Jag tar mig för pannan

Jag tar mig för pannan inför Humanisternas verklighetsupplevelse såsom förmedlad genom ordföranden Sturmark. Han och hans anhängare har genom några år ägnat stor möda åt misstänkliggörandet av religionens värld - vem minns inte kampanjen "Gud finns nog inte" med dess otäckt främlingsfientliga underton?

När han så får svar på tal från kyrkan, då kovänder han och pjåskar sig över "misstänkliggörandet" av den ateistiska "religionskritiken" (DN)! Tala om att vara isolerad i en privat bubbla där de egna åsikterna är oberörbara för varje intellektuell självprövning.

Denne Sturmark är densamma som i princip inte vet något om de ämnen han förnekar (under djupt problematiskt bruk av uttrycket "critique" - bland hans svenska likar ska man hellre tala om fanatisk "religionsbashing"). 

När IT inte gick att mjölka mer på den kunskapsnivå Sturmark hade i ämnet, då började han som ett led i sin nya ideologkarriär att angripa kvinnliga astrologer. Att skjuta på sittande ankor är ju lätt, liksom kverulera som ett barn när staten inte ville skjuta till pengar för hans besynnerliga sekt: "Titta på buddhisterna - de får ju pengar fast de också är ateister!"

Ungefär samtidigt satte Sturmark hela det legitima forskningsområdet parapsykologi för skottgluggen. Jag har tidigare påpekat att Sturmark ljuger när han säger att området inte kan uppvisa några positiva forskningsresultat. Han vill inte veta eftersom förnekelse blivit en födkrok för honom - han är inte likt vetenskapsmannen driven av en sanningslidelse utan av ett narcissistiskt behov att vara en Någon. 

(Ateism, är som namnet anger, bara ett enda långt förnekande av teismen, tanken om att världen har ett upphov i en Intelligens, något bortom rumtiden och därmed inte lätt att uttrycka i de kategorier vi använder och som alla är hämtade från en naiv och näraliggande verklighet.)

Med åren har maktambitionerna ökat och det är då vi fått Sturmark version två, om "religionens önskvärda plats i skola och samhälle". Den platsen är helst "ingenstans", i linje med hans nihilistiska grundsyn som underkänner själva den grund hans samhällsmoral vilar på. 

Ateisterna tror den sekulära människan kan vara god och lojal utan en referens eller måttstock utanför världen, tror man kan avgöra något medan man själv står upp till knäna i världslig smet. Sturmarks självlögner talar här sitt tydliga språk! Nihilisten klarar inte ens att läsa av sin egen intellektuella hederlighet.

Så blind inför den ateistiska egenheten är Sturmark att nu han av alla människor söker utmåla sig som fredsmäklare och mana kyrkan att gräva ner stridsyxan! All hans tankemöda (eller medförfattarens) i DN-artikeln till trots, är det en ren skönmålning av den större bilden. Han har krympt perspektivet för att göra sin favoritroll - martyren!

Den mannen lever inte i samma verklighet som de flesta andra. Han har inte ett rätt i när det kommer till en sund omvärldsanalys.

Här är en av de "brutna symmetrier" som gör det möjligt för en människa att leva i oavbruten självlögn, en non-stop historierevisionism. Den som inte förstår vad slags karta detta är, kan läsa den lättsamma "The Secrets of the Vaulted Sky" (2003) av matematiska fysikern och vetenskapsfilosofen David Berlinski (hemsida), en personligt hållen historisk tour från sumererna och fram mot vår tid.  Matematikern konstaterar att vi egentligen inte VET mer nu än då!

MIT-snillet Berlinski är en man som givit fåvitska religionshatare som Richard Dawkins - vilka Sturmark sökt kopiera på sedvanligt tafatt svenskt sätt - sömnlösa nätter och gråa hår. (För religionshat är vad det är, hur mycket Sturmark än söker manipulera orden.)

Som jag för länge sedan visat i analysen av stjärnkartan ovan indikeras en sorglig kollaps i Sturmarks mentalisering som leder till en partisk och rent ut sjuk syn på livet i allmänhet och religionen i synnerhet:

Det är det sekteristiska zodiaktecknet Kräftan (privat trygghet för mig och de som tillhör min nära krets) derangerar förmågan att ta till sig och förstå varje typ av koncept eller ideologi (Saturnus i Luft) som inte spelar med i individens narcissistiska störning (Solen i Lejonet under attack från en störd Saturnus).

*****

Här är analysen av den förrädiska kognitiva distorsion som gör Sturmarks uppdykande i DN till en gåta. Saknar DN omdömesgilla redaktörer? Varför accepterar man desinformation från Humanisterna men svartlistar t.ex. min blogg som undersöker skillnaderna mellan auktoriteter och de som bara beter sig auktoritärt?

