torsdag 7 maj 2009

Dessa skränande maktlösa

Bortom maktens hierarkier - vilka är då dessa maktlösa som skränar så?

För en nutida materialist, som bygger sin omvärldsorientering på tidningsrubriker och nyhetsutsändningar, spelar naturligtvis inte kristendomen någon roll längre. Men någonstans vet svensken att han gått och blivit nästan sjukt ensidig i sin ingenjörsmentalitet - det här landets profil inför världen - och att han är offret för årtionden av begränsade materialistiska värderingar från den tid då socialismen byggde välfärdssamhället och behaviorismen var hela sanningen om människan.

Minns ni behaviorismen - denna kulmination av den positivistiska mardrömmen? Människan är bara beteende, en serie responser på yttre, materiella stimuli. Behaviorismen, den självhatande människans groteska självbild! Människan som inte finns, ingen fri vilja har, ingen själ har.


I "upplysta" Sverige har vi alltjämt den kvar som officiell människosyn! Detta framgår inte minst av det omfamnande kognitiv beteendeterapi fått här i landet. Strunt i själen, betinga (Pavlov) bara kroppen och det yttre psyket att BETE sig som "normaliteten" fordrar!

En psykopatisk kultur bara älskar sådana här ytliga ("strukturella") lösningar! Och ekonomiska är de också. Ingenjörsmentalitetens transponering till social ingenjörskonst kan faktiskt vara grogrunden till sinnessjukdom (masspsykos)… Något för framtida forskning att begrunda då den ser tillbaka på vår tid?


Svensken har dykt så djupt in i sin dröm om framsteg och rationalitet att han inte längre kan hantera kunskapen om sin i stora stycken helt mörklagda existens (kyrkan skulle ha kallat det "synd", men jag talar om det mörker som kommer ur bristande självreflektion).

Många landsmän vänder därför sin illa maskerade frustration över den egna psykologiska infantiliteten mot religioner i alla de former. För den som inte analyserat sig själv kommer religionen att bli syndabocken för den irrationalitet som stammar ur enkel okunskap.

Sannerligen, att läsa Newsmil är ofta som att besöka apberget på Skansen i Stockholm! Här finns en "förnuftsmobb" som lika gärna skulle ha stenat kvinnor i en annan tid och kultur, men nu samfällt rapar ord som "frihet", "demokrati" och "MINA rättigheter".

Vad sade Jesus, en gåtfull tänkare, om skillnaden mellan att bara tänka ont eller begå onda handlingar? Det är ingen skillnad! Den aversiva tanken har samma dignitet som handlingen på det verklighetsplan där mentala processer utgör den primära verkligheten!


Nyligen har samma psykopatiska tendenser i samhällskroppen visat sig i den numerärt okända grupp, gissningsvis rätt unga, människor som likt samhällets verkliga avskum hotar de individer som företräder åsikten att kulturarbetare har rätt till inkomst för sitt utförda arbete.

"Ja, jag är obildad, och det är jag stolt över!", sade en bekant med en viss smartass-tendens en gång. Tre-fyra år senare var personen inlagd på psyket och diagnosticerad med schizofreni! Så farlig är den obildning som med djupa psykologiska grundproblem söker framställa sig som "smartare" och posera som upplyst. Den bisarra anekdoten är sann!

Det kan tilläggas att personen tillfrisknade några år senare och alltjämt undrar hur detta fall in i vanvettets mörker kunde ske - bortsett från de biokemiska "förklaringar" som är det materialister har att falla tillbaka på när det obegripliga inträffar.


____

Inlägget var några stycken som slaktades i samband med Newsmill-artikeln "Jesus och sanningen om patriarkatet" i april. Orden om tjoande apskock verkade reta fler än huvudämnet, även fast den mest pregnanta varianten (härovan) hade utgått. Det bekräftade vilket torg för bigotta gaphalsar Newsmill är.

Frågan är om yttrandefrihet verkligen är något gott, för som forskning kring vrede har visat, låser sig den utagerande bara hårdare och hårdare i en ond spiral. Samma inertia-tanke kan appliceras på yttrandefriheten.

Internet kommer att ändras i grund och bli mer modererat i framtiden. Detta kan man tycka si eller så om, men det är nödvändigt för att skydda den mörklagda människan från sina egna krafter. "Det är inte det du stoppar i munnen som förgiftar dig", sade Jesus, "utan det som kommer ut ur din mun (uttrycket för ditt sinnelags grad av kultivation)".

5 kommentarer:

  1. Hej igen!

    Du ska få ett boktips igen, apropå en del av det du tar upp ovan. Ifall du inte läst den; "Galenskapens förförelse, om psykosens väsen" av Edvard M. Podvoll, utgiven på Natur & Kultur på nittiotalet (vad jag minns nu). Fortfarande lika aktuell.
    Mvh C.J.

    SvaraRadera
  2. Ett bra boktips i anslutning till inläggets associationsmoln!

