon mån följande beteendestörning: Alla kulturer har noterat att naturen (ja, hela verkligheten) bygger på fenomenet "polarisering". Att sedan genderhysteriker söker slå ihop polerna genom att använda begreppet "gender" - singular - visar bara hur den unikt mänskliga förmågan att rationalisera lika ofta skapar lögnvärldar vilka avser att legitimera den egna preferensen som söker fungerande begreppsmodeller vilka gör verkligheten rättvisa.

Allt har att göra med mängden av ego: där egot är en pådrivande tyrann hittar vi lögnare och skapare av efterhandsrekonstruktioner. Andra, som fått distans till sig själva, bedriver istället sann, förutsättningslös vetenskap och söker bygga modeller som ger en rättvisande och sann bild av ämnet.

Det är självklart att homosexualiteten bygger på en grundläggande svaghet i instruktionerna den reinkarnerande själen tar med sig till jorden. Den har inget att göra med någon biologisk dysfunktion.

Men nettoresultatet tolkas som en biologisk felkoppling och på det lägger sedan homokulturen (ovillig eller oförmögen att bedriva djuppsykologisk sjävanalays av detta slag) ett stort spektakel som syftar till att legitimera fenomenet. Och naturligtvis, för vilken livsform söker inte bevara sitt liv. Den biologiska instinktsnaturens blinda vilja till liv är oerhörd!


Anden är villig men kroppens brus stör ut dess signaler

Ola Salo håller sig numera med flickvän, läser jag i någon tidning. Men så verkade det inte när The Ark slog igenom med den sexuellt ambivalenta "Let your body decide where you wanna go". Budskapet, som jag uppfattade det, är en utmärkt illustration av den mänskliga förmågan att skapa lögnaktiga föreställningar intill dess att hon återigen blir nyfiken på sanningen och verkligheten.

Låttexten var en enda lovsång till människans kapitulation inför sitt lägre driftliv - en vägran att ta eget ansvar för sin väg, nedmonteringen av allt som gör att vi kan tala om människan som en distinkt art jämfört med det djurrike vars fysiska system vi övertagit - en enkel bas ovanpå vilken vi därtill av den intelligent och framåtsyftande evolutionen blivit anförtrodda en högre fakultet som inte är förhanden hos djuren.

Det unikt mänskliga är den själ som till skillnad från djurens gruppmedvetande reinkarnerar som unik varelse i liv efter liv och bygger sin unika särart. Därför kan en Mozart skriva symfonier vid sju och en annan göra remarkabla ting av annat slag. Dessa är genialiska själar som blivit oerhört kapabla under sin, tydligen, ovanligt fokuserade vandring.

Vad säga om de förfallna kroppsmänniskorna då, de som "överlåter åt kroppen att bestämma vad det ska bli av dem"?

Min gissning är att förfallen hedonism under tillräckligt många liv till slut brakar ihop. Resultatet blir en människosjäl som knappt längre går att särskilja från det mörka komplex av drifter och instinkter som via ren habituering styr djurrikena. Ja, här på jorden föder mödrar här och var människokroppar som knappt ens innehåller det vi kallar en människa!

En människa kan under loppet av flera reinkarnationer degradera sig så till den milda grad att till sist inte ens den sexuella funktionen är tydlig längre! Så, där är sanningen på bordet. Detta är vad vi har att göra med. Finns det någon anledning att vifta regnbågsflaggor åt den här tragiken?

Jag kommer att tänka på Tarot-kort nummer noll (resans absoluta början), där Dåren glatt traskar vägen fram och inte ens ser hur han tar sina steg. Hans skrev brinner av en illa artikulerad energi och illustreras av en nafsande hund. (Kanske "the hounds of love" som Kate Bush uttryckte sådan ambivalens inför på sitt klassiska popalbum från 1985.)

I vissa varianter av det här motivet går Dåren rakt mot ett bråddjup utan att han ser det eftersom han inte fokuserar på det han är, en vandrare med en säck full av KARMA (effekter av sina tidigare liv).

Alla kan inse att en kultur som t.o.m. uppmuntrar normlöshet verkligen sätter krokben för sina medlemmar så att dessa de minsta själarna kommer att få fortsatta svårigheter.

