Pojken som mindes

His parents say they discovered their son was not like other children two years ago when he started talking about his "past life".

Kul liten historia - ett fall av tidigare liv-minne från en liten amerikansk grabb som tog skruv.

Att skria högt och lågt

Tydor gavs förr av fåglar på gren, fåglar i flykt. Fågeln själv är ju i många traditioner en symbol för människans själ och därmed är dess funktion som bärare av omen eller varsel given. Detta avslöjas redan i ett gammalt ord för fågelläte, fågelns skriande.

Se speciellt Wikipedia-stycket "Method of Scrying" - med min ringa erfarenhet av sanna (eller åtminstone subjektivt meningsfulla) varsel är det som där sägs om "feedback-loopen" fullständigt korrekt! Texten måste vara skriven av en som bemästrat konsten i kraft av ett fullständigt spegelblankt (receptivt) inre sinne. I astrologin betecknar Månen det inre sinnet där impulser från de fem yttre sinnena matchas med själens djupa kopplingar till Verklighetens värld, arketypernas värld.

Den psykiskt störda människan, till exempel paranoikern, kopplar fel stimuli med fel arketyper pga sin smutsiga och svagseende själ (beslöjad måne). Materialistens spegelyta är så smutsad att den alls inget ser inåt, mot bildvärlden.

Vår själ är karmiskt betingad, den är den ryggsäck Dåren i Tarotkortleken bär med sig från liv till liv och vars innehåll sakta byts ut. Kalla själen för vårt korttidsminne (om än oändligt mycket mer omfångsrik än den enskilda hjärnans korttidsminne).

*****

Det zoroastriska bildmotivet med själsliga konnotationer hittade jag på ett franskt (engelskspråkigt) forum som verkar innehålla djupt symbolgrävande individer. Mycket spännande saker bara på den här sidan, men varning för vissa där det är klar "fringe"-varning. Att dubbelexponera hebreiska bokstäver på (knappt) triangulära slott är inget annat än själens "psykopatologiserande" på väg mot förståelse i någon för den individen viktig problemställning:


http://psychophysical.free.fr/viewtopic.php?t=824&start=7

(Hur är det? Flyttas sidnumreringen på fora vartefter senare tillägg tillkommer? Då kan den här länken i sinom tid komma att peka fel.)

På forat möter jag ännu en röst ute i världen (Kristin) med en åsikt som stämmer med min nattliga dröm där jag själv var ett UFO, uppenbarligen är dessa djupa själsliga upplevelser. Texten till bilden ovan lyder:

In some esoteric texts, the bird which carries Zoroaster is actually understood to reference his 'merkaba' or 'lightbody', which carries the enlightened soul effortlessly across the boundaries of time/space and on into the Beyond...

Again, this image highlights the theme of psychophysical resurrection, as we've often discussed on the forum in many contexts. The merkaba has been linked here on the forum to the UFO with the suggestion being that each of us are our own UFO, as long as we don't project this energy unconsciously onto the outer world.

I ett senare inlägg tillägger Kristin det föredömliga i en "själ som kan hålla inne" och inte projicera fullt så mycket. I det upprepar hon bara vad filosofen Herakleitos sade på 400-talet fvt: "Den torra (kontinenta) själen är den bästa", ett visdomsord som fastnat hos mig eftersom jag - uppenbarligen - alltjämt tillhör den "projicerande" typen av själ...

Hjärnhalvorna igen - nu med helt ny skruv.

Minst sagt fantastisk ny teori om bakgrunden till att människan gled över mot den vänstra hjärnhalvans dominans och den sinnessjukdom (enligt författaren) som numera utmärker vår art som helhet.

Författaren har en del knasigt krångliga meningar just i början, och interpunktionen kunde ha satts bättre. För det är ett snårigt ämne, det här med neurokemi och medvetandeevolution.

Inlägget kan ses som "svaret" på den förra flashbacken till svensk neurologi i 90-talets början. Det finns nya tankar, men de verkar inte komma från dem som investerat i materialismen som grundsyn. Vad dessa bidrar med är det konkreta pillrandet i människans mikrostrukturer. Sedan är det andar av en annan kaliber som ser modellerna. Alla fullgör sin uppgift i Existensens obrutna kedja.

http://www.brainwaving.com/?p=377

Alltjämt på räls enligt Ödet

Vid förra ögonblicksbilden av Carolas livsöde enligt den medeltida kinesiska ödesmetoden Ho Lo Li Shu (Floderna Ho och Lo:s rationella talvärden) noterades att jubileumsåret 2008 kom av sig under just så usla prognoser som man kunde förvänta sig av Carolas egna medgivanden. Se den prognosen här (nytt fönster).

Jag måste säga att uppgiften om att Carolas julalbum säljer så bra i digital form i USA, kom som lite av en överraskning. Jag räknade ut även 2009 års omen. Och nu såg det mycket bättre ut.

Eftersom Carolas födelse leder till ett dubbelt födelseomen, en komplikation som kