Min kamp

Aftonbladet spottar med energi ur sig artiklar om nyseparerade statsministerparet Reinfeldt. Rubrikerna för tankarna till veckopressen, och man ser tydligt hur tidningen numera ägs av kommersiella intressen med sympatierna till höger: privatism, ogillande av staten, ogillande av skatter, ogillande av allt som hämmar det ouppfostrade barnegots framfart.

AB 120309

"Så kämpade de i det tysta" - med att manipulera svenska folket att överge sina a-kassor samtidigt som de i sex års tid frös ersättningen till arbetslösa - Sverige har nu en fullt utvecklad underklass och det är precis vad arbetsgivarna bett om. Låglöneträsket som sprids över allt fler yrkesområden meden de rika blir allt rikare.

Så kämpade de med att befängt mena sig veta när sjukdom var övervunnen, inte genom läkarutlåtanden utan efter en räknenisses beräkningar om samhällskostnader! 

Så kämpade de med att i sin urbota korruption sälja ut statlig egendom till moderata vänner och bekanta till underpris, med sådan nit att Filippa med flera nu står polisanmäld för trolöshet mot huvudman. 

Den nya samhällssjukdom Sverige dragit på sig genom den statshatiska och själviska ideologi makarna Reinfeldt står för, den faktorn tycks experterna glömma när de nu talar om hur "politik sliter på äktenskap."

Det faller inte experterna in att det kan ha varit makarnas egen inneboende ondska som sakta förgiftade äktenskapet. Själviska människor, och människor som roffar åt sig och samtidigt monterar ner samhällets trygghetssystem, vet inte ens vad kärlek är. Sådana äktenskap måste istället bygga på lögner och spelade poser. 

Så enkelt är det, bästa relationsexperter. Det är inte synd om de här två, de är inga dygdemönster för lågutbildade tidningsläsare att leva sig in i. Tillsammans och nu var för sig är de det goda samhällets fiende nummer ett.

John Hinckley och narcissismen

I en notis meddelar DN att John Hinckley som försökte skjuta president Reagan på 1980-talet kan komma att friges. 

Då DN via sitt censurorgan Interaktiv Säkerhet svartlistat bloggen Sideriska siktet som "irrelevant" i förhållande till DN:s artikelinnehåll, räddas tidningens oskyldiga läsare från en fördjupad världsbild. Borgerlighetens problemformuleringsmonopol står åter ohotat.

För det är rimligen där skon klämmer. DN tvingas tillgripa odemokratiska metoder för att undanhålla läsarna tankeväckande psykologiska studier av t.ex. moderata politikers typiska mentalitet baserade på kvantitativ metod. Få hade väl kunnat ana att astrologin faktiskt gick att mäta och faktiskt visar varför dess lärosatser ser ut som de gör!

Naturligtvis är det upplevas obehagligt att den typiska moderatpolitikern uppvisar samma psykiska grundtyp som tyska nazister, och förvisso uppstår en "guilt by association". Men irrelevant? Kom igen! DN har avslöjat en plågsamt odemokratisk sida. Hur många andra bloggar har tidningen också svartlistat?

Så relevant är emellertid det här inlägget i förhållande till DN-notisen att jag också publicerar det på Ockulta ögat.

Födelsetimman för den mentalsjuke John Hinckleys horoskop bekräftar på ett fantastiskt sätt ett av Sideriska siktets mest svårgripbara astro-psykiska komplex: dissociationssyndromet, där känsla och attityd slirar mot det mentala luftslottsbygget med de mest skiftande resultat. 

Desinformation eller t.o.m. patologisk lögnaktighet (mytomani) är en troligen vanligare effekt än man kan tro, just för att "små vita lögner" är så accepterat i vår kultur. 

Till "dissociationen" hör t.ex. att presentera sin sak men utelämna viktiga aspekter av sakfrågan. Dock ska man inte räkna med att skickliga lobbyister har syndromet, för tankelapsusarna är ibland väl tydliga för att individen ska fungera väl inom reklam och pr. Men så usel är ibland reklamen att man kan tänka sig att en del kraftfulla dissociationssyndrom hittat in i branschen och man ska inte glömma att syndromet också förekommer bland individer som avsiktligt kan manipulera ord och de känslor orden väcker!

 

Om någon minns funderingarna kring Annie Lööf i samband med hennes tillträde som centerledare, var jag kritisk till horoskopets förmåga att definiera och korrekt dra gränser, trots att Saturnus stod "upphöjd" i Vågens tecken. Här kommer nu Hinckley, ett Saturnusvarv tidigare, och påminner om att inte ens planeter i härskarläge eller upphöjt läge är helt immuna från problem. 

Den är den verifierade födelsetiden (födelsecertifikat) för Hinckley som avslöjar att Saturnus intar horoskopets mäktigaste och viktigaste plats, det saturniska tionde huset för officiell persona (den profil man karvar ut i det sociala). 

Men hur stabil är basen för Gränsdragaren när dess disponent Venus opponerar sig från det minst allsidiga av alla tecken, den renodlade egocentriska ståndpunkten i Väduren?

AstroDatabank som har födelsetiden, gör ett utdrag ur Hinckleys sjukjournal:

"Dåligt omdöme, behov av egobekräftelse via medierna, isolerad från andra människor på alla utom den mest ytliga nivån, trots i skenet av en narcissistisk skada, vägran att ta ansvar för sina handlingar annat på ett svepande sätt, känslomässig flyktighet, tendens att ljuga, bristfällig empati för andra, uppfattar sig ha (högre) privilegier."

De flesta av de här problemen kan helt klart återföras till den extremism i tankelivet som egocentrisk Eld i Väduren förorsakar Saturnus begreppsskapande verksamhet i Luften, i Vågen.

Men den här oppositionen är bara en del av problemhärvan och det är remarkabelt att en man som tillbringat årtionden på mentalsjukhus har det mentala tecknet Tvillingarna så välfyllt och dessutom i det onda sjätte huset för hälsofrågor. Luftelementet visar i det här fallet direkt vari hälsoproblemen består!

Men en tredje och, tror jag, avgörande anledning till att mannen saknat all verklighetskontakt och likt den diktatoriska Saturnus i på "världens topp" (tionde huset) trott sig stå över alla andra, ligger i formangivarens angrepp på uppblåsta Jupiter som i sig kallas upphöjd i Vattentecknet Kräftan. 

Här, således, är horoskopets enda men förödande förekomst av dissociationssyndromet i följdordningen: Luftens mentala konstruktioner påverkar det extremt fantasiskapande Vattenelementet. Och denna uppblåsta privata (Kräftan) fantasi riktar sig mot första huset, dvs. det personliga jaget. Också detta en signal om narcissism! 

Det är så många tekniska problem med den här himmelen att ingen kan bli förvånad att finna verklighetens facit i en mycket sjuk människa. Illgärningsmännen Mars lyckas visserligen kasta sin olycksaliga blick mot två Jordtecken, men det betyder inte att tankelivet blir friskare. Horoskopets helhetskänsla måste leda vid tolkningen och Saturnus/Jupiter-aspekten (dissociation) samt Saturnus/Venus-aspekten (egocentrisk inbilskhet om den egna överheten) dominerar totalt i de prominenta hörnhusen. 

Vad Mars attacker här tycks göra är att söka sätt att konkretisera eller materialisera de störda mentala föreställningarna - varav mordförsöket. Det är notabelt att Mars från hälso- och fiendehuset också attackerar två horoskoppunkter som direkt pekar tillbaka på Hinckley själv: hans psyke (Månen i Jungfrun - överbetoningen på kriminalitet med denna typ av psyke håller i sig, här är ännu ett fall), samt själva hans fysiska person (Stenbocksascendenten). 

Ja, Stenbocken som fysisk kropp och personlig roll drabbas ju också av Saturnus alla problem där den föreställer sig vara världens mäktigaste (tionde huset), men det är väl redan uppenbart.

Ett nära nog hopplöst horoskop som verkligen sätter igång tankarna om predestination och om våra födelser är bestämda utifrån vårt förflutna. Hade Hinckley en sådan räcka dåligt levda liv att detta födelsehoroskop så att säga säger, "Här är ditt eviga liv, så här långt"?

Låt oss förstå något om patraskets sort

"Filosofer har svårare att få jobb än ingenjörer, konstaterar Svenskt Näringsliv som vill att studiemedlens bidragsdel ska sänkas..."

SvD, DN, AB

Läsaren HELL på DN: 

Jag tror Svenskt Näringsliv skulle bli väldigt förvånade om de kollade upp vad som faktiskt ingick i etiketten "humaniora". Ett exempel från Lund som ligger under humaniora: http://www.lucs.lu.se/Research/

Låt oss direkt konstatera att Svenskt Näringsliv och deras medlemmar alla är personer, juridiska eller köttsliga, vilka förkroppsligar den mytologiska Satans välde på jorden genom deras ensidiga dyrkan av Penningen. 

Denna tillbedjan sker inom ett tankesystem som fråntagit människan hennes värdighet och reducerat henne till en produktions- och konsumtionsenhet. Till en gnagare i ett ekorrhjul. 

Detta scenario är uttrycket för en världsbild, en modell, men är naturligtvis inte verkligheten själv. Människan lever genom sitt språkliga gränssnitt. För att bäst kunna bedöma vilka modeller som representerar verklighetens förhållanden krävs dock ett "tänkande utanför lådan", en odogmatisk förmåga att intellektuellt bearbeta rådata. Här kommer de för det marknadsstyrda samhället "olönsamma" filosoferna in.

Naturligtvis är filosoferna livsfarliga! De lär gnagarna att upptäcka vad de har kommit att bli, intet ont anande och uppmuntrade av Svenskt näringsliv i rollen av reklambyrå att göda sina begär.

Judisk filosofi påminner om att människans två dispositioner, roten till gott och roten till ont, båda är nödvändiga - vi upplever trots allt världen som ett fenomen och behöver kontraster för att alls varsebli (och kanhända också förstå) något.

Problemet uppstår bara när den naturligt givna roten till ont (yetzer ha-ra) stimuleras ytterligare. Detta är vad också det sanna västerlandets portalfigur Platon kallade att falla ner till den lägre, irrationella själshalvan - begärsnaturen! Där går siktet nästan omgående förlorat på de eviga värdena, och t.o.m. så enkla (och kostnadsfria) ting som människans förmåga att tänka självständigt, utan försök till mental manipulation från Svenskt Näringsliv.

Dessa eviga värden förnekar för övrigt Svensk Näringsliv i rollen som den naturalistiska (ateistiska) mainstream-vetenskapen! Att tala om själens oförytterliga integritet och livskvalitet är inte populärt på en arena vissa söker definiera i enbart ekonomiska termer!

Vad framgår av dessa lösa tankar? Jo, att Satan - i rollen av Svenskt Näringsliv - styr hela den moderna västerlänningens tankemönster och därmed halvexistens.

Bra funderingar på Lasses blogg om den västerländska individualitetens vagga Grekland och dess värdefullaste tanke, den att ett initierat folk tillsammans styr sin framtid (demokrati): 

http://fotolasse.se/index.php/samhalle/demokratin-dog-dar-den-foddes.htm

Appendix - tagning två.

Ur brevkorrespondens på morgonen, i vilken jag modifierar den livsfarliga idén om demokrati som i Sveriges fall omedelbart skulle leda till att t.ex. alla konstformer utraderades (minns pöbeln i samband med en eller annan konstskandal de senaste åren). Platon har alltjämt sista ordet i frågan om det goda men svårgenomförbara samhället - men inte omöjligt svårgenomförbart:

Se bara Svenskt Näringslivs närmast tragiskt korkade utspel idag om att filosofer har svårt att få jobb och att för Penningens skull (Mammon) Sverige bör försvåra "lyxstudier" på högskolor.

Jag har länge sett detta komma: det fullständiga vansinnet i ett land som valde att tänka i siffror istället för direkt genom sin intelligens.

Minns Platon: Han höll siffrornas värld för att vara en lägre realitet, blott ett representationsskikt av en högre verklighet där de riktiga styrande principerna existerar.

Det var filosofernas (humanisternas/humanioras) uppgift att hålla sikte på de eviga principerna och meddela dem ner till politikerna för implementation i samhället.

Lägst ner på rangskalan hittade man handelsmän och bönder - våra dagars "Marknaden". Det är samma Marknad vars lydiga springpojke Reinfeldt är, och som överhuvudtaget inte bryr sig om humaniora läggs ner. Bara pengar gäller nere på patraskets nivå.

Vi talar om en kamp inom den västerländska kulturen mellan de intelligentaste och de mest korkade. Jag har (snart) astrologiskt svart på vitt att Reinfeldt & Nya Moderaterna (åtminstone ledarskiktet) alla har katastrofhoroskop ur den antika världsbildens syn på vad som konstituerar intelligens respektive dumhet! (Ska samla ihop några fler namn bara, och sedan redovisa på bloggen.)

"Gatsmarta repliker" och logiskt baserad retorik utgör t.ex. inte intelligens i den äldre meningen. Intelligens var något mer "mystiskt", en slags förmåga att se tillräckligt många faktorer samtidigt och genom denna simultana kompositbild förnimma vad kineserna kallade Tao eller Vägen.

Denna "väg" hade en avsevärd moralisk komponent och det är ekot av denna Intelligens som än idag får gemene man (hur privatistisk, materialistisk eller intellektuellt loj han än är) att t.ex. förakta människor som tar ut ockerpriser på varor eller förfaller till en fundamentalistisk hållning.

(Varje politiker som talar om sin linje som "den enda" avslöjar sig tillhöra det korkade men tyvärr talrika bottenskrapet i ett samhälle. Med bildningsidealet återinrättat kan vi motse början på en ny högkultur på jorden istället för det infama lågvattenmärke som Svenskt Näringsliv söker sprida genom sin fördummande konsumism.)

*****

Utspelet från Svenskt Näringsliv kommer oerhört nära i tiden några tidigare inlägg på mina båda bloggar, bland annat det om hur Svenskt Näringsliv "bäddat in" en megafon i sitt organ SvD. 

Se även En falsk fan, där det fortgående studiet av horoskopet för fenomenet Reinfeldt uppdagade en intressant "evighetsslinga" som visar djupet av hans monetära fixering. Klistrade (bundna) i det omedvetna kan skönjas attityder till rika och fattiga vilka bidrar till förståelsen av den vidriga människosyn som då och då glimtar fram trots moderatledarens försök att ompaketera den i termer av nationalekonomiskt förnuft.

"Mismatch" - så här illa är det

Det här inlägget fick ny aktualitet av Isobel Hadley-Kamptz utmärkta finger på den svenska åldersrasismen i Expressen. Välkommen till 35plus-klubben Isobel, frukten av ett Sverige med alldeles för mycket sifferfixerade ingenjörstyper! Som jag argumenterar här har sjukan smittat ner alla.

*****

"I nuläget karaktäriseras svensk arbetsmarknad av en oförmåga att matcha lediga jobb med arbetssökande som har rätt kompetens." 

Amen till det! Uttalandet kommer från Håkan Juholt och Ylva Johansson när de i DN redovisar sitt alternativ till Regeringen Reinfeldts kapitala misslyckande med arbetsmarkanden. (Expr: Så får vi stopp på förnedringen)

Artikeln kommer bara ett dygn efter att jag, långtidsarbetslös akademiker, för fösta gången fått nog (tänk en urvattnad version Michael Douglas i "Falling Down") och börjat bifoga en extra text med mina platsansökningar. 

Naturligtvis ökar inte bilagan mina jobbchanser eftersom den berättar sanningen för dessa arma 30-åriga flickor som utbildat sig inom det som numera kallas "Human Resource". 

Av någon anledning är inte ordet "rekrytering" attraktivt längre. Men "humanresurser" funkar - individen som en utbytbar stapelvara tillhandahållen av en bransch som specialiserat sig i hela "pooler" av människor som kastas hit och dit mellan korta uppdrag.

Det är ju marknadskapitalismens enda honnörsord, vinstmaximering och strategier för att undvika en enda onödig lönetimma, som ligger bakom stora delar av den nya skitkultur som vuxit fram. Ett människofientligt krypande inför Mammon!

HR-folket jobbar säkert efter bästa förmåga, dvs. med en drös föreställningar om ideala ideala människan, ren svensk förstås försåvitt inte annat angivits, och typ 35 år gammal. Deras arbetsredskap är datorunderstödd, torftig aritmetik istället för människokännedom, förmågan till textanalys och kreativ visualisering (förmågan att 3D-modellera ansökanden i den egna intelligensen).

Ja, så kunde jag förstås inte uttrycka mig, det är en alltför abstrakt tankenivå för rekryterare som jobbar med mindre än chefstillsättningar. Så det blev istället det här:

Varför en systemarkitekt i rollen som arkivarie?

Du har säkert noterat hur visst i denna cv indikerar en långt högre kapacitet än vad som krävs för förvaltningsarbete utifrån givna riktlinjer?

Då är den här ansökan kanske redan halvt bortsorterad som en udda mismatch. Ja, till och med fast du naturligtvis inte tillhör den åldersdiskriminerande HR-typen som agerar efter oskrivna påbud om att idealsökanden är en 35-åring plus-minus några år.

Låt mig då säga, i försöket att rädda mig kvar i högen av högintressanta personer: Jag, som för bara tio år sedan befann mig i den glödheta branschen IT för webben på ett trendigt kontor i hjärtat av city, jag har under några år häpet noterat arbetsmarknadens kantring. Min kontaktperson på AF/Kultur bekräftar att ingen på 50 längre ens kommer till anställningsintervju längre.

Vad pågår i HR-ledet?? Vem byggde in sorteringsmallen "35 plusminus 5" i datoralgoritmerna? Jag erkänner min skuld. Jag, datateknikern, har gjort dig mer bakbunden i din roll än du var för, säg, tio år sedan!

Jag gav dig datorunderstödet som "avlastat" din intelligens. Jag bidrog till den effektiviseringshysteri som går hand i hand med datorkapaciteten – det ges inte längre tid att lägga någon längre stund på var ansökning. Jag har reducerat dig till en enklare papperssorterare!

(Hur illa en människa som praktiserar "power reading" egentligen tillägnar sig text, det kommer säkert morgondagens psykologer att larma om.)

Detta, om något, skulle vara skälet att sortera bort min ansökan: här är en av de skyldiga till den datorunderstödda fördumningen av rekryteringsbranschen!

Om du som läst ända hit nu har vaknat upp inför den bisarra sållningsmekanism du är en del av (du kanske redan var medveten om missförhållandena), då kanske jag – i vanliga fall en rolig och social man med viss pojkaktig busighet – har en god chans på vikariatet! Att jag klarar sysslorna med ena handen bakbunden, behöver inte ens sägas.

Så titta gärna en gång till på brevet och visualisera en smart och kapabel person, garanterat en social tillgång på varje arbetsplats. Jag är "enkel" i levande livet men när jag skriver (eller programmerar) förvandlas jag till en laserskarp tänkare.


(Jag har tidigare i ansökan beskrivit mig som generalist, med akademisk examen i humanistiska ämnen och så pass driven som självlärd datornörd att jag för tio år sedan jobbade med systemdesign åt globala varumärken.)

Oppositionen kan inför sitt maktövertagande vid nästa val, ta det här öppna brevet till rekryteringsbranschen som ett underlag för en undersökning om var propparna egentligen sitter på arbetsmarknaden. 

Det är en gyllene sanning (eller åtminstone gammal filosofisk) att ingen människa kan uppfatta det hon inte redan har i sig. Hur kritisk blir då inte den här anonyma rollen som personalrekryterare! Vilka kvalifikationer har dessa människor? Vilka är de dolda förhållningsorder de arbetar från men som oftast inte syns i platsannonserna? 

Förstår de ens ordet "transponera" när jag i ansökan ber dem transponera systemutvecklarens kompetenser till t.ex. ett webbredaktionellt uppdrag? (Ja, jag har även jobbat med text tidigare.)

Jag är rädd att det här landet saknar kompetens i själva det led som bedömer andras kompetens! Här sållas med största sannolikhet ansökningar utifrån ytliga kriterier som huruvida ansökanden beter sig som en duktig dresserad papegoja. Formulerar rekryteraren annonsen med "många bollar i luften" (suck!), då förväntas ansökanden använda exakt samma terminologi.[1]

"Call and response"  som det kallas när slavarna på plantagerna sjöng en sång mellan sig för att hålla föreställningen vid liv.

______

1. Notera förödelsen: Jag talar bara formspråket! I strukturhysteriska Sverige tycks ingen kunna läsa mellan raderna och översätta i inre visualisering.
   
   Med risk att framstå som misogyn skulle jag vilja likna unga kvinnliga rekryterare vid mammor som lallar med sina spädbarn. De förväntar sig att höra svar på exakt de krokar de lagt ut i sina inte sällan barnsligt formulerade platsannonser. Modern hör i det läget inte om minstingen svarar på ett avklarnat, "brådmoget" sätt!
   
   Se vidare den kinesiska filosofin om kommunikation, fågelmödrar och deraras ungar - kapitel 61 i den konfucianska klassikern Jijing (Förvandlingarnas bok).

Alkemisk psykologi

Neojungianen James Hillmans "samlade verk" (föredrag, essäer som försvunnit ur trycket, etc) fortsätter rulla ut i långsam takt. 

Volymen om stadsplaneringens psykologi ("City & Soul") var väl repetitiv, dess 400 sidor hade kunnat halveras till en slimmad volym lik "Animal Presences" som i sin tur också repeterade några teman. 

Bäst hittills är helt klart "Senex & Puer" och "Mythic Figures". Jag brydde mig inte ens om att köpa volym 1, en tunn introduktion till arketypisk psykologi som bättre kan fås via t.ex. den klassiska "Re-Visioning Psychology".

Hillman är Carl-Gustav Jungs arketyplära återkopplad till den nyplatonism där den hör hemma! Det tog ett tag att förstå hur subtilt han adapterat platonismens Själ till sina psykologiska resonemang. Hillman är fantastisk läsning för den filosofiskt intresserade.

2010 års "Alchemical Psychology" lovar en återkomst till god form efter den bitvis svaga boken om djur. Över 300 sidor och suggestiva kapitelrubriker:

1. The Therapeutic Value of Alchemical Language
   - A Heated Introduction
2. Rudiments
3. The Suffering of Salt
4. The Seduction of Black
5. Alchemical Blue and the Unio Mentalis
6. Silver and the White Earth
7. The Yellowing of the Work
8. Concerning the Stone: Alchemical Images of the Goal
9. The Imagination of Air and the Collapse of Alchemy
10. The Azure Vault: Caelum as Experience

Jag vet föga om alkemin, men Hillman har ett sätt att skriva så att man rätt omgående deltar i ämnet. Två kapitel om "det blå" kanske förklarar bokryggarna i den här serien och tilltalar förstås undertecknad med båda Ljusen i det supralunära Luftelementet!

Serien om tio eller elva planerade volymer är vacker på hyllan. Först tyckte jag de såg ut som Konsums blåvita ekonomivaror från förr, men mannen Hillman - född i transparenta Fiskarnas tecken (siderisk zodiak) - har säkert haft en hand med i den här, som jag mer och mer upplever det, sobra och tidlösa designen. Jag gillar dem bättre och bättre och börjar ångra att jag hoppade över volym ett som nu inte längre går att hitta inbunden. 

Den som lider brist på kamera och bara har en uråldrig windows98-scanner kopplad med obsolet mjukvara som skapar hemska gula ränder på varannan bild, är därför inte helt ställd! Det blev ett riktigt bra resultat av att luta boken i scannern, göra den dubbla scanningen för att komma förbi den första, missfärgade bilden och sen putsa lätt i bildprogram. (Bilden 900px hög vid klick)

Har vi en patologisk statsminister?

Personangreppen haglar inför valet, hör jag på morgonradion. Nå, det finns en skala i allt. Från billiga poäng till utvecklade resonemang. Följande inlägg fungerar eventuellt bara för dem som haft tillfälle att själva se hur Platons Former ynglar av sig i multipla instantieringar och då inte bara formpressade plastmuggar på löpande bandet utan även som levande människor.

Vi har alla en mängd dubbelgångare utspridda över jordklotet och som vi troligen aldrig kommer att möta. Mig hände det en gång på 80-talet i Bromma utanför Stockholm när jag klev på en buss. Chauffören var en absolut identisk kopia av mig själv fast iförd en fånig mustasch.

Jag saknar ord för det ögonblick när våra blickar nuddade och tid och rum utsläcktes. Som när materia kvittas mot antimateria! Nej tack, inga fler sådana möten i livet - det var bara skrämmande! Men efter denna handgripliga demonstration från Livet själv vet jag att ego inte är den korrekta punkten att bygga identitet från. (Se vidare filmen "Veronicas dubbelliv" för en gåtfull handling som tycks bygga på idén om dubbelgångare.)

Jag återkommer strax till ämnet dupletter.

*****

Aftonbladet ställer angelägna frågor: "Förra sommaren stod Fredrik Reinfeldt i Almedalen och försökte låta som en stor europeisk statsman. ....[V]i behöver rannsaka vår egen historia, mässade statsministern och han har naturligtvis rätt. EU är i grund och botten ett fredsprojekt."

Skribenten överblickar Hitler-Tysklands och våra senaste mobbningsoffer, romerna och deras utsatta ställning i Europa och fortsätter: "Statsministern har varit ovillig att ta upp utvisningarna med Nicholas Sarkozy ... och när hans EU-minister Birgitta Ohlsson lyfte frågan om möjliga sanktioner mot Frankrike avfärdade Reinfeldt henne brutalt."

Faktum är att jag långt innan romerna och den otillständiga Tobias Billströms unkna karaktär hamnade i fokus öppnade för att Reinfeldt fruktar svaghet pga någon egen neurotisk läggning.

Han är dock född i Kräftans tecken, symbol för naturens slutna, protektionistiska instinkt vilken var minsta gemensamma nämnare i den astrologiska genomgången av kända politiker och läkare som drev igenom det svenska rashygiensprojektet under 1900-talet. På Sideriska siktet har även i övrigt Vattenelementet visat sig tendera till patologiska tillstånd, icke sällan maskerade bakom rationaliseringar.

Det astrologiska inlägget om Reinfeldt är mer aktuellt nu än någonsin, och jag skulle här vilja vinkla frågan om de reella kvaliteterna hos vår "stora europeiska statsman" på ett annat sätt.

Till stöd återanvänder jag nysslidna söndags bild på SvD:s förstasida, en fullständig obetalbar illustration av dårarnas vaktparad där speciellt statsministern själv fångats i ett psykologiskt tillstånd jag ska orda lite mer om.

(Bildinnehållet något hopträngt)

Ledaren för det här tåget jönsar har, om rätt klockslag sipprat ut i det offentliga, fullständigt sågats av den tretusenåriga kinesiska visheten som nedlagts i den konfucianska klassikern YI CHING. 

Han rubriceras enligt det kinesiska system för karaktärsstudium, HO LO LI SHU, som en YÜ, ett tecken med flera schatteringar. I just detta läge tecknas en obalanserad entusiast, en individ renons på sanna ledaregenskaper (enligt den tidens mått mätt - och då var ledarna verkligen ledare!). 

Tvärtom, den "kroniskt sjuka" individens svårmod kan möjligen skingras om en shaman får driva ut djävlarna som äter på hans själ!

Och denna svårt störda karaktär står alltså högt i förtroende hos svensken vid mätningar. Säger det något om det här landets intellektuella och psykologiska medvetenhet?

Jag råkar ha en före detta vän född under samma omen och så snarlik till utseende och sätt att höja ögonbrynen i kontrollerad, spelad förvåning att det är nästan skrämmande. Även övriga kroppsspråket är snarlikt - särskilt handgester. En ren mytoman började jag inse med åren, en människa som lever en total livslögn, men ändå inte utan goda kvaliteter ... de få gånger han kände sig helt trygg i omgivningen.

Ångesten hos denna person var emellertid så extrem att han byggt upp en slags sekundär personlighet han iklädde sig inför varje socialt sammanhang. Mer än en gång fick jag i skymundan frågan om min polare "var verklig". Jag hade genom åren accepterat bekantens dubbelnatur och silade av vana bort vissa orimligheter. "Se mig i mitt friska öga." Men andra såg det dåliga rollspelet [1] och förundrades.