Teleologi - evolutionen (inkl. reinkarnationen) syftar till något

Emellertid finns det hopp mitt i mörkret. För reinkarnationen är inte en blind företeelse där dominobrickorna bara hjälplöst faller, den ena på den andra. Bortom själen - ibland distinkt, ibland nästan utplånad och identisk med den fysiska kropp vi (med vissa modifikationer) ärvt från djurriket - existerar också högre drivande krafter. Teleologi - syfte i tillvaron - är aja-baja för materialister vilka följer mänsklighetens hittills mest degraderande myt: att allt sker utan mål eller mening, att allt bara är kolliderande atomer.

Det var några obegåvade greker i antiken som kom på den här idén, och sedan dess har alla som domineras av sitt ego och sina djuriska instinkter tenderat att köpa denna nihilism som förnekar både att livet har en mening och att det finns en Gud eller en högre syftande intelligens.

"Låt din kropp bestämma vad det blir av dig", är den djupt självhatiska och livsfientliga yttring som resulterar sedan en människosjäl levt tillräckligt många liv via den här alltigenom inkorrekta livsåskådningen. Dessa är då liven där den inre rösten dränkts ut av kroppens inre brusnivåer - illustrerade av den nafsande hunden i Dårens skrev.

Nu vet vi ju att Ola Salos far var präst, och det intressanta är hur en kyrkans man kunde attrahera en så skenbart fallen själ som den som kom att innebo i hans nyfödda son. Men uppenbarligen valde den här själen en kristen miljö för att påbörja ett reparationsarbete på sig själv, och när nu Salo både har flickvän och spelar Jesus i en musical kan man börja ana att naturen har en dold plan!

Även själar som invecklat sig i mycket lustig kultur kan bringas upp på spåret igen, även om de spillt tusen år av jordetid på degraderande livsfilosofier och därtill svarande skörlevnad. Salo är ett hoppingivande tecken för Sverige. Urtypiskt svensk är han också, född med Sol och Måne i det svenska nationalhoroskopets eget tecken, Vattumannen. Är projektstartens nymåne ett omen om något än större, något som knappt ens tagit sin början ännu?


Stående lästips:

Amerikanske psykiatern Ian Stevensons "20 Cases Suggestive of Reincarnation". En chockerande bok för den västerländska materialisten. Det går att belägga själavandringen - den är således inte österländskt flum!

Genast ställs ALLA västerländska myter ifråga. T.ex. den att medvetande är en effekt av molekyler, om än avancerat organiserade.

Väst har, goda läsare, valt totalt fel förklaring på hur livet fungerar, och med denna insikt kan man även gå vidare och studera homosexualitet, djupt sittande fobier och många andra psykologiska märkligheter i skenet av en helt ny tolkningshorisont.

Allt tyder på att "psyket" färdas i en helt egen verklighet som inte är åtkomlig för biologin och det är här den "uråldriga" religionen tycks ha vetat mer än dagens sekulära människa, även om det är uppenbart från t.ex. Stevensons forskning att "karma" (gärningar från tidigare liv som återverkar på nästa kropp) INTE beter sig exakt som beskrivet i antika texter. För naturligtvis visste inte antikens människor mer än oss, de fingrade också på det oerhörda mysterium livet är, och sökte greppa det...

Gaykulturens agenda & fåraherdens svek

(Obs. Långt inlägg om c 6 sidor, med idéhistoriska, antropologiska och moralisistiska bottnar.)

I'm a barbie girl, in the barbie world.
Life in plastic, it's fantastic!
You can brush my hair,
undress me everywhere.
(Aqua 1997)

Det är när (gay) Pride-arrangörerna väljer en person som Bingo Rimér att representera den hetero mannen - en naiv tomboll som gjort mer än någon annan svensk i modern tid för att sprida en ångestskapande kroppsfixering hos unga kvinnor och få unga män degradera sig till den lägsta och mest pöbelaktiga formen av kroppskonsumism - som man inser att ett mått av homofobi inte bara är en naturlig utan också intelligent hållning.

För vad representerar valet av Rimér om inte den homosexuella kulturens försök att legitimera sin egen kriminella ytlighet via det dummaste de kan uppbringa från heterofolket? I en helkorkad flickfotograf med dräggets sätt att äta kvinnokroppen med blicken har de funnit samma groteskt kroppsobjektifierande attityd som utmärker det lägsta avträdet av den procentstora (nånting) homosexuella grupperingen.

