Through hypnosis it is possible to consciously realize that we are spiritual beings occupying human form, not human beings striving to be spiritual.
Visar inlägg med etikett hypnoregression. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett hypnoregression. Visa alla inlägg
söndag 21 februari 2010
fredag 11 september 2009
Tidigare liv-regressioner i blåsväder
Tyvärr ett steg tillbaka för detta fascinerande ämne. Israel förbjuder auktoriserade hypnotisörer att utföra tidigare liv-regressioner men lämnar fältet fritt för kvacksalvare! Man tror knappt sina öron.
Källa (nytt fönster)
*****
Gammalt boktips i repris. Ett och annat om hypnos för den som vill lägga upp 700 kronor på en bok som skickar skeptikerna längst in i skamvrån och får dem att stanna där tills de vidgat sitt vetande lite mer!
Den tyngsta boken f.n. i tryck om 100 år av västerländskt sopande under mattan av fynd som - när man börjar titta närmare på dem - visar att epifenomenalismen ("hjärnan producerar medvetande") redan har falsifierats. Inte minst hypnosen noteras vara en ingång till medvetandets mysterier.
Författad av idel erfarna äldre personer ledda av psykiatern och f.d. AI-forskaren Edward F. Kelly. Denne dömer i ett av bokens mest djuplodande kapitel helt ut projektet med artificiell intelligens och menar det vara något av det mest hybrisartade vetenskapen företagit sig.
Han är inte den ende som suckat över idiotin att tro medvetandet kan återskapas via datateknologi - den analytiska filosofen Kenneth M. Sayre är en annan som slösade bort årtionden av sitt liv med de materialististiska reduktionisternas våta dröm. Symptomatiskt ägnar sig Sayres numera hellre åt Platon - västerlandets andre reinkarnationsfilosof (matematikern Pytagoras var den förste)!
Ett annat lästips - fast det håller sig på dagjagets sida - är sagde Sayres "Belief & Knowledge". Något för den som vill spänna sin logiska skärpa mot ett aktstycke ren analytisk filosofi.
Jag vet inte vad som fick mig att köpa den här och än mindre hur jag kom igenom den i upplevelsen av att ha förstått innehållet! Något med att lära känna sin fiende, tror jag. Det var innan jag insåg att Sayre också var djup beundrare av Platon och gissningsvis rörd av hans idealistiska budskap om en värld bortom denna.
torsdag 19 mars 2009
Å shit! vilken trög hjärna!
En av många memorabla detaljer ur hypnoregressionisten Michael Newtons märkliga boktrilogi, är den där individer under djup hypnos rapporterar hur de - som andesjälar - för första gången kommer i kontakt med det foster i en gravid kvinna som de ämnar använda som fordon under det kommande jordelivet.
Hans klienter har då kunnat undslippa sig spontana kommentarer om skillnader i kapacitet i fostrets hjärna jämfört med den "ledningsdragnng" de haft tillgång till i andra kroppar, i andra liv.
Här är nya vetenskapliga rön om exakt samma gamla historia - den att intelligens, dårskap och jag vet inte allt, går i arv:
More Evidence That Intelligence Is Largely Inherited: Researchers Find That Genes Determine Brain's Processing Speed (nytt fönster).
Vad som framtonat ur Newtons 30 år av hypnosexperiment, är att själen från "andra sidan" upplever det som att han "shoppar runt" efter en ny värdkropp när det drar ihop sig till återfödelse, och mer eller mindre väljer en familj med dess arvsanlag och en kropp som vi köper oss en kapitalvara.
Ibland är hög eller låg intelligens en nyckelfaktor för det andesjälen tänkt sig uppnå med sin nästa "upplevelse", ibland är det andra aspekter som avgör valet.
För det är vad ett jordeliv är ur själens perspektiv: en förbrukningsvara med begränsad hållbarhet och förvärvad för att den motsvarar vissa önskemål.
torsdag 12 mars 2009
"Shit for brains"
(Psyket och magen II)
Kan det vara så att talesätt är hemliga nycklar till sanna förhållanden?
I ett nyligt inlägg noterade jag en vetenskaplig teori om att avföring kan färdas i blodomloppet och förgifta hjärnan, så att ofokuserade eller rent av svagsinta personlighetsdrag uppstår, och hur snarlik denna tanke var till den dolda förbindelse mellan anus och hjärna som antik astrologi skisserade.
Nu kommer ett nytt lass data från vetenskapligt håll som envetet understryker att bl.a. kattskit kan leda till parasiter i hjärnan och schizofreniframkallande förgiftning eller Tourettes syndrom (tvångsmässigt behov av att säga, t.ex. "skit").
Jag har mött människor vars koncentrationsförmåga påminner en del om den dallrande amerikanska desserten och kemikaliebomben Jell-O och vilkas horoskop just indikerat sagda koppling mellan ändalykten och hjärnan. Jag satsar därför en slant på att forskningen hittat tillbaka till den föreställning astrologin tycks ha kodifierat redan i antiken.
Inte konstigt att t.ex. judarna hade så exempellösa renlighetslagar. Helt utan vetenskap i vår mening, iakttog många gamla folk med klart sinne, såg samband och drog kloka slutsatser. Säkerligen återstår upptäckten av mycken gammal folkvisdom kodifierad i astrologin.
Mitt argument för likställandet av astrologi och vetenskap är den filosofiska idealismens klassiska: vi lever i en dröm, och det är därför vetenskapens fynd är så påfallande lika mytologins utsagor. För vetenskapen är i lika hög grad en fiktion som något annat människan - andevarelsen - producerar!
En mer handgriplig profetia utifrån de nya vetenskapliga teorierna: analsex-utövare kan förr eller senare komma att få en chock av vad vetenskapen kan vara i färd att upptäcka. Detta blir då nådastöten för den permissiva sexualliberalismen som särskilt Sverige gått så i bräschen för.
Enligt ovanstående resonemang kan bindningen anus/hjärna göra analsex till inkörsporten för mentala problem (kanske antyds mentala rubbningar redan av själva praktiken...).
Är det därför fjollor låter så ofattbart korkade i sina tankestrukturer, utan djup och enbart orienterade längsmed de yttre kunskapsvägarna (de fem sinnena)? Eller är det en missuppfattning som beror på att medierna finner just bottenskrapet av homosexuell mänsklig aktivitet så mycket mer "tv-mässig"?
Eller... beror det ytliga estetiseradet och fixeringen vid kropp som objektifierat faktum på att fjollan i allmänhet har ett närmast föregående liv som obildad kvinna just under medvetandetröskeln? (Se retstickigt inlägg/forskarrön om kvinnan och irrationaliteten.)
Vad bör ett insiktsfullt samhälle göra i ett sådant fall? Legitimera ett tredje kön eller hjälpa dessa själar som hamnat på två stolar samtidigt till ökad bildning (= självinsikt)?
Svaret kan tyckas givet: det kostar samhället mindre att friskförklara mildare psykopatologier (om de inte innebär risk för tredje part) än att bota dem. Kostnadseffektiviteten är gud. Och detta fast hypnoregression, snabbt och enkelt, existerar.
Som anhängare till reinkarnationsteorin moraliserar jag inte här, utan noterar bara att själens vandringar från plats till plats ibland får oönskade sidoeffekter, men att en sekulär och scientistisk kultur som den svenska saknar varje anstymmelse till förståelse av livets djupare sammanhang.
Men minns: allt du just läste, läste du i en dröm. Uppvaknandet är en kontinuerlig process som kan tänkas fortgå intill tidens ände.
_____
Lästips. För västerlandets klassiska diskussion av reinkarnation, se Platons dialog Faidon. För modern forskning som belägger dess realitet, se dr Ian Stevensons 40-åriga arbete med att efter ett strikt protokoll intervjua små barn som minns tidigare liv och söka verifiera barnens uppgifter. Här finns spektakulära fall! Även åtskilliga fall av barn som minns det närmast föregående livet i en kropp av motsatt kön.
I ett nyligt inlägg noterade jag en vetenskaplig teori om att avföring kan färdas i blodomloppet och förgifta hjärnan, så att ofokuserade eller rent av svagsinta personlighetsdrag uppstår, och hur snarlik denna tanke var till den dolda förbindelse mellan anus och hjärna som antik astrologi skisserade.
Nu kommer ett nytt lass data från vetenskapligt håll som envetet understryker att bl.a. kattskit kan leda till parasiter i hjärnan och schizofreniframkallande förgiftning eller Tourettes syndrom (tvångsmässigt behov av att säga, t.ex. "skit").
Jag har mött människor vars koncentrationsförmåga påminner en del om den dallrande amerikanska desserten och kemikaliebomben Jell-O och vilkas horoskop just indikerat sagda koppling mellan ändalykten och hjärnan. Jag satsar därför en slant på att forskningen hittat tillbaka till den föreställning astrologin tycks ha kodifierat redan i antiken.
Inte konstigt att t.ex. judarna hade så exempellösa renlighetslagar. Helt utan vetenskap i vår mening, iakttog många gamla folk med klart sinne, såg samband och drog kloka slutsatser. Säkerligen återstår upptäckten av mycken gammal folkvisdom kodifierad i astrologin.
Mitt argument för likställandet av astrologi och vetenskap är den filosofiska idealismens klassiska: vi lever i en dröm, och det är därför vetenskapens fynd är så påfallande lika mytologins utsagor. För vetenskapen är i lika hög grad en fiktion som något annat människan - andevarelsen - producerar!
En mer handgriplig profetia utifrån de nya vetenskapliga teorierna: analsex-utövare kan förr eller senare komma att få en chock av vad vetenskapen kan vara i färd att upptäcka. Detta blir då nådastöten för den permissiva sexualliberalismen som särskilt Sverige gått så i bräschen för.
Enligt ovanstående resonemang kan bindningen anus/hjärna göra analsex till inkörsporten för mentala problem (kanske antyds mentala rubbningar redan av själva praktiken...).
Är det därför fjollor låter så ofattbart korkade i sina tankestrukturer, utan djup och enbart orienterade längsmed de yttre kunskapsvägarna (de fem sinnena)? Eller är det en missuppfattning som beror på att medierna finner just bottenskrapet av homosexuell mänsklig aktivitet så mycket mer "tv-mässig"?
Eller... beror det ytliga estetiseradet och fixeringen vid kropp som objektifierat faktum på att fjollan i allmänhet har ett närmast föregående liv som obildad kvinna just under medvetandetröskeln? (Se retstickigt inlägg/forskarrön om kvinnan och irrationaliteten.)
Vad bör ett insiktsfullt samhälle göra i ett sådant fall? Legitimera ett tredje kön eller hjälpa dessa själar som hamnat på två stolar samtidigt till ökad bildning (= självinsikt)?
Svaret kan tyckas givet: det kostar samhället mindre att friskförklara mildare psykopatologier (om de inte innebär risk för tredje part) än att bota dem. Kostnadseffektiviteten är gud. Och detta fast hypnoregression, snabbt och enkelt, existerar.
Som anhängare till reinkarnationsteorin moraliserar jag inte här, utan noterar bara att själens vandringar från plats till plats ibland får oönskade sidoeffekter, men att en sekulär och scientistisk kultur som den svenska saknar varje anstymmelse till förståelse av livets djupare sammanhang.
Men minns: allt du just läste, läste du i en dröm. Uppvaknandet är en kontinuerlig process som kan tänkas fortgå intill tidens ände.
_____
Lästips. För västerlandets klassiska diskussion av reinkarnation, se Platons dialog Faidon. För modern forskning som belägger dess realitet, se dr Ian Stevensons 40-åriga arbete med att efter ett strikt protokoll intervjua små barn som minns tidigare liv och söka verifiera barnens uppgifter. Här finns spektakulära fall! Även åtskilliga fall av barn som minns det närmast föregående livet i en kropp av motsatt kön.
tisdag 3 februari 2009
På härvan av tid och rum...
(om själens överlevnad)
ESALEN - en amerikansk "think tank" för de stora filosofiska frågorna En härlig artikel och - givet att ämnet är det största som finns - fullständigt begriplig! Värd ett andra omnämnande....
[T]here is no appreciable difference between an infinite series of identical lives and the idea that each of us has one life to live.
Kelly thinks this understanding also helps explain déjà vu experiences. Instead of thinking that they are memories of past lives, we might think of them as awakenings to something that is "occurring eternally." A déjà vu is an experience of a moment that is some-how always there and always happening. When we experience it, we are simply coming into resonance with what has always been there all along.
Och direkt efter, i nästa stycke, blir det rejält spännande:
To help flesh out this approach to the survival question, Kelly said it is necessary to grapple first with two seemingly opposed views of time:
1) The linear arrow of time: stretching from past, to present, to future.
2) The block view of time: complete blocks of spatially arranged events (proposed by Einstein and developed by Julian Barbour)
Denna Einsteins syn på tiden var tidigare helt okänd för undertecknad, och uppvisar beröringspunkter med USA:s omdiskuterade trancemedium Edgar Cayce, när han talade om "tid och rum" som en "tingens härva":
"The records of an entity are written upon time and space as the skein of things. They may be called [by man] as images. For thoughts are things, and as they run so are the impressions made upon what we call time and space."
(Ur första tranceföredraget åt klient nr 1562, återgivet i Mary Ann Woodwards "Story of Karma", 1971. Woodward tillhörde dem som levde vid tiden och hörde och såg Cayce diskutera vilka ämnen som helst under trance.)
Vad säger Amerikas "sovande profet" här? Först och främst att människornas produktion av tankar är "ting" - varje enskild tanke har en ontologisk status (på ett osynligt verklighetsplan). Människans tankar förefaller stanna kvar i universum som den bakomliggande "trasselhärvan" till manifesta ting. Kort och gott: det du tänkte i går möter du i morgon som din manifesta verklighet!
Edgar Cayce (1877-1945) - en "en på miljonen"-psykologi,stick i stäv med västerlandets kartritningar.
"Jag gör inget som inte någon av er skulle klara."
Vid andra tillfällen lade Cayce ut texten för hur själar fastnar i det här solsystemet och kommer att gå vidare först när de lyckats "trassla sig loss". Tills det händer reinkarnerar de (inte bara på jorden utan i solsystemets övriga dimensioner av vilka vi på jorden inte upplever annat än planeterna i sina omloppsbanor).
Psykologin talar om att vara "driven" av psykologiska komplex. Djuppsykologin tillägger att komplexen är transpersonella, tidlöst råder de över tid och rum och fungerar som magneter och binder fast svaga själar i kritiska situationer. Vi är inte våra egna herrar! Därför är det alltid samma psykopatologier man finner, och säg det dårhus som inte har sin Napoleon!
Men är de psykologiska komplexen samma sak som föredragshållarens vinkling på Einsteins segment av rymd (exempelvis vårt solsystem) inom vilka arketypiska mönster eller "event patterns" ligger kodade i evigheten?
Osökt kommer jag att tänka på den irriterande oproblematiska men likafullt märklige hypnoregressionisten Michael Newtons patienter. Förda till extremt djup hypnos (specialutvecklad metod av Newton) börjar hans klienter tala ur perspektivet av sin egen själ.
I denna djupa trance kan de redogöra för hur de uppfattar tillvaron i intervallen mellan liven på jorden. Newton samlade på dessa rapporter under mer än 30 år och började skissa på en bild av livet "på andra sidan"...
Själarna tittar "på filmer" och väljer ut "händelseserier" de vill göra till sina i sitt nästkommande liv på jorden. Omogna själar får typiskt inte veta vad deras liv kommer att innehålla utan äldre själar mer eller mindre väljer deras väg åt dem... (Jag utgår från att "omogna" eller unga själar syftar på mängden erfarenhet i den här trasselhärvan vi kallar solsystemet...)
Jag kan ärligt säga att jag flera gånger var på väg att kasta den första boken. Newton problematiserar inte utan bara redogör rakt upp och ner för vad som utspelat sig på hans klinik. En slags naiv aningslöshet störde mig otroligt. Men så, en gång, och så igen, redogjordes för episoder som hade påfallande strukturella likheter med några av de mest memorabla drömmarna i mitt liv. Jag gav upp min skepsis, här pågick något underligt i Newtons behandlingsrum!
Jag lutar nu åt arketypteorin - "den andra sidan" sägs ju dock vara befolkad av de levande intelligenser platonisterna kallade "Former", och psyket är ytterst rotat "därhemma", i dess naturliga mijlö. Det som rapporteras under djuphypnos kan därför lika väl erfaras i nattdrömmen.
Jämför med de babyloniska drömprästerna - specialister på att under sömn färdas till gudarnas värld och hämta orakulära svar till nytta i denna värld. Detta var en institutionaliserad version av shamanens väg med dennes kontroll över sin "frisjäl".
