Kriget i de nya medierna: Harmageddons start

"Vi kommer att få se mer av denna kamp om vems materialet är, enligt Ester Pollack (docent i journalistik)." (DN)

And, as there is the wavering of those that would enter as emissaries, as teachers, from the throne of life, the throne of light, the throne of immortality, and wage war in the air with those of darkness, then know ye the Armageddon is at hand. (Edgar Cayce)

Vid 20 var jag mäkta förundrad över synskhetens fakticitet, men storögdheten har med årtiondenas gång bedarrat. Fenomenet funnit sin plats i en världsbild som med råge passerar samtidens inskränkta materialism. 

Eftersom nu subatomära partiklar visar sig korrelerade i hastigheter över ljusets (kommuniktion via en "femte dimension"), förvånar det att svenskarna fortfarande kraxar och går in i spasmer över religionernas värld, där utsagor kan hittas som i allt väsentligt liknar den nya fysikens fynd.

Att sekter som de ateistiska Humanisterna (innan de fokuserade en generellt religionshatisk attityd) spred desinformation som att parapsykologin inte redovisat några positiva rön (trots många intressanta fynd med början i dr Rhines enkla studier) är bara alltför typiskt det här landets idiosynkrasier.

På en helt annan nivå av trohet mot den faktiska verkligheten är man om man tar den dokumentation av "det paranormala fenomenet" som finns på allvar, och därifrån söker fundera över dess mening och betydelse.

Jag har länge haft uppfattningen att USA:s mest kända synska ("psychic") person, Edgar Cayce, alluderade till det informationssamhälle som ännu inte tagit form då han dog tidigt 1945, men som fortfarande i min barndom beskrevs som etermedierna - att vara i etern, i radio/tv-utsändning. [1]

Jag kommer att tänka på Cayces berömda profetia från 1932 om ett framtida "krig i luften" när jag läser DN-artikeln om hur politikerna söker tysta misshagliga sanningar via journalistiken genom att själva ta kontroll över det som förr kallades "etermediet". Eftersom makten alltid sökt monopolisera informationen är det nya i kråksången just associationen mellan etern och det nyligen uppkomna "nätet".

Nätet, för den med någon känsla för samtida kosmologiska funderingar, tjänar verkligen som en bra sinnebild i vår fenomenvärld för den eter eller akasha som i den gamla indiska världsbilden anses vara ett femte element, ett vilande grundsubstrat vari alla tankar och gärningar i den fyrdimensionella världen (de fyra elementens värld) registreras för senare "återanvändning".

Etern har således en viktig funktion i det som kallas "karma" - hur vi tenderar att möta vårt förflutnas gärningar senare i livet (eller i ett nästföljande). En underhållande modern bok, som jag nämnt tidigare, är femfaldige hedersdoktorn vid Sorbonne, Ervin Laszlo som i "Science and the Akashic Field" (Inner Traditions 2004) söker integrera den antika tanken med nya rön inom vetenskapen.

Minns att vi också har Wikileaks för den globala versionen av Reinfeldts patetiska försök att styra informationen som han själv vill ha den. Är det en slump att Julian Assange faktiskt hade informationen på svenska datorer då våldtäktsmålet dök upp? Är Sverige ett "svart hål" ur den andliga världens perspektiv - är det genom det här landet mörkrets krafter verkar särskilt?

Apropå Regeringen Reinfeldts allt tydligare odemokratiska, näranog antikristliga framtoning, kopplade synske Edgar Cayce just kriget i luften som ett förebud till Harmageddon, vilket skulle innebära att vi kanske har något på gång i vår tid. Ja, det har nog de flesta räknat ut redan, men jag tror inte de här välfärdsslaktarna i Nya Moderaterna riktigt förstår vilken historisk roll de spelar. Historien kommer inte att minnas dem som "the good guys"...

*****

Intet nytt under solen, och jag hittade nyligen närapå samma text i Dödahavsrullarna som kom ur Cayces hypnos 1932, i hans berömda Harmageddon-profetia. Här är nyckelpassagen:

...the earth shall be broken up in divers places - and then shall be proclaimed - through the spiritual interception in the hearts and minds and souls of those that have sought His way - that His star has appeared, and will point [pause] the way for those that enter into the holy of holies in themselves.  (Hela tranceföredraget)

Detta låter sig jämföras med den Dödahavsrulle som bland annat kallas "Kairodokumentet" därför att den hittades i en synagoga i Kairo i slutet av 1800-talet. Dess närmare härkomst kunde identifierades först efter fyndet av gömman med rullar vid Döda havet, där fler fragment av samma text hittades. Men då var Cayce redan död.

"A 'Book of Remembrance' will also be written out for those God-Fearers that reckon His [God's] Name, until God will reveal Salvation [Yesha'] and Justification [Zedakah] to those that feared His Name."

Cayce förmedlar alltså budskapet att "andlighet ska träda emellan i hjärta, intellekt och själ hos de som har sökt Hans väg. De kommer att direkt att få saker utpekade för sig eftersom de nått centrum inom sig själva.

Rullarna säger att icke-judar ("De Gud-fruktiga") också kommer att skrivas in i Minnets bok eller Hågkommelsens Bok. Den boken är förstås en metafor för grundsubstratet "eter" (snarare än luftelementet).

Jag noterar hur Cayce i trance använder exakt samma upprepning två gånger som Dödahavsrullen, avrundningen upprepar en tanke från strax innan:

"Enter the holy...in themselves" blir
"Those that feared His Name [in themselves]."

Bara några år innan sin död uppgav Edgar Cayce i trance att han i ett tidigare liv varit Lukas (Lucius Septimus), läkaren som skrev Lukas evangelium i den kristna Bibeln! [2] Han var alltså i det livet en icke-jude, men tillhörde de "Gud-fruktiga" som anslöt sig till den judiska gruppen. Det är för dessa Dödahavsrullarna har särskilda regler.

Givet själen Cayces egen bakgrund blir det därför särskilt gåtfullt vad det var för "ande" som tog över hans talorgan! Den deklarerade sig högtravande som ängeln Halali-El - och profetian låter väldigt judisk eller esséisk...

Riktigt kusligt blir det när man slår upp det hebreiska halal (I:et är troligen en böjningsform av något slag - jag kan inte hebreiska. EL betyder förstås "Herre"). För halal betyder inte bara "lysa" eller "glänsa" utan också en "skrytmåns".

Var det en ande som "berömde sig av sin Herre" och lämnade en ledtråd genom sitt hebreiska namn? Eller var det en "lögnande" som likt en trickster släppte en ledtråd om detta?

Ingen bok om Edgar Cayce har nämnt att någon undersökte vad ängelns namn betydde, men familjen Cayce bestämde sig efter diskussion för att avböja andens vilja att hjälpa till under seanserna, vilket den godtog. Halali-El hördes aldrig ifrån något mer via Cayces stämband.

Apropå besatthet redogör flera Cayce-biografier om ett tillfälle då en skådespelare identifierade sig via den självhypnotiserade Cayce. Det intressanta här var att ingen ännu visste att skådespelaren nyligen avlidit!

Tydligen såg den avlidnes ande från "andra sidan" ett "öppet språkrör" i Edgar Cayce och tog tillfället i akt att ge sin syn under en frågestund som hade med synskhet att göra men absolut inget alls med skådespelarkonsten!

Med den här minispaningen på gamla semitiska ord vad det omdebatterade tv-programmet HALAL-TV för några år sedan betydde: det handlade om att "stoltsera" med den muslimska särarten! Minsta lilla språkspaning ger spännande ny förståelse.

_____

1. Jämför engelskans "on the air", "to air a radio show" och så vidare - frågan om luftelementets förhållande till eterelementet är en stötesten i filosofi- och vetenskapshistorien, och inte ens klassicisten Peter Kingsley lyckades trots en historisk-lingvistisk utvikning helt lösa frågan i sin "Ancient Philosophy, Mystery, And Magic" (Oxford 1995).
   
   Gott hopp om ökad klarhet ges dock genom pågående läsning av "The Shape of Ancient Thought" (Allworth Press 2002), ett mastodontverk där historikern Thomas McEvilley jämför den grekiska tanken genom distinkta jämförelser med det antika Egyptens, Mesopotamiens och Indiens filosofier.
   
   
2. Edgar Cayce lät hustrun Gertrude ställa uppföljningsfrågor efter att denna förvånande uppgift dykt upp sent i livet, efter fyllda 60 om varför ett så viktigt tidigare liv för en som varit kristen sedan barnåren inte alls nämnts av "källan". Svaret inifrån den "sovande Cayce" var att han varit alltför moraliskt instabil för att kunna motta den informationen i yngre år. Han skulle ha blivit egoistiskt uppblåst! Och det, kan förmodas, skulle ha skadat hans planerade ödesväg. Vår inre daimon eller andesjäl vet bättre än vi vad som kan sägas och inte!

The Blame Game

Några rubriker från en svensk nättidning. Det spelar ingen roll vilken, för det här är den svenska tankehöjden i ett nötskal:

Professionell åsiktsmaskin:
För dem som styr med rädsla är varje skräckslagen människa en seger.

Proffs 2:
Antidemokrati den största terrorfaran.

Gunilla Rask, 392, mitt i julhandeln:
Är man rädd låter man terroristerna vinna.

Det bästa sättet att kanalisera ett folks ambitioner är att rigga en snitslad bana för dem. Vi har t.ex. Newsmills färgknappar att trycka på, en morot för vissa att stanna kvar i känslodimensionen ("Är du glad eller arg lilla spädbarn?"). Här bjuds också enkla enkäter som tillåter val mellan lättbegripliga alternativ. 