På fotot ovan syns hans "look-alike" Reinfeldt i ett lättare stadium av självhypnos, just den faktor psykopater tillgriper för involvera sig med och tro på sin "yttre roll" - nödvändigt för att övertyga andra. För titta noga: dummerjönsarnas ledare tittar inte på något annat än en distant fantasiföreställning inuti vilken han själv är den trovärdige ledaren. Det här är ingen stor europeisk statsman, det är en flicka som spelar ett skådespel framför spegeln på flickrummet.

*****

Man ska inte avfärda antikens kulturer när de talade om demonbesatthet. Idag kallar vi det kanhända bara för indoktrinering eller självindoktrinering, men det är likväl aktivt verksamma slöjor, parasiterande åsiktsmoln och föreställningsvärldar, som förmörkar direktkontakten till den inre anden.

Utan denna inre ande är människorna inte intelligenta, bara på sin höjd klipska och kapabla att tala med kluven tunga eller, som antytt, att gå in i en lättare trance så att de faktiskt själva tror på det de säger. Det var t.ex. den tekniken Adolf Hitler behärskade, och varje gång jag hör en i regeringen tala om "Arbetslinjen" hör jag istället nazismens djävulska dubbelmening, "Arbeit macht frei".  

"Den som inte arbetar ska heller inte äta", lurar bakom Reinfeldts återhållna minspel. Ren ondska med andra ord, ren vilja att klyva ett samhälle itu. Härska genom att söndra sades det om gamla tyranner, och här har vi reinkarnationen av en sådan - en själ som ännu inte lärt sig om sitt förflutna.

Att arbete inte är livets mening, har det aldrig rått någon tvekan om, och då och då påminns den kultur- och historielösa svensken i debattartiklar om hur lågt i kurs arbete stod under västerlandets äldre tid. Under tiden före materialismen, då människan ännu tänkte högre och klarare, var livets mening var att förstå livet och gradvis rena själen att t.o.m. höja sig över livet!

Inte ens den goda slaven, illustrerad av Epiktetos, förnekades möjligheten att välja den noblare livsvägen. Meritokrati har betydligt mer som talar för sig än demokrati, vars baksida tydligt illustreras via svenska opinionsmätningar nära inpå valet.

Detta folk av idel medelklass med viss förmåga att konsumera meningslösheter, söker ängsligt identifiera sig rovkapitalistiska svin - som de som drog HQ Bank i botten - hellre än de utsatta, romer eller cancersjuka. Stockholmssyndromet. Och om Djävulen ser ut som en vinnare, vem väljer då inte hellre kortsiktiga vinster fastän det kostar själen?

Vilket rent av motbjudande egennyttigt folk svenskarna har blivit sedan 80-talet och framåt, så själviskt och dömt till reningens eldar i underjorden när den dagen kommer.


Tillägg 100909

Bloggen tar det som en bekräftelse av sin analys att dagens Etta på Aftonbladet innehåller följande rubrik:

:-)


_____ 

1. Solen/Mars i Vatten, Fiskarna. Merkurius i tät konjunktion med Saturnus i Lufttecknet Vattumannen - konstruerad eller "mallad" kommunikation. Jupiter stigande i öster i Lufttecknet Tvillingarna för en vilja till framgång via "kluvenhet" eller mångsidighet. Månen i Lufttecknet Vågen.
   
   Uppenbarligen ett extremt fall av "luftslottsbyggande". Och missa inte det potentiella problemet med en himmel dominerad av Vatten och Luft - fantasi och fakta! Mannen var tydligt mytomanisk.

Apperception

Har stött på ordet "apperception" i filosofisk litteratur och slarvat förbi det eftersom ordbilden (förutom förstavelsen) tycktes förklara uttrycket gott nog.

Men det går alltid att tajta till sin läsförståelse, och via Wikipedia (engelska) upptäckte jag vilken perfekt illustration av astrologins Sol och Måne ordet representerar i Immanuel Kants filosofi:

Kant skilde transcendental apperception från empirisk apperception. Den förstnämnda är "det rena, ursprungliga, oföränderliga medvetandet som är upplevelsens nödvändiga villkor och den yttersta grunden för upplevelsens unitiva karaktär". Den senare är "medvetandet hos det konkreta, faktiska självet med dess föränderliga tillstånd", det så kallade "inre sinnet".

källa

Där ser man! Med "inre sinne" trodde jag mig ha myntat ett originellt begrepp för Månens funktion i den psykologi som astrologin - utöver allt annat - också är. 

Och Månens funktion i horoskopet matchar därför eminent den rent psykologiska innebörden hos ordet apperception. Engelska Wikipedia igen:

Den process genom vilken ny erfarenhet assimileras till och omformas av bottensatsen av en individs tidigare erfarenheter och bildar en ny helhet. Kort sagt, [apperception] är att uppfatta nya tilldragelser i relation till gångna upplevelser.

Svenska Nationalencyklopedins "teaser" (frestare) på nätet är i jämförelsen rejält otydlig, om än inte helt desinformativ:

apperception, process genom vilken bl.a. tankar och föreställningar som finns i själslivet bringas till en fullt medveten och klar uppfattning. 

källa

Solen är förstås andesjälen, eller jiva-atman som den kallas i indisk filosofi.

Notabelt här är att astrologin används som tolkningsram på flera ontologiska nivåer samtidigt. Alla människor med en introspektiv förmåga kan varsebli sin "Måne" - sitt inre sinne - i processen av sammanfogande av inkommande sinnesdata med lagrade tidigare erfarenheter. Den här typen av individ kan hejda sig när psyket begått misstag, som då en repstump i skum belysning förvandlas till en farlig orm till följd av den bottensats som redan finns i själen. 

Den här självkorrektionen kan i vissa fall av nymåne (Solen bränner eller osynliggör Månen) vara försvagad, så att individens aktiva Sol kör på som ett blindstyre "omedveten" om den speglande Månen. I extrema fall är en solärt driven individ just driven - tvångsmässig i tänkande eller agerande. Astrologin har förstås många andra sätt att beskriva sviktande kognition - Vatten- och Luftelementet i påfallande störning är en av flera indikationer på en knagglig "mind-map".

Givet världens allmäntillstånd tycks bara ett fåtal människor vara medvetna om Solen som annat en extern ljuskälla som upplyser den värld där människan arbetar "i sitt anletes svett" från dag till dag. Eller Solen som signifikator som imposanta individer, ledare eller idoler. 

Solens innebörd som 100% Intelligens, som den egna inre gudomligheten, upplevs i allmänhet inte i en kultur som förklarat att något sådant inte existerar! Folk lever i en degenererad självbild, världen har gjort dem till enbart lort och de har köpt det budskapet.

En kort upplevelse jag hade just vid uppvaknandet för någon vecka sedan kan misstänkas ha föregripit och lett fram till den här utvikningen om apperception.

Kreativ rusch för 40.000 år sedan

Den här nyheten ger lite perspektivsvindel. Man tenderar ju att förställa sig förfäderna som närmast medvetslösa zombies, utan förmåga att flytta psyket bortom det subjektivistiska ego-perspektiv som dagens mänsklighet ännu slavar under. Men, nej då. Kanske var folk fullfjädrade ut ur kroppen-resenärer på den tiden!

The Lascaux caves, in the Dordogne region of France: There you can see a painting of a red cow with a black head high on one of the walls. Up close the cow appears to be stretched from head to toe, but when viewed from the ground the cow regains normal proportions. This technique, known as anamorphosis, is highly advanced, and suggests the painter was considering his audience as he painted the cow.

New Scientist

"Proto-syntax" i apors språk

Den här vetenskapsnyheten är kul - forskare har kartlagt hur en art apor som behärskar sex läten kan kombinera dessa på olika sätt i serier om 25 eller fler och därmed kommunicera tämligen exakt sådana förhållanden som rör de närmast sörjande. "Tiger kommer!" "Nyliberal/socialist i sikte!"

Det hela påminner inte så lite om den nivå västerlänningen fallit till i dessa tider av one-liners och orkeslöst kvittrande via de nya sociala medierna! Språkvärldar så trånga att det är frågan om vi längre kan dra någon avgörande skiljelinje mellan djur och människa. Faktiskt verkar de här aporna mer avancerade i sin kommunikation än vissa människor jag mött, särskilt de som erfar via politiska teckensystem.

Håller naturen på att - genom människans egna uppfinningar - devolvera arten tillbaka till en mer basal, naturnära typ? Den brainy vite mannen skadade kanske världen mer än han hjälpte den, och naturen reagerar genom att driva fram en regression. Som taoisterna i Kina sade för 2.300 år sedan: Fyll buken din och töm skallen på innehåll.

*****

På samma vetenskapssajt läser jag också om "blazarer" - svarta hål som, samtidigt som de suger i sig materia, spyr ut strålning. (Sist jag hörde något var svarta hål något som ingenting kunde slinka ut ur.)

Vetenskapsmännens språk när de inte ännu inte förstår ett dyft, är att fenomenet "inte är väl förstått". Snygg omskrivning som avslöjar på vilka höga hästar en del människor och hela grenar av det mänskliga projektet satt sig.

:-)

Att skria högt och lågt

Tydor gavs förr av fåglar på gren, fåglar i flykt. Fågeln själv är ju i många traditioner en symbol för människans själ och därmed är dess funktion som bärare av omen eller varsel given. Detta avslöjas redan i ett gammalt ord för fågelläte, fågelns skriande.