Det är ingen tvekan om att Sturmark torgför en djupt distorderad bild av förloppet mellan honom (= Humanisterna) och kyrkan, en som börjar där HAN godtyckligt tycker den började. I DN-artikeln undrar Sturmark kring det här med att dra en gräns mellan dem som tror på en gudomlig existens och dem som inte gör det. Han låter här så dum att man knappt tror det är sant. Det var ju han som kastade första stenen. I begynnelsen var logos, nous - först därefter kom förnekandet och med det prefixet "a-".

*****

Se även Sturmark tummar på sanningen - igen. En så "stor" man som Sturmark känner naturligtvis inte till min astrologiska blogg (ehuru livaktig nog för att ha dragit på sig DN:s onda öga). 

Där fanns redan då Sturmark med sedvanlig oskärpa hävdade att astrologin var falsifierad ett antal pilotstudier som tydde på något annat. Två år senare har jag verifierat tillräckligt många astrologiska lärosatser för att kunna säga att Sturmark har fel [1]. Precis som han har i alla frågor utom möjligen i den om en ytlig likhet mellan kristendom och sekulär humanism.

Men det beror ju på att den senare stal russinen ur kakan men förnekade russinens ontologiska status. I Sturmarks värld kan man lika gärna byta ut kärlek mot hat och människoslakt eftersom det ena inte är mer grundat än det andra i någon objektivt existerande moral.

Därför dra en gräns mellan dem som tror på en gudomlig existens och de som inte gör det! 

Rätt kan Sturmark också ha i känslan av personförföljelse, åtminstone utifrån den patologiska stjärnhimlen här ovan: sammanflätningen av Vatten och Luft indikerar att maximal omsorg krävs för att hålla isär begrepp. Naturligtvis gör hans falska materialistiska bild att hans ego blir oproportionerligt stort och i grunden missförstått.

Personangrepp är en klyscha väst håller sig med då den följer av vår grundlösa egokult. Som arketypiska psykologen James Hillman skrev under 40 år, är det här sättet att bryta ut en person ur helheten visserligen frestande då den naiva sinneserfarenheten säger oss att vi är distinkta individer. Många människor stannar ofta vid den inkorrekta uppfattningen.

Man ska inte förväxla personangrepp med det vanliga misstaget bland ovana debattörer att hoppa från sakfrågan till personen själv. I det här inlägget finns ingen sådan förväxling, själva grundtesen är att personen och dess yttranden är oskiljaktiga. Vi är, som James Hillman (och innan honom Platon) "förkroppsligade idéer". Några av oss blir besatta av vissa idéer och, än värre, ibland dessutom skeva tagningar av vissa idéer.

En sjuk människa säger således sjuka saker, och i centrum står det sjuka. Man kan välja vilken ingång som helst till fenomenet. En ateist är en sjuk människa som först stjäl kristendomens värdegrund och sedan, inför förutsägbara protester, kommer och försöker spela fredsmäklare i DN!


PS. Hur en teolog kunnat sätta sig ner och skriva en debattartikel med Sturmark övergår mitt förstånd! Men det finns en ful sorts kristendom långt ut till höger som inte har ett dugg med den socialaktivistiske och radikale Jesus ursprungliga lära att göra... (Vid närmare eftertanke minns jag att jag förundrat stannat till för samma teolog en gång tidigare.)

Rättelse. Minnet svek mig: Berlinskis kopplingar till MIT begränsar sig till att universitetet givit ut en av hans böcker på sitt förlag.

_____
1. Hemligheten till västs misslyckande att påvisa statistiskt intressanta fynd ligger förstås i att veckotidningarnas tropiska zodiak är en korruption av den ursprungliga babyloniska. Mina modesta men lovande undersökningar har alltså begagnat den sideriska zodiaken, den som tar hänsyn till vårdagjämningens precession.

De självgoda biologerna (Om scientism)

The contrast...between the very tentative nature of the evidence supporting evolutionary theory and the offensive self-confidence of many evolutionary biologists, is one of the mysterious coils that history in its cunning simply leaves lying about. What makes the situation so strange is that evolutionary biologists seem utterly determined to maintain positions from which physicians have long since fled.

It is the physicists, after all, who have been struck by evidence of design in the cosmos; books pour from the press explaining how this or that feature of the physical world -- the fundamental constants, for example -- simply could not have been an accident. The biologists will have none of it. Theirs is a world unyieldingly material, with Daniel Dennett, for one, prepared to extend natural selection to the very firmaments themselves, whole universes mutating joyfully or winking out of existence after having failed to make the cosmic cut.

