Ett sällsynt försök att använda svenska wikipedia för en snabbrepetition av svenska termer inom epistemologin gav nedslående resultat. Scientistiskt inkrökta individer tycks vara de som känner sig kallade att definiera "den svenska verkligheten" via artiklarna.
Att dessa inte är världens smartaste människor är den svenska ungdomens dåliga karma - att inte ha förtjänat en födelse i ett land med mindre skenobjektivitet än det här.
Således hittar jag en oacceptabel formulering i redan i inledningen av artikeln om vetenskapsteori (i stycket om dess historia) som tydligt röjer skribentens bristande vilja till objektivitet:
Vetenskapsteorins historia börjar med försokraterna som var de första som ställde frågor om världen utan att ge religiösa och andra vidskepliga svar på frågorna.
Notera konjunktionen "och" mellan fenomenen religion och vidskepelse och hur detta smutskastar religionen (eller praktiker som ryms under paraplybegreppet "religion") som legitim kunskapsväg. För motsatt åsikt, se integralfilosofen Ken Wilber (som jag ska erkänna att jag knappt läst något av), eller ett klassiskt uttalande från den taoistiska klassikern Tao Tê Ching:
Without going outdoors
one knows the world.
Without looking out of the window
one sees the Tao of Heaven.
The further out one goes
the lesser one’s knowledge becomes.
Therefore, the Man of Calling does not need to go
and yet he knows everything.
He does not need to see
and yet he is clear.
He does not need to do anything
and yet he completes.
Richard Wilhelms översättning
Lao Tzu ("den hedervärde åldringen" - igen vet vem som skrev texten) anknyter här till Platons idealistiska tradition vars ekon ännu genomsyrar de bättre delarna av västerländskt tänkande. Kants åskådningsformer påminner också om att det är lönlöst att stirra ut genom våra fem sinnen och mäta "världen" genom feedbacken på dessa. Det enda vi mäter är i själva verket våra medvetandens upplevlser. Jfr kvantfysiken och "observatörseffekten". Detta visste m.a.o. redan de gamla kineserna.
När jag sedan prövar länken till adjektivformen "vidskeplig", då ges ett cirkelargument som definition (!):
Med vidskeplighet avses en inre drivkraft, benägenhet, böjelse eller tendens att tillgripa vidskepelse, skrock och övernaturliga företeelser som förklaringar på tillvarons mysterier.
Inte konstigt att vi är en B-nation. Den som i stycket om vetenskapsteorin länkade till denna definition tycks inte ha funnit något att invända mot den. Ateisten Hedenius skulle vrida sig i sin grav över hur patetiskt blinda dagens unga materialister är.
Det är inte meningsfullt för vän av ordning att korrigera sånt här, bigotter har en tendens att ändra tillbaka och "reparera" sin världsbild om någon försöker öppna upp det slutna huset.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.