Se speciellt Wikipedia-stycket "Method of Scrying" - med min ringa erfarenhet av sanna (eller åtminstone subjektivt meningsfulla) varsel är det som där sägs om "feedback-loopen" fullständigt korrekt! Texten måste vara skriven av en som bemästrat konsten i kraft av ett fullständigt spegelblankt (receptivt) inre sinne. I astrologin betecknar Månen det inre sinnet där impulser från de fem yttre sinnena matchas med själens djupa kopplingar till Verklighetens värld, arketypernas värld.

Den psykiskt störda människan, till exempel paranoikern, kopplar fel stimuli med fel arketyper pga sin smutsiga och svagseende själ (beslöjad måne). Materialistens spegelyta är så smutsad att den alls inget ser inåt, mot bildvärlden.

Vår själ är karmiskt betingad, den är den ryggsäck Dåren i Tarotkortleken bär med sig från liv till liv och vars innehåll sakta byts ut. Kalla själen för vårt korttidsminne (om än oändligt mycket mer omfångsrik än den enskilda hjärnans korttidsminne).

*****

Det zoroastriska bildmotivet med själsliga konnotationer hittade jag på ett franskt (engelskspråkigt) forum som verkar innehålla djupt symbolgrävande individer. Mycket spännande saker bara på den här sidan, men varning för vissa där det är klar "fringe"-varning. Att dubbelexponera hebreiska bokstäver på (knappt) triangulära slott är inget annat än själens "psykopatologiserande" på väg mot förståelse i någon för den individen viktig problemställning:


http://psychophysical.free.fr/viewtopic.php?t=824&start=7

(Hur är det? Flyttas sidnumreringen på fora vartefter senare tillägg tillkommer? Då kan den här länken i sinom tid komma att peka fel.)

På forat möter jag ännu en röst ute i världen (Kristin) med en åsikt som stämmer med min nattliga dröm där jag själv var ett UFO, uppenbarligen är dessa djupa själsliga upplevelser. Texten till bilden ovan lyder:

In some esoteric texts, the bird which carries Zoroaster is actually understood to reference his 'merkaba' or 'lightbody', which carries the enlightened soul effortlessly across the boundaries of time/space and on into the Beyond...

Again, this image highlights the theme of psychophysical resurrection, as we've often discussed on the forum in many contexts. The merkaba has been linked here on the forum to the UFO with the suggestion being that each of us are our own UFO, as long as we don't project this energy unconsciously onto the outer world.

I ett senare inlägg tillägger Kristin det föredömliga i en "själ som kan hålla inne" och inte projicera fullt så mycket. I det upprepar hon bara vad filosofen Herakleitos sade på 400-talet fvt: "Den torra (kontinenta) själen är den bästa", ett visdomsord som fastnat hos mig eftersom jag - uppenbarligen - alltjämt tillhör den "projicerande" typen av själ...

Shamanen om det vittrande väst

http://www.grahamhancock.com/forum/PinchbeckD1.php

Bra artikel som väver samman flera ämnen i tiden, 2012 bland dem.

Om det vidgade medvetandeperspektivet - ja, t.o.m. upplevelsen av 360-gradig, sfärisk medvetenhet - har jag själv ett trettio år gammalt men ännu lika kärt minne i samband med en av mina två, tre upplevelser med anstrykning av "ut ur kroppen".

Artikelns tal om Mayafolkets betoning av INTENTIONALITET (utöver tid och rum) är, så vitt jag kan förstå, detsamma som viljeyttring. Eller, i astrologiska termer, Solen i människans centrum.

Sök din Sol i horoskopet (via siderisk zodiak, givetvis) för att förstå vart din vilja vill föra dig. Då kanske du upptäcker att du redan är "där"! Att du alltid varit i ditt livsprojekt. Som Leibniz sade, vi lever verkligen i den bästa av världar, vi kunde inte ha varit någon annanstans.

Falsk prioritering av dagmedvetandet

James Hillman, mästerlig djuppsykolog och under tio år ledare för Jung-institutet i Zürich innan han öppnade sin egen gren av jungianismen - Den arketypiska psykologin.

Psychology has taken the repressed child to be an axiomatic metaphor of psychic structure. Psychology assumes the repressed is less developed than the repressor, that [daytime] consciousness is topographically, historically and morally superior to the unconscious, characterized by primitive, amoral and infantile impulses.
Our notion of consciousness inherently necessitates repression of the child.

This constellates our main fear: the return of inferiority, the child, who also means the return of the realm of archetypal reminiscence. Archetypal fantasy is the most threatening activity of the human soul as we now conceive it, for our Western rational tradition has placed this activity in the ontologically inferior, the primitive amoral realm of actual childhood.

Utdrag ur Loose Ends (1975), en samling föredrag och kortessäer. Hillman påminde här (1971) om hur skrämmande skev den officiella västerländska synen på människan är, och fenomen i tiden som Humanisterna och den i "rationellt tänkande" grundade ateismen påminner om hur djupt förkrympta de människor är, som tror att myten om linjärt framåtskridande eller evolution överhuvudtaget har med verkligheten att göra.

Hillman, själv nyplatonist, tröttnade aldrig på att påminna om att psykets djupaste struktur mynnar ut i det eviga, tidlösa där ARKETYPERNA skapar världar i tid och rum, vardandets domän. Denna senare är den enda som materialisten befattar sig med - talet om fenomenvärldens rötter bringar genast rationalisten i neurotiskt kacklande om "religionens om ett primitivare passerat tillstånd" - läs Hillman här ovan en gång till.

Mannen har kallats västerlandets mest klarsynta analytiker och kritiker och det han har att säga om dyrkarna av empirisk metod är inte nådigt! Under lager på lager av synbarligen oklanderlig rationalitet och förnuftsmässig argumentering är de likväl en hoper fundamentalister som tagit ett djupt sittande behov efter en kontrollerbar värld så långt att de inte längre svarar mot sina egna arketypiska djup. Bakvända världen med andra ord! Samhällets mainstream-förespråkare är neurotikerna, ockultisterna de som har kontakt med det kompletta samspelet mellan Vara och Vardande.

Framtidsmänniskan manipulerar nuet

En rubrik (av många) från vetenskapens framkant.

Scientists Discover How To Send Insects Off The Scent Of Crops

September 26, 2009 — Scientists have discovered molecules that could confuse insects' ability to detect plants by interfering with their sense of smell. This could reduce damage to crops by insect pests and contribute to ... > full story

Mina tankar apropå forskare som ingriper i insekternas världsbild utan att krypen ens är medvetna om vad som försiggår, går till radiostationsägaren och allmänt driftiga företagaren Robert Monroe som på 1950-talet började "ramla ut" ur sin kropp flera gånger i veckan. Det tycks ha lett till flera år av personligt kaos och besök hos hjärnskrynklare som ingen kunde förklara vad som pågick.

Från denne, 1900-talets mesta "ut ur kroppen"-resenär (möjligen undantaget mediet Edgar Cayce), kom totalt tre böcker, skrivna med mångåriga mellanrum. Det var inte direkt som om han gjorde någon stor industri av sina upplevelser, vilket bara det ökar trovärdigheten. Därtill kom Monroe att förstå så mycket mer om de involverade processerna att han i andra boken reviderade en del felaktiga uppfattningar i den första.

Robert A. Monroe 1985

"Spoiler-varning". En av de mer suggestiva tankarna han förvärvade under resorna som kom att bli multidimensionella (jag menar, hur många år är det kul att bara svischa runt jorden som en patetisk charterresenär?), var upptäckten han gav i tredje och sista boken, skriven på ålderns höst när hustrun just dött och han själv inom ett år skulle komma att lämna vår rum-tid.

Ett av de stora undren med människan, sade Monroe, är att hon "opererar" på sig själv över sina många olika liv Hon är ett framväxande konstverk där varje ny insikt eller landvinning återverkar och påverkar det hon en gång var.

Precis som Michael J. Fox i "Tillbaka till framtiden" (vars manusförfattare måste ha läst Robert Monroe!) färdas vi som en skottspole mellan våra olika tidigare besök på den här planeten och söker korrigera vår knaggliga historia här på jorden! Vad jag förstår har de enskilda "engångs-jagen" i allmänhet inte en suck om den saken, eller kommer inte att uppfatta den fulla vidden förrän allt är klubbat och klart...

Det är som en megaversion av George Orwells "1984" där staten har väldiga resurser att skriva om den officiella historien varenda gång de internationella politiska allianserna skiftar...

Jag upptäckte Monroe för bara två år sedan och är glad för att jag fått "drömma ifred" i så många år utan alltför mycket teorier om dröminnehållet. Att drömmar kan innehålla spår av tidigare liv var jag positiv till ända från 20 då jag läste den utmärkta lilla boken om drömmar av psykologen Harmon Bro, den enda vetenskapsman som levde med den synske Edgar Cayce och hans familj under det sista år "Amerikas sovande profet" var i livet. Det var vad Harmon Bro upplevde i det hemmet som fick honom att lämna sin yrkesroll som präst och omskola sig till djuppsykolog.

Men tidigare liv-fragment som smyger fram i det undermedvetna, och som vi också kan möta "ansikte mot ansikte" i drömmarna, är ingenting mot vad Robert Monroe nu hävdade. Enligt honom besöks vi även av våra egna jag från framtiden! Det som alltsedan Sokrates (och än längre tillbaka i tiden) har kallats människans personliga gud eller inre daimon, är enligt Monroes insikter vårt eget jag fast i dess tidlösa, "femtedimensionella" aspekt (se nyligt inslag om Översjälen).

