torsdag 18 februari 2010

Marilyn Monroe redan reinkarnerad?

Hur fascinerande än dr Walter Semkiws första bok "Return of the Revolutionaries" var, upplevde jag tvivel inför påståendet att själen vid återfödelsen tar med sig ansiktsformen från ett föregående liv. Varför inte i så fall hela kroppen, lång, kort, etc... 

Och i samtliga dessa fall var det bara ett liv flera hundra år tillbaka i tiden som jämfördes med en människa i nuet. Betyder det att ett ansikte aldrig förändras eller att samma ansiktstyp så att säga cykliskt återkommer bara när ett visst tidigare liv står på "gör om och gör det bättre nu"...? Frågorna är många i dessa kunskapens yttersta gränstrakter (marker dit ingen sekulär typ ens bryr sig om att gå).

För en tid sedan återbesökte jag Semkiws sajt, www.johnadams.net och hittade Shakespeares reinkarnation - en nu levande man. Problemet är bara att ingen vet säkert hur Shakespeare såg ut, och kring de avbildningar som skulle kunna vara den berömde författaren, finns reservationer. Gravyren av en tämligen oproportionell individ i en tidig bokutgåva anses t.ex. vara avsiktligt skev eftersom bilden är en kod (Mark Anderson: "'Shakespeare' by Another Name"). Gravyren ger därför knappast någon säker upplysning om hur barden såg ut. 

Och än värre, fotot som Semkiws sajt visar föreställer inte något av de vanligen accepterade möjliga porträtten av Shakespeare! Faktum är att jag aldrig sett den här bilden tidigare, fastän jag under en period intresserade mig för frågan om författarskapet bakom Shakespeare.

Inte med ett ord nämner Semkiw att den dominerande litteraturteorin under 1900-talet hållit Shakespeare för att vara ett alias bakom vilket dolde sig den 17e greven av Oxford. Och denna finns på flera bevarade porträtt - inget av dem det allra minsta likt den Shakespeare som sajten lyfter fram. Semkiws mediala spaning följer den officiella och politiskt korrekta versionen om mannen från Stratford-upon-Avon. Detta är misstänkt.

När jag nu återvänder till Semkiws sajt och hittar en artikel om en kvinna som anses vara nästa återfödelse av Marilyn Monroe, kommer dubierna tillbaka.

Avgör själv om det gått pengar i det här projektet eller kanske alltid bara var det... (Det ena libanesiska fallet på den här sidan är faktiskt creepy, utseendemässigt!)


2 kommentarer:

  1. Det där med MM tror jag inte ett dugg på, det finns ju hur många som helst som kan kläs upp till MM-kopior, för att inte tala om alla Elvis dito. Men jag kom att tänka på Robert Hahn, medicinprofessorn i fejd med VoF. I han och hans fru Marie-Louises senaste bok berättar han om efterforskningar han gjort efter en soldat i 1:a världskriget som han upplevt sig vara i flera minnesbilder. Han har hittat ett levnadsöde som stämmer in, och har t o m talat med nu levande släktingar. I boken finns ett foto på denna person bredvid honom själv. Det finns en viss likhet, men den är inte slående. Framför allt stämmer ansiktsformen. Men i boken står att det framför allt är själslig utstrålning man ska titta på i sådana här fall. Där menar Hahn att det finns likheter (utsatthet o vilsenhet) och det ligger nog något i det. Det låter dessutom rimligt, givet att man accepterar reinkarnationstanken, att det är den själsliga utstrålningen som är den viktigaste "look-alike-faktorn" i såna här fall.
    S

    SvaraRadera
  2. Det är ett skumt forskningsfält det här, och jag får alltmer respekt för Ian Stevensons årtionden av metodiskt jobb med små barn som "självmant" mindes... Nu var det ju en legitimerad läkare utförde "Marilyn-hypnosen", så vad ska man tro?

    Intressant att sådana här studier skett även i Sverige. En av mina mest svårplacerade upplevelser är då min syster (mig ovetande) gick till ett känt medium från vilket, utan att hon knystat ett enda ord om sin situation, fick en berättelse om att hon och hennes nuvarande bröder (ja, vi är tre bröder och en syster) rekapitulerade en historia från det gamla Egypten.

    Under seansen med fru Grill fick syster en serie uppgifter som inte rörde henne nämnvärt (hon var lite irriterad över det), men som på pricken matchat vägval jag redan hade gjort i detta liv vid den här tiden (mitten av 80-talet).

    Extremt osannolikt prickade hon in bl.a. mina bryderier både över judendomen och min astrologiska praktik, och rotade detta i det påstådda egyptiska livet. Till saken hör också att jag haft flera märkliga drömmar om Egypten även innan den här episoden. Bl.a.... ja, det är en annan historia.

    SvaraRadera