Mona gör dygd av nödvändigheten

Enligt legenden var [Kronos] son till Uranos (Himmelen) vars namn...är väl givet. Ty åsynen av det som är därovan är väl myntat med namnet ourania ("himmelskt") - horosa ha ano ("att betrakta tingen därovan") - och astronomerna säger ju...att detta resulterar i ett rent intellekt.

Platon - Kratylos, 396b

Hade socialdemokratin inte uppstått ur den närsynta materialismens och gudlöshetens mylla, hade jag mycket väl kunnat skänka partiet en röst för dess månande om de svaga. Men som det nu faller sig, tycks antikens filosofer ha rätt: folket är per definition ett pack som inte bör beredas samhällsstyrande positioner förrän de visat sig besitta tecken på själslig nobless (grek. arete).

Det lämnade för Platon bara filosoferna som godtagbara härskare. Politikerna - sofisterna - med deras förrädiska ordvändningar såg han ned på som ett ömkligt släkte utan heder i kroppen. Och inte mycket verkar ha förändrats på 2.300 år. För nu inleder Mona Sahlin den långa slutspurten med att göra dygd av nödvändigheten - se Expressen-rubriken ovan.

Ödet eller nödvändigheten (grek. ananke) kallas i den indiska filosofin för vårt dharma, det som gör oss till det vi är. Det vi är, är också det vi är förpliktade att leva ut, och den antika astrologin - både i Indien och i väst - sammanfattade dessa tankar i planeten Saturnus, den långsamma och obönhörliga Kronos som spinner tidstråden - den tidslinje längsmed vilken vårt öde, vår nödvändighet, tar konkret gestalt.

När s-ledaren adresserar sin låga popularitet bekräftar hon på ett plan att hon vet om sin trista roll i detta liv som människa, men den falskhet som drog in henne i Toblerone-härvan har inte förändrats det allra minsta eftersom hon likt de ryggradslösa antika sofisterna spelar på en sekundär betydelse av uttalandets ordalydelse.

Här avses en dammig cowboys tuffa attityd - Mona kavlar upp ärmarna och gör sig redo att göra jobbet! Det här sättet att avleda uppmärksamheten från kärnfrågan kallas inom psykologin för dissociation, som kan innebära ett avsiktligt avspaltande av en del av frågan (som mörkläggs) för att istället utveckla ett alternativt semantiskt universum kring en fras, som bortkoppad från dess egentliga och sanna denotation nu får ett andra liv och en ny betydelse...

Nej, som jag visat i några korta analyser av Mona Sahlins födelsehoroskop på min blogg Sideriska siktet, finns det inget gott att säga om det. Det här är inte en sådan typ som Platon hade velat se i härskarposition.

När jag tittade på nätet efter fakta kring talesättet "göra dygd av nödvändigheten" noterade jag att dess nästäldsta förekomst finns i en pjäs av författarnamnet Shakespeare. Vilket genast krokar i ett tidigare inlägg om den 17e greven av Oxford (nytt fönster) och om vikten att - till skillnad från Monas taskspel som bara handlar om hennes egen karriär - tala sanning - alltid, alltid!

Monas horoskop visar det inte helt angenäma livsödet (ananke) att tråna efter personlig framgång (Lejonet, Solens/den starka individualistens symbol) - men ha Solen döende i väster. Detta har hon kunnat släta över genom att tala om kollektivt ledarskap (Vattumannen = massan). En viss motsägelse redan där, således. Men när hon väl, efter många om och men, nådde maktens torn och tinnar (det saturniska 10e huset) blev den offentliga ledarrollen direkt pestartad (Mars = olyckan)! Månen och Mars - "det aggressiva, arroganta fruntimret i ledarposition, kan vi ha det så?"

Den explicita ödesskaparen Saturnus verkar som en tung barlast i horoskopet. Från lägsta världsliga position i det fjärde huset (det enskilda, det privata, känslodjupet) stänger och krymper Saturnus sinnelaget. Den bildar med det pågående dödsdramat i Vattumannen det sk sociala utstötningssyndromet, som understryker ohållbarheten i det tionde huset med dess turbulens i folkdjupet (Månen).

Från alla horoskopets hörn (angulära hus) tecknas krafter som inte vill ha denna person i härskande position. Detta är inget annat än ont karma från ett tidigare liv som nu värker fram, alltmedan syndaren Mona via Saturnus i fjärde vägrar att förstå sitt öde på djupet. Jag har under årtionden mött denna Saturnus i fjärde mången gång, och den emotionella utvecklingen är verkligen eftersatt. Fingertoppskänslan saknas i hög grad.

Fjärde sektorn som själens sektor (med Månen) är här bräddfylld av Saturnus baksluga och realpolitiska kalkylerande - all Saturnus verksamhet hänför sig enbart till gränsdragningsfrågor i den yttre, materiella världen. Saturnus visar via husplacering en död själ (vilket Monas döda barn sökte symbolisera för henne i den snabb mission till jorden och tillbaka), en människa i vilken "världen ätit sig in i själva benmärgen".

Saturnus i 4e, om sekundära besked styrker beskedet, blir en andligt död varelse, en distinkt ateist. Psykets Måne infekterad av Mars och i Jordelementet är den enda bekräftelse som här behövs. Så tydlig psykisk ambition att nå makten, till och med med den kriminelles burdushet (Mars). De två "naturligt" onda (Mars och Saturnus) besmittar den här människan och berövar himlen varje anstymmelse till egentlig begåvning eller talang.

Men det är Vattumannen som till syvende och sist förklarar saken: ett ideologiskt Lufttecken (på nedgång i väster), som i sig är en del av det sociala utstötningssyndromet - här finner vi en uns av äkthet i horoskopet i dess värnandet av "utrotningshotade" grupperingar. Det tragiska är att Mona i sin privata kamp för att bli ett Lejon (ledare) kontraproduktivt hjälper grupperingen socialdemokratin att sjunka som en döende Sol i väster!

Så här ser det ut när Saturnus, ödet, ananke, har ätit sig hela vägen in i själen och inte lämnar någon plats kvar för psykologisk reflektion. Inte otippat går den här politikern i Gay Pride-parader, för som Sideriska siktet har visat, är det just den här typen av bristfällig självförståelse som plågar horoskopen för dem som föds homosexuella. Mona Sahlin projicerar sin egen inre själsliga trångboddhet mot dessa. Men den basen är för smal för att verka som politiker.

Jag tvekar inte att identifiera Saturnus som käppen i hjulet för hela detta livsöde, för det är ingen mindre än den sjunkande Solens disponent vi talar om, och det sociala utstötningssyndromet (Vattuman + Skorpion) förföljer alltså Mona i vartenda aktivt (solärt) steg hon tar - och det är ödesplaneten Saturnus i sitt världsligt lägsta tänkbara läge som vill hennes nederlag.

Detta horoskop (och det som utspelas på den politiska arenan) demonstrerar karmalagen. Mona Sahlin föddes som andesjäl till jorden för att genomleva ett negativt livsöde. Det är nödvändigt att Mona faller för hennes själs skolning. Detta är inget hennes intellekt med säkerhet kommer att förstå, för med själens många liv följer att vår totala bild som levande varelser inte kan förklaras av erfarenhet och kunskap ansamlad av enbart vår innevarande ego-kärna (byggs på nytt varje liv, i allmänhet utan att själens "långa minne" gör sig påmint).

Det är inte möjligt för någon utomstående (utom exceptionellt mediala människor) att spekulera i varför eller vilka uraktlåtelser i tidigare liv som ligger bakom detta spektakulärt tungrodda och dysfunktionella livsöde som pekar mot en negativ karriär.

Men det inte undgå någon astrologiskt bevandrad att andlig apati kan ha med saken att göra. I Monas fall ligger t.ex. den högre filosofiska gåvan - samvetets röst och bas för varje sann filosof-politiker - begravd i materialistiska Jordelementet, i det prosaiska andra huset för penningar och födoämnen. Aj, vad den Toblerone-affären visade var hennes egentliga vilja att växa åt för håll, pekade i för riktning. (Nionde huset bekräftar intrycket eftersom samvetshusets tillfälliga härskare är Mars, i sin tur i materialistiska Oxen och bunden av ödesplaneten Saturnus - här handlar allt om världslig makt och inget om etik eller högre kognitiva gåvor.)

Det andra huset är ett hus där andligheten dör och för att understryka den saken har hon också en fullt utvecklad "satanisk axel" mellan Oxen och Skorpionen, mellan munnens snaskande och anus elimination. Den här axeln binder människan och förringar henne: hela hennes liv kommer att handla om sin rätt att konsumera. Det är en djupt amoralisk axel i zodiaken - när djuret i oss känner hunger, bryr det sig inte om moraliska frågor.

Man kan inte tjäna både Mammon och Gud, och socialdemokratin som helhet är ett enbart materialistiskt fördelningsprojekt som saknar sikte på att världen har minst två dimensioner, plattmarken och den vertikala axel längsmed vilken ingen jämlikhet finns. För det är längsmed den här axeln våra motiv och grad av själslig excellens avslöjas.

Uppfinnaren och siaren Swedenborg lärde sig av änglarna att det som skiljer folk från fä i andevärlden, där den rumsliga dimensionen inte längre finns, är skillnader i "altitud". Swedenborg tillgriper alltså den hierarkiska axeln i sitt försök att återge på vad sätt individer på andra sidan kan urskilja varandra, fastän de, som platonismen alltid framhållit, var och en finns i alla andra.

Swedenborg verkar ha uppfattat verkligheten som något slags hologram vilket gör honom fantastiskt modern. Vår ende svensk att vara stolta över? Likväl är det i USA han dyrkas och inte här. Varför? För att den svenska kollektivmentaliteten är identisk med Mona Sahlins fallna materialism. Men människan lever inte av vatten och bröd enbart.

*****

SvD redovisar samma dag utfallet av en trovärdighetsundersökning.

*****

Inlägg etiketterade Mona Sahlin på astrobloggen Sideriska siktet. Samma symboluppsättning bearbetas där lite annorlunda perspektiv.

*****

Tillägg: bonusstudie, eller "så här gör vi astrologi"

En granskning av kombinationen Mars i tionde och Saturnus i fjärde i 1162 horoskop med känd födelsetid (varav cirka 1000 är publika individer) ger följande 16 träffar:

• Calista Flockhart - skådespelare, uppenbar faders-hangup att döma av äktenskapet med den betydligt äldre Harrison Ford

• **anonymiserad - "vacker men sylvass attityd", skilsmässobarn

• **anonymiserad - "skilsmässobarnet som påtog sig modersroll", modern alkoholist

• Francis Bacon - jurist, filosof, homo/pederast, skandal pga skuldsatthet

• Jean-Claude Damme, van - martial arts, "skådespelare"
  

• **anonymiserad - incestoffer, svårt märkt av usel fadersrelation

• Johan Friedrich Schiller, von - tysk poet, pjäsförfattare

• Kiefer Sutherland - skådespelare med alkohol- och personliga problem

• Kurt Russell - skådespelare, reaktionär psykologi - "en man bör äga ett vapen"-typen

• Lana Turner - skådespelare

• **anonymiserad - psykiskt instabil, nymfoman/tvångsmässig sexualitet

• Michael J. Fox - skådespelare, borttynande i tidig parkinson

• Mona Sahlin - politiker, skuldfälla

• Nastassja Kinski - skådespelare, galen skådespelarfar, "plockad" av Roman Polanski (ja, han, pedofilen!) vid femton
  

• Natasha Richardson - skådespelare, dog i skidolycka

• Richard Strauss - kompositör och dirigent, dragning mot mörk sexualitet, tonsatte bl.a. omsorgsfullt text av Oscar Wilde om sex med döda
  

Av ovanstående 16 fall återkommer fadersmotivet (som problem) mer än en gång, helt i linje med olycksplaneten i tionde huset för auktoriteter samt husets naturliga härskare Saturnus i opposition mot sitt eget hus.

Mars i termer av sjukligt libido kan också anas - utövat eller offer för - men enbart en opposition till Saturnus kan inte utsäga om det är en libidinös fixering, som i fallet "nymfoman", eller en blockering, vilket kan vara fallet hos Sutherland (vem skulle inte bli "av" med en far som redan mutat in en viss position som en förste älskare? Här misstänker jag en usel relationmellan Donald och Kiefer!) Strauss egendomliga dragning mot nekrofili (om än sublimerad via konsten), är en bokstavlig läsning av Mars mot dödens planet Saturnus!

Fattigdomen och det skadade ryktet i fråga om finanser återkommer utöver hos Sahlin endast hos Francis Bacon, men det skulle inte förvåna om en djupare undersökning av övriga celebriteter avslöjar fler fall av olyckssaliga försök att stabilisera ekonomin.

Carl Jung: Djupdykningen

SvD:s artikel föregicks med över en månad av New York Times berättelse om den fascinerande Röda boken som Carl Jung började skriva 1914 då han nedsteg i psykets Underjord och här hämtade tillbaka råmaterialet för sitt kommande livsverk. Båda artiklarna är läsvärda!

Som varm förespråkare av den konfucianska klassikern I Ching (Förvandlingarnas bok), är det roande att se de födelseomen som han tillskrivs av ett medeltida kinesiskt system, baserat på I Ching men som han rimligen inte kände till (det översattes först på 1970-talet, långt efter hans död).

Här bekräftas att den 26 juli 1875, närmare halvtio på förmiddagen, var en tid för "Djupdykaren" (kapitel 29) - eller hur man nu bäst ska illustrera det märkliga omen som i kinesiskan beskriver ett fall ner i en djup avgrund - och ger tips för hur man sedan ska ta sig tillbaka upp igen!

Hemligheten ligger i ärlighet, total ärlighet mot sin faktiska situation. Den som fallit i mörker har inte längre råd med att spatsera runt i inbilskhet och slå blå dunster i ögonen på sig själv. Mentalisering, det förnuftsmänniskan så berömmer sig av, skulle i det här läget bara besegla hennes öde och leda till undergång.

I fallets tid krävs att människan blir mer än bara rationell, blir något större än det som hela västcivilisationen satt som taket för sin existens. Låt oss säga att västerlänningen får fullständig nervsvikt inför löftet att bli en gud. I det här sammanbrottet har hon istället valt att stänga dörren till sin framtid och vegeterar numera som en sekulär ateist. Men i livets större spel är det nu så att den som tackar nej lämnar walk-over. Stafettpinnen övergår till den som tar den.

Min misstanke, från trettio år av intermittenta studier av det här systemet, är att Jung aldrig kommit ut ur Avgrunden eller upp från Djupdykningen om detta varit allt som sades från det säregna deterministiska kalendersystemet.

Att han kom upp från Inferno igen ska han tacka det faktum att den föregående timman alltjämt dröjde kvar som en tidsanda stadd i upplösning då han föddes. I denna tecknades istället "Generalen" (kapitel 7), just den person som ute i krig, där många tappar förståndet enbart pga stridslarmet, inte bara behåller centreringen inåt utan också tänker rationellt och för scenen framåt.

Nog låter "Generalen" som ett tema som skulle kunna stämma in på en djuppsykolog, som både följer sin patient i dödsstörtningen ner i det mörka men också, som en redbar vägledare, pekar ut vägen hem.

Se även det kinesiska kalendersystemet som lite impressionistiskt presenteras på engelskspråkiga www.hall-of-man.com. Här finns också min kalkylator för beräkning av egna födelseomen (1900-2000+).

Dessa ödesbilder är så stora att mången detaljhungrande västerlänning inte ens förmår höja sig över sitt liv för att se det ur ett distanserat fågelperspektiv. Den kinesiska anden var verkligen annorlunda än den som driver den moderna västerlänningen!


_____

Not. Nämnda online-kalkylator tillåter inte beräkningar på födslar före år 1900 men jag kan nämna att Jung föddes till baslinjen av det 29e kapitlets hexagram, och som ett bi-inflytande till den femte linjen av det 7e kapitlets symbol. Av det senare inflytandet kan man livligt föreställa sig att en del bara sett en psykotikers verk i den Röda boken! Det ankommer inte "den yngre sonen" att famna samma djup som "den äldre sonen"!

Doft av rent befordrar gott uppförande

http://www.sciencedaily.com/releases/2009/10/091025091148.htm

Den här underliga vetenskapsnyheten, att folk rycker upp sig ett snäpp och beter sig mer städat i rum där det vilar en vag doft av något citrusdoftande rengöringsmedel, förklarades av filosofen Plotinus redan för 1.800 år sedan.

Men eftersom västerlänningen kastat sina gamla religioner och filosofier på soptippen tvingas vi nu återupptäcka allt på nytt. Den reinkarnerande själen, förklarade Plotinus, har en lägsta nivå som sömlöst övergår i naturens biologiska funktioner. (Det är en fråga om "Look and become", om det andliga medvetandets sätt att förhålla sig till sina erfarenheter.)

Det är i naturen den maximalt oandliga delen av människan bereds möjlighet att totalt dominera och sänka takhöjden i själen. Då tror människan att hennes sociala nivå är den enda som existerar och hon börjar implementera t.ex. "sekulär moral" (en stöld från religionerna, utan att ange källan) - hela tiden påminnande sig om att det "inte är några gudomligt sanktionerade bud" utan bara ett regelsystem av överenskommelser, så att mänskligheten inte ska ta kål på sig själv.

Inom denna "fallna" del i själen slits människan av alla de influenser som kroppens fem sinnen sprider (bara upp till en viss gräns - den rationella själen tillhör människans eviga natur och kan inte störas).

Vad dessa " vetenskapsmän" alltså kommit på, är bara att i den simplaste och banalaste delen av människan har hon själv skapat sig en psykisk pseudoverklighet där hon kombinerat friska dofter med tanken på civiliserat husägare, vilket i sin tur associerar till "bättre stånd" och en striktare uppförandekod.

Jag tror västerlänningen blivit helt galen! Detta här är väl inte vetenskap, det är rundgång i den gamla visthusboden. Den brinnande Giordano Bruno sade, "Öppna upp, kopulera med Värdssjälen, och se hur stort det här egentligen är."

Fritt utflöde - men bara vid perfektion!

Från det att jag på en inrådan från en bekant, presschef inom ett område som gränsar till de exakta vetenskaperna, i mars i år bröt ut mina astrologiska betraktelser och placerade dem på Sideriska siktet, har lite av gnistan gått ur den här bloggen!

Presschefen må ha gjort den korrekta politiska mainstream-bedömningen för inlägg som ber om att bli tagna på allvar - och jag lystrade till rådet tillfälligt glömsk om att programförklaringen inte var rysansvärt ambitiös. I den här tudelningen av materialet upptäckte jag emellertid vad mitt eget hjärta ändå klappade varmast för!

Den här bloggen skapades som en motimpuls till ateistföreningen Humanisternas scientistiska världsbild, men det är - som man kunde gissa - den astrologiska bloggen som tilltalar mångfalt fler besökare. För vem bryr sig egentligen om scientism?

Uppdateringsfrekvensen har därmed sjunkit på Ockulta ögat. Det lär väl bli ett och annat inlägg i fortsättningen också, men jag känner nu, tio månader senare, att skälet till att starta bloggen var negativt, inte positivt, och att Humanisterna numera bara ter sig löjeväckande i mina ögon och inte längre någon motståndare som inspirerar till inlägg.

Jag fördjupar mig sedan ett år i ett parallellt studium av Platon och nyplatonismen, den gren vars början sätts vid Plotinus födelse 204 och som varade en bit in på 500-talet, då en kristen kejsare stängde Akademin i Aten för gott och väst gick in i "den mörka medeltiden".

Från en ytterst informationsrik och samtidigt kompakt introduktionsbok (tyvärr inte längre i tryck), från en av de stora kännarna av nyplatonismen, Richard T. Wallis, skulle jag gärna vilja citera ett, närmast godtyckligt valt stycke.

Plotinus, like many subsequent philosophers, denies the existence of free will in any sense incompatible with determinism. It is true that he opposes the Stoics' subjection of man to the Fate governing the sensible cosmos, but though man's higher soul is independent of Fate, its character, and its whole destiny, are still the expression of an Intelligible archetype and as such ordained by that archetype.

On the other hand it is no more accurate to describe incorporeal beings as determined by their nature than as producing their nature by their will. All we can say is that within the Intelligible world will and order imply one another; to distinguish one as prior to the other is possible only on a level of greater multiplicity.

Freedom for Plotinus consists in tending spontaneously and with full knowledge towards realisation of one's true good, and thus contrasts with actions performed under compulsion or under constraint from man's irrational nature.

Choice between opposite courses (or, more strictly, the illusion of such choice) is therefore paradoxically the sign of a lack of freedom; for at such times our irrational nature as clouded our judgment and prevented our seeing and pursuing the right course automatically. True freedom by contrast consists in the absence of any possibility of change for the worse.

It is with these considerations in mind that we should approach Plotinus' references to creation as motivated by divine generosity or, to use a less tendentious translation of the term in question (aphthonia), by divine 'ungrudgingness'.

R.T. Wallis - Neoplatonism (Charles Scribner's Sons, New York, 1972, s. 63-4. Styckeuppbrytningar gjorda för enklare webbläsning.)

Plotinus menade också att Det Ena (det gudomliga) i evighet (utan början i något "big bang") "spiller över gratis", till följd av sin inre perfektion och att detta är upphovet till vår eviga värld. När jag skriver om astrologi upplever jag att jag på ett besläktat sätt "spiller över", medan inte få av den här bloggens upplägg varit lite sökta eller konstruerade. I en tid av studier av så sublima tankar som Platons och nyplatonisternas, är det gissningsvis bara naturligt att "spillet utåt" avtar. Människan behöver verkligen tider att fylla på med bränsle!

Den som hittar den här boken i något antikvariat ska avgjort lägga vantarna på den! Jag bara önskar att jag börjat i rätt ordning. För även om jag om sedan 1993 flera gånger läst om en fristående uppföljare, en antologi med forskarpapper där Wallis var redaktör men bara själv bidrog med en essä, är det ingen liten sak att söka rekonstruera nyplatonismens finare nyanser utifrån forskare som i Neoplatonism and Gnosticism (State University of New York Press, 1992) ovanpå den specialistkunskapen granskade den senatika gnosticismen, som likaledes baserade sig på Platons filosofi (och som Plotinus kritiserade hårt).

Läsningen förra året (och omläsning redan i år) av introduktionen har fått många suddiga fläckar i min förförståelse av hur nyplatonismen skiljer sig från platonismen att bli tydligare.

Den som är nyfiken på platonismen och gnosticismen, deras gemensamma bas i Platon men på vilka punkter de skilde sig åt, och som hittar den här likaledes utgångna antologin, ska inte tveka att skaffa den. Ett flertal intressanta studier! Prova bara några essätitlar:

• "Plenty Sleeps There" - The Myth of Eros and Psyche in Plotinus and Gnosticism
• Higher Providence, Lower Providences and Fate in Gnosticism and Middle Platonism
  
• Mani's Twin and Plotinus - Questions on "Self"
  
  ...och många fler
  

Plotinus var den förste filosofen i den västerländska traditionen som hävdade den individuella själens existens, och som antytts via många blogginlägg om tecken på reinkarnationens verklighet verkar han ha haft rätt.

*****

Rättelse: Den blågröna boken är inte utgången! Den finns listad på Amazon.com. Inte en enda människa har recenserat den, vilket säger något om hur smalt ämnet är och kan ge en vink om varför jag trodde den inte längre fanns i tryck...

Vetenskap: barn söker befästa sig själva

När man börjar titta djupt på vad vetenskapsmän och forskare säger - biologer och i synnerhet de upphaussade neurologerna - kan man få den upplevelsen av att lyssna på barn inne i en period när de egentligen inte söker några nya svar utan bara ränner runt och söker tvinga in verkligheten i ramar de redan bestämt sig för. Och visst är det så, de vetenskapliga upptäckterna har sin egen rytmik, och var dag bjuder inte på ett paradigmskifte...

"We showed that distinct linguistic processes are computed within small regions of Broca's area, separated in time and partially overlapping in space," said Sahin. Specifically, the researchers found patterns of neuronal activity indicating lexical, grammatical and articulatory computations at roughly 200, 320 and 450 milliseconds after the target word was presented. These patterns were identical across nouns and verbs and consistent across patients.

http://www.sciencedaily.com/releases/2009/10/091015141500.htm

Det som är ett givet i ovanstående är människans klassificering av sitt språk i olika ordklasser, och minsann! - tycks inte hjärnan "signalera" att den hanterar språk på precis samma sätt!

Är det bara jag som är konspiratorisk, eller är forskningen ibland smått infantil? Kan det vara så att mänskligheten är mer road av att onanera till sina föreställningar än av att verkligen söka sig ut i mörkret se om där finns något att låta sig in-formeras av och som man sedan kan föra hem till den gamla värld som bara trampar vatten?

Buddha visste hur man tog sig ur dessa självgenererade stillon, dessa mentala luftbubblor som ovanstående vetenskapscitat är ett så pinsamt tydligt exempel på. Men Supermänniskans födelse blir också slutet för den råtthjärna som i vit rock bedriver "vetenskap" och "empiriska studier". Kontrolldåren måste avskrivas, men kontroll är ju vad väst åtrår - hör bara hur det låter så fort andra länder närmar sig högteknologiskt kunnande (läs: atomkraft)!

Steget till Supermänniska har varit representerat på jorden i tusentals år men ter sig alltjämt så radikalt för majoriteten att t.o.m. grupper som Humanisterna från tid till annan utkristalliseras ur konventionalismens bottenskrap och förklarar kring mot Verklighetens framkant, mot "så-heten" som buddhisterna kallar det levande livet. Att så ger i vårt språk en dubbelmening, men Buddhas idé i engelsk klädedräkt - "suchness" - har förstås inte den konnotationen.

"Många är kallade men få utvalda", säger Matteusevangeliet (22:11-14) kryptiskt. Men jag förmodar Världen - bakom rökridåerna som hålls upp för den naiva människan - är ett raffinaderi och en gallringsmaskin. Här trimmas de levande varelserna och skördas efterhand.

Jag väntar spänt på att medicinmannen Robert Svobodas bok "The Greatness of Saturn" ska anlända, nyfiken på vad den indiska astrologin (integral med deras filosofi) ska ha att berätta om Saturnus som symbol för Skördaren.

I det egocentrerade väst är bilden av Liemannen enbart mörk, i det att reinkarnations- eller återvinningsperspektivet saknas och att raffineringen här ses i termer av en medvetslös evolutionsprocess. Vi har - så här långt i alla fall - inte haft intelligens nog att sätta ihop pusselbitarna korrekt.

Svaren finns redan, men den store Satans glimrande Penning och mainstream-åsikter synliggör människosläktets genomsnitt. Detta genomsnitt är den sekulära ateisten, och den religion han självbelåtet tycker sig ha lämnat bakom sig är i själva verket den framtid han i spiralform rör sig mot ... i det raffinaderi vars rökridåer han för ögonblicket inte förmår genomskåda.

*****

Personlig anmärkning. Undertecknad föddes med en Saturnus med maximal världslig styrka på himlen - sjunkande i väster, och detta är en bra illustration av det horn i sidan Ockulta ögat har till materialismen som yttersta förklaring! (Horoskopet i nytt fönster.)

I världsligt hänseende står nämligen en sålunda placerad Saturnus på fallrepet - i väster dör de sammansatta tingen och in i väst har jag fötts för att klart och tydligt se hur en civilisations begynnande sammanbrott ser ut.

Men det är klart, med Mandelbrots tankeväckande fraktaler kan man tänka sig att antikens idé om den makro- och mikrokosmiska parallellismen upprepar sig på var magnitud man behagar kasta sin blick. I astrologin är det DEN SOM SER SOM ÄR VAD HAN SER. "Lo and become!" Men denna tes modifieras alltså om synnerliga omständigheter föreligger, och väderstrecket väster indikerar snarare "Skåda ditt exkrement!" Så här ligger det till.

Jag har på senare år spekulerat över denna remarkabelt prominenta Saturnus och insett att denna symboliserar en före detta mycket världslig människa som i detta liv dör (faller under västra horisonten) och under denna bortdöendets process "svettar ur sig" sitt forna jag i projektioner riktade mot omvärlden.

Och tänka sig - det finns miljontals tacksamma måltavlor för den förfallna materialismen kvar "därute". Kanhända kommer de också att genomgå samma avgiftning om ett millennium eller så.¹ Eller den här tidsdimensionen en villoväg, den också?

Håller man tiden som konstant, avundas jag inte de generationer som kommer att födas i väst i centrum av det tidsåldersskifte vars början vi tydligt ser omkring oss. Länder utan religion och filosofi kommer att drabbas värst, som Sverige.

För vad skiftet innebär, är en återgång till individens Centrum och den sekulära människan har grundligt fått lära sig att förneka detta för att istället fokusera externa nätverk. Det skapar på sikt en enormt urholkad och livsoduglig människotyp.

Se upp för Facebook - hela it-fenomenet hotar att separera egot från dess substratum själen.

:-)


_____

1. I privata rekonstruktioner av det karma som resulterat i det gällande svenska jaget har jag placerat min egen materialistiska peak runt 1100-talet - men materialet är knapert då jag inte är någon utvecklad klärvoajant.

Heller har jag inte tagit slutgiltig ställning till den buddhistiska lama jag en gång lyssnade till under en religionsvetenskaplig föreläsning på universitetet. Laman sade att de tidigare liv du kan uppleva här och nu (i meditation, via drömmar eller ingivelser, etc) representerar din status i nuet. Ändrar du attityd kommer du omedelbart att se andra "tidigare liv".

Tanken motsäger egentligen inte hinduismen eller den västerländska mystiken (Platon, Plotinus m.fl.) med dessas syn på en individuell, evig andesjäl. Det som händer när en människa byter ideologi, plattform eller överhuvudtaget rätar ut ett inkrökt liv, är att man byter karmiskt mönster. Därmed har ett annat subset av potential etablerats, och med detta möjligheten (för den som så önskar) att se andra tidigare liv än de som var tillgängliga före "omvändelsen".

Vissa dörrar förblir låsta tills dess att man nått vissa erfarenheter i livet. Naturen är inte så korkad och buggigt konstruerad att den omintetgör väsentliga lärdomar genom "sneak previews" av desamma!

I väst går i princip alla individer genom ett helt liv med dess upplevelser utan att känna till att de vandrar en Väg (Tao) som är ett osynligt blue-print bestående av historiska pusselbitar vilka dock är lagrade på ett allt annat än historiskt-linjärt sätt. Jag kan av dagens kosmologiska spekulationer med hyperrymd och annat (som egentligen kräver högre matematiska kunskaper) bara intuitivt ana hur det huset kan tänkas vara byggt...

I avsaknad av reinkarnationsteorin överväger inte ens människor plötsliga "knyck" på livsvägen i termer av annat än "blind slump". I själva verket har de nått en gräns där ett nytt karmiskt betingat problemkomplex från förr har "växlats in på nu-spåret". Inget av detta har någon som helst plats i den västerländska agendan. Nå, även fattigdomen (Saturnus) har en gräns bortom vilken den faller över världens kant!

Maya-kalendern och år 2012

Underhållande artikel om den 2012-hausse som pågått ett tag nu:

http://news.yahoo.com/s/ap/lt_mexico_apocalypse2012

Länken död vid koll 091209.

Se omnämnandet av Maya-kalendern i det här inlägget på min astro-blogg eller några andra tankar på den här bloggen under etiketten "2012".

Stegel, stegel på väggen där...

Med Bödeln och dennes dräng, Rackaren - befinner vi oss på själva botten av senmedeltiden och den efterföljande Vasatidens samhälle. Djupare kunde ingen sjunka än till utövare av samhällets mest avskydda funktioner: utförandet av skam- kropps- och dödsstraffen.

Källa

Den här underhållande artikeln av medeltida hemskheter som jag skummade delar av, fick mig plötsligt att förstå Tarotkortet nummer tio, "The Wheel of Fortune". Kortet innehåller ju en tydlig allusion till det medeltida (om inte äldre) straffet stegling!

Stegel = horisontellt stående vagnshjul varpå den avrättade kroppen, styckad i tre delar, fästas. Och det nyckfulla ödets hjul visar just tre "bestialiska varelser" fästade vid ett upprättstående vagnshjul. Implicit, via veven, förstår man att hjulet roterar.

Men Tarotsymboliken stannar inte vid en enkel avbildning av en stegel. Kortleken döljer många symboliska antydningar. Det faktum att det är sub-humana kräk som fästats vid på hjulet tyder på att människan har det i sig att sjunka lägre än sin egen art! I synnerhet den i "fritt fall" till vänster har ännu ett människohuvud men har i övrigt förvandlats till ett djur.

Uppenbarligen finns det mer filosofi bakom Tarotkorten än vad som förmedlades till det påvra medeltida Sverige. För Tarotkortet rymmer en symbolisk djupnivå bortom det uppenbara steglingsmotivet: tanken om kretsloppets hjul som nära sammanhänger med reinkarnation... "What goes around, comes around..."

Att tala om Fru Fortunas hjul och att säga som i den svenska barndomsramsa jag svagt tycker mig minnas, "lyckan kommer, lyckan går, lycklig den som lyckan får", är att fullständigt ha missat att kretsloppsprincipen! För den länkar in i frågan om etik och den osynliga morallag som genomsyrar universum (kinesernas TAO). Karma - förflutna gärningar poppar kontinuerligt upp igen och förfaller till återbetalning (eller som vinster) närhelst hjulet roterat sitt varv...

Besinnar man detta, börjar man ana hur mycket DJUP som saknats i den svenska folksjälen, i ett millennium. I dagsläget existerar inte ens föreställningen om en naturrätt längre - naturen har inget att säga den sekulära humanisten, den är bara en resurs att dra nytta av.

I vad mån den sekuläre svensken upplever något mer än estetiska intryck och allmänt välbehag av sina helgvandringar i naturen, kan jag inte uttala mig om. Det är sällan man hör rapporter som den om Ruth Dahlén som fick en kosmisk insikt i naturen under en skogsvandring under 1940-talet i vilket fall. Vi svenskar tycks verksamma på "låg vibrationsnivå".