Utanför tid och rum kan denna Översjäl utnyttja alla sina skiftande skepnader och visa sig varhelst den önskar. Det är därför inga problem att som en framtida Ufo-varelse manifestera sig för en förfader, dvs sig själv i en tidigare historisk fas - för att hjälpa sig själv på traven!

Ufo-varelserna kommer kanhända från framtiden... Ja, det känns inte helt fel: så kommer troligen mänskligheten att se ut i framtiden när vi fullbordat vår förmåga att dna-designa och optimera livsformer - de där små figurerna med sina stora ögon och outvecklade munnar måste vara ohyggligt resurssnåla kreationer!

Fenomenal hög effektivitet eller input/output-ratio, och detta återspeglat t.o.m. i deras ansiktsstruktur. Mun på avveckling (den orala fasen överstökad) men i gengäld större hjärna och större ögon och det som detta symboliserar eller betecknar...

Liknelsen mellan våra dagars forskare som likt gudar griper in i insekternas liv och får dem att missa grödornas lockande aromer är den omvända berättelsen till hur våra egna bättre jag träget kämpar för att öppna ögonen på de varelser som struttar runt i 2000-talets början och i många fall ännu tror de är skapelsens krona - en del möjligen lite dämpade pga en framväxande miljökris och ett ekonomiskt system som avslöjat sin oduglighet.

Den Nya Himmelen och Jorden väntar efter det våra barn och barnbarn står inför... Efter det vägskälet kommer Ufo-genetiken att utvecklas. Tyvärr är mänskligheten för närvarande så primitiv så att hennes psyke till följd av det biologiska djurets fruktan producerar mardrömsliknande scenarier vid dessa kontakter med henne själv från framtiden. Därav alla gruvliga rapporter om Ufo-bortföranden och plågsamma (och patetiskt primitiva) fysiska undersökningar av den bortrövade.

Som ufologen Jacques Vallee säger: scenariet är helt absurt om det verkligen rörde sig om besökare från en avlägsen trakt i universum. Det är alldeles för många sådana här rapporter! Och även om man bortser de trots utvecklandet av hypersnabba tefat har en så klumpig teknik för fysiska undersökningar att försöksobjekten skadas, borde utomjordingarna med råge ha kartlagt människan vid det här laget.

Men de fortsätter att komma om och om igen. Det är som om mänskligheten var fångad i en kollektiv mardröm... Och då är vi mycket nära sanningen... Jag kan köpa Monroes tes om att vi besöks av oss själva, men graden av hemskheter i "bortrövandet" och "undersökningen" är i själva verket bara måttet på hur mycket skit i vårt nuvarande psyke som står mellan oss själva och en mer informerad och avlusad andesjäl!

Vad då säga om scientister och skeptiker? Deras fruktan för det okända är så kapital att den verkar som en enormt överdimensionerad sköld mot allt detta jag beskriver. Men när skölden spricker, räkna med horribla upplevelser av bortrövanden! Som den judiska Enoks bok sade (kristendomen använde den en tid men släppte den tyvärr senare),

"För den rättfärdige är riktningen som månens väg tar ljus, men för syndaren är den mörk."

Tidig psykologisk insikt från cirka det första århundradet före vår tid! Månen är förstås metafor för psyket eller sinnet (som omvittnat i antik astrologisk tradition). Det är vad människan har i sin själ som styr det hon upplever. Därför är vissa klarsynta eller synska och ser igenom flera dimensioner, andra tror bara på en "fysisk verklighet" att klyva och klyva igen och redovisa i taxonomier och rangordningar, i tron att man därmed har förklarat något överhuvudtaget - i själva verket har man bara dyrkat sin analt ordningssamma gud Saturnus!

Kanske är det därför människor som mött Ufo-varelser har så märkliga rapporter om deras olika sätt att presentera sig - människan kan aldrig uppleva "tinget i sig", utan allt vi kan uttala oss om är vårt psykes innehåll.

http://www.abduct-anon.com/alien%20types.htm

Jag hoppas ingen tror jag enbart skämtar! Fenomenet med "bortrövanden" är mer utbrett än jag trodde innan jag läste den välrenommerade ufologen Jacques Vallee i ämnet. Tveklöst korrekt såg fransmannen kopplingen till det Carl Jung kallade "det kollektiva omedvetna", en pool av psykiskt stoff som till del förorenar mänsklighetens tankeförmåga.

Vi sitter alla fast i samma smet, så att säga och omedvetet innehåll blockerar i förväg oss från att göra vissa erfarenheter. Vi kan inte flyga eftersom det kollektiva omedvetna som helhet förnekar oss den möjligheten med hänvisning till tusen och en iakttagelser som talar emot den saken. Det kollektivt omedvetna är ett sätt att beskriva det arten arbetar på att ta sig genom.

Psyket är alltså A och O. Här finns en helt sårbar yta - en mörklagd zon - där individen kan bli manipulerad av alla möjliga livsformer, inklusive vårt eget bättre jag från dess position utanför tiden! Vi kan också vara totalt manipulerade av oss själva i ett tidigare liv där vi gjorde ont! Det här här mainstream-psykologi talar om "komplex" som tvingar oss in i vissa beteenden eller tankemönster...

Folk visste bättre i antiken än vi gör idag eftersom det är vi och inte våra förfäder som har tappat intresset att sätta oss in i vad terminologi egentligen står för. Det är roande att läsa Platon för 2.300 år sedan begrunda etymologier och hur ord kommit att missförstås med tidens gång. För den som förmår se undertext kan man med fördel jämföra det judiska citatet från Enoks bok med några rader ur en kommentar till kinesiska Förvandlingarnas bok (I Ching) från ungefär samma tid (de sista århundradena fvt):

Det som än låter mörker, än låter ljus framträda, är Tao.


Som Den Fortfarande är det gott. Som Den Fullbordande är det själva essensen.


Den vänliga människan upptäcker det och kallar det vänligt. Den visa människan upptäcker det och kallar det vist. Vanligt folk gör bruk av det från dag till dag utan att ens vara varse det, ty den överlägsna människans väg är en sällsynthet.


Ta Chuan (Den Stora Avhandlingen), kapitel 5 (en bilaga till I Ching)

Så, vad är sista ordet om våra besökare från framtiden, de gråa, lätt insektslika främlingarna? Är detta en skymt av den framtida mänsklighetens estetik där genetisk manipulation fullständigt lämnat vår tids skönhetsideal och teknokratiskt gått in för att optimera varje del av den mänskliga kroppen?

Mascaraindustrin är sen länge glömd eftersom de framtida hyperseende ögonen inte längre reagerar på störningar och inte längre behöver blinka? (Ögonlock och fransar har eliminerats.) De där ögonen var resultatet av att mänskligheten hittade på HDTV och allmänt började likställa hög upplösning med kvalitet under den tidiga dataåldern...

Eller, är detta varningar från det formlösa femtedimensionella Jaget som filtreras via det kollektiva omedvetna och visar varthän de här undermänniskorna vi kallar biologer och scientister håller på att föra släktet i sin allt annat än kompletta bild av vilka krafter som skapar "naturen"?

Jag tänker sova på den saken, som det gamla Babylons orakulära baru-präster¹ gjorde när de sökte insikt från de högre världar jorden är en deformerad skuggbild av.

______

1. Baru, jfr vår barometer som varslar om kommande väderomslag.

PS. Det här inlägget förefaller knyta an till flera teman från ett av bloggens tidigaste inlägg, Som en insekt...

Priset att dyrka avguden Mångfald

Den hemska sanningen om multitaskarna framför datorn börjar visa sig, de där som har femtielva dataprogram på samtidigt och ser "mångfald" som en tillgång och krydda i sina liv (typiska västerlänningar med andra ord).

Länken i kortversion: multitaskaren visar vid test lägre mental kapacitet än de som utför en uppgift i taget.

Spontant tänker jag att det här förstås är den generation som också stjäl musiken från nätet eftersom de någonstans märkt att deras psyken är för uppfuckade för att de ska kunna forma sig en mental bild av bakgrundsljuden. Och varför betala för det man tydligen tappat förmågan att registrera?

Ge dem vitt brus i hörlurarna istället - det gör ingen skillnad framför tre chatprogram, e-mejl och de kontorsprogram i vilket jobbet åt arbetsgivaren (undermåligt) utförs...
:-)

Drömmen om ett större perspektiv

Som en "prequel" till drömmen om den flygande frisjälen jag relaterade här (och som det slumpade sig, samma dag SAS rapporterade att bolaget blödde ymnigt), hade jag knappa året innan en annan dröm som hade med höga altituder att göra.

I efterhand tycker jag mig ha förstått att drömmarna tematiskt hängde ihop på ett listigt sätt. De förberedde mig från olika håll på att kasta av ett mentalt skal vid namn västerländsk astrologi som nu blivit för trångt.

*****

Den 23 september 2006 satt jag och läste den judiske historikern Robert Eisenman om vad som kan ha tilldragit sig på Jesus bror Jakobs tid, han som tog över anhängarskaran i Jerusalem efter att storebrodern avrättats i vad man får betrakta som ett politiskt mord.

I samma ögonblick forskaren nämner en viss Onias, "Cirkeltecknaren", nämnd av den judiske historikern Josefos under det första århundradet, kommer en dröm från morgonen tillbaka i minnet.

Jag är på en vintersportort högt upp i bergen med en kvinnlig bästa vän (som jag hade tappat kontakten med sedan åtskilliga år). Vi kan kalla henne Dyana. Det är en fjällstuga som vi delar med några andra personer jag inte känner igen.