Politik har sedan Franska revolutionen, minst, byggt på simplistiska tvådelningar - det gamla och underförstått dåliga och det nya och naturligtvis goda - enligt de unga. De gamla noterar å sin sida att historielösheten hos de unga bara kommer att leda till ett nytt varv i det historiska ekorrhjulet. Alla misstag kommer att upprepas en gång till och hjulet självt uppfinnas på nytt.

Så här illa är det för människor som fastnat i den dikotomiserande mentaliteten och inte förmår bearbeta sina intryck från den viktiga position vi känner som den där man "tänker utanför lådan".

Intressant är att i dessa terrortider alla sluter samman för att värna det rådande, fastän det uppenbarligen inte kan vara helt friskt om det finns människor som ger sig på det! 

Den instinktiva reaktionen leder alltså till att man försitter den chans till självreflektion och fördjupad självförståelse som borde följa på det misslyckade bombförsöker i Stockholms shoppingtätaste distrikt.

Ur den antika vishetens perspektiv kommer allt från den gode Guden, skaparen och förutsättningen för att vi alls existerar. Även det onda eftersom det kontrasterar mot vad som vid närmare betraktat bara kan betecknas som relativt gott. Ljus och Mörker är ett nollsummespel och den alltigenom gode Gudens verktyg för att föra människan från klarhet till klarhet.

Men vad händer i en sekulär kultur, som den svenska, där man redan föst "empiriskt obevisbar" och därför meningslös och onyttig metafysik på dörren? Sekularisten har byggt sig ett mentalt fängelse som inte möjliggör någon som helst självreflektion eftersom hela utgångspunkten är att han själv är det absoluta måttet på vad som nu gäller. 

Att total värdesubjektivism råder i den här människans föreställningsvärld står i genant kontrast med att han samtidigt hävdar att terrordådet är enbart ont och inte kan medföra något gott. Sekularisten har här upphört fungera på Naturens betydligt djupare och rikare och mer intelligenta nivå och kan inte undvika att framstå som i djupet exakt så irrationell och godtycklig som han söker framställa terrorismen. Terrorismen är hans egen onda Skugga!

Vi kan också säga att sekularisten själv har blivit om möjligt än mer platt och enfaldig än de religiösa fundamentalister som i hög grad är resultatet av hans egen otillständigt degradering som levande varelse.

I ett astrologiskt inlägg förde jag ordet "vishetskultur" på tal, dvs. de äldre kulturer som föregick den västerländska materialismen. De här kulturerna utgick från att kosmos är besjälat och intelligent och att den som lyssnar förstår varför saker sker som de sker. 

Det här är nu väl mycket att hoppas på av förfrusna nordbor som kämpat mot vinter och kyla i årtusenden och strävat efter att övervinna naturens ogästvänliga uttryck. [1] Men i varmare klimat, där inte kollektivpsyket antog fullt så fyrkantiga former, framskapades astrologin som ett medlande gränssnitt med vars hjälp man kunde förstå vad tiden - och gudarna - ville människan. 

Och naturligtvis beskriver astrologin exakt vad slags vakna upp-signal som träffade Sverige häromdagen. Ämnet är emellertid alltför komplext för nyhetstidningar och människor vars RAM-minne nu knappt sträcker sig längre än ett twittermeddelande. Så jag antar att Sverige kommer att skruva sig fast än hårdare i förskolementalitetens "vi mot terrorismen" och helt misslyckas dra de slutsatser som Livet försöker förmedla till oss angående vår livsstil och våra attityder till omvärlden. 

Om inte terrorbombare förslår lär Naturen ta till storsläggan nästa gång. Och då talar vi naturkrafter! Bara en oerhört korkad civilisation tror att människan (i hennes klok- och dårskap) är ett separat fenomen från det kontinuum av Intelligens vi är inbäddade i. 

Men just detta försöker sataniska grupper som Humanisterna slå i folk. Och det är precis som det ska vara. Satan är utsedd av den alltigenom gode Guden och sparrad mot ärkeängeln Mikael. Det är dessa två, Mörkret och Ljuset som får showen att fortsätta genom den här världens utmätta tid. 

Jag menar, hur trovärdig är naturvetenskapen som över en natt kommer på att världsrymden var tre gånger rymligare än de trott tidigare? Vi talar inte om verifierbara storheter här, och därför är klassisk metafysik bättre ämnat att besvara människans behov av ett psykiskt universum. 

Återinför snarast såväl religion som astrologi som centrala ämnen i skolundervisningen, med samma dignitet som t.ex. astronomin, en så kallad "exakt" vetenskap - ja, tills revisionen om universums storlek häromveckan då...

Det måste bli ett slut på teknokratin som faktiskt skapar terrorismen i sitt försök att lägga världen under sig. Inte för att jag tror att mer än tio goda människor i det här landet förstår den verkliga dynamiken i dessa skeenden... För att kunna härleda teknokratin tillbaka till dess källa krävs en större kartritning än vad de sekulära själva håller sig med. Det var det jag sade inledningsvis. De har på något sätt låsa in sig i en garderob och är i värsta fall redan bortkopplade från historiens fortsatta gång.

*****

Exempel på den svenska sandlådan/dikotomi-träsket:

DN: Carl Bildt svarar på kritik från sosse.

SvD: Vi mot dom-tänkandet illustreras i den här artikeln medan sanningen ju ligger på individnivån: "Vilken världsbild och vilka attityder har jag investerat i?" Samhällsandan är inget annat än resultatet av många individuella val.

_____

1. Detta var nu inte riktigt sant. Den från Tyskland importerade Bondepraktikan blev på 1600-talet och för några hundra år framöver mäkta populär i Sverige. Troligen för dess folkliga omen som relaterade till väder och vind, men möjligen passerade dess något urvattnade astrologiska läror inte svensken helt spårlöst förbi.
   
   I förordet frammanas en mäktig kunskapsbro med ena fästet i senantike Ptolemaios. Bron välver sig via några korrumperade arabiska namn och slår rot på europeisk mark i det andra brofästet, Albrecht, en tysk förmedlare av antikens vishet. Hans identitet är lika lite känd för litteraturhistorikerna som astrologins arabiska studenter.

Mannen med 10-dimensionstänket

Du kan ha sett den förr, 11-minutersfilmen som börjar med startpunkten, utvecklas till 2D-linjen, rumsliga 3D och så vidare, upp till den tionde dimensionen eller Singulariteten (ingen törs använda ordet Gud längre, verkar det). Pytagoras blir aldrig omodern!

Men nu hittade jag fram till den extrema kanadensaren som producerat en mängd sinnesexpanderande artiklar om vårt låsta materiella medvetande i 3D och känslan av att vi rör oss genom tiden (4D) (fångar i Platons grotta), fastän vi egentligen orkestrerar våra liv från Femte dimensionen eller högre. Jag noterar att hans bok representerar modellen med det tiogrenade judisk-kabbalistiska trädet på omslaget.

Det är möjligt att man måste börja med att fatta grunderna, men jag hade god behållning att läsa först artikeln om neuroner och minne, och sedan påbyggnaden om på vilken medvetandenivå ut ur kroppen-upplevelser inträffar.

http://imaginingthetenthdimension.blogspot.com/2010/05/entangled-neurons.html

http://imaginingthetenthdimension.blogspot.com/2010/05/entangled-awareness-and-obes.html

Varning. Sånt här kan leda till hjärnblödning för dedikerade sekulära humanister! I deras värld är t.ex. en ut ur kroppen-upplevelse "vetenskapligt" omöjlig. Kanadensaren påpekar att han har börjat få medvind från Oxford-fysiker för sin tio-dimensionella modell. Det är saker på gång i världen! Den Oändlige (Gud) är snart en självklarhet igen efter att ha varit bortföst några hundra år av ringa själar.

Ung kvinna eller jungfru?

Norrmännen diskuterar om en gammaltestemantlig text som förutsäger en kommande ledargestalt ska översättas på ett sätt som klipper sambandet mellan den jungfrufödsel (spontangraviditet) som två av Nya testamentets författare menade ägde rum då Jesus blev till (DN).

Den framstående astrofysikern och kosmologen Frank Tipler, känd för den Teleo-Logiska Omegapunkten (se också detta inlägg), har påmint om att jungfrufödsel redan förekommer inom vissa arter i naturen, och resonerar i den här bokkapitelslånga artikeln från 90-talet om hur kristendomens Teo-Logiska treenighet kan stämma väl med en modern syn på hur universum är konstruerat.

Tiplers text är delvis mycket underhållande och lärorik, men i ett enskilt stycke alltför matematisk för lekmannen. Sådant avskräcker emellertid inte de nyfikne! (Jag har mött människor som vägrar bryta ny mark just för att det är ny mark och ändå har mage att kalla sig rationella - se bloggens devis här ovan!)

För den på kant med Tiden, här en ultrakort introduktion till Tiplers kontroversiella person och hypotes.

PS. Nya testamentets författare såg naturligtvis inte Marias graviditet som en i biologisk mening spontant uppkommen grossess. De skrev på den tiden människan ännu förstodd att livet innehåller ett icke-fysikalistiskt moment - "ande" eller "heliga ande"!

Se åter Tiplers tanke om ett konativt och syftande element inbyggt i själva skapelsen! Andevarelsen PROJICERAR sig in i de tidrumsliga skeenden, vilket vi från vår sida beskriver i ord som mutationer, freak-händelser och liknande. Minns: vi är fångar i våra egna världsbilder, medan livet självt inte känner dessa förlamande begränsningar!

Universum som återföder sig självt

Tanken på ett evigt universum som återföder sig självt hittas redan hos de gamla grekerna, för att inte tala om i den indiska filosofin.

De här vetenskapslänkarna är flera år gamla, men det kanske kan roa någon att se att matematikerna nu börjar bli redo att skrota Big Bang till förmån för den "klassiska" modellen.

Kanske själavandring kan bli en legitim fråga snart?

Researchers Look Beyond the Birth of the Universe

http://www.sciencedaily.com/releases/2006/05/060515232747.htm

What Happened before the Big Bang?

http://www.sciencedaily.com/releases/2007/07/070702084231.htm

En tidig popularisatör av ett "reinkarnerande" universum är aktingsvärda ungerska systemteoretikern Ervin Laszlo som jag nämnt i något boktips, en man som inte räds att använda intressanta parapsykologiska fynd från Östeuropa i sitt material!

Var finns Centrum - tillägg

Strödda noteringar.

Huset Veres motto:
"Intet sannare än Sanningen"

 
Fristående fortsättning på direkt föregående inlägg om Giordano Bruno, bränd på bål 1600 för sin åsikt om ett universum som aldrig skapats och som saknar ände.

En sökning på den här bloggen visar att jag tjatat ett och samma Bruno-citat åtskilliga gånger. Det beror inte mest på att jag kapitalt fastnade för den svindlande spänning som uppstår vid sammanfogningen av "kopulation" med "anima mundi".

Jag har inte svarat så positivt på en grafisk formulering sedan jag för många år sedan tittade efter vad popsångaren Marc Bolan egentligen sade i texten till "Cosmic Dancer" (1971) - också Bolan var en "far-out" visionär...

Bloggen om Bruno ger också vid handen att han var en nominalist i begreppsfrågan (jfr Occam), "former (Platons Idéer) kommer och går, bara materien består". Tanken har sin tjusning eftersom Bruno håller Enheten som det enda verkliga och där sammanstrålar han ju med Platon... 

Kan Bruno ha missat väsentliga delar av Platons tankevärld, eller är det bloggaren som oriktigt men mycket typiskt rör ihop Platons två perspektiv: Varat och Vardandet? 

Som jag förstår det är det bara ur vardandets eller timlighetens perspektiv det är korrekt att tala om Platon som en dualist - de flesta som gör så spinner bara på allmängodset om grottan och fångarna däri vilka inte vet om att det finns arketyper utanför grottmynningen och att det de håller för att vara sant bara är skuggorna som kastas av ännu en faktor - ljuset bortom arketyperna (således "trialism" snarare än dualism). 

I termer av effektuerad enhet upphör vardandet och så även möjligheten att mäta (adjöss empiriker). Ur Guds perspektiv ÄR universum oändligt, som Bruno hävdade, eftersom Gud inte kan sätta en gräns för sig själv med mindre än Enheten då klyvs och blir till Två... (Jfr bloggens devis.) 

Men där Platon hävdade att Formerna ingick i en tidlös evig värld och där Jung flyttade in även själva Enhetens form, statisk och evig, i arketypvärlden, är det inte så för Bruno. Om jag förstått rätt.

*****

En av Brunos litterära gestalter säger:

Fracastoro: I deny this order, this disposition that the earth is surrounded and contained by water, water by air, air by fire, fire by the heaven. Because I say there is but one singular container that comprehendeth all. . .

Från bloggen Campo dei Fiori Cafe

Här tappar jag något av intresset för Brunos "spetsade" materiella monism - jag gillar ju de fyra (fem) elementen, om de så är lägre föreställningar i "drömvärlden"! 

*****

Intressant nog i skrivande stund en nymåne i sideriska Skyttens tecken, filosofins och det högre tänkandets tecken. Problemet är bara att dess härskare Jupiter, som därför disponerar över två oändligt viktiga symboler (Sol och Måne), ännu en kort tid står i den frigida materialismens tecken Stenbocken. Jupiter kallas sedan antiken "debil" i detta tecken. Det syns mig kunna bli en horribel filosofi då Jupiters disponent är den trångsynta Saturnus, materieprincipens signifikator!

Expansion, t.o.m. expansion i det oändliga (Jupiter) men "bara" av den materiella eller konkretistiska principen (Stenbocken/Saturnus)! Hur kan denna ögonblicksbild korreleras med att Bruno såg gudomlighet i materien (panpsykism)? Saturnus vittnar på himlen just nu om än mer Jord i sin placering i Jungfrun.

Söker vi Materiens (Saturnus) disponent (dvs, Jungfruns härskare), Merkurius, finner vi emellertid den i Skytten, och därmed disponerad av den "debila" Jupiter i Jordtecknet Stenbocken. 

Se rundgången och konflikten mellan Jord (materia) och Eld (ande/medvetande)! Bruno - bråkmakare gentemot Katolska kyrkan från unga år - hamnade verkligen på kant med sin tid då han sökte divinisera den fallna lägre verkligheten! 

Och t.o.m. med nu i detta ögonblick, då jag läser Bruno-bloggen (hittad för flera månader sedan, men då bara bokmärkt), skriker himlarna ut hur omöjligt hans projekt var! På min blogg Sideriska siktet återkommer jag ofta till oförenligheten mellan elementen Eld och Jord, händelsevis en störning som skulle kunna vara minsta gemensamma nämnare för de flesta av de feminister jag där studerat astrologiskt. 

Dock är det en smula pikant att det mest basala elementet Jord och det "noblaste", det som bäst låter det andliga lysa igenom om inte rent av betraktas som en metafor för det gudomliga, Eld, har förenats i Brunos lära och att de båda hålls för att vara samma sak!

Formerna består och det är materien som svarar upp med en cykel av gestaltning i den förbiflyktande tiden, inte det omvända! 

Brunos anti-auktoritära trots tycks här ha "kapats" och utnyttjats för den likaledes antipatriarkala feminismens sak. Ännu ett listigt försök av en bildad feministbloggare att förrädiskt pusha för en tänkare som förrädiskt vänt på den bästa tänkbara bilden för själens strävan att gå från klarhet till klarhet! :-)

***** 

Tillägg (30 min senare)

Detta är en uppenbarelsernas dag, för något längre in i bloggtexten kommer ett citat från Hamlet:

What a piece of work is a man, how noble in reason, how infinite in facultie, in form and moving how express and admirable, in action how like an angel . . . and yet to me. . . [and here is the Fall] . . . what is this quintessence of dust?

Hamlet, II.ii.

Varpå den kvinnliga feministbloggaren utpekar den inneboende självmotsägelsen att kalla Kvintessensen (det femte elementet, etern) för "stoft" (Jord) ! 

Som sagt i inläggets första del: Shakespeare-verkens författare tycks starkt påverkad av Brunos tankar, så till den milda grad att hela DAGENS stjärnhimmel fortfarande återklingar av det kniviga problemet om hur att få rätsida på frågan om förhållandet mellan himmel och värld... 

Är Tidens gång en illusion? Är det alltjämt samma problem som tuggas? Tuggas de från evighet till evighet? 


Tillägg 2 (några timmar senare)

Läsningen av bloggen återupptagen. Plötsligt är det annat ljud i skällan. En annan av Brunos karaktärer skiljer nu mellan materiella (tillfälliga) former och deras underliggande Former. Och går han med på deras evighet! Ja, då är vi ju tillbaka vid Platons lära igen. Det var bara själva kosmologin Bruno bråkade om.

Teofilo: Thus while form changes place and circumstance, it itself cannot possibly be annihilated, since spiritual substance is no less real than material. So only outer forms change and are destroyed, since they are not things, but are “of things”; they are not substance, but accidents and circumstances of substance.

Var finns Centrum?

Centrum finns ingenstans, sade Giordano Bruno. Universum är ändlöst. Det kostade honom livet.

Looking back today at the fray Bruno threw himself into, we might say that it wasn’t about earth, or scripture, at all. Earth and scripture were, in a way, only metaphors for “who was in charge” in the ultimate king-of-the-hill game played by patriarchal authorities intent on maintaining Man’s centricity – not earth’s.

Källa

Den utmärkta bloggen Campo dei Fiori Cafe, från vilken citatet hämtats, berättar historien om Bruno och hans indirekta inflytande på författaren till verk kända under författarnamnet Shakespeare.

Bloggaren, uppenbarligen en litteraturvetare i högsta divisionen, betygar sin tacksamhet för amerikanske doktorn Mendozas tyvärr utgångna bok från 1995 om Bruno. Jag kan bara instämma att den är intressant läsning som väl tecknar ett skede i västs historia på väg mot vår moderna kosmologi. Kan säkert hittas på antikvariat ute i världen någonstans.

Läs annars bloggen - utmärkt och djuplodande. Det gick små ilningar genom mig är jag högläste ett textstycke för mig själv och direkt insåg att danska kungliga slottet Elsinore i Hamlet är en engelsmans förvirrade hörselintryck av Helsingør!

Föga litterärt lagd i det här livet har jag aldrig läst någon av de berömda pjäserna - bara en bok om religiösa motiv i några av dem - och fick slå upp Elsinore för att se om det syftade på en stad eller ett slott.

Vad jag har läst är att Edward Vere, den 17e greven av Oxford, hade en nära släkting (systers make?) stationerad i en diplomatisk befattning i Danmark - och således var i position att få danskt stoff till eventuellt eget författande den vägen.

Jag hade också, från det jag hittade Mendozas bok först våren 2007, haft den intuitiva känslan att Oxford måste ha hört Bruno på plats i England, och detta är just vad åtminstone en person till i världen låter antyda - skaparen av bloggen här ovan.

