lördag 20 december 2008

Som en insekt...ursäkta, insikt


"No one would have believed, in the last years of the nineteenth century, that human affairs were being watched keenly and closely by intelligences greater than man's and yet as mortal as his own; that as men busied themselves about their affairs they were scrutinized and studied, perhaps almost as narrowly as a man with a microscope might scrutinize the transient creatures that swarm and multiply in a drop of water."

(H.G. Wells - War of the Worlds)

Apropå främlingar, missa inte den hebreiska Enoks bok, skriven ett århundrade eller två före vår tid och en intressant källa till föreställningar om "the Watchers" - Skådarna eller Övervakarna. Mänskligheten har uppenbarligen alltid upplevt främmande väsen lura just runt hörnet.

Fast när det gäller den värsta ohyran har människan föga anat att det hon har skådat var hennes eget högre själv, utestängt från direkt intervention via det evolutionära steg som ledde till det specialiserade här-och-nu-egot - och i sinom tid det paralyserande "sunda förnuftet".

Det var djuppsykologen Carl Jung som bidrog med nyckeln: gudarna vi visat på dörren återvänder genom våra psykiska och somatiska sjukdomar. Så sant.


Enoks bok i faksimilutgåva från 1983
av den första engelska översättningen
från det etiopisk-semitiska språket
ge'ez, utförd av ärkebiskopen av
Cashel, Richard Laurence.

Hans översättning kom ut 1821 efter
att flera kopior av boken förts hem till
England från Etiopien av en resenär 1773.


Enok plundrades på starka motiv som återanvändes i Nya Testamentet och utelämnades sedan ur kanon (förutom i den etiopiska kyrkan). Kanske var Enoks bok en lite väl tydlig historisk pusselbit i den framväxande föreställningen om en "alien" frälsargestalt som anländer på ett "moln". Originalidén om denne himmelska, människoliknande varelse blev istället tanken om Kristus återkomst.

Fragment av Enoks bok har hittats bland Dödahavsrullarna, och det verkar alltmer klart att den tillhörde Ljusets barn, en sekt som i likhet med Enoks bok ägnade stjärnhimmelens mysterier stort intresse. Och ingen ska förundra sig: Första Mosebok hade ju utlovat att Gud satt stjärnorna att vara till tecken (omen) för människorna.

Men vilken lös textsamling av sinsemellan oförenliga ståndpunkter Bibeln är! På andra ställen döms astral kult ut som avgudadyrkan! Det gäller att läsa noga och förstå de skilda kontexterna... Det är därför begripligt att kristendomens förhållande till astrologin alltid var veligt. Och det judiska folket själva har förundrats över de senantika synagogor med praktfull astrologisk symbolik som arkeologer grävt fram på senare år i Israel.

Fast människorna levde uppenbarligen i mer intelligent kontakt med "övervakarna" för 2.000 år sedan än vi gjort sen vi blev "upplysta". Trafficking, slaveri, barnarbete i den svettiga verkstaden - västerlandets produktivitetsfilosofi formligen framskapar samma gamla fenomen på nytt, allt för att hålla sig flytande ytterligare några år med bibehållna vinstmarginaler...

I antiken hymlade man åtminstone inte och pratade om "lika värde" och "mänskliga rättigheter", utan kopplade livets ojämlikhet till ett kosmiskt helhetsgrepp, där en minsta odelbar enhet - andevarelsen (eller lite oprecist, själen) - hade ett oförytterligt ansvar för sin väg.

Via historiska fragment som Enoks bok kan man pussla ihop och levandegöra den gamla världsbilden på de mest oväntade ställen (som i antikens Palestina), en världsbild vars meningsfullhet för individen inte kan betvivlas.

Bekräftelser på dess korrekthet poppar dessutom ständigt upp i vår tid via s.k. "anomalier" - udda fynd som inte passar inom den rådande världsbilden. "The smoking gun" torde vara nära döden-upplevelsen där psyket helt frigör sig från det kroppsliga redskapet.

För en skeptiker kan förstås protokollen aldrig stramas åt hårt nog och än fler tänkbara felkällor som förklarar anomalin pekas ut. Men bortom ett legitimt krav på vetenskaplig stringens inser man att den i grunden negative inte vill upptäcka något nytt! Ut ur kroppen-upplevelsen är just den som definitivt ramponerar den biologistiska världsbilden. Det är mycket som står på spel här, många människors hela livsinvestering! Att vidmakthålla en ateists eller skeptikers grundhållning kräver extremt mycket energi, pålästhet och avsevärda mängder bortrationalisering!

Mer rimliga människor finner nog ändå några av de mest omtalade nära döden-fallen övertygande. Inte minst det med kvinnan som tappades på blod och kyldes ner - försattes i klinisk död kort sagt - för ett ytterst komplicerat ingrepp i hjärnan.

Undertecknad åhörde i sin ungdom en spekaktulär beskrivning från en kvinna som dött på operationsbordet och där upplevelsen gick ännu längre. Den här individen lämnade helt operationssalen och roade sig med en liten rundtur i sjukhuset under den korta stund hon var utanför sin kropp. Tänk om någon försökt verifiera några av de intrycken!

Störande för den materialistiska världsbilden är även fall av tidigare liv-minnen under hypnos, där specifika detaljer kunnat verifieras. Båda de här fenomenen tillhörde den klassiska världsbilden, men var inte aktuella då upplysningsmännen drog upp riktlinjerna för en värld utan vare sig klassisk filosofi eller religion, baserad enbart på förnuft.

Världsbild värd namnet

Den antika världsbilden var åtminstone för den tidens elit (och vem aspirerar inte på att nå högre?) en fröjd för medvetandet att kontemplera. Platons maning till envar att eftersträva excellens i sitt sinne, är alls inte väsensskild från den livsåskådning Ljusets barn - författarna till Enoks bok - representerade.