Man kanske se det som att nu pensionerade Michael Newton bemyndigade sina klienter att bli sina egna helare genom att i anden färdas och se de själsliga härvor som ligger utströdda på andra tid-platser.
*****
Kanhända står alla individer på jorden still i ett evigt vaxkabinett och det som rör sig är själarna som passerar förbi dessa arketypiska, frusna positioner och animerar teatern. Det är bara att lägga på lite färg och luktfantasier och, simsalabim, har du ditt egen fullständigt verkliga dröm om ditt alldeles högst personaliserade liv!
Det skulle kanske ta lite av glädjen ur föreställningen att veta att kanske dussintals, kanske tusentals själar gjort "din" grej tidigare (gör den just nu?), att de har passerat exakt samma stationer i "ditt" liv.
Att inse helar. Du är inte längre driven av ett monster utan ansikte, du vet vem du var, som blev den du är, och du tar ditt ansvar för båda stegen på väg mot ett tredje. Det tog några årtionden, men Cayce fick rätt - trancetillståndet var inte unikt för honom. Alla individer har via sin inre ande tillgång till biblioteket i alltings mitt.
Men en dröm är vad det är, så njut av känslan att vara ett förtätat jag så länge den varar! Efteråt öppnar sig själens förståelse-horisont på ett sätt som skulle få den dödliga att klappa ihop om det hände abrupt och individen därtill var en exceptionellt bigott ego-baserad natur!
Inte undra på att många individer fruktar den religiösa upplevelsen på jorden och hellre vill diskutera eventuella "religiösa fläckar" i hjärnan (biologism) än ämnet i dess upplevda realitet. För de räddhågsna svänger pendeln åt andra hållet: de begraver sig i sinnesvärlden och hedonism - hur någon nu kan njuta som samtidigt hela tiden förtränger det stora perspektivet... Människomedvetandet är ett under av dubbelt processande. Den vite mannen talar med kluven tunga, sa indianerna. Japp! Hon är inte helt sann mot sitt väsen. Nyplatonisterna (c 200-500) kallade de sinnesorienterade för "irrationella själar" - besatta av att dyka allt djupare ner i tingens oändliga förgreningar. Hela vårt materialistiska vetenskapsprojekt kan sorteras under denna grundläggande irrationalitet. Men alla som gjort resan några gånger vet att SLOTTET INTE HAR NÅGRA YTTERVÄGGAR. Ju mer du vandrar, desto mer miljö uppstår "magiskt". Och likväl har du din ryggsäck med dig och den innehåller den trasselsudd du är en del av - ett blueprint vilket den magiskt nyskapade miljön formar sig efter. Ingen kan vandra bort från sitt öde. Först efter vändpunkten när den rationella själens åter tar tag i spakarna kan de högre vetenskaperna bli tillgängliga för människosläktet. Och undantaget de bästa vetenskapsmännen är vi inte riktigt där än. Kommer väst att få föra den olympiska elden och människan till nästa nivå?
tisdag 30 december 2008
Själens djup och Plattmarken
(En jeremiad)
I USA väckte för några år sedan medicine doktor Walter Semkiw viss uppmärksamhet när han via ett skickligt medium, intelligent ställda frågor och smart research, på nytt blottlade själavandringsfenomenet.
Dr Semkivs formodade då samt nu,
och ett montage av båda.
Ingen kan påstå att det ledde till några rubriker i Sverige, landet där folk låter sig fraktas från vaggan till graven innanför kulissväggar som stavas arbete och fritid. Där målet är pengar eller möjligen livskvalitet, men där föreställningen nästan undantagslöst framförs inuti samma flata bungalow - utan vare sig källar- eller vindsvåning. Liv enbart framlevda längs horisontalplanet.
Även den välförtjänta semestertrippen till Thailand kan sorteras under "enbart-vågrät" rörelse, som den kastrerade betjäntens tjänande av den Stora Jordmodern (Magna Mater), som materialismens ensidiga sökande efter variationer på samma stoff att stimulera de fem sinnena med. Miljön som den perfekta kulissväggen för människan, aktören (+ skuggan som alltid följer henne).
Förskräcks inte läsare, även om du rätt noterat trenden: Du är på väg in i en uppgörelse med svenskheten. Men reinkarnationsmotivet återkommer som ljuset i slutet av tunneln, som en trampolin som alltid finns under dig, som ditt bollplank och redskap...
Svensken behöver heller inte bry sitt lilla huvud, för enligt det landet sugit upp från kontinenten av intellektuella livshållningar finns inga absoluta svar. "Värderelativismen", förklarar genderteoretiker och andra som vädrat morgonluft, är människans ultimata sanning. Vi är dömda att i ångestfull existens själva signifiera allt. Men också: "Anything goes." Allt är enbart "text" - subjektivistiska läsningar av verkligheten. Och ingen har något yttersta sanningsanspråk. Människan har sannerligen blivit alltings mått.
Att det här är en fullständigt orealistisk livshållning märks av att realismen inte kunnat fördrivas. Allt som inte kan rubriceras som mentala luftbubblor sorterar vi därför behändigt under den mekaniska hälften av vår världsbild - vi är dock huvudsakligen ett snickrande och praktiskt folk.
Så de intellektuella är nihilister och företagarna och andra praktkarlar enkla materialister - kan det bli värre?
Ja, det kan det. Återstår bara att tysta Psykets berättelse om sig självt. Ledda av franska vänsterintellektuella förde sig så svenskarna mot självutplåningens rand och könen blev till tre och sen fyra - om vi ska räkna in f.d. politikern Orbacks släkting, hon med hästen... Svensken är stolt över att så duktigt sudda ut mängder med gränser i en allt mer Jello-artad, men åsiktsfri, tillvaro.