Doubt that the stars are fire
Doubt that the sun doth move
Doubt truth to be a liar
But never doubt I love.

Hamlet II.ii.

Fristående fortsättning på inlägget.

Den antika sublunära sfären bevisad!

Aftonbladet 091113

Nja, men med lite fantasi kan man nu kanske bättre visualisera den antika idén om jorden inbäddad som gulan i ägget i den sublunära sfären.

Dess synliga markör månen har alltid associerats med Vattenelementet. I en äldre världsbild kunde man betrakta den sublunära sfären som jordens "atmosfär" och det var genom den här själen störtade ner i sitt "syndafall" sedan den separerat sig från den eviga stjärnhimmelen.

Den alltid lika finurlige ingenjören och metafysikern Arthur M. Young placerade vattnet över luften i sitt system och det störde mig en smula, som finner den antika serien Eld - Luft - Vatten - Jord logisk, med de två "positiva" över de två "negativa".

Men "lasagnevarvandet" av positivitet och negativitet är nästan än mer suggestivt och förklarar varför Young i sin "The Reflexive Universe" (1976) tilldelar principen Luft en modest funktion. Se den som vetenskapsmannens logiska tänkande kring plattmarkens (Jord) konkreta realiteter. (Ingenjör Young var själv född i ett Lufttecken.) Vattnet intar snarare en "psykisk" roll och Elden är, som i senantiken, det noblaste elementet. Hos Young motsvarar den fotonen eller ljuset - vårt sanna ursprung.

"Och Gud sade, 'Varde Ljus'."
(1a Mosebok)

En kosmologi hur fascinerande som helst.

Här är boken SvD glömde i sin genomgång av en sociologisk text som indikerar Guds återkomst i västcivilisationen (en annan kunde vara "God is not dead" av fysikprofessorn Amit Goswami från förra året). Författaren, Arthur M. Young har beskrivits på följande sätt:

According to Andrei Berezin of the Institute for Theoretical Problems in Moscow, Arthur Young's work "ranks alongside the achievements of the world's greatest thinkers." Young has not only laid the basis for a cosmology which accounts for freedom, action and control in the formulations of physics, but, while developing this remarkable body of work, has pointed out that science is disconnected from reality. Though it purports to deal with a real world, science is actually limited to an ideal one. Länk

Historiska och sociala faktorer i all ära, men sådant resonerande tassar förrädiskt runt den centrala frågan: den om Guds ontologiska status. Ska gudsförnekaren visa sig ha varit en irrationell dåre som inte korrekt förmådde läsa livets egna tecken? Var Västeuropa från Darwin och 1½ sekel framåt en black-out, oaktat många sällsamma framsteg? Var Laplace och positivismen det sämsta som kunde ha hänt oss? Är Gud i själva verket påvisbar, fast vi inte ser vilket material vi har mitt framför näsan?

Det är här vi som inte själva tillhör vetenskapens yttersta framkant måste lyssna på de stora andarna - sanna visionärer, till vilka är övertygad om att Arthur M. Young hör. När nämndes t.ex. fysikern Henry Stapp argument för "nedåtriktad kausalitet" - medvetandet agerar på den fysiska hjärnan - senast i en svensk artikel?

Svenskarna tänker och resonerar, vill det tyckas, utifrån obsoleta ståndpunkter eller stänger ute delar av den internationella diskursen. För denna konspiratoriska tanke, se tidigare inlägg (nytt fönster) om bl.a. Steven Pinkers oändligt senkomna svenska översättning av "The Blank Slate", boken som var fylld av argument mot svenskarnas favoritmyt, att "miljön gjorde mig sådan här". Man kan nästan tro att Sverige inte vill delta i den globala diskursen...

Ur "The Reflexive Universe":

[Newtonian] determinism, invented on the basis of a misunderstanding, and now known to be false in principle, has been made policy, and its adherents challenge others to disprove it. Robert Oppenheimer observed in 1956:

...the worst of all possible misunderstandings should occur if psychology should be influenced to model itself after a physics which is not there any more, which has been quite outdated.

Nonetheless, this has happened, and the pundits with the false dogma are making the most noise.

Så skulle en beskrivning kunna låta av den mer än 100 år svenska eftersläpet i tanke som gjort det möjligt för så genanta uttryck som Humanisternas ateism att väsnas från tid till annan i populärdebatten.

Men det här skrevs redan 1976, och Oppenheimer och kvantfysikerna författaren åberopar hade redan med sina fynd dömt ut materialistens mätbara, "empiriska" värld sedan årtionden. Varför har inget av detta nått svenska öron?