But this is to explain the smugness of evolutionary biologists by an appeal to intellectual lag. No doubt, other forces are at work. The defence of Darwin's theory by writers like Dennett or Dawkins is at least in part a calculated political act, a statement about who is to control the ideologies of a democratic state.

David Berlinski - The Deniable Darwin (2009, s.136-37)

Berlinski öppnade en infekterad debatt i USA 1996 som för första gången tydligt avslöjade hur ihåliga neo-darwinister som Richard Dawkins var. Lyssnar man på det intellektuella tillståndet i det här landet är det uppenbart att den debatten aldrig nådde hit.

Ett urval essäer av Berlinski i "The Deniable Darwin" kan förklara varför. En man med tyska som förstaspråk och med en perfekt engelska och en så hög intellektuell nivå att jag ibland bara kan ana hur hans sylvassa sardoniska pilar träffar - en sådan tänkare har ingen plats i Sverige. Vi är för långt fjärmade från den internationella intelligentian.

Jag är bara 137 sidor in i den här antologin, men den är ett måste för den som vill orientera sig ur den öken av den dumdryg inbilskhet Humanisterna och bokförlaget som översätte Richard Dawkins okunniga religionsbashing för några år sedan söker sprida till allmogen. De, inklusive VoF, stämmer perfekt in på vad Berlinski redan för 15 år sedan sade om giriga naturvetare med politisk agenda. Sverige genererar sig genom att föredra att springa runt som hjärntvättade åsiktsmaskiner istället för att vakna upp till intellektualitet.

Det var grundkurs i antik grekisk bildning att vara lika påläst i motståndarens argumentation som i den egna hållpunkten. Idealet var inte att sluta som en svensk förnuftsfundamentalist utan att höja sig till ett högre medvetandetillstånd. Ataraxia, den nobla människans jämnmod, förordades av varenda grekisk tankeriktning, vare sig materialistisk eller idealistisk! Så länge passionen lurar i hjärtat tänker man helt enkelt inte något vidare bra. På den resan har svenska religionsbashare och teknikdyrkare långt kvar att färdas.

Berlinskis mest kända essä är den som givit upphov till antologins titel och mycket utrymme lämnas till de "lärda" mothugg den utlöste. Att se Berlinski fullständigt knocka sina vedersakare och avslöja deras feltänkande på alla sätt och vis är den mest bedövande uppvisning av ett genomlyst intellekt jag någonsin sett.

Och hans stilistik! Ständigt lika torr, korrekt och med avgrundsdjup ironi för de få som märker att han aldrig nöjer sig med mindre än två samtidiga kommunikationsnivåer. På ett ställe detekterade jag i en nominellt biologisk diskurs att han samtidigt förödmjukade biologen genom att i livets uppvisade galleri av "levande och döda" likt den stoiska filosofen relegera kritikern till de döda. Om inte biologen var medveten om distinktionen pneumatiker/hyliker missade han helt vilken valuta för pengarna Berlinski levererar!

Berlinski väljer att hemlighålla sin födelsedag, men de biologister han malt sönder under sitt korståg mot den bisarra urvalsmyten (han är inte kreationist! han är vetenskapsfilosof och kritiker) har jag studerat ur astrologisk synvinkel. Ett intressant mönster har visat sig, som i korthet kan sammanfattas som "barn av den sublunära sfären". Men det är ett ämne för min blogg om den sideriska zodiakens avsevärda företräden.

*****

Ämnet i det här anlägget anknyter ganska tydligt - och citatet direkt - till ett dagsfärskt inlägg på Newsmill där en naturvetare ber Humanisterna sluta kladda på privatreligionen. Eller? Inlägget uttrycker mer än lovligt luddiga uppfattningar om vari Platons idévärld består (den har definitivt inget med Richard Dawkins föreställningar att göra) och var så krystad i sin mångordighet att jag gav upp läsningen.

Men låt oss föreslå en länk dit och se om moderatorsgruppen ser anledning att förvägra bloggen en röst i laget även nu! Jag misstänker nämligen starka sympatier med Humanisterna någonstans i publiceringskedjan - mina bloggar har konsekvent förnekats länkning sedan åtminstone ett år.

Det kan också bero på att moderatorerna är så slötänkta att de inte förstår kopplingen mellan t.ex. ett ämne och en analys utifrån dess astrologiska representation och därmed anser inläggen vara ovidkommande. Å andra sidan är det en härskarteknik att luta sig mot kapital dumhet, så man vet aldrig så noga.