Kristendomen får skylla sig själv. Reinkarnationen röstades på 500-talet bort vid ett kyrkomöte, för att knyta gemene man än hårdare till sitt institutionaliserade frälsningslöfte. Reinkarnation, som i en senare tid skulle visa sig vara "the smoking gun" som bekräftar riktigheten i en äldre förkristen konception, den som också sekulära humanister från den franska upplysningen och framåt sökt eliminera.
Tänk, två diametralt motsatta rörelser efter varandra vilka inte desto mindre båda har bekämpat den antika världens antropologi - detta är intressant! Vad ligger bakom? Och naturligtvis har ingen i väst forskat i saken. Förrän nu, och särskilt i USA. (Upprinnelsen kan sägas vara fallet Bridey Murphy på 1950-talet.)
Där de grekiska filosoferna, med reinkarnationen som stadigt fundament för sin människobild, hade avkrävt var och ett medvetet val för sin excellens, omyndigförklarades människan av kristendomen. Den lutherska versionen tryckte särskilt hårt på hennes oförmåga att göra något gott för sig själv, människans vilja var helt trälbunden. (Hon skulle dessutom inte opponera sig mot sina världsliga herrar.)
Det ser ut som om dagens svenskar ärvt det sämsta av alla traditioner! Tidiga socialdemokrater, fängslade av Marx nya frälsningsbudskap, lär ha varit helt omedvetna om hans och deras egen förankring i en klassisk kristen frälsningsutopi. Man ser oftast först i backspegeln vilken GESTALT man tjänade...
Landets arbetare övertog därmed aningslöst sin egen tidigare lutherdom med dess två regementen. Men istället för flit i livet och salighet hädanefter, gällde nu flit i livet och materiella belöningar, också här och nu. Marx paradis var av denna världen och det bestod från början till slut av Extra Allt.
Spola framåt några årtionden och se konsekvenserna: Charterresa till solen - "mmm...", som Homer Simpson skulle säga med ett svagsint uttryck i hela ansiktet. Hedonism: att enbart tjäna sina fem sinnen, från morgon till kväll.
Vad ligger bakom Plattmarkens filosofi? Där hus byggs utan vare sig källarvåning eller en vind med fönster upp mot det som kan ses från ett högre våningsplan?
Att vi nu är i grunden amerikaniserade ändrar inte socialdemokratins vision. Tryggad konsumtion på Plattmarken är den politiskt korrekta grundmodellen, och välfärd kan väl ingen vettig människa värja sig mot?
Men eftersom färden genom det materiella paradiset så i grunden saknar förankring i en komplett mytologi, har svenskens bortträngning av döden kommit att bli något vi i våra självkritiska stunder förundrat oss över. Vad är äldrevården för terminalstation i konsumtionssamhällets skuggiga förstäder? Det byggdes in i den materiella välfärdens själva grundstruktur. Ur bottenlöst oförstånd signalerar det här avskiljandet hur det fallna Psyket i tomma åtbörder söker visa liemannen (med hans associationer till svält och ofärd) på porten.
Ja, systemet röjer sin självförljugenhet redan när man inspekterar dess uppbyggnad och departementalisering, dess sätt att hålla relaterade företeelser åtskilda. I Sverige välkomnas inga mästare av Glaspärlespelet, de som kan transponera en utsaga och gestalta den via ett annat medium. Här är Specialisten, i framkanten av sin särskilda gren av det globala medvetandets totala fragmentering, mannen för dagen. Om något påskyndar Sverige, med sin "spjutspetsstyrka", den gamla världsordningens sönderfall.
För att ta den byråkratiska mentaliteten - ett annat av svenskhetens adelsmärken - är den bara en reinkarnation av arbetaren eller bonden som mekaniskt flyttar dynga från en plats till en annan. Systemet är slutet. Det saknar geni. Det är klaustrofobiframkallande, helt uppfyllt av sig självt - som Strindberg var tidigt ute att notera. Strindberg var för övrigt ovanligt sökande inom mystik och religion för att vara en socialist. Men var regel har sitt undantag.
Rationell organisation och effektivitet i det praktiska i all ära: döden är och förblir medaljens andra sida, och med materialism följer också psykisk störning. När materialismen i nästa steg söker åtgärda obalanser den själv vållat, uppstår ur den framstående tyska kemin den svenska läkemedelsindustrin. (Själar cirkulerar gärna mellan Tyskland av Sverige, i historia och nutid, fråga mig inte varför.)
Inte i något sammanhang i den här medicinerade nationen, vars själva sinnebild är en dr Crafoord vakandes över det biokemiska lugnet i våra själar (grekiska: psyché), har mig veterligen den intressanta frågan ställts om t.ex. homosexualitet kan ha att göra med själavandringen och skiften mellan två liv av biologiskt kön.
Klassiska reinkarnationsstudier visar att själens svängning mellan maskulina och feminina värdkroppar kan skapa omställningsproblem, särskilt då en själ som drivits av en testosteronstinn manskropp söker gjuta olja på vågorna via en livserfarenhet i en mer "cyklisk" kvinnlig kropp. Här blir det gärna generalknas och mycket social missanpassning och lidande.
Här avkriminaliserar då Sverige homosexualiteten istället för att förkovra sig i dess djupare mekanismer. Detta är, medges, ur humanperspektivet en ändring till det bättre, men innebär paradoxalt samtidigt att själar som karmiskt behöver "smaka på sin egen medicin" och göra en livsupplevelse som "orättfärdigt klandrad" inte längre kan välja Sverige eller sexualiteten som kanal för sin skolning mot excellens. Lagstiftningen har helt enkelt gjort landet Sverige odugligt ur ännu ett avseende, sett ur själens perspektiv. Det sägs att naturen behöver mångfald, och detta gäller även i frågan "själens habitat"!