Några dagar efter det här inlägget vaknar också den ständige tyckaren Alexander Bard till inför i stort samma sak, fast väljer att slå upp det stort på Newsmill (och naturligtvis i grunden för ett HBT-fenomen på behörigt avstånd från varje psykologisk problematisering): "Det är hög tid att även HBT-världen tar årets Pridetema på allvar. Utan ett självkritiskt öga reduceras den till en banal parodi på heteronormen."

[Bingo-bild på systrarna Graaf nakna i illustrationssyfte raderad - banala individer i mängd surfade in via Googles bildsök!]

Jag tror Mona Sahlin med flera politiskt korrekta politiker blivit väldigt lurade. Det var väl inte den här homosexualiteten de ville befrämja? Den som, så fort den får in en fot i etablissemanget och själv börjar lobba, lyfter upp en direkt skadlig typ som Rimér och söker påstå att han representerar heteronormativiteten?

Just nu vajar regnbågsflaggor i hela Stockholm - en markör för den sataniska dyrkan av enbart driftlivet, utan någon som helst psykologisk djupdimension, som Stockholm förmodas stödja. Vilken skamfläck för varje tänkande människa! SvD trallar sött med och pekar ut några russin i Pride-kakan.

Visst kan man med kristna bibeltroende förstå att Sodom och Gomorra brändes till aska i en vredesreaktion från Gud sedan städernas hela befolkningar invaggats i samma förvirrade identitetsgröt som just nu äter sig in i varje svensk med pk ambitioner, falskeligen etiketterad som "tolerans".

Samtidigt som samma män och kvinnor luras att i "jämlikhetens namn" omhulda dessa s.k. harmlösa och färgglada procent (nånting) av befolkningen som är genuint homo och inte bara hjärntvättade av en tidsanda, tvingas deras inre känsla att ha blivit kastrerade av den påbjudna tankefiguren att ta sig andra utlopp. Och vad händer då?

I det läget börjar den mentalt rövknullade och nu helt konfysa svensken att hata utlänningar istället - kulturerna där fortfarande känslan av ära och heder lever kvar och där tydliga mönster finns för alla dessa svaga som så lätt blir hjärntvättade!

Till varje kultur, med hederskodex eller bara ryggradslös, föds också den procent (nånting) av befolkningen som till följd av synder i tidigare liv nu återfötts i distinkt "fel" kropp. (Minns att ordet synd betyder "missa målet".)

Dessa få kommer naturligtvis att lida i varje kultur med någon form av erkänsla för att livet aktiskt arbetar i polära sammansättningar (yin-yang, kvinna-man) - och lära sig vad nu ödet avsåg undervisa dem om. För sådan var själens syfte med just det livet.

Tolerans kanske är lärdomen i ett sådant liv. Bögar bör typiskt ha varit despotiska förtryckare i sina föregående liv, och får nu ett stigmata i detta för att lära sig det oförytterliga människovärdet.

Men vad om lektionen inte går hem, utan enbart söker upphöja den avvikande könsdriften till sitt motto? Och därtill söker legitimitet genom att lyfta fram heterokulturens patrask som sina tillskyndare? Kan de då inte sägas fullständigt ha missat sin livslärdom?

Vad jag säger är, att genom att välkomna homosexualitetens brist på självkännedom, bidrar Sveriges homokramande politiker istället till invandrarfientlighet! Det krävs dock en analys värd namnet för att förstå hur den kastrerade och därmed islamofobe svensken har uppstått i samma takt som han via grupptryck pådyvlats uppfattningen att alla sorters könskombinationer "normala". För så är det inte, och det känner varje människa som har någon form av fungerande kontakt med sina inre sinnen.

Homosexualitet är, som antytt, en själslig åkomma som enbart själavandringsläran kan förklara. Biologin och vetenskapen har inte något uppdrag att förklara något, för i den materialistiska världsbilden finns det ingen mening med någonting alls! Vetenskapen bidrar bara med att rent tekniskt kartlägga hur ett fenomen fungerar, så därifrån finns inga besked att förvänta sig om denna märkliga (och i sig) intressanta själsliga anomali.