De andra, alla äldre "gubbar", sitter inne i den timrade stugan på en träbänk. När vi presenterar oss med förnamn blir jag ytterst förvånad över att höra en av dem uppge samma namn som mitt, som är rätt ovanligt.

I drömmen förstår jag inte att drömmaren delat sig och objektifierat sig som en man som börjat bli äldre - han sitter ju på "gubbänken". Förvisso var jag en smula störd det här året av att ha tvingats köpa läsglasögon. Ungdomens tid var över!

Men det är väninnan Dyana som är det intressanta. Vi har ett "kontrakt" eller "band" av något slag, likt det hypnoregressionisten Michael Newton hört så mycket från sina klienter under årtionden av experimentellt arbete.

Newton, som grävt i sina klienter under extremt djup hypnos, tror sig ha avtäckt en del av hemligheterna "på andra sidan". Själar utexamineras ibland och lämnar delvis sina gamla vängrupper (eller själsgrupper) för att bilda nya allianser. Under själens individualisering "arrangeras" (från högre ort) nya grupperingar med själar de inte tidigare mött, nya "arbetsgrupper".

Drömmen i vintersportstugan (not: jag har alltid avskytt vintersport och snö) tycks vara en sådan här gruppering. Jag var bland ett främmande folk. Avstår man från den metafysiska överlagringen kan det översättas tillbaka till min livsomständighet 2006:

Efter påbörjat studium av filosofi började jag i allt högre grad märka att flera i min omgivning, troligen sedan årtionden, fastnat i sina tankemönster. De hade gjort sin livsinvestering och åldrades nu bara med den. Och jag hade just bara kommit in i andra andningen! Jag hade ännu ett tidigare liv att rekapitulera (och vidareutveckla) under denna jordevistelse - de andra trampade bara vatten efter de fyrtio.

Så om en lättare alienation mot vänkretsens "gubbifiering" skymtar i drömmen, fanns även ett formidabelt plus i det djupa bandet med Dyana (även fast bekantskapen upphört i verkliga livet) . Vi hade rest i par till den här vinterstugan, vad den nu symboliserade. Den döda/infrusna, andligt sovande världen?

Jag ska rätta mig här - en av gubbarna på bänken tycktes bekant, det var en av de mest materialistiska människor jag mött och helt utan någon som helst öppenhet mot livet bortom den "biokemiska förklaringen".

Just som jag vänder blicken bort från den här raden av sorkbruna gubbar, alla helt utan karaktär, och ser mot Dyana, händer något. Hon öppnar munnen i ett stort leende och min blick dras oemotståndligt mot hennes gap.

Tänderna är av märkligt djupblå kristall, de formligen gnistrar och lever, som gick det energi av enormt hög frekvens och intensitet genom dem.

Jag zoomar in och studerar en av tänderna. Det går liksom ådror eller kanaler av avvikande blå kulör genom dem och man kan resa längre och längre in i tanden! I någon association tänker jag på mineralers tajta och regelbundna organisation.

I exakt samma ögonblick fylls jag av stor lycka och vet att med en sådan vän, en sådan fantastisk reskamrat som Dyana, har jag fått möjligheten att - genom hennes tänder! - "färdas många ljusår ut i världsrymden".

När man drömmer hör man inte hur besynnerligt en del kan låta!

Möjlig dagrest och trolig parallell: Åtta dagar tidigare hade jag börjat läsa dr Newtons bok "Destiny of Souls". Inspirerad av stoffet hade jag en kort dröm samma natt. I samband med tanddrömmen kom jag mig för att kommentera den:

Jag såg vad jag tror var en illustration av idén om själens guide, eller kanske inneboende pilot: ett vackert kvinnoansikte som liksom böljande genom ett medium av vatten - ansiktet skimrade i blåa toner.

Jag kände igen ansiktsdrag jag upplevt som attraktiva hos kvinnor genom livet. Samma fenomen där: det blå skimret var så otroligt djupt att man skulle kunna resa "ljusår" in genom det. Jag skulle vilja gruppera dessa två "blå drömmar" i samma kategori, vilken den nu är...

Vid nedtecknandet hade jag glömt bort men påminde mig senare Carl Jungs beteckning för fenomenet, den kvinnliga anima-gestalten, som hos en man representerar den andra halvan av hans själ, den sida han undertrycker emedan han lever ett dagliv som man.

*****

Jag associerade 2006 tänderna/munnen med kommunikation, men tänkte också på hur den västerländska astrologin knutit garnityret till Saturnus - och därmed visa association till ålderdom (tappade tänder). Jag hade faktiskt gjort flera tandlagningar under våren, så "tand" var kanske alltjämt en aktuell symbol samma höst...

Men Saturnus, för dem som inte bara sjunker ihop och förfaller mentalt och fysiskt (Saturnus som enbart fysiologisk), kan leda till ökad själslig/andlig koncentration, och ytterst till visdom. Saturnus representerar torrhet och ett år senare läste jag passande nog filosofen Herakleitos maxim, att "den torra själen är den bästa". Med det tror jag han menade en själ som slutat "läcka", ett psykiskt stabilt kärl.

Saturnus koncentrerar själen så att den till sist finner sin essens - som att pressa en apelsin och därefter kassera skal och vävnad som hållit essensen/saften - för att vända på bilden med det läckagefria kärlet.

Jag mindes också Saturnus liknad vid det tryck som appliceras på kol så att det transcenderar sin förra natur och blir till diamant. Och i diamanten finns en koppling till de blå kristalltänderna.

Saturnus koncentrerande verksamhet som förädling. Det sorkbruna eländet på gubbänken var uppenbarligen inte hela historien!

Istället var drömmen i grunden hoppingivande. De blåa lysande tänderna kunde kombineras med ovanstående som ingick i min astrologiska associationskedja till "förädling av kommunikationen", och därtill tydligen i förhållande till "rymden, flera ljusår längre ut" (än jag hittills varit).

Det skulle tag mig ytterligare en stark dröm (länk här ovan) innan jag hittade den sideriska astrologin som förvisso från början byggde på de faktiska stjärnbilderna "många ljusår ut i rymden" snarare än den västerländska zodiaken, som är en senaste konception och fastklistrad vid det jordiska kalenderåret.

Nu 2009 ser jag att tanddrömmen var ett tidigt varsel om en stundande utbrytning genom den jordbundna tropiska zodiaken och etablerandet av kontakt med de verkliga intelligenser som döljer sig bakom vårt materiella universum - signifierat via bytet till den sideriska zodiaken.

Det är lustigt hur det påbörjade studiet av klassisk filosofi kom att återverka även på hobbyämnet astrologi! Idag är jag ganska övertygad om att Platon var väl insatt i astrologin. Den hade hunnit komma österifrån till Grekland och kanske även från Egypten. Han hyllar ju stjärnskådarna i en av sina dialoger och menar att detta är vägen till ett högre sinnelag.

*****

Robert Eisenmans "James, Brother of Jesus" är ett viktigt religionshistoriskt verk (även om det litterärt är rejält klumpfotat). Säkerligen kan man tänka sig att läsningen introducerade drömmens motsvarighet till Dantes Beatrice, Dyana som var av judisk härkomst.

När jag två år senare börjat bekanta mig med den sideriska zodiaken, "många ljusår ut i rymden", visade sig den "kristallblå kommunikation" som jag spånat om i anslutning till ovanstående dröm.

Inte bara i mitt eget horoskop, som var och förblev en Sol-Våg oavsett typ av zodiak, utan också hos drömmens version av Beatrice, vars västliga soltecken Skorpionen i grund stöptes om till Vågen - och nu stämde exakt med personen i verkliga livet. Dyana var mer av en "göra saker i par", mer av en esteticerande natur än kanske någon annan jag mött.

Den indiska astrologins syn på parförhållanden avviker starkt från den västerländska. De anser att lika barn leka bäst. En bra början på en äktenskapsmatch kan t.ex. vara att båda är födda i samma soltecken, gärna också samma måntecken!

"Tråkigt", säger kanske en västerlänning som menar att "motsatser" krävs för stimulans. Som jag förstår det, bygger den indiska teorin på att människorna där är större än de egotrippade västerlänningarna, på att båda partnerna så smidigt som möjligt ska glida samman och bilda synergi. Och då är det bra att de har snarlika psykiska grundstrukturer.

Sämre kommunikation än den mellan en Våg och en Skorpion är svårt att tänka sig (Luft möter Vatten). Och ändå hade jag och Dyana fungerat så bra. Men med siderisk astrologi kunde jag nu se varför. Båda dessa resenärer kom från samma luftblå värld. Och som anima-gestalt fyllde Dyana närapå exakt samma funktion som den blå flygvärdinnan i drömmen som följde knappa året senare.

Bloggaren

Blåa kristalltänderna

Astro-teknisk kommentar av filosofisk natur:

Enligt vedisk astrologi med dess sparsmakade aspektlära skänker de blå kristalltändernas Jupiter i LUFT mitt horoskop stöd, så att de båda tillsammans bildar en Platons triangulära Form!

Eftersom jag inte kände till siderisk astrololgi vid tiden för drömmen var jag omedveten om att dess innehåll väl matchar även denna delaspekt av horoskopen. En kul kuriositet.

Brev till en vän

Det här inlägget är av mycket esoterisk natur eftersom det bygger på den konfucianska klassikern I CHING:s symbollära och därtill symbolernas inflätande i den kinesiska 60-årskalendern. Var individ "taggades" behändigt med en eller annan symbol som antydde vilken "gestalt" deras livsöde och personlighet skulle anta.