Kort och gott, landet Sverige är som en enda stor vit fläck på kartan närhelst psykets djupare dimensioner förs på tal. Till följd av tidigare historiska beslut och val av ideologier eller idéströmmar.
När jag nu återvände till de amerikanska reinkarnationsfynden (och äntligen beställde boken, fastän jag läst kanske lite väl många i genren redan), syns mig dr Semkiws arbete vara fullt i nivå med det otacksamma slit dr Ian Stevenson ägnade sig åt i 40 år, i huvudsak i Sydostasien. Då brydde sig ingen, men nu kanske det blir annat ljud i skällan eftersom det handlar om amerikaner som återvänder till Amerika.
Vad sägs t.ex. om "fyndet" att Oprah Winfrey var en manlig abolitionist i USA:s ärorika förflutna? Bara ett fall av själens normala oscillation mellan aktiv och passiv polaritet (mans- och kvinnokroppar) för att bredda sin utblick.
Dr Semkiws fynd var publicerade och väl kända då Oprah bjöd in hypnosregressionisten dr Weiss (med ett otadligt CV och en tidigare befattning som chefspsykiatriker på ett av USA:s mest välrenommerde sjukhus). Det var kanske därför hon i en bisats ryste till och förklarade sig mer än glad att slippa få veta vem hon varit i ett tidigare liv: säkerligen hade Oprah hört ryktas om att hon bakåt sammankopplats med ett öde som både vit och man! Tuff sak att hantera för färgade, där hatet över alla genomlidna oförätter genom historien blivit till en andra natur.
Hudfärg eller ras är bara ännu ett exempel på en hävstång själen kan nyttja i sina inkarnationer på jorden för att bilda och bredda sig. Därmed, som i frågan om homosexualitet, dagas den udda insikten att, "allt som händer verkar till det bästa". Ett liv som förföljd har sin absoluta poäng ur perspektiv av vad själen valt att göra på jorden den här gången.
Säg att själen, ur sitt naturliga tillstånd av tidlöshet (evighet) enkelt bevakar vilka länder som lagstiftar i vilka frågor, och därmed enkelt undviker inkarnationer i tider och på platser som inte längre gagnar dess syften.
Hela detta synsätt välter så totalt den svenska jordbundenheten över ända (livet på Plattmarken där man jobbar och konsumerar tills man flyttas över till det där onämnbara i livets slutskede), att det vi trodde var realism visar sig vara ... ingenting alls.
Vad vi höll för att vara verkligt var bara en godtycklig uppfattning i en pluralism av diton i en totalt värderelativistisk värld. Just som vi själva alltsedan postmodernismen hävdat! Vi har förtjänat oss den här gelédallrande världsbilden! Karmalagarna fungerar. Inget händer i den fysiska verkligheten som inte dessförinnan framarbetats i medvetandet. Och själens natur (eller essens) är medvetande.
Dr Semkiws spännande forskning om själavandring i dagens USA kan också slutgiltigt sägas ha besvarat frågan om reinkarnationen i första rummet är ett gruppfenomen. Som en recensent säger om den första av de två böcker han hittills skrivit, The Return of the Revolutionaries: "en blivande klassiker" inom fältet.
Mycket mer material finns samlat på specialsajten tillägnad boken.
Om sådana här samtalsämnen stod på den svenska dagordningen skulle det här landet snart vara framme ur radioskuggan. För vad är en charterresa egentligen? Vad är en bredbandsuppkoppling och senaste finesserna på mobilen? Om man inte har ett perspektiv som radikaliserar livsupplevelsen, tycks sekularism vara exakt samma sak som Marx varnade sin tid för: en religion, ett folkets opium. Räkna in vänsterintellektuella, genderteoretiker, förnuftsdyrkare och hardcore-rationalister bland dem som akut behöver en avgiftning. Sverige behöver metafysik, inte fler ingenjörer.
Men det finns ändå skäl till hopp på lite sikt. Den mystiske filosofen Herakleitos (Efesos, Mindre Asien), sade redan på 500-talet fvt att, "de som sover deltar också i kosmos arbete".
Se även de andra inläggen som taggats med "gruppkarma". Och håll ögonen öppna efter ett kommande inlägg där svenskheten ges en astrologisk analys.
Dr Semkivs formodade då samt nu,och ett montage av båda.
Ingen kan påstå att det ledde till några rubriker i Sverige, landet där folk låter sig fraktas från vaggan till graven innanför kulissväggar som stavas arbete och fritid. Där målet är pengar eller möjligen livskvalitet, men där föreställningen nästan undantagslöst framförs inuti samma flata bungalow - utan vare sig källar- eller vindsvåning. Liv enbart framlevda längs horisontalplanet.
Även den välförtjänta semestertrippen till Thailand kan sorteras under "enbart-vågrät" rörelse, som den kastrerade betjäntens tjänande av den Stora Jordmodern (Magna Mater), som materialismens ensidiga sökande efter variationer på samma stoff att stimulera de fem sinnena med. Miljön som den perfekta kulissväggen för människan, aktören (+ skuggan som alltid följer henne).
Förskräcks inte läsare, även om du rätt noterat trenden: Du är på väg in i en uppgörelse med svenskheten. Men reinkarnationsmotivet återkommer som ljuset i slutet av tunneln, som en trampolin som alltid finns under dig, som ditt bollplank och redskap...