Mona med flera, snacka om ni hjälpt till att sätta er i ett "double bind" till följd av dåligt beslutsunderlag om livets realiteter. Jag rekommenderar en snabb koll av några boktips som finns på den här bloggen under etiketten med samma titel, eller etiketten "reinkarnation". Detta är inte bara en föreställning, det finns empirisk evidens som tyder på att det är så vi själar arbetar när vi växer och lär oss.

Ur detta perspektiv är homosexualitet således ett tydligt tecken på att en lärdom gått i baklås och inte assimilerats av själen på ett acceptabelt sätt. Och det gäller också de däggdjur som är tillräckligt avancerade för att ha spjälkat av sexualiteten som en njutning, vid sidan av dess reproduktiva funktion. Hör, den som kan uppfatta vad jag just sade.

Västerlandet har fruktansvärt, fruktansvärt mycket mer att lära sig om inte bara naturen utan även de riken därovan, vilka det inte ens vill kännas vid sedan vi någon gång efter "Upplysningen" började missbruka Occams rakkniv. (Jag skulle hellre kalla Upplysningen början på en period av extrem inskränkthet. Som den kinesiske mystikern säger, "Du definierar dig men blir därför inte tydligare". Det skulle kunna ha varit en känga mot blind vetenskap om det inte varit skrivet före vår tideräkningsbörjan!)

Som alltför få i Sverige vet är tiden förbi då man med astronomen Laplace kunde säga till Napoleon: "Gud? Sire, honom har jag inte något behov av i min teori." Men Niels Bohr, Werner Heisenberg och alla de andra som så snabbt gjorde Einstein omodern i början av 1900-talet, dessa mäns insikter nådde egendomligt nog inte Sverige. Därför kan vi, som lämnades utanför här uppe i norr, gå och inbilla oss att vi vet bättre än alla andra, och känna oss progressiva med vår könsindifferens. I själva verket finns betydligt bättre "intelligence" att tillgå i andra delar av världen.

Skulle en enda svensk, likt den amerikanske fysikprofessorn Amit Goswami, kunna skriva en bok som "Physics of Soul" och förklara relationen mellan kvantfysiken, medvetandet och själavandringen? Skulle inte tro det. Vi är SJUTTIOFEM ÅR - en levnadsålder - efter de mer på-hugget tänkarna i övriga världen.

Här hemma viftar vi istället med regnbågsvimplar och tror vi förstått att det egentligen inte spelar så stor roll "vad som går i vilket hål". Men bakom alla dessa blinda beteendemönster finns en hel värld kvar att upptäcka. Börja din resa mot ökat medvetande nu! Dräll inte runt som de stackars infantila bögarna utan den minsta kunskap om vem - eller vad - du är! Bilda dig. Uppvaknandet kurerar faktiskt många irrationella beteenden.

Politisk korrekthet kan ibland vara en deprimerande pseudovärld av efterhandskonstruktioner som söker skyla vissa basala fakta - se bara den genuint självduperade Maria Sveland. Hon har också valts ut att representera "heterofolket" under årets gay-vecka. Sveland - hetero? Skulle inte tro det. Hela hennes gendertänk omvittnar ju ett formidabelt hat till allt hon "tvingats" vara, född som kvinna som den arma karlen inuti hennes kropp är.

Jo, homosexuella verkar faktiskt lite dummare än andra - om de tror att folkflertalet ska finna dessa två - Bingo-Bongo och 'Sveket mot den heliga modern' Sveland - vara representativa för svenskarna.

Jag tror ingen svensk som verkligen tänker efter, identifierar sig med Svelands, som det vill tyckas oförsonliga hat mot sin egen kropp och samtidiga skuldbeläggande av samhället för dess tillkortakommanden. Eller med Bingo bara är en hedonistisk fluktgris som skamlöst utnyttjar unga kvinnors vilja att synas.

De homosexuella arrangörerna till Pride-veckan har verkligen rotat upp två totala stolpskott ur heterogruppen - kanske för att själva inte framstå som så hopplöst aparta.

Och då har jag inte ens kommenterat de arma desorienterade individer som kräver rätten att heta vad som helst eller den absolut lägsta kasten "skaparna av feministporr". Men här gäller samma reinkarnationsargument:

Se igenom dina mörka drifter och förstå att du främst är en evig själ. Du står över alla dessa pseudostrider över en kropp som du ändå ska lämna om några årtionden. Skaffa dig en utblick värdig en riktig människa och sök upp redskapen att lösa upp den här självförvållade röran du lider av! Dessa är ting som går djupt, djupt ner i det omedvetna. Men med korrekt hjälp kan du få öppna locket och se vad det var som hände, vad som gick så snett. Det här blogginlägget kan vara början till något helt nytt och otippat!