Jag skriver det här som ett öppet brev till en bekant som, likt Mona Sahlin, är född under den kinesiska kalenderns kanske krångligaste livsöde. Någon kanske ser tankar av universell giltighet här, trots att utgångspunkten är både specifik och specialiserad...

*****

En resa till Kalifornien och Esalen-institutet för dem som är genuint intresserade av att höja sin livskvalitet.

They come for the intellectual freedom to consider systems of thought and feeling that lie beyond the current constraints of mainstream academia.

They come to discover ancient wisdom in the motion of the body, poetry in the pulsing of the blood.

They come to rediscover the miracle of self-aware consciousness.

At best, they come away inspired by the precision of a desire to learn and keep on learning through all of life, and beyond.

http://www.esalen.org/

De fetade orden låter som bullshit, och är det väl också. Ett begär kan aldrig i sig äga någon precision, ens om det är begär efter lärdom (här: visdom)! Begäret är alltid till sin natur ett dimmigt frustande töcken av "något" som söker nå ut i ljuset.

Jämför ditt kinesiska födelsemotiv, det lilla växtskottet som fastnat precis under jordytan (plattmarken) och, åtminstone i den här ögonblicksbilden (svarande mot födelsetimman), förefaller oförmögen att växa sig högre.

I denna bild, detta skrivtecken, ser man då naturens blinda instinkt och vilja till vertikalt eller hierarkiskt avancemang. Men markytan är så hård (tydligen har solen bränt landskapet hårt) att det som var tänkt att bli en planta ligger under ytan och trycker på. Skuggornas rike.

Här är livet i Platons grotta minus varje upplevelse av skuggspel mot väggen. Solen är ju ännu inte synlig för skottets i dess bultande under ytan för att komma upp i ljuset och växa sig huvudet högre än alla andra.

Växtvärken måste vara enorm, men skottet är instängt och dess strävan vänds tillbaka mot det! I denna "loop", där markytan bjuder totalt (negativt) motstånd för den som är fånge i underjorden, returernas den instinktiva växtvärken som negativism och inympas i det egna organiska systemet.

Själva skottets energi återkommer i "negativ form" och leder till auto-toxiska effekter. Man kan tala om att den vegetativa själen upplever en negativ feedback-slinga, och den ogenomträngliga ytan återverkar på den uppåtriktade "organiska växtviljan".

Resultatet? Ja som minst kan man tänka sig att det unga skottet dras till livsfilosofier som bara handlar om lidandet, och hur det förorsakas av en "negativ omvärld"! Socialrealismen i ett nötskal. Allt beror på dålig miljö. Och detta stämmer förvisso för skottet med "Startproblemet" (tecknet chun). Uppenbarligen är detta en viktig pusselbit på själens resa i detta stadium.

Naturligtvis finns ingen som helst "precision" alls i "begäret". Tvärtom, sade Schopenhauer, gäller enbart lidelse och lidande för den som drivs av en blind vilja till liv, dvs, den som drivs av en "vegetativ själ" vilken därtill står i negativ återkoppling till sin egen jordiska yta, dvs sin yttre, fysiska kropp (Schopenhauer var f.ö. homosexuell).

Det vill alltså synas som om ditt kinesiska födelseomen avslöjar dig vara en av dem som står i ett negativt förhållande till sitt eget yttre kroppsskal och kanske det egna könet - den vegetativa själen står nära tanken på libido där den saknar stöd från varje form av intellektuell överbyggnad.

Kanske visar symbolen CHUN en potentiell cross-dresser eller t.o.m. en transsexuell. Men definitivt risken för en dold kvinnohatare! För den negativa feedback som växten upplever från "moder jord" kan knappast leda till någon högre uppskattning av "det feminina".

Genast tangerar resonemanget det primitiva område där det unga psyket söker enkla förklaringar: man klandrar sin mor eller sin miljö eller omvärld för att man själv har svårt att ta sig upp i världen! Detta är nog sant för den obildade själen för det går inte att leva som människa utan att åtmstone bilda sig en florstunna mental överbyggnad. Skuldbeläggandet ligger nära till hands i "Startproblematikens" typ av livsöde.

Hur jobba runt det problemet? Jo, sympatisera som du gör i din feminism (t.o.m. queerfeminism) med de rörelser som söker "frigöra" kvinnan så att hon inte längre ska vara en negativ och motspänstig jordmoder. Det här är bara ett poserande, det egentliga arbetet är mot det egna latenta hatet mot den negativa jordmoderna!

Att genom en mental överbyggnad av ideologiskt "räddad världen"-karaktär kan man således adressera sitt omedvetna kvinnohat så att själva ideologin gradvis upplöser det instinktiva "dumma mamma" som genljuder på omedvetna psykiska nivåer. Alla aktivister bedriver troligen självterapi, mer eller mindre.

De exemplar av CHUN som inte ens når nivån av "lärobilder" (en form av terapi), kan nog vara riktigt asociala själar, riktigt vanskapta av all negativ återkoppling inom sig själva! Emellertid är detta ett så "unikt" livstema att jag har ett ringa underlag för att säga något mer bestämt utifrån faktiska observationer.

Som du ser är människans olika prediktiva system, där hon lånat in betenden från djur eller hela naturliga processer, som små sanningsspeglar. De äger givetvis inte mikrometerprecision (det är den anala människans urspårade nivå av precisering), men de fångar en Gestalt. Vågar man bara "kopulera" nära och intimt med orden och ordbilderna och levandegöra processerna som ligger inbäddade i orden, kan man se tydliga "arketypiska" eller "mytiska" sanningar.

Och så mycket kan jag medge: det finns inga "eviga Sanningar" (med stort S) bortom arketyperna vilka det kinesiska systemet är en speciall utgestaltning av.

För arketyperna är själva tidlösa (vilket Carl Jung empiriskt visat). Platon menar vidare att de är levande och intelligenta varelser! En helt annan existensform som människan f.n. har en mycket vag kunskap om! Denna eviga livsform lever via oss, vi overkliga grottvarelser och bleka avbilder av genuint medvetande.

Inom dig finns därför en Form (en livsvarelse) som leker lidandets lek genom ett sällsynt begränsat fysiskt instrument. Man kan säga att denna Form har valt att stångas i mörkret mot den obändiga fysiska yttervärlden.

Detta är dock inte du, för du är Observatören (medvetandet)!

Vad jag talar om är "mötet mellan himmel och jord", Form och Materia - som resulterar i den fenomenvärld just du har att uppleva såsom Resenär i kapitlet CHUN. Ett kapitel i den eviga förvandlingens bok som ÄR universum.

Den kinesiska klassikern I CHING har kodifierat några viktiga hållpunkter så att själen inte helt ska tappa fattningen under sin tid på jorden. Den enkla vegetativa växtsjälen känner t.ex. bara en enda riktning, uppåt, uppåt.

Hur skulle jag ha kunnat tro att en sådan individ skulle kunna backa tillbaka ur ett replikskifte som dragit snett för att återblicka och rekonstruera situationen? Det kan man inte begära av grönsaker och plantor! (Jämför Mona Sahlins totala omedgörlighet i precis allting!).

Temat CHUN tycks alltså represntera folk som går enbart på den vegetativa själens intelligensnivå, en primitiv form av instinkt som senare i djurriket kommer att bli mer varierad. Växtens själ har bara ett enkelt program: att komma ut "på toppen". Omsatt till djurens mer komplexa värld, för att inte tala om människans rike, handlar det om att vinna varje strid till varje pris. Schopenhauers "blinda vilja till liv eller makt".

På det vegetativa själsstadiet finns ingen intelligens (i Platons mening) inkopplad i loopen alls. Den högre delen av själen (intellectus) har valt att inte vara aktiv i ett sådant här liv - kanske för att avsaknaden av en upplevelse av det gudomliga gör lidandet så mycket mer realistiskt.

Den lärdomen måste tydligen göras i nihilisternas livsöden. Den som har stor kreativ insikt, ser naturligtvis också att detta är grundvalen för en bona fide sado-masochist. Att bli bunden under sexakten är exakt det som en analys av hexagram CHUN ger som "typisk" existentiell upplevelse. Lidandet återkommer i den negativa feedback-loopen och blir till perverterad lidelse, dvs njutning! Man har gjort sig ett hem i sitt eget problem. Stockholmssyndromet!

Och det är många på jorden som lever de här typerna av blint öde (oförlösta av något ljus, av någon högre himmelsk verklighet). Men allt är lektioner i själens långa utbildning för att bli något mer än ett människodjur.

Som den kinesiska metoden antyder finns det ett stort omfång. Vissa själar påminner faktiskt mer om växter än djur i sina strategier, och ytterst få människor på jorden är faktiskt värda att kallas människor.

"Människa" har föga med dagens sekulära humanism, ordet syftar på det aristoteliska slutmålet, ändamålsorsaken som driver hela processen. Detta kallas idag inom astrofysiken för den starka antropiska principen. Kristendomen såg dramat i termer av "den förste Adam" och "den andre Adam", mänsklighetens fall ner i materialitet och sedan - när evolutionen gjort sitt jobb - dess återupprättelse i ny, fullt självmedveten gudomlighet!

Evolutionen har ända från början syftat till att framställa växtskott som förmår bryta sig ur sin platoniska grotta och i solljuset se sig själv som den faktiska ljuskällan. Som det gudomliga medvetandet i individualiserad form. Nihilisten ägnar sitt liv åt att smutskasta eller gömma sig från evolutionens plan samtidigt som hon dyrkar Darwin som den store Sanningssägaren. Så paradoxalt!