Svensken behöver heller inte bry sitt lilla huvud, för enligt det landet sugit upp från kontinenten av intellektuella livshållningar finns inga absoluta svar. "Värderelativismen", förklarar genderteoretiker och andra som vädrat morgonluft, är människans ultimata sanning. Vi är dömda att i ångestfull existens själva signifiera allt. Men också: "Anything goes." Allt är enbart "text" - subjektivistiska läsningar av verkligheten. Och ingen har något yttersta sanningsanspråk. Människan har sannerligen blivit alltings mått.
Att det här är en fullständigt orealistisk livshållning märks av att realismen inte kunnat fördrivas. Allt som inte kan rubriceras som mentala luftbubblor sorterar vi därför behändigt under den mekaniska hälften av vår världsbild - vi är dock huvudsakligen ett snickrande och praktiskt folk.
Så de intellektuella är nihilister och företagarna och andra praktkarlar enkla materialister - kan det bli värre?
Ja, det kan det. Återstår bara att tysta Psykets berättelse om sig självt. Ledda av franska vänsterintellektuella förde sig så svenskarna mot självutplåningens rand och könen blev till tre och sen fyra - om vi ska räkna in f.d. politikern Orbacks släkting, hon med hästen... Svensken är stolt över att så duktigt sudda ut mängder med gränser i en allt mer Jello-artad, men åsiktsfri, tillvaro.
Kristendomen får skylla sig själv. Reinkarnationen röstades på 500-talet bort vid ett kyrkomöte, för att knyta gemene man än hårdare till sitt institutionaliserade frälsningslöfte. Reinkarnation, som i en senare tid skulle visa sig vara "the smoking gun" som bekräftar riktigheten i en äldre förkristen konception, den som också sekulära humanister från den franska upplysningen och framåt sökt eliminera.
Tänk, två diametralt motsatta rörelser efter varandra vilka inte desto mindre båda har bekämpat den antika världens antropologi - detta är intressant! Vad ligger bakom? Och naturligtvis har ingen i väst forskat i saken. Förrän nu, och särskilt i USA. (Upprinnelsen kan sägas vara fallet Bridey Murphy på 1950-talet.)
Där de grekiska filosoferna, med reinkarnationen som stadigt fundament för sin människobild, hade avkrävt var och ett medvetet val för sin excellens, omyndigförklarades människan av kristendomen. Den lutherska versionen tryckte särskilt hårt på hennes oförmåga att göra något gott för sig själv, människans vilja var helt trälbunden. (Hon skulle dessutom inte opponera sig mot sina världsliga herrar.)
Det ser ut som om dagens svenskar ärvt det sämsta av alla traditioner! Tidiga socialdemokrater, fängslade av Marx nya frälsningsbudskap, lär ha varit helt omedvetna om hans och deras egen förankring i en klassisk kristen frälsningsutopi. Man ser oftast först i backspegeln vilken GESTALT man tjänade...
Landets arbetare övertog därmed aningslöst sin egen tidigare lutherdom med dess två regementen. Men istället för flit i livet och salighet hädanefter, gällde nu flit i livet och materiella belöningar, också här och nu. Marx paradis var av denna världen och det bestod från början till slut av Extra Allt.
Spola framåt några årtionden och se konsekvenserna: Charterresa till solen - "mmm...", som Homer Simpson skulle säga med ett svagsint uttryck i hela ansiktet. Hedonism: att enbart tjäna sina fem sinnen, från morgon till kväll.
Vad ligger bakom Plattmarkens filosofi? Där hus byggs utan vare sig källarvåning eller en vind med fönster upp mot det som kan ses från ett högre våningsplan?
Att vi nu är i grunden amerikaniserade ändrar inte socialdemokratins vision. Tryggad konsumtion på Plattmarken är den politiskt korrekta grundmodellen, och välfärd kan väl ingen vettig människa värja sig mot?
Men eftersom färden genom det materiella paradiset så i grunden saknar förankring i en komplett mytologi, har svenskens bortträngning av döden kommit att bli något vi i våra självkritiska stunder förundrat oss över. Vad är äldrevården för terminalstation i konsumtionssamhällets skuggiga förstäder? Det byggdes in i den materiella välfärdens själva grundstruktur. Ur bottenlöst oförstånd signalerar det här avskiljandet hur det fallna Psyket i tomma åtbörder söker visa liemannen (med hans associationer till svält och ofärd) på porten.
Ja, systemet röjer sin självförljugenhet redan när man inspekterar dess uppbyggnad och departementalisering, dess sätt att hålla relaterade företeelser åtskilda. I Sverige välkomnas inga mästare av Glaspärlespelet, de som kan transponera en utsaga och gestalta den via ett annat medium. Här är Specialisten, i framkanten av sin särskilda gren av det globala medvetandets totala fragmentering, mannen för dagen. Om något påskyndar Sverige, med sin "spjutspetsstyrka", den gamla världsordningens sönderfall.
För att ta den byråkratiska mentaliteten - ett annat av svenskhetens adelsmärken - är den bara en reinkarnation av arbetaren eller bonden som mekaniskt flyttar dynga från en plats till en annan. Systemet är slutet. Det saknar geni. Det är klaustrofobiframkallande, helt uppfyllt av sig självt - som Strindberg var tidigt ute att notera. Strindberg var för övrigt ovanligt sökande inom mystik och religion för att vara en socialist. Men var regel har sitt undantag.
Rationell organisation och effektivitet i det praktiska i all ära: döden är och förblir medaljens andra sida, och med materialism följer också psykisk störning. När materialismen i nästa steg söker åtgärda obalanser den själv vållat, uppstår ur den framstående tyska kemin den svenska läkemedelsindustrin. (Själar cirkulerar gärna mellan Tyskland av Sverige, i historia och nutid, fråga mig inte varför.)