Det var en extremt förnuftsdyrkande forskarkår i väst under 1800-talet som sökte skilja ett mer upplyst västerland från ett "mytologiserande" och "flummigt" österland. Idag är den västfantasin i grunden genomskådad, även om intelligentians bottenskrap alltjämt rör sig i samma föreställningsvärld.

Hollywood har nonstop levererat fantasin om främlingen som träder fram från bakom husknuten och bryter sig in i ortsbornas trygga tillvaro, och sedan 11/9 har det arketypiska motivet gått lajv på ett nytt sätt. Filmvärldens alla svartmuskiga skurkar genom tiderna blev till sist - likt Ordet - till kött och blod i sinnesvärlden.

Men varför stanna vid socialrealismen... Vad är det Katolska Kyrkan håller på med när den 2008 informerar sina medlemmar att det är förenligt med kristen tro att också tro på utomjordingar? Och var det inte en pensionerad hög amerikansk militär som bara några månader senare bekräftade att ett UFO verkligen störtat i Roswell på 1940-talet?

Börjar väst sakta driva in i det dimmiga gränsland som bättre motsvarar verkligheten än den hårt belysta förnuftsvärld som är en ren reduktion och abstraktion av den verkliga verklighetens öppenhet? En värld där dedikerad tanke verkligen förflyttar berg.

"Alla som är i himlarna vet vad som därifrån utverkas. De vet att de himmelska ljusen inte viker från sina banor. ... De ser att Guds verk inte avviker från deras tid att manifestera sig."

"För den rättfärdige är riktningen som månens väg tar ljus, men för syndaren är den mörk."

(Enoks bok, III, 1-3 & XLI, 6)

Swedenborg talade med de planetära änglarna. Den svensken har ett namn i världen ännu efter 300 år. Ska hans landsmän av idag brösta sig för det eller skämmas för att de inte har en enda cell i sitt nätverk gemensam med denne store Skådare?

För den rättfärdiga är månens bana ljus, men för den som missat sitt mål är den mörk. Månen är astrologins symbol för det föreställande psyket, för själen - det inre sinnet som organiserar de yttre sinnenas rådata.

Månen är därför inte i sig en symbol för det tredje ögat, ockulta ögat. För att nå det måste man utöver månen också beakta viljans, intentionens fenomen, och därutöver dessutom vad vi åter måste tillgripa en symbol för att indikera: Solen. Ett ljus som förnuftets låga bara vagt imiterar. Det är uppenbart att antiken hade en komplex psykologi och en fackterminologi vi helt tappat greppet om, vi som jobbat så hårt på vår upplysthet sedan 1700-talet...

Svensken må smågnälla över den handlingsförlamande jantelag hon dragit över sig och i en avbönens akt eventuellt koppla den till det där 40-åriga socialdemokratiska styret - nivelleringen av allt till en visserligen jämlik men dock jämntjock gröt...

Men, som Herakleitos sade, "din karaktär är ditt öde". Det är inte miljön, att tänka så är att sätta vagnen framför hästen. Fråga istället varför månen lyser så mörkt i din upplevelse av dina kvarter.

Den européiska upplysningens jämlikhetsideal på 1700-talet var på kant med verkligheten från dag ett.

Svensk kverulans

Nu, en bit in på 2000-talet, borde det vara uppenbart för alla i väst - när sagda terrorbomber faller över oss i verkligheten - att vi har hycklat oss fram till vägs ände. Förnuftets ensidighet har framfött dess mardrömmars monster.

Därför är Enoks bok så uppfriskande, skriven i en tid då man inte räddes att se de ofrånkomliga skillnaderna för vad de var: För den rättfärdige lyser alltid psyket ljust, men för syndaren råder mentalt mörker.

Hemligheten till den rätta färden, forstod man i antiken, var att inte stänga dörren uppåt, inte göra människan till alltings mått. Såtillvida är hela det sekulärt humanistiska projektet en styggelse som saknar varje tillstymmelse till realism. Dess kartritning motsvarar inte Psykets realiteter.

Sociologiska studier har visat att människor som tror på något mår mycket bättre - även i kristider - än bespottare och ateister. Följ dagens taskmörtar i nätmedierna och notera hur de låter, vilken ande som sipprar fram. Lex Schulman och hans gelikar. Så låter det förmörkade, "lunatiska" psyket när det kämpar för att vara Någon i en värld av intighet.

Bebor skräpmediefolket Dantes lägsta krets i helvetet? Eller är de ofrivilligt besatta av de där gudarna folket visade på dörren och som sedan kom åter som psykisk sjukdom? (Sjukdom som omgående projicerades utåt som en demoniserad omvärld.)

Tänker den yngre generationen svenskar längre utanför den prefabricerade lådan, eller är de alltför upptagna med att se om sina rättigheter till gratis underhållning via illegal fildelning?

Brittisk medeltida lagstiftning gav kvinnor mildare straff om det visade sig att de begått ett brott under inflytande av Luna, att de via månen befunnit sig i de osunda kroppsvätskornas våld, i vansinne (lunacy).

Kanske bör inte det samtida svenska kynnet dömas alltför hårt? Vilka förutsättningar hade vi att spela en roll i världen? Våra förfäder bröt malm och skruvade ihop klyftiga mojänger för export, inte minst såna som smäller högt. "Can't make blood out of stone."

Det ska bli spännande att se var Sverige tar vägen bortom de närmaste åren av global ekonomisk recession. Men det gäller att förankra sig i Rätt Tanke och Rätt Bemödande, som buddhisterna säger. Och kanske bjuda in Övervakaren, så att vi förstår att vi egentligen Ser vad som pågår.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar