Platon, Pytagoras & en synkronicitet

"Platon använde regelbundna symbolmönster, övertagna från de gamla anhängarna till Pytagoras, för att ge sina böcker en musikalisk struktur. Ett århundrade tidigare hade Pytagoras förklarat att planeterna och stjärnorna skapade en ohörbar musik."

Science Today (100629)

Den här nyheten höll jag helt på att missa, men fick syn på den idag. Bara några meningar in i texten stannade jag upp då en tanke slog mig.

"Stopp och belägg! Jag fick ju nyss hem en bok med pytagoreiska källdokument, nu sedan jag tagit mig genom Platons dialoger. När var nu det?"

Den 29 juni, samma dag som den sensationella nyheten kablades ut att en forskare knäckt "Platons kod"! Var det Världssjälen som involverat mig i ett av sina skeenden?

Synkroniciteter har följt mig i många många år, mer än sanndrömmar eller varsel. Jag förstår inte varför, men det är fascinerande.

Och mystiken fick en extra dimension när jag påminde mig att jag från början satt ett bokmärke på den här boken på Amazon.com åtskilliga veckor om inte rent av månader tillbaka. Bokmärket låg väl synligt i webbläsaren invid andra flitigt använda och jag måste ha tittat på det många gånger "utan att se".

Men så fick jag syn på bokmärket och impulsen att slå till (på svenska Bokus eftersom det inte lönade sig att importera den).

Det här tarvar nästan en astrologisk analys av de pytagoreiska sfärernas musik för just den 29 juni, då boken anlände med posten.

Vad fanns på himlavalvet den dagen som matchade mitt födelsehoroskop --- och med all säkerhet också Platons om hans födelsedata funnits att tillgå?

Inte alls en ointressant passage den här perioden av såväl Solen som Hermes/Merkurius över min egen Ascendent/Måne!

Både Solen och Merkurius i Tvillingarnas 14e grad denna dag! (Och Merkurius i sitt härskarläge.) Undertecknad föddes med Månen (psyket) i Tvillingarnas 12e grad och Ascendenten i 10e graden.

Filosofins Jupiter är kanhända av intresse i sammanhanget. Dagen i fråga i Fiskarnas 9e grad där den aktiverade, lustigt nog, min månnodsaxel bara halvgraden längre fram.

***** 

Bokus bekräftelse på beställningsögonblicket ("konceptionsögonblicket") har också sin synkronistiska tjusning: den 23 juni 16.43 med Vågens 14e grad stigande över Stockholms östra horisont. Merkurius och Solen i Tvillingarnas 3e respektive 9e grad.

Här fascinerar förstås Luft-Vågen i 14e graden vid beställningsögonblicket (undertecknads soltecken) till medfödd Luft (ascendenten) i 14e graden vid "födelseögonblicket" (bokens ankomst).


Men vad alla dessa data kan tänkas betyda är material för ett inlägg på min astrologiska blogg, Sideriska siktet.

Synkronicitet - en definition

Synkronicitet, definition 8 av 20 från Carl Jungs samlade verk, uppsökta och listade av filosofen Christian de Quincey i hans bok Radical Knowing (2005):

Ett sammanträffande av en omedveten bild och objektiva situationer.

Det tycks finnas en a priori, kausalt oförklarlig kunskap om en situation som vid tidpunkten inte kan vara känd. Synkronicitet består därför av två faktorer: a/ en omedveten bild som tränger in i medvetandet antingen direkt (bokstavligen) eller indirekt (symboliserad eller antydd) i formen av en dröm, en idé eller föraning, och b/ ett objektivt inträffande som koinciderar med detta innehåll.

Biologi,vämjelse och skorpionen

Psykologen Carl Jungs teori om synkroniciteten har kritiserats hårt - "meningsfulla men akausala samband" föll inte det på sin tid positivistiska västerlandet på läppen.

Men tiderna förändras och den analytiska psykologin har under årtionden haft en fenomenal förespråkare i neojungianen James Hillman (nu pensionerad) som grundade den arketypiska psykologin.

Än mer explicit i sitt omhuldande av livets synkronistiska fenomen - som alla uppmärksamma människor har upplevt - är förstås den transpersonella psykologin, vars grundantaganden också bygger på Jungs tanke om det objektiva psyket. Platon hade kanske sagt Världssjälen. Indisk filosofi hade här upprepat sin bild av livets grundläggande triad: sat - cit - ananda (existens, rent medvetande, lycksalighet).

Gårdagens inlägg om en teori som länkar autism till en hjärna förgiftad pga. mag- och tarmproblem (ger uttrycket "shit for brains" en ny innebörd), och hur denna tanke exakt synliggör ett minst 2000 år gammalt astrologiskt samband mellan sinne och avföring, glider sömlöst över i en nypublicerad psykologiartikel på ScienceDaily.