Inte i något sammanhang i den här medicinerade nationen, vars själva sinnebild är en dr Crafoord vakandes över det biokemiska lugnet i våra själar (grekiska: psyché), har mig veterligen den intressanta frågan ställts om t.ex. homosexualitet kan ha att göra med själavandringen och skiften mellan två liv av biologiskt kön.
Klassiska reinkarnationsstudier visar att själens svängning mellan maskulina och feminina värdkroppar kan skapa omställningsproblem, särskilt då en själ som drivits av en testosteronstinn manskropp söker gjuta olja på vågorna via en livserfarenhet i en mer "cyklisk" kvinnlig kropp. Här blir det gärna generalknas och mycket social missanpassning och lidande.
Här avkriminaliserar då Sverige homosexualiteten istället för att förkovra sig i dess djupare mekanismer. Detta är, medges, ur humanperspektivet en ändring till det bättre, men innebär paradoxalt samtidigt att själar som karmiskt behöver "smaka på sin egen medicin" och göra en livsupplevelse som "orättfärdigt klandrad" inte längre kan välja Sverige eller sexualiteten som kanal för sin skolning mot excellens. Lagstiftningen har helt enkelt gjort landet Sverige odugligt ur ännu ett avseende, sett ur själens perspektiv. Det sägs att naturen behöver mångfald, och detta gäller även i frågan "själens habitat"!
Kort och gott, landet Sverige är som en enda stor vit fläck på kartan närhelst psykets djupare dimensioner förs på tal. Till följd av tidigare historiska beslut och val av ideologier eller idéströmmar.
När jag nu återvände till de amerikanska reinkarnationsfynden (och äntligen beställde boken, fastän jag läst kanske lite väl många i genren redan), syns mig dr Semkiws arbete vara fullt i nivå med det otacksamma slit dr Ian Stevenson ägnade sig åt i 40 år, i huvudsak i Sydostasien. Då brydde sig ingen, men nu kanske det blir annat ljud i skällan eftersom det handlar om amerikaner som återvänder till Amerika.
Vad sägs t.ex. om "fyndet" att Oprah Winfrey var en manlig abolitionist i USA:s ärorika förflutna? Bara ett fall av själens normala oscillation mellan aktiv och passiv polaritet (mans- och kvinnokroppar) för att bredda sin utblick.
Dr Semkiws fynd var publicerade och väl kända då Oprah bjöd in hypnosregressionisten dr Weiss (med ett otadligt CV och en tidigare befattning som chefspsykiatriker på ett av USA:s mest välrenommerde sjukhus). Det var kanske därför hon i en bisats ryste till och förklarade sig mer än glad att slippa få veta vem hon varit i ett tidigare liv: säkerligen hade Oprah hört ryktas om att hon bakåt sammankopplats med ett öde som både vit och man! Tuff sak att hantera för färgade, där hatet över alla genomlidna oförätter genom historien blivit till en andra natur.
Hudfärg eller ras är bara ännu ett exempel på en hävstång själen kan nyttja i sina inkarnationer på jorden för att bilda och bredda sig. Därmed, som i frågan om homosexualitet, dagas den udda insikten att, "allt som händer verkar till det bästa". Ett liv som förföljd har sin absoluta poäng ur perspektiv av vad själen valt att göra på jorden den här gången.
Säg att själen, ur sitt naturliga tillstånd av tidlöshet (evighet) enkelt bevakar vilka länder som lagstiftar i vilka frågor, och därmed enkelt undviker inkarnationer i tider och på platser som inte längre gagnar dess syften.
Hela detta synsätt välter så totalt den svenska jordbundenheten över ända (livet på Plattmarken där man jobbar och konsumerar tills man flyttas över till det där onämnbara i livets slutskede), att det vi trodde var realism visar sig vara ... ingenting alls.
Vad vi höll för att vara verkligt var bara en godtycklig uppfattning i en pluralism av diton i en totalt värderelativistisk värld. Just som vi själva alltsedan postmodernismen hävdat! Vi har förtjänat oss den här gelédallrande världsbilden! Karmalagarna fungerar. Inget händer i den fysiska verkligheten som inte dessförinnan framarbetats i medvetandet. Och själens natur (eller essens) är medvetande.
Dr Semkiws spännande forskning om själavandring i dagens USA kan också slutgiltigt sägas ha besvarat frågan om reinkarnationen i första rummet är ett gruppfenomen. Som en recensent säger om den första av de två böcker han hittills skrivit, The Return of the Revolutionaries: "en blivande klassiker" inom fältet.
Mycket mer material finns samlat på specialsajten tillägnad boken.
Om sådana här samtalsämnen stod på den svenska dagordningen skulle det här landet snart vara framme ur radioskuggan. För vad är en charterresa egentligen? Vad är en bredbandsuppkoppling och senaste finesserna på mobilen? Om man inte har ett perspektiv som radikaliserar livsupplevelsen, tycks sekularism vara exakt samma sak som Marx varnade sin tid för: en religion, ett folkets opium. Räkna in vänsterintellektuella, genderteoretiker, förnuftsdyrkare och hardcore-rationalister bland dem som akut behöver en avgiftning. Sverige behöver metafysik, inte fler ingenjörer.
Men det finns ändå skäl till hopp på lite sikt. Den mystiske filosofen Herakleitos (Efesos, Mindre Asien), sade redan på 500-talet fvt att, "de som sover deltar också i kosmos arbete".
Se även de andra inläggen som taggats med "gruppkarma". Och håll ögonen öppna efter ett kommande inlägg där svenskheten ges en astrologisk analys.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