*****

Se även mitt relaterade inlägg nyligen, Jesus som "queer".

Se även min relaterade astrologiska analys av Selma Lagerlöf i samband med pseudonyheten om hennes rasbiologiska vurm.

Kontentan av sistnämnda inlägg är att en homosexuell som Selma naturligtvis stod nära den ytliga dyrkan av den egna kroppen, och naturligtvis var ett villigt offer för tankar om starka och spänstiga flickkroppar! Ögongodis kanske mer än någon djup oro för rasens degeneration! Det är så genomskinligt - bara man tittar noga på hur motiv och böjelser relaterar till varandra.

Eller varför inte det senaste inlägget - det är ju dock Pride-vecka i huvudstaden, och mycket energi avleds i den riktningen. Här återvänder jag till reinkarnationstemat men bäddar in det i ett helt annat material och drar lite andra slutsatser.

Jesus som "queer"

Det drar ihop sig till festiviteter på temat "homo-stolthet" i Stockholm, och det har just varit en ordväxling mellan Anglikanska kyrkan och Svenska kyrkan apropå att den senare nu ska förrätta homovigslar i sina helgade rum.

SvD resp. DN om kyrkan och homoäktenskap. Ett uselt debattinlägg bereds plats i SvD där prästernas samvetsrätt likställs med rasism.

En replik i SvD söker påstå att "Jesus sa väldigt lite om sex och äktenskap" - vilket det här inlägget (sedan flera dagar) visat inte är helt korrekt. Om än inte så många ord fastnat i texterna (hans samtid kände dock positionerna), är det som sades desto tydligare.

Som religionshistoriskt intresserad och med preferens för att se Jesus som formad av ideologin hos den asketiska grupp som höll till i hettan i Döda havet, tittade jag runt lite på fenomenet på nätet.

Jag hittade en några år gammal bok av en genderorienterad bibelforskare vid namn Halvor Moxnes ur vilken man kan läsa hela kapitel 4 via Google Books. Här bjuds historisk bakgrund och intressant diskussion av det gåtfulla parti i Matteusevangeliet som i den svenska bibelöversättningen från 1981 där eunouchios - eunuck - kanske inte helt lyckat blivit ersatt av ordet "kön".

Ingången är lärjungarnas suckande över de stenhårda reglerna för livslång trohet mot sin äkta hälft (samma som i Dödahavssekten), och att man kanske hellre borde undvika äktenskapet helt och hållet. Man kan tänka sig att undertexten här nuddar vid mannens naturliga drift att sprida sin säd lite varstans.

Jesus svarar på detta med att inte höra en eventuell antydan den biologiska mannens promiskuösa tendenser, utan som att lärjungen talat om permanent kontinens - texten är dock inte helt entydig:

"Alla kan inte tillägna sig detta (celibatet? de stränga äktenskapslagarna?), utan bara de som fått den gåvan. Det finns sådana som är utan kön från födseln och sådana som av människor har berövats sitt kön och sådana som själva har gjort sig könlösa för himmelrikets skull. Den som kan må tillägna sig detta."

Matteusevangeliet, 19: 11-12.

Jämför den judiska religionshistorikern Hugh Schonfields internationellt uppskattade översättning till modern engelska från 1950-talet (med några finputsningar på 1980-talet):

The disciples put it to him, "If that is how a man stands with his wife it is not advisable to marry."

"It is not everyone who can go as far as this," he said, "only those to whom it is given. For there are eunuchs who have been so from birth, and there are eunuchs who have been made so by human agency, and there are eunuchs who have made themselves so for the Kingdom of Heaven's sake. Whoever can go so far let him do so."

Hugh Schonfield - The Original New Testament (1985, s. 99)

Här är kapitel 4, Leaving Male Space (nytt fönster) ur Halvor Moxnes bok "Putting Jesus in his Place - A Radical Vision of Household and Kingdom" (2004). Den historiska bakgrunden till de födda impotenta eller eunucker (män som fått testiklarna krossade för att inte kunna fortplanta sig) är verkligt lärorik. Och att Jesus kan ha vänt den här bespottade gruppen av "halvmän" till en positiv symbol, är naturligtvis en suggestiv tanke.

Att som Moxnes famlar efter, föreställa sig Jesus och lärjungarna som själva kastrerade män, faller dock kort om det rimliga av många anledningar. Bl.a. för att Jesus ideologiska kontext, utöver detta enstaka uttalande, placerar honom i Dödahavssektens ambiens, där sexuell avhållsamhet helt och hållet var en del i den andliga disciplinen. Hela gruppen var figurativa eunucker för "himmelriket" - för sitt eget andliga uppvaknande.

Det sägs i Dödahavsrullarna att rituell renhet är utomordentligt viktig eftersom "änglar går bland dem" - änglar som enligt Alexander Pope inte står att finna där dit där dårar förirrat sig i sin omdömeslöshet. Dessa ord kan bara en klärvoajant människa som "ser" in över "andra sidan" förstå. Det antropologiska sätt varmed Moxnes angriper frågan om "eunuckskap" som en social kategori är helt otjänligt för att förstå "insidan" av Jesus uttalande i Matteus 19.

Jesus använder många udda liknelser och bilder i sina uttalanden, troligen för att få lyssnarna att börja tänka efter själva. Den obildade massans härmapebeteende är för övrigt något som följer vår art i alla tider och på alla platser.

Många tänker inte ens själva utan lånar bara repliker de hört och ansluter sig till. I rätt diskussionsläge aktiveras per automatik frasen - och flosklerna haglar i samtal mellan individer på den här nivån av mental aktivitet. Naturligtvis en början, men människan är här ännu bara djur som börjat ana att hon har en mental våning i sin själ utöver den djursjäl som leder henne än hit, än dit, med sitt instinktiva, attitydmässiga sätt att fungera.

Så länge en människas tankeliv, när det läggs ut till beskådan, bara består av attityder, så länge måste man säga att djuret dominerar över den människovarelse vi en gång ska bli. Många har med andra ord tagit ut segern i förskott - vi är ännu inte fullt mänskliga! Den kristne författaren till barnböckerna om landet Narnia, uttryckte saken i koncist i sin (vuxen-) boktitel, "Till We Have Faces".

*****

Att göra Jesus själv till en "queer" figur har ju varit ett populärt tilltag under många år. Men här har Anglikanska kyrkan rätt och den svenska fel. Det utomordentligt viktiga citatet från Matteus indikerar inte alls acceptansen av praktiserad homosexualitet, utan värdet av celibat för den som söker uppnå det högre medvetenhetstillstånd metaforen "himmelriket" åsyftar.

Könsrollsteoretiker tenderar att rusa iväg och fullständigt glömma bort att Jesus lärde ut en "inre lära" som inte kreti och pleti fick höra. Uppenbarligen byggde den på asketism och meditationer som syftade att tända kroppens inre lampa, som något bibelställe uttrycker saken. Eller, i andra men lika mystiska ordalag: effektuera det heliga bröllopet mellan bruden och brudgummen - att släppa in anden i den jungfrueligt och feminint uppfattade själen.

När han blev ensam med de tolv och de andra som var med honom, frågade de honom om liknelserna. Han sade: "Ni har veta Guds rikes hemlighet, men för dessa som står utanför är allt bara liknelser."

Markusevangeliet 4:10-11

Allt detta är extremt "österländskt" - tankarna går direkt till indisk eller kinesisk yoga - och handlar om att i detta livet förverkliga en potential som GUD vet hur många tusen år in i framtiden evolutionen tänkt att implementera. Jesus talar om den här framtida punkten i tiden när han halvt förebrår lärjungarna för att missat den centrala lärosatsen att människan är en "gud i vardande".

Jesus hemliga lära skilde sig alltså inte nämnvärt från den hos en indisk guru, som också lär sina elever att "ta evolutionen i egna händer" och släppa fram den gudomliga varelsen inom oss redan nu. Kristendomens ursprungliga asketiska rörelse fick fäste i Egypten och Syrien men förtvinade när kyrkan i Rom djupt insupit den romerska imperialismen och började undertrycka alternativa kristna strömmar - en del med bättre förankring i "originalet" än deras egen.