    SvaraRadera
  3. Efter att ha följt din blogg en stund vill jag säga följande: Jag tror att det finns en större visdom som opererar i naturen/universum och att vi alla så att säga är en del av den. Vi ryms alla inne i denna stora intelligens, och vi är på samma gång den. Allt det vi gör mot denna intelligens, gör vi mot oss själva. Den andre är du, i en annan form. Du upplever att du är en isolerad del, men du är ett med allt. Våra egon är som droppar i oceanen. Och en droppe, hur mycket den än rasar, kan inte påverka havets rörelse nämnvärt. Ingen av oss överblickar helheten, och vi kan därför inte omfatta dess intention, eller frånvaro av intention. Därför är alla våra personliga ställningstaganden och åsikter om världen meningslösa. Vi kan välja att i tillit till den intelligensen(eller gud/allah/den store anden/universum) överlämna oss till dess visdom och vila i den. Som ett barn vid sin moders bröst.

    SvaraRadera
  4. Instämmer helt, Gordon. Jag hittade den klassiska filosofin väl sent i det här livet (vid närmare 50 än 40 eller 20) för att ha hunnit bli någon mästerlig presentatör, men identifierar förstås hela den kristna teologiska överbyggnaden som det filosofiska stoff som avhandlades i Medelhavsvärlden i senantiken.

    Som fd teologistuderande tror jag mig veta att många kristna inte har en aning om hur Kristusgestalten, del av gudomlig treenighet, är lite "window dressing" ovanpå gamla nyplatoniska tankar om Ordets eller rättare Nous emanation ur Den Ene. Världssjälen som ännu en emanation skulle då exakt motsvara den kristna trenenighetens Fader, Son och Ande.

    Indisk filosofi klargör än mer: Fadern är den maskulina aspekten och Anden motsvarar Shakti/energi, tillvarons feminina aspekt, makan som realiserar det som i Faderns sinne (Sonen) ännu bara är platoniska former, idévärlden. (Jesus, troligen förfalskade ord om att "Jag och Fadern äro ett" påminner exakt om hur Den Ene ytterst alltid verkar i unison med och genom Nous, Intellektet. Anden/Shakti/Kvinnan har bara att klä direktiven i materiella höljen. Även i detta schema har du rätt: människan en försvinnande liten del i ett spel av transpersonella rörelser…

    Särskilt lurig men fascinerande är frågan om det stoiska perspektivet på ödet som närmast liknar 1800- och det tidiga 1900-talet kausala materialistiska determinism. Den större "Rörelsen" innebär att människan ingen fri vilja har, men det är inte vår art givet att förstå att vi är "skyltdockor" i ett system, och att hemligheten ligger i människans (och allt annats) medvetande.

    Det är väl nästan exakt den position du skisserar, fast barnet vid moderns bröst förstås är en bild med en direkt förlaga i den kinesiska taoismen med dess tanke om ett Tao (metod), ett Logos (ordnande ord/förnuft).

    Och i den fatalistiska stoicismen ser man då också former av indisk filosofi som håller den enda värdiga mänskliga sysslan att vara den som söker häva medvetandets falska identifikation med den ofria, nödvändiga (ananke) materiella tillvaron.

    Att höja sig till gudarnas nivå (planeternas och stjärnornas högre medvetandeordning) var ju också grekernas strävan.

    Jag tror det är något av denna livssyn och dess praktiserande - så fjärran från samtida pillrande med molekyler nere i myllan! - som kan ge individuell insikt i frågan om på vilket ontologiskt (existens-) plan den omhuldade "fria viljan" egentligen ligger. Jag tror den ska sökas, inte i människan av kött och blod, men kanske i den människa som påbörjat transformationen, här i tiden, av sig själv till något mer gudomligt/evigt...

    Å andra sidan finns möjligheten, så tydliggjord genom astrologins symbolspråk och utpekanden av vad som verkar vara ett orkestrerat liv, att vi faktiskt bara i våra medvetanden reflekterar omgivningarna, främst vår närmares region i kosmos och dess rörelser...

    Jag har just börjat greppa tanken om Världssjälen utifrån det nuvarande modeordet "intersubjektivitet", där i en radikal bemärkelse alla enskilda observationspunkter skapas av alla andra punkter. Den vakne suckar kanske här och undrar vad det var för fel på stoicismen - det är ju exakt samma tankar fast med lite ny terminologi...

    Tack för dina reflektioner!

    SvaraRadera
  5. Hej igen!

    Detta kanske intresserar?

    LÄNK TILL FILMFÖRELÄSNINGAR FRÅN SHAMBALA NEDERLÄNDERNA
    http://www.shambhala.nl/index.php?id=9000

    OCH DENNA?
    http://www.shambhala.org/centers/

    ELLER DENNA?
    http://buddhactivity.org/buddhayears.htm

    Jag hittade dessa just de senaste dagarna

    Mvh C.J.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.