Att det blev socialrealism och inget därutöver på våra breddgrader är inte att undra på. Seder och bruk vi importerat hit från sydligare breddgrader har vi eventuellt bara fattat ytan eller den yttre funktionen av, men den djupare signifikansen blev kvar i ursprungsmiljön.

När den geografiskt avskurna svensken importerat företeelser via imitation (som Tarotkortet visar att steglingen är ett importerat bruk), kräver likväl hennes inre en "mening" med görandet, och vi kokar därför ihop våra egna förklaringar till det vi ser och vistas med.

När popmusiken t.ex. importerades från England kunde man höra när det var svenska textförfattare i otympliga engelskspråkiga tankefigurer utan idiomatiska förlagor. Här hördes den svenska praktikerns konstruktion av engelska utifrån en förtrogenhet med grammatiska regler. Ännu in på 70-talet och ABBA-texterna kunde man höra att det här inte var en engelsk mentalitet, men melodierna "sålde in" de styltiga konstruktionerna. "Knowing me, knowing you - Is the best I can do".

Exkurs. Den första gången jag reagerade var vid 12 när jag hörde den redan då lastgamla svenska hitlåten "Bird's Eye View of You" av Ola & the Janglers och inte kände mig bekväm med frasen. Jag mindes den just, googlade den - och mycket riktigt förekommer den överhuvudtaget inte.

Men vad vet man vid tolv om ett andraspråk, frågar sig den vakne! Naturligtvis inte mycket, såvida man inte levt ett eller flera tidigare liv i England!

Närmare vår egen tid återkommer samma platthet och vi importerade entusiastiskt Skinners behaviorism (numera kallad kbt) medan det svenska Folkhemmet ännu hade vind i seglen. För den som inte redan noterat det är behaviorism universums mest själlösa psykologiska doktrin, hämtad från en kartesiskt influerad idé om människokroppen som en mekanisk maskin som bara "beter" sig och därmed kan omprogrammeras.

Jag har tidigare snuddat vid att svensken betalat ett högt pris för att bli en driven ingenjör. Han saknar djup, så till den grad att landet hamnat i en fullständigt fixering vid hastighetsrelaterad teknologi (bredband). Italien har redan gjort den trippen en gång (minns Futurismen) och det slutade i fascism. Det är därför jag flaggat några inlägg som "IT-fascism" här - etiketten är inte bara effektsökeri, utan drar ut konsekvenserna av den nya korrupta svensken.

Vi har historiskt saknat kontinuitet med världen - och klarsynta dagar har vi i det förflutna skämtsamt kallat vår lokala avkrok för "ankdammen". (När var det senast? 80-talet?) Det är mer förödande sant än någon kan föreställa sig! Vi är verkligen avskurna från Världssjälen, dvs det Kollektiva Psyket som den remarkable psykologen Carl Jung definierade den urgamla (och korrekta) tanken om anima mundi.

Häri ligger merparten av förklaringen till dagens sorgligt provinsiella och alltmer främlingsfientliga genomsnittssvensk. På min astrologiska blogg Sideriska siktet, har jag upprepade gånger beskrivit vad som händer när ett strömmande vatten avsnörs och bildar ett stagnant bakvatten, en ankdamm: fenomenet är essensen av Skorpionens tecken och dess kombination av "elementet" Vatten med "kvaliteten" Fixerad (stillastående).

Logiken är glasklar, tecknet betecknar "tilltagande korruptionen som leder till döden"? Stagnanta vatten blir skämda, psyken förgiftas. Det är också i Skorpionen som den lokalt förankrade världsbilden går under till följd av sin inskränkthet. I zodiakens nästa och nionde tecken, Skytten, introduceras den universalistiska typen, den som färdas långväga och ser hela världen som en enda plats att fördoms- och förbehållsfritt upptäcka. Här ett nypublicerat filosoferande just kring Skorpion-symbolen, en av de mest laddade människan traderat som kulturvarelse.


Tillägg 091019.

En kommentatör (se nedan) bifogar ett citat som understryker Tarot-kortens uppenbara förankring i en underliggande filosofi - den universella eviga filosofin. Från det att den allra tidigaste människan besinnat vad som föreföll vara himlavalvets kretslopp har förstås hjulet varit en eminent symbol att knyta allsköns föreställningar om cyckliska förlopp till, och jag tror inte det bifogade citatet uttömmer alla läsarter!

Inspirerad av de få orden i citatet om buddhismen tillfogar jag följande illustration av dess livshjul ur John D. Blakeleys "The Mystical Tower of the Tarot" - en spränglärd liten bok från 1974 som knyter samman korten med den hermetiska visdomen.

Klicka bilden för läsbar text.

Vad de tre varelserna egentligen representerar tror jag inte längre säkert kan sägas. Vissa Tarotkort har blivit korrumperade, och det ritas nya versioner med avvikande utföranden. Aleister Crowleys kortlek är väl den vildaste och mest egensinniga, med mängder av tillägg jämfört med de klassiska motiven.

Min spontana tanke är dock att de tre symboliska djuren i det buddhistiska livshjulet eventuellt kan återföras på den indiska materiella filosofins tre gunas, tre kvaliteter.

Det skulle innebära att den synbarligen noblaste av bestarna, den som verkar ha en viss balans på toppen (och som håller ett stavliknande objekt - kanske som en lindansare som håller i en stabiliserande stav), motsvarar kunskapens och godhetens kvalitet sattva (mindfulness!). (Sök via google-funktionen på tidigare blogginlägg om Hermes, en annan kunskapsorienterad figur med stav i handen. Staven avbildas ibland med två ormar som tvinnar sig runt den.)

De andra två bestarna, värre däran, kunde då representera tamas - sjunkandet ner i mörker och medvetslöshet - respektive rajas - uppåtstigandet i hunger efter ett varv till i kretsloppet, just den "Lust for Life" som Buddha såg som sin uppgift att söka utsläcka. Dessa två senare stämmer perfekt in på bildtextens svin respektive tupp. (Och ja, låtskrivaren till "Lust for Life", Iggy Pop, är naturligtvis född under nymånen i det fallna egots tecken Väduren till kvaliteten rajas - det blinda livsbegäret!)

Och jag kan tänka mig att i buddhismen, som vägrar se något gott alls i denna världen, den goda kunskapskvaliteten sattva har demoniserats och kallas "ormen" - notera det djurets uppenbara koppling till kunskap (sattva) i andra traditioner som inte är fullt så världsfrånvända som buddhismen.

Att galoppera på stället

Kinas store mystiker Chuang Tzü (300-talet fvt) citerar ett poem och kommenterar:

"Look up to the easer of our toils. In the empty room the brightness grows. The blessed, the auspicious, stills the stilled. The about-to-be does not stay still."

This I call 'going at a gallop while you sit'. If the channels inward through eyes and ears are cleared, and you expel knowledge from the heart, the ghostly and daemonic will come to dwell in you, not to mention all that is human! This is to transform with the myriad things, here Shun and Yü found the knot where all threads join. Here Fu-hsi and Chi Ch'ü finished their journey, not to speak of lesser men!

Chuang Tzü - The Inner Chapters (ö.s. A.C. Graham, 1981,1986, s.69)

Städa källarvåningen, putsa takfönstret. Yoga, dhyana och jnana öppnar vägen in till den "spöklika och daimoniska" andevarelsen på insidan - och man blir en komplett människa på kuppen!

Detta är vad den européiska 1500-talstänkaren Giordano Bruno kallade "att kopulera med anima mundi" - Bruno såg uppenbarligen för sitt inre öga att inte ens solen var universums mittpunkt, han upptäckte via sin inre daimon att centrum finns överallt - i "myriaderna av ting".

Chuang och Bruno är två röster från den Eviga Filosofin - närvarande i alla tider och kulturer fast ibland helt övertäckt av grodperspektiv på tillvaron. Den här filosofin sörjer plattmarksmänniskorna, vilka inte klarar annat än att staka ut en position till höger och en till vänster - och sen kalla den onda riktningen vänster (sinister) för rätt väg! Patetiskt. Möjligen en världsbild för förstaklassare.

Jag förstår inte hur någon kan vara socialist givet dess ointelligenta materialism och vägran att förstå individens psykiska bas som grunden för sociala relationer. Någonstans har "socialrealister" och "miljöfaktorernas förespråkare" fullständigt glömt att det behövs noder i nätet för att det ens ska vara meningsfullt att tala om strukturer.

Verkligheten börjar på insidan och projiceras sedan ut mot den vita filmduken. De som tror att sinnena är passiva mottagare till en objektiv "yttre värld", har inte tänkt långt. Vi skapar alla vår bit av "verkligheten" och vårt ÖDE (som astrologin studerar) visar i vilka färger vi målar den vita väggen.

Och det enda goda i den socialistiska doktrinen - solidariteten mellan människor - är dessutom inget vänstern har monopol på, vilket dess mindre pålästa anhängare tror.

Solidaritet är i själva verket en av de allra äldsta kristna dygderna, och går ända tillbaka till den tid då den kristne vägrade röra vid pengar och levde i sociala nät där alla stöttade alla, utan blasfemiska läten om det gudomligas icke-existens.

Vad som framskapat dagens råtthjärna är följden av att välja bara det som passerar genom egots skygglappar snarare än det "det spöklika och daimoniska", det som Chuang Tzü hittade fram till.


_____

Bild: Tredje och sista skivan (1975) av ekvilibristiska amerikanska The Flock, som blandade progressiv rock och jazzrock med texter som anknöt till österlandets mystik. På "Inside Out" exempelvis "Back to You", en text om karma och hur alla handlingar återvänder till avsändaren.

Bara slumpen existerar...

...för den som så vill ha det.

Gudinnan som styr över den meningslösa slumpfaktorn kallades i antiken Tyche - förunderligt likt göteborgarnas harmsna, "Nej, men nu är du bara tyken". Dvs, den tykne producerar bara meningslös eller banal ondska.

Den förbannade själen har störtats ner mot helvetets världar och kan inte längre uppleva symmetrin och perfektionen i skapelsen och skapar sig därför föreställningen om alltings meningslöshet - fantasin om NIHIL, intigheten. För den förbannade ter sig hela livet "tyket".

Men vad bryr sig de gudomliga sfärerna om dessa förtappade som i flera stadier av fall byggt sina egna helveten? Färdbiljetten hem måste den förtappade fixa själv! I deras nuvarande tillstånd kan de inte ingå i några högre symmetrier eftersom de är så asymmetriska - distade! - i sina själar.

Lika barn leka bäst. Vattnet finner sig sin egen nivå. Och så vidare. Talesätten är många som talar om att det finns oändligt många gradienter eller nivåer i den enorma Hierarki som går från Enhet till utsiktslös och irreparabel schizofreni nere i den mörka materien, där allt är en enda lång repetitiv bifurkation där den som följer med i föregreningen lär sluta i en så total själv-alienation att hon aldrig hittar tillbaka igen. (Vetenskapsmän, var försiktiga med att kasta ut era föregångare!)

För dem som inte fallit ända ner till den obotligt förtappade syndarens nivå finns ännu chansen att stanna och söka fixera en Gestalt genom vilken att anträda hemresan. (Låt oss kalla den en Frälsare.) Men en del är alltså fördömda - för-dömda - destinerade redan före födelsen att bara lida i detta liv. Att inte anträda den konstruktivistiska resan som börjar se delarnas mening i ett större helt.

Varför? Jo, för att showen är längre än bara en mansålder, och detta liv bara en pusselbit i ett ofattbart mycket större spel. För den som föredrar att isolera allt från allt annat, kan självklart ett isolerat fragment liv vara helt och hållet ont. Men bara om man väljer isolationens evangelium!

Positioneringen i ett större sammanhang förstod stoikerna perfekt och fokuserade på att spela sin tilldelade roll så väl det någonsin var möjligt. Mördaren ska söka mörda perfekt, helgonet söka perfekt helgelse. Det gäller att veta vem man är. Fast t.o.m. bedragaren som inbillar sig vara något han inte är, behöver egentligen bara fortsätta snuva sig på sitt eget liv - detta är också en del av det fulla programmet!

Därför kunde universalgeniet Leibniz utbrista att vi sannerligen lever i den bästa av världar - givet de ingångsparametrerar som var etablerade i den kartritning som existerade innan Tiden rullade igång med Big Bang. Dvs, där finns en kartritning i evigheten och som kommer att lägga grunden till varje universum som varit och som kommer att vara. Med mindre kartritaren introducerar några ändringar eller justeringar...

I det här inlägget har jag nog varit rätt tyken.

Blundern

Nya DNA-fynd har som sagt stuvat om en smula i frågan vem som stammar varifrån. Det är inte 4 miljoner år gamla Ardi jag pratar om nu, utan om möjligheten, ja kanske t.o.m. sannolikheten, att vi bleka européer är ättlingar till förhistoriska indier. Den här indiska vetenskapsartikeln avslutar med en snygg knorr:

"India was neglected all these years. Scientists in western countries normally study Europe, America and Russia and for them that is the whole world. Any theory they make is based on the findings in these geographies. From our studies they have now realised their blunder. India is a melting pot and I am sure many countries and continents were populated by India. It (our study) is going to rewrite both science and history," Singh said.

Indiska förfäder? Gärna! Själv upptäckte jag den indiska astrologins fascinerande (och systematiska) tankar för två år sedan, och insikterna om diffusa läropunkter i västastrologin har kommit i långsam men stadig ström sedan dess.

Obamas kinesiska höstomen uppfyllt - igen

"WOW!"

Vita husets första uttalande summerar väl det exceptionella höstomen som Obama tilldelats av en medeltida kinesisk metod för analys av Ödet.

Jag nämnde ominat "Dundret!" redan från några veckor sedan (nytt fönster), och behöver här bara understryka det löfte som finns som en undertext i omentexten för den som står stadigt när hela havet stormar. En sådan klippa är en sann ledare. "Dundret kommer. Skärrade utrop: Oh! Oh! Sedan lättade skratt: Ha! Ha!"

I tidigare inlägg om Obamas födelseomen har emellertid den stora Ödesbilden redan givits, och en sådan här kvartalssensation rubbar på inget vis den berättelsen. Obama är inte "The One" som en metafysiker skulle säga, han är den siste ledaren i en gammal världsordning. Det är en annan som kommer att förverkliga vad än Obama vill åstadkomma...

1. Övergripande om Obama (och föregångaren Bush)
2. Fortsatt granskning av Obama

Om Vita husets reaktion:
AB, Expr, DN, SvD

Att sälja in metafysik

Jag hittar en kort intervju som snyggt byggs upp med information om individens oklanderliga förflutna i den matematiska delen av flygindustrin, tillägger att han tungt lutar mot Platon och nyplatonikerna och låter sedan ännu en som sett igenom vissa intressenters fäbless för överdriven marknadsföring kommentara Darwin:

IE: Can you give an example of a prominent scientistic belief?

WS: As a major example I would mention the Darwinian theory of evolution, which (contrary to official belief) is not in fact a scientific hypothesis corroborated by empirical facts, but a philosophic tenet masquerading in scientific garb. As one molecular biologist has put it, Darwinism is ultimately "no more and no less than the great cosmogenetic myth of the twentieth century."

http://www.innerexplorations.com/philtext/an.htm

I Sverige, där ingen som helst andlighet finns på det officiella programmet, jobbar den sekulära dimridåspridaren hårt med att plugga smörja som Richard Dawkins, kanske eller kanske inte i vetskapen om att det finns så mycket djupare och mer stimulerande tänkare utomlands. Människor utan agg och med enbart höjd i tankerummet.

Men jag har sedan två år upptäckt att det som i Sverige paraderar som vetenskap - inklusive dess populisatorer - helt saknar sådan filosofisk höjd och finess. Folkbildningen här är ren fördumning! "Ät din potatis och inse att livet inte är mer än så här!" Fattig-Sverige!

Hur mycket roligare är det inte att hitta dessa, ofta amerikanska, röster som har perspektiv på vetenskapens korrekta plats i det större hela, människor glada att hitta kryphålen i det helvete den positivistiska materialismen skapade för människosläktet och som alltjämt regerar i Sverige - fastän den i stora stycken nedmonterats på andra håll (eller, till all lycka, aldrig slog rot). Vi må rankas sjunde bästa land i världen, men det är bara för att vi begränsat vårt medvetande så otroligt att vi kunnat bli hyggligt kompetenta på ett och annat.

Hela sajten www.innerexplorations.com är en enorm resurs för den som är nyfiken på den thomistiska filosofin som vidhåller att intellektet inte tillhör den fysiska kroppen (se föregående inlägg).

Och varifrån Katolska kyrkan fick denna idé är ju allmänt känd: Platon som alltid, något distorderad men även förtydligad av sin elev Aristoteles. Tanken är också identisk med den indiska filosofin. Atman är Brahman. "Du är Det." Det saknas inte historier om kristna mystiker som nästan kättarförklarats efter att i upphöjt medvetande förkunnat sitt eget gudomliga majestät!