Artikeln noterar att mänsklig moral förefaller bygga på en äldre och mer instinktiv vämjelse inför...gift! Vad gårdagens blogginlägg utelämnade var den psykologiska valören hos Skorpionens tecken. Englands dominanta astrolog under 1900-talet, Charles Carter, noterade:

Det här tecknet har ett dåligt namn i traditionell astrologi då folk i antiken betraktade det negativa tecken en planet härskade över som ett område där planeten uppvisade sina värsta sidor ...

Av (psykologen) McDougalls primära instinkter verkar stridslystnad, med den korrelerade känslan vrede, eller vämjelse, med känslan avsky, mest likna tecknet vi nu studerar - och särskilt den senare instinkten eftersom den är negativ till sin art...

Charles E. O. Carter - Essays on the Foundations of Astrology (1947, s. 137)

Med andra ord, en praktfull synkronicitet att redan nästa morgon knäppa på datorn och finna ScienceToday instämma i gårdagens blogginlägg!

Det här dynamiska förhållandet till livet - även på den mentala nivån - var självklar rationalitet i en äldre tid. Men sedan Descartes har västerlänningen först dödföklarat världen för att kunna monopolisera medvetandet (själen), och sedan skövlat den helt förtingligade rest som återstod, och det har varit si och så med västerlänningens sensibilitet. Hillman (och Jung dessförinnan) talar om en kulturs psykopatologi - fullständigt osynlig för dem som vistas och lever på insidan av den.

Det är inte konstigt att det är svårt för en normalutbildad människa att åter bli som ett barn, och börja lära av livets eget tal... Men vi ser skuggor från framtiden av det som är på väg: den vetenskapliga rationalismens unga anhängare låter mer och mer som frustrerade religiösa fundamentalister, pådrivna av ormgift från förgrämda psykologier som den samling semi-autonoma komplex som motiverar biologisten Richard Dawkins tänkande.

Scientistens själva studieobjekt håller på att bryta sig ur dennes påfallande kontrollbehov. En livs- och identitetsinvestering är hotad. Men kör hårt med dem, Moder Natur! Tiden är mogen en ny, fantastisk världsbild.

Människan har nu, på moralisk grund inte minst, förspillt rätten till monopol på Intelligensen. Den är ingen accidens i den materiella evolutionen, utan tvärtom förutsättningen för allt annat. (Se samtida medvetandefilosofen Christian de Quinceys initierade böcker.)

När biologin växer upp

Life's Leap To Multicellularity: Much Earlier?

Okej, jag tillhör ingen naturvetenskaplig disciplin, men låter inte var och varannan vetenskaplig nyhetsrubrik så här? Sanningarna står inte stadigt längre - om och om flyttas de tillbaka si eller så många miljoner år.

Fortsätter vetenskapen på det här viset kommer de snart att nå positionen hos både förespråkarna av Intelligent Design och de gamla hederliga Kreationisterna: nämligen att liv inte alls utvecklas efter vår myt "från det enkla (encelliga) till det komplexa" utan att det måhända är "en trappa upp" som hela förarbetet görs, hela blueprintet ritas ut.

Fram i skapelsens morgon drällde en hoper sammansatta lösningar - kanhända uttryck för en bakomliggande arketypvärld modell Platon.

Sedan, i Platons domän av "vardande", liksom bara tillkommer ytterligare nyheter i vår värld, som om de vore akter av ren och skär skapandekraft. Zap!

Det är därför vi inte har de där efterlängtade "övergångsförmerna" som skulle bevisa att Darwin hade rätt. Det har aldrig funnits några övergångsformer. Ännu en vetenskaplig myt för att "fylla i tomrummen" - vilket är exakt vad vetenskapens värstingar, positivisterna, själva anklagat religionen för att ha gjort via gudsbegreppet.

(Föga har vetenskapen förstått att religionen - i dess klarsynta form i vilket fall - överhuvudtaget inte befattar sig med deras konstrukt av empiriskt mätbara sub-set av verkligheten, utan med den psykiska verkligheten - en helt annan domän.)

I det extrema läge jag här visualiserar, kommer den f.n. mest mentalt begränsande av våra samtida vetenskaper, biologen, att ha gått ett varv fullt och åter göra gemensam sak med mänsklighetens uråldriga, intuitiva insikter om hur allt hänger ihop.

Kanhända otippat blir då religion och filosofisk idealism parhästar, och och de som leder vägen. Biologin renar sig från sin osmakliga pseudoreligiösa biologism (Richard Dawkins) och återtar sin korrekta plats som en liten hjälpdisciplin i utkanten av diskussionen om Verklighetens natur.

Morgondagens vetenskap kommer att bli exakt vad Nobelpristagaren i fysik, Wolfgang Pauli, efterlyste: en kombination av fysik och psykologi. För uppenbarligen har medvetande och INTELLIGENS med själva kärnan i vår tillvaro att göra. Det är hög tid för biologerna att vakna upp och titta på vad deras kollegor kvantfysikerna för länge sedan insett.

Back to Plato.