Är då våra ingenjörer inte världens bästa? Eller är det så att de bara är praktiker, förledda att gå SAAB:s¹ ärenden, att villigt konstruera finurliga mojänger men aldrig ställa några frågor, allra minst om den ingenjörsutbildning som uppenbarligen inte innehållit någon som helst problematisering av den egna verksamheten - även kallad vetenskapsfilosofi?

Författaren fortsätter:

We should not underrate the difficulty involved. The determinism of the 19th century made a deep impact on our thinking, not because it was materialistic, but because it gave sanction to the rational mind to take over the functions which should be performed by other faculties. I am saying that it is the rationality of determinism that makes it dangerous, usurping not only the intuition of the higher mind, but practical common sense.

Arthur M. Young - The Reflexive Universe (1976, s 25-6)

Författaren var själv ingen dålig ingenjör. Denne Arthur Young (1905-1995) var Bell-helikopterns uppfinnare. Efter att under 19 år ha löst de många parametrar och krux som den perfekt manövrerbara helikoptern innebar, ägnade han resten av sitt liv åt att studera vetenskapens historia och filosofera över en världsbild som gör alla kända faktorer rättvisa.

"The Reflexive Universe" är inte bara en fantastisk metafysisk alternativmodell av verkligheten, en kosmologi där ljuset är den syftande intelligenta minsta enhet (ljus eller fotonen = "a quantum of action" enligt Max Plancks banbrytande insikt). Boken ger därtill en utmärkt putsning av den elementära naturvetenskapliga kunskapsnivå de flesta av oss stannat på, som inte läste vidare i den riktningen.

Faktum är att förordet hyllar boken för att vara enastående i sin pedagogiska framställning av vetenskapliga principer som inte ens vetenskapsmän alltid är helt klara över. Jag kan bara instämma.

Jag lät avsiktligt den här boken vila nästan ett år efter inköp för att bygga upp en avdomnad känsla för naturvetenskapen via några andra författare, vilket kanske var bra. Men författaren är en underbar lärare, vilket många av de som kände honom har omvittnat (sök på nätet - på hans minnessajt finns också filmade föreläsningar).

Det här är andra "reklaminlägget" för den här boken, som har viss kultstatus i USA. Vid första omnämnandet kom genast någon präktig svensk kommentator och sökte förklena Arthur M. Young kredential. Med det bevisade han bara hur utanför Sverige befinner sig spännande diskssioner om verklighetens tänkbara beskaffenhet. Vi har kort och gott aldrig haft en filosof värd namnet här!

Hade boken varit välkänd i detta land, hade säkert medlemstillströmingen till Humanisterna avstannat vid några dussin olyckligt lottade själar i behov av en antiintellektuell, scientistisk dogmatik. Young nämner i boken särskilt problemet med scientismen.

PC Jersild, Björn Ulvaeus och andra affischnamn borde verkligen beställa hem den här från sajten/stiftelsen som förvaltar minnet av en stor vetenskapsmans tankar och reflektioner! Vi behöver inte ett ord till om att livet är meningslöst och saknar syfte (men att vi människor ska söka härda ut ändå i vår lilla "humanistiska ficka av existens").

Det finns mängder med tecken på att vi är delar av något betydligt mer förunderligt än vad den individcentrerade människan är generös nog att tillstå, och därtill är det bara ateistiska mörkermän som lurar oss att spilla tid på litteratur om "själviska gener" när det egentligen är DEN STORA BILDEN som är den intressanta att greppa, den som ger en färdriktning för våra liv.

Se t.ex. hur en formulerling från Young kanske omärkligt smög förbi under din radar då du läste citatet här ovan: han talade om att "rationalitet" brett ut sig och söker hantera områden i livet som en tidigare mänsklighet tillhörde "det högre medvetandet".

Högre medvetande, vad då? Ja i frågan uppenbarar sig svenskens fatala kunskapsluckor. En muslim t.ex., skulle direkt veta vad Arthur M. Young talade om. Islam förvaltade den grekiska vetenskapen och filosofin under Europas mörka århundraden, och när du idag hör en muslim lovprisa en människas rationalitet, är det inte den låga svenska pannans förnuft som avses, utan en betydligt mer komplex och djup intellektuell fakultet.

Muslimerna läste vid sidan av Profetens ord Platon med sådan hängivenhet att den noetiska begreppsvärlden idag tycks en självklarhet i den arabiska intellektuella kulturen. Den rationella människan är hon som äger ett stilla fäste i den begreppsliga världen. Hon står stadigt i sitt vara och reflekterar över vardandets villkor. En sann, vetenskaplig plattform.

Att följa flygkonstnären Arthur M. Youngs lektion i det sprängstoff den västerländska vetenskapen egentligen innehåller, är som att ta en "crash course" i konsten att gå från snusförnuftig svensk fattigbonde till kulturmänniska. Prova den här boken! Jag njuter just nu av varje sida.

_____

1. Varumärket SAAB används här naturligtvis figurativt, som symbol för det praktiska intellektets slutprodukter.