_____

Särskilt lovande verkar en online-bok vara som tar upp en tråd från ett av mina tidigare inlägg, biologen Ruper Sheldrakes tanke om "morfisk resonans", och kopplar den till Thomas av Aquinos filosofi: http://www.innerexplorations.com/catchmeta/the.htm

Ord: arketyp

archetype

"original pattern from which copies are made," 1545, from L. archetypum, from Gk. arkhetypon "pattern, model," neut. of adj. arkhetypos "first-moulded," from arkhe- "first" (see archon) + typos "model, type, blow, mark of a blow."

Jungian psychology sense of "pervasive idea or image from the collective unconscious" is from 1919.

(etymonline.com)

Ateistens självhat (2)

Mitt inne i läsningen av Aldous Huxleys fenomenala antologi "The Perennial Philosophy" spritter tankarna och jag upplever att en del II angående ateistens självhat kan vara på sin plats.

Om ateisten har svårt att se det meningsfulla livet, ett liv som enligt den stora biologen Thomas Huxley bara kan te sig sjyst om man inkluderar reinkarnationen i sin världsåskådning, hur mycket svårare blir det inte att besinna egot inte bara som en falsk "platshållare" för Medvetandet, utan att det därtill för närvarande kan finnas flera personer på jorden som alla är reinkarnationer av samma historiska gestalter!

Åtminstone av läkaren Walter Semkiws studier av reinkarnationen att döma. Det här är en nöt att knäcka! Man ska hålla i minnet att indisk filosofi, inklusive västerlandets stora mystiker Plotinus (200-talet), var av åsikten att den individuella själen är, för att citera Plotinus, en egen, unik FORM i den rena Intelligensens värld. Ytterst motsäger detta inte Semkiws studier via en av USA:s skickligaste mediala personer, den av Shirley Maclaine anlitade Kevin Rhyerson. Frågan handlar om på vilken nivå man önskar identifiera Personen, eller det sant individuella.

Här är några lösa tankar jag fått, utifrån problemställningen. Ett gjort liv är "offentlig egendom" både före, under och efter den korta livssträckan - hur mycket egot än söker mörka och montera extra dörrlås för "sitt eget". Egot kallas ahamkara på sanskrit och notera det lilla negativa prefixet "a" - "jag-skaparen" betyder egentligen "icke-jag-skaparen". Egot skyler det riktiga jaget!

Som offentlig egendom kommer och går Andar oupphörligen genom våra liv. Det är bara att gilla läget - vi läcker (i allmänhet) som såll. Ibland har vi mycket onda krafter som leker med vår kropp, ibland ljusare väsenden på besök. Kan vi styra vår väg och välja vilka andar vi önskar kanalisera? Ja. Det finns metoder. Yoga. Meditation.

Köttet (kroppen) är en tjänare, men Satan viskar i sina barns öra att kroppen regerar! Uh! Jordandar! På så sätt kan kroppen med åren bli hemvist enbart för låga och självtjänande andar - parasiter i den psykiska verkligheten. Eller omvänt. Aldous Huxley citerar islamiske mystikern Jalal-uddin Rumi flera gånger i sin antologi:

Förnuftet är som en officer då Konungen visar sig;
I detta ögonblick förlorar officeren sin makt och döljer sig.
Förnuftet är den skugga Gud kastar. Gud är solen.

Men innan man blir helt och hållet "SOL" finns många psykiska lager att bläddra sig igenom. Och dessa är "de tidigare liven", dvs de utflykter i vardandet Människan gjort. Dessa utflykter är som små komplexa härvor i den stora härvan och ytterst kommer bara en Ena betraktare att se sig själv som en helhet. För människor som nått den graden av Hjärtats Integritet måste satanister passa sig, för de här ser rakt igenom sin omgivning - de läser tankar och uppsåt som i en öppen bok. Helt enkelt för att de sedan länge slutat "tro" på satans sätt att klyva och splittra. (Tro, dvs grundläggande attityd till fenomenet är något oerhört kraftfullt!)

Välkommen den dag du som f.n. är en tvivlare vaknar ur din diskbänksrealism och ser att ditt eget liv är en historia i en historia i en historia... Mödosamt höjer dock själen sig ur sin tidigare nesa - det är det faktum att dess centrum representeras av Solen hos den islamske mystikern (och i astrologin) som gör att det alltid finns en kraft som teleologiskt drar själen mot det som paradoxalt är både tidens början och slut. Kvar lämnas hösket - alla skrikande, gråtande och förtvivlade egohöljen som satsade sitt liv på att mörka den storslagna sanna berättelsen om livets mening.

Reggaesångaren Bob Marley dog 1981. Jag förundrades väldigt över inspirationen hos den jamaicanska artist som tog Marleys "död" på rätt sätt i omslaget till hans sista album. Problemet är bara att skivan kom sommaren 1980, innan Marleys sjukdom ens blivit känd! Vad säger det om Tidens illusion? Bakom tidsflödet existerar Sanna milstolpar eller arketypiska stationer som måste mötas. Siaren ser, om så behövs, runt hörn och får budskap från det som för oss andra är morgondagen.

*****

Rättstavningsfunktionen fastnade på "hösket" och jag insåg att det måste vara dialektalt uttryck jag snappat upp som barn. (Katrineholm = omgivet av jordbruk). Det är förstås en försvenskning av engelska "husk" - agn (i "separationen av agnarna från vetet") eller "värdelöst ytterskal" (som Norstedts säger).

Kroppen som förbrukningsvara för det som är det viktiga, själens mognad under livsprocessen. När man dör är det så dags att rätta till det som krokigt var - det som inte är perfekt måste göras om i ännu ett liv.

Den eviga filosofin är fantastisk. Se hur illa svenskarna översatte Huxley 1952. "O-förgänglig filosofi" är ju ett i grunden negativt uttryck, precis som a-teism. Naturligtvis ska det vara "evig" såsom jag spontant alltid tänkt kring ordet "perennial" före jag upptäckte att boken en gång fanns (och sen försvann) från den svenska marknaden.

perennial = evergreen (stadigvarande)

http://www.etymonline.com/index.php?search=perennial

Prova även att smaka på hur friskt/patologiskt detta ord i jämförelsen ter sig:

nihilism
1817, "the doctrine of negation" (in ref. to religion or morals), from Ger. Nihilismus, from L. nihil "nothing at all"...

Ja, vad säger en människa om sig själv om hon väljer Nihilismen? Jo det är en gryende, men ännu psykopatologisk, insikt att hon bara är ett tomt värdelöst ytterskal. Men den upptäckten fixar hon inte i dagsläget utan svartmålar därtill allt annat också! Hur kan en Gud finnas som låter lilla ego-jag dö?

*****

Huxley visar med vilken logik mänsklighetens bästa representanter sett igenom grundhållningar av rädsla, egocentricm, skepsis, med mera. Alltet är fantastiskt! Den med extra ambition kan återvända till min rekommandation av helikopteruppfinnaren Arthur M. Young.

Hans "rosettasten" (nämnd enbart i diskussion med en kommentatör i del II av detta inlägg) förefaller visa hur tid och evighet hänger samman. Tyvärr har jag inte hans geni - eller matematiska kunskaper - för att i djupet se hur tillvarons grundläggande metafysiska principer skär igenom alla världens olika manifestationer - vilka vi med vår splittrande logik har framskapat där det egentligen inga revor fanns.

Är också "the first principles" våra fantasiprodukter?

Jag fick i vilket fall starka intuitioner av hans märkliga bok "The Geometry of Meaning" och axiomet att allt kan ses i termer av "en cykel av aktivitet". Men jag misstänker att det här är en bok för att återintroducera metafysiken för matematiker, en grupp som i vår tid tränats till rent tunnelseende under det sekulära, materialistiska paradigmet.

För tänk åter tillbaka några hundra år - hur mycket mer fantastiskt och underhållande var inte tänkandet hos en Newton eller Kepler, som inte enbart fastnat i hållfasthetsberäkningar eller någon annan själlös "utilitaristisk" yttergren på den dödsdömda konsumtionsapparat som kallas västerlandet (eller t.o.m. världen som vi idag känner den)? Netwon var alkemist, Kepler bekännande astrolog! Det var tillåtet att tänka större förr.

http://hall-of-man.com/images/young_rosetta_stone.gif


Tillägg.

I en klassisk jungiansk synkronism hamnar jag några timmar efter ovanstående på en bok av Robert Svoboda, skicklig vedisk astrolog, där dock ämnet är en biografisk skildring av en indisk mystiker. I en av recensionerna läser jag så detta:

The chapter on Avishkar is all about possessions, whether it's by a low-level spirit or by a high-level deity. After reading this chapter, you should no longer be misled by people claiming to be incarnations of deities, since the mechanics of possession will become clearer to you.

Nog tycks det som om "Aghora, At The Left Hand of God" skulle kunna säga något i frågan om det mänskliga jaget som svängdörr för allsköns andar!