_____

Tillägg 090226:

Ovetandes råkar tre dagar senare DN:s rubriksättare ge stöd åt inläggets tes, att biologerna som bindgalna rusar mot skapelsens morgon för att sätta sitt bomärke så nära Begynnelsen de någonsin kan. För det är ju den Allvetandes roll de omedvetet söker överta:

Forskare i Australien har hittat de första exemplen i världen på att djur har utövat sex. Det skedde mycket tidigare än man tidigare har trott.

Som sagt, snart kommer tidsfönstret för all Livets smarthet (här: sex) att vara så komprimerat att man lika gärna kunde kalla alltihopa en enda kreativ akt eller en lansering av en mängd fenomen som redan planlagts i det omanifesta!

För just teorin om ett självlärande universum som sparar sina bästa lösningar i ett långtidsminne till "nästa varv", se vidare flera verk av systemteoretikern Ervin Laszlo, tvärvetenskaplig, flerfaldig hedersdoktor vid Sorbonne.

Den här lilla saken från 2003 på 130 sidor är faktiskt mer koncis och "to the point" än hans efterföljande Science and the Akashic Field (vilken expanderar på samma tema). Som sig bör, då den tidigare titeln återfinns på ett universitetsförlag:

Rakt ur det blå

Ett av 2008 års underligare pressmeddelanden var väl då Katolska kyrkan förklarade tron på utomjordingar vara helt förenlig med en kristen grundsyn. (Bara några månader därefter meddelade en pensionerad amerikansk militär att Roswell-incidenten var sann, att militären har bevis för ett utomjordiskt besök.)

Har kyrkan börjat förstå implikationerna av vad som kan vara tvättäkta ord från Jesus egen mun? Vem är egentligen Fadern i logion 15 i Judas Thomas evangelium, hittat i en egyptisk åker i december 1945. (Klicka på bilden för full storlek.)

Thomasevangeliets 15e och 16e logion.

Judas Thomas (Judas tvillingen) förmodas vara en av Jesus yngre bröder, nämnd i de kanoniserade evangelierna, men en annan läsart är att var människa har en "tvilling", sitt eget högre andliga jag (representerat som ens ängel i den tidens judiska föreställningsvärld).

Det här skulle alltså vara delar av den "hemliga lära" - från Jesus "högre natur" - som inte meddelades till kreti och pleti. En påminnelse om att medialitet ("channeling" eller klärvoajans) knappast är ett modernt new age-fenomen.

Att forskarna sedan 20 år äntligen fattat hur gammalt Judas Thomas evangelium är kunde stavas problem för kyrkan som fyllt på med mer och mer spekulativ teologi för vart kyrkomöte genom historien.

För vad när en samling ålderdomliga ordstäv dyker upp från en tid innan Jesus-materialet bäddats in i en uppenbarligen uppdiktad ramberättelse? Den här texten ser ut som en ren minneslista med uttalanden, och där finns inget som helst intresse (ännu) av teologiska betraktelser över meningen med lärarens snöpliga död. Han blev ju korsfäst för högförräderi mot Rom efter att ha kallat sig, eller sades ha kallat sig, kung (messias).

Kombinera det här sensationella fyndet med de senaste 40 årens forskningsframsteg om "källan Q", ett litterärt skikt som Matteus- och Lukas-evangelierna lånar från en äldre, nu förlorad text.

Nu är vi rysligt nära den tid Jesus bör ha levat. Och återigen, källan Q fokuserar inte alls korsfästelsen utan trycker även den på hans undervisning. Material från innan förgudandet satt igång!

Argumenten mot Jesus historiska existens är nu tunnare än de någonsin varit, ja det är faktiskt - har alltid varit - en icke-fråga. Det övernitiska historierevisionister från 1800-talet och framåt rimligen borde ha frågat sig var hur en man som avrättades knappt ett år in i sin publika karriär ändå lyckades få fart på en så kraftfull historisk rörelse (på gott och ont - se logion 16 härovan)...

Är Fader vår en liten ET-liknande figur? Som bokstavligen hämtade upp den uppståndne Jesus på "ett moln"?

____

Inläggets seriositet? Djuppsykologen Carl Jung sade att varje historia är bättre än ingen. För stagnanta psyken är döda själar. Rationalitet är det kanske bästa sättet att ta kål på sig själv, om man inte balanserar förnuft mot vision.

_____

Postskript 090118.

Dryga dygnet efter att inlägget publicerats med vissa tvivel om att "Rakt ur det blå" var en adekvat rubrik, kommer en humoristisk och synkronistisk (djuppsykologisk term) kommentar från våningen ovanför: på söndagsmorgonen kan man i Aftonbladet läsa om ett milsvida siktande av ett "blått sken med eldsvans" i skyarna - DN hade sovmorgon men hakade snart nog på.

Kan det bli mer "rakt ur det blå"?

Hur kul hade det inte varit om Sverige äntligen fått vara med om något mer substantiellt i UFO-väg!? Det är ju det här landet som mest av alla behöver inse att människa + enbart hennes egen intellektuella kapacitet är ett skämt ur övervåningens perspektiv.