Att den ursprungliga kristendomen var mer än Paulus predikningar för supande och ostyriga församlingar i Mindre Asien, framgår tydligt av moderna skriftfynd - alternativa evangelier i "orginalets" anda som kyrkan i Rom lät bannlysa i slutet av 300-talet.

Bland dessa texter finns det några få som kan göra anspråk på att vara riktigt tidiga! Många kristna vägrar än i dag att erkänna att Thomasevangeliet med dess asketiska Jesus är den troligen äldsta text som finns, t.o.m. fast asketismen och hatet mot "denna världen" (styrd av Satan) lyser igenom så tydligt även i Nya testamentet. Kristendomens problem ligger i att de gjorde en stor sak av att läraren korsfästes och byggde upp en hel metafysik om att hans död gjort slitgörat obehövligt för alla andra.

Kort sagt: med en mans sonande död bortfaller individens behov av askes och medvetandeträning. Du behöver inte själv "arbeta på frälsningen" (dessa är Paulus ord!) - du behöver inte ha någon ambition att själv få uppleva himmelriket som ditt eget nya, glasklara medvetande. Det räcker med att du tror på den berättelse om Jesus som nollställde mänsklighetens synder. Att detta är en fullständig urspårning av det budskap Jesus själv hade, torde vara uppenbart. Men det är så det brukar gå till när anhängare gudaförklarar sin bortgångne ledare...

Så vad skulle då Jesus ha sagt om homosexuella? Troligen detsamma som till gatflickan han räddade undan steningen via sin skickliga retorik: "Gå nu, men synda inte mer." Jag ser inga tecken i de fyra evangelierna som talar för att Jesus försökte revolutionera de sociala kategorier som redan fanns. Han utgick från en grupp inom judenheten som redan nått insikten att man och kvinna är identiska inför Gud, men har skilda funktioner i det vardagliga livet.

Att han talade till kvinnor på gator och torg, betyder ingenting om att han gjort något ställningstagande i någon "gender"-fråga, eftersom Dödahavssektens stadgar klart och tydligt säger att "även kvinnor och barn" ska värvas i den messianska eran. Betrakta hellre Jesus som en av den här rörelsens kringvandrande predikanter än någon som körde en soloshow. Vilken rörelse? Han nämner den i Nya testamentet: de kallade sig "Ljusets barn"! Det är exakt samma beteckning som om och om igen hittas i Dödahavsrullarna!

Det är så enkelt, egentligen. Kristendomen tappade på bara ett århundrade all kontakt med sina judiska rötter. "Kristendomen" började egentligen redan innan Jesus föddes. Detta förstår vem som helst att den respekterade forskaren Gabriele Boccaccini nu sagt under många år i sina böcker utan att ens föra saken på tal. Han har tydligt klarlagt hur de judiska sekterna egentligen såg ut från 2a århundradet fvt och framåt.

Utgiven 1998 - redan en klassiker

Till samma slutsats kom den judiske historikern Robert Eisenman - som var den som lyckades slita loss Dödahavsrullarna ur händerna på ett misskötsamt kristet forskarlag i början av 1990-talet. Och sen har han sannerligen inte vunnit några poäng i kristnas ögon eftersom han ovanpå det första debaclet kommit till slutsatsen att Dödahavsrullarna nämner aposteln Paulus under öknamnet "Bespottaren" eller "Lögnaren". I den mån kristendomen ser en föregångare i Paulus tar de alltså parti för en "brottsling" som halvt om halvt exkommunicerades ur den ursprungliga rörelsen genom att skickas bort till avlägsna trakter!

Och så mycket är sant, Paulus försvarar sig häftigt mot anklagelser om lögn - särskilt i sitt brev till Galaterna. Det är också uppenbart från Nya testamentet (om man läser noga) att han hamnat i onåd inför Jesus egen bror Jakob som tog över ledarskapet för en församling i Jerusalem efter lärarens död.

*****

Jesus var "queer". På det sättet att han, som Matteus 19 säger förordade asketismen som det mest potenta sättet att uppnå "himmelriket" - ett högre medvetandetillstånd än det trånga egot. Detta gjorde honom "omanlig" i normal bemärkelse (men mer av en daimonisk varelse). Han var inte herre över hus och gård, skaffade inte fru, barn och husdjur att basa över.

Han gick helt enkelt utanför den lilla människans ängsliga behov att vara uniform och tillhöra samhällets breda stråk. Jesus var uppenbarligen inte PK. Detta är dock enbart den sociala eller sociologiska dimensionen - och en falsk om än begriplig grund för våra dagars outsiders identifikation med mannen/livsödet Jesus. Notera t.ex. hur Jonas Gardell, typisk för dels det "socialrealistiska" Sverige och dels det homosexuella utanförskapet, uppehåller sig vid dessa helt externa aspekter på Jesus.

Om den potenta vägen till nytt medvetande kan vilken som helst munk eller nunna från vilken religiös riktning som helst intyga, och jag har hört det sägas att buddhistiska munkar förvärvar ett makalöst skarpt minne som ett resultat av sin disciplinerade livsstil.

Jesus noterade dock att inte alla var lämpade för "eunuckens väg", men väl skulle överväga den - om de förmådde. Denna väg kan med fördel jämställas med vad filosofen Herakleitos redan 400 år tidigare avsett då han förklarade att "den torra (kontinenta) själen är den bästa".

Det omvända gäller för den fallna själen, hon som identifierat sig med djurens nivå. Hon "läcker som ett såll" - det Schopenhauer identifierade som en blind, vettlös vilja till liv. Jag kallar det här "djursjälen" eller vitalkroppen. Astrologerna ser här Vattenelementet som en metafor för nyplatonismens "irrationella själ".

När man väl fallit upprättas man inte automatiskt igen. Det krävs, som de grekiska filosoferna sade, ett personligt bemödande för att åter nå den excellens som den högre själen är i besittning av.

Den förvrängda och förslappade kristendomen, "omförpackad" för att passa massorna genom att bjuda på en figur på ett kors att "tro" på, må möjligen ha förberett sinnet en smula. Men som själavandringens realitet visar, och som Jesus själv sade, "slipper du inte ut härifrån förrän du betalt till sista öret". Att "tro" är förvisso bättre än att "tvivla", men "himmelriket" vinner man inte så enkelt. Även fast det redan existerar måste individen själv bygga sitt eget fordon som tar henne dit.

Många av oss har byggt, lite i sänder och under många liv. Och i något liv, på en given dag, smäller det till - och man blir medveten om det Jesus måste ha varit fullt vaken inför. Det finns inga skäl att betvivla indikationerna i Nya testamentet om att han t.ex. var en extrem tankeläsare. Sådana fenomen förekommer även i vår tid, och är naturliga tecken på att medvetandet har börjat vidgas bortom den fega och inskränkta egocentricitet som å andra sidan samhällen i vår tid gör allt för att uppmuntra till.

Jesus må därför ha tett sig "queer" i den ängsliga manlighetens ögon, men någon förespråkare för homosexualitet var han inte. För ur det medvetandetillstånd han skisserade (och exemplifierade!) var djuret i människans lägre själ (det som förorsakar homoerotiska böjelser) helt betvingat då dagen för hans inträde i himmelriket var för hand. Att slåss för likaberättigande på den fallna djursjälens nivå var en mission långt under det Jesus arbetade för.

Jonas Gardell är t.ex. en homosexuell kristen som inte kan eller inte vill se hur fullständigt utomjordiskt Jesus kärleksbudskap är, eftersom han drar ner det till sin egen livskraftiga djursjäls nivå. Himmelriket är det medvetande som uppstår när man helt genomskådat sig själv som fenomenell människovarelse. Men då är man i Jesus ord "en gud" och per definition asexuell.

Svenska kyrkan skulle också må bra av att återupptäcka vilken dess antropologi egentligen är och i förlängningen inse hur snett den glidit när den - likt Gardell - söker förvandla kärleksbegreppet till villkorslöst omfamnande av vilka mänskliga beteendemönster som helst. Jesus sade till skökan: "Gå nu, men synda inte mer." Där syns Mästarens villkorade kärlek i all tydlighet.

Bara mina "50 cent" till förvirringen i frågan om kyrkan och homosexualiteten. Till hela kristendomen och dess förlust av stora delar av det ursprungliga budskapet får man väl säga, "Som man bäddar får man ligga."

"Två kommer att ligga i samma säng. En kommer att tas upp, en kommer att ligga kvar."

Välj själv, andesjälen eller djursjälen.