Amazon.com

Ateistens självhat

"Så som människorna själva är, så kommer God själv att tyckas vara för dem."

John Smith, platonisten - citerad i Huxley - TPP

*****

"Människors sinnen förnimmer sekundära orsaker,
Men bara profeter förnimmer Den Första Orsakens aktivitet."

islamiske mystikern Jalal-uddin Rumi - citerad i Huxley - TPP

*****

"Den goda människan finner Tao (världsordningen) och kallar den god. Den visa människan finner den och kallar den vis. Ordinärt folk trampar på vägen ("tao", dubbelmening) från dag till dag utan att ens veta att den är där."

Förvandlingarnas bok. Ur Ta Chuang, en del av den konfucianska kommentaren

*****

John Smith, "platonisten", vet jag inte vem det är, men hans uttalande är intressant. För om ens syn på Gud definierar människan, hur ser då den gudsförnekande ateisten på sig själv? Nihil. Nolla. Intighet. Djupt under ytan hatar hon sig själv och förnekar sin egen existens!

Och hon är i detta mycket nära Sanningen, för hon lever inte, hon är en negativ parasit på livet. Men se hur vänligt den kinesiska taoismen valde att säga samma sak: "Pöbeln vet ingenting, men drar likväl nytta av vägen från dag till dag".

Detta är då alla de som suger ut från livet utan att visa någon tacksamhet eller ge livet något igen. De går vägen enbart för att finna det som gagnar dem själva än dag till.

Att inte ateisten lägger sig ner och självdör, beror på att det metafysiska Mörker han representerar är en nödvändig del i världen som den ter sig för det mänskliga förnuftet. Dessa demoner gör i själva verket exakt dem som var förutbestämda till Insikt en stor tjänst genom att bidra som kontrastmedel.

Många får in det rätta handgreppet på de stora frågorna just genom Intighetens apostlar och deras krumma försök att krympa Verkligheten. De är för en del en milstolpe, något man stöter på, granskar och sedan växer sig större än. Ateistens funktion är exakt enalog till rollen som Ondskan spelar för människans moraliska utveckling.

Antologiernas antologi

Njuter i fulla drag Aldous Huxleys förtätade engelska i "The Perennial Philosophy" som skulle ha förändrat Sveriges öde när den efter sju år sent omsider kom i svensk översättning 1952 som "Den oförgängliga filosofin". Men vid den här tiden byggde svenskarna sitt Volksheim och var allra minst intresserade av de stora frågorna. I den engelskspråkiga delen av världen blev TPP en litteraturklassiker.

Här nedan bara ett i en aldrig sinande ström av fantastiska, upplyftande, fördjupande och ibland humoristiska citat utförligt kommenterade av Huxley och ibland tjänande som avstamp för allehanda exkurser och kritiska diskussioner av det västerländska kynnet:

"Listen to this!" shouted Monkey, "After all the trouble we had getting here from China, and after you specially ordered that we were to be given the scriptures, Ananda and Kasyapa made a fraudulent delivery of goods. They gave us blank copies to take away; I ask you, what is the good of that to us?"

"You needn't shout," said the Buddha smiling."...As a matter of fact, it is such blank scrolls as these that are the true scriptures. But I quite see that the people of China are too foolish and ignorant to believe this, so there is nothing for it but to give them copies with some writing on."

Wu Ch'êng Ên (i TPP, 1945/2004, s. 127)

Vad en god härskare värdesätter

When Prince Wen Wang was on a tour of inspection in Tsang, he saw an old man fishing. But his fishing was not real fishing, for he did not fish in order to catch fish, but to amuse himself. So Wen Wang wished to employ him in the administration of government, but feared lest his own ministers, uncles and brothers might object. On the other hand, if he let the old man go, he could no bear of think of the people being deprived of such an influence.

Chuang Tzü, citerad av Aldous Huxley i "The Perennial Philosophy".

Jag känner inte omedelbart igen stycket, men rekommenderar den enastående professorn Angus C. Grahams (1919-91) "Chuang Tzü - The Inner Chapters" från 1981 som efter att ha varit försvunnen i många år nu åter finns i tryck.

Varning! Professorns livslånga kärlek till vad han kallade Kinas och världens första moderna röst (Chuang Tzü levde på 300-talet fvt) har lett honom till att producera en mycket avancerad engelsk översättning.

Jag minns när jag läste den här vid närmare 30 att jag vissa partier gick mig helt förbi fast jag berömde mig av bra engelskkunskaper. Nu inser jag att det är Chuang Tzüs intellektuella subtilitet, fria tänkande i bilder mot bakgrunden av Kinas egen säregna tankestil och kulturella egenheter som gör den här klassiska texten till ett formidabelt inträdesprov i den högre mystiken! Förrän man förstår de mystiska subtiliteterna måste man vara hemma i vad Chuang Tzü tar avstamp från!

Här ovan förefaller en poäng ligga i kontrasten mellan den nitiska byråkratmentaliteten i det konfucianska Kina och taoimsens dyrkan av det chosefria och spontana - ett sinne i naturlig harmoni med Vägen. Men varför jag fick lust att skriva av citatet var förstås humorn i kontrasten mellan den totalt värdelösa dagdrivaren till "fantasifiskare" och de "nyttiga" ämbetsmännen!

Grahams översättning är intressant eftersom han med en mångårig förtrogenhet med texten klart menades sig kunna urskilja de flera olika författares separata verk som på typiskt kinesiskt sätt urskillningslöst buntats ihop under det starkast lysande namnet Chuang! Här finns flera andra filosofiska skolor utöver taoismen representerade i egna böcker (en "bok" vid den här tiden liknade mer våra "kapitel"). Kanhända var Huxleys citat från något av dessa "yttre kapitel" (vilket jag misstänker pga eftersom konfucianistisk "nit" ännu inte var på modet då Chuang levde).

Här är en bra artikel om Angus Graham och hans arbete med den taoistiska klassikern:

http://www.daoiststudies.org/dao/node/651

En granskning av amazon.com-recensenter visar att topprankade Stuart Little har intressanta åsikter om alternativa översättningar av Chuang Tzü. Det han säger påminner om mina svårigheter med Grahams text.

http://www.amazon.com/Inner-Chapters-Zhuangzi/dp/0872205819/ref=pd_sim_b_1

Men när han jämför två stycken av Graham och sin favoritöversättare känner jag mig manad att återvända till Graham i bokhyllan - inte sjutton är det något problem med Grahams översättning! Om man inte fastnar för sådana saker att han använder det mer bildade "daimonisk" istället för "andlig"...

Vetenskapen en gammal koloss

“Science is the last unreformed institution in the modern world today,” [Sheldrake] continues in a matter-of-fact rather than harsh tone. “It’s like the church before the Reformation. All decisions are made by a small powerful group of people. They’re authoritarian, entrenched, well-funded and see themselves as a priesthood.”

Rupert Sheldrake, 2005

Ingen kan med bästa vilja i världen säga att platoniserande biologen Sheldrake sliter hårt med sin site - de senaste artiklarna har flera år på nacken.

Men den här lilla presentationen är intressant för den som inte mött namnet tidigare.

http://www.sheldrake.org/articlesnew/heretic_Walljasper.html

På amazon.com noterar en estländsk recensent i samband med hans andra bok, "The Presence of the Past", att

Although...only maybe a quarter of orthodox biologists can stand Sheldrake's name, the implications of his theory - if correct - are enormous. It would thoroughly change our present understanding of the concept of memory, which means that we need new fields of science - physical semiotics, for example.

It would push the "borders" of semiotics to include the very first particles after the BB. Followers of C.S.Peirce would drink lots of champagne and would celebrate the victory. It would also require a radical revision of the ideas of evolution.

Sant. Och den där Charles Saunders Peirce verkar vara ett ultrahett namn att droppa, en av pragmatismens fäder (den stora amerikanska filosofiska riktningen), med en andlig grundsyn på livet, och naturligtvis sällan nämnd i vårt låglänta land.

Jag läste en översikt om hans tankar bara häromåret men kan till min förskräckelse inte minnas något. Kanske för att alla filosofer som hittat sanningen beskriver sitt fynd i snarlika termer.

Någonstans sade redan Platon allt, men jag märker att också sekulära svenska ateister hänvisar till honom, vilket han knappast skulle ha uppskattat. Kan man bara extrahera de "sekulära" delarna av Platon och sedan låtsas som hans förankring av staten i de andligt upplysta filosoferna inte existerade?


Tillägg.

Viss oreda på Sheldrakes sajt. Mitt bokmärke gick till en numera gömd och glömd sida - här är den nu gällande artikelsidan med undernivåer:

http://www.sheldrake.org/Articles&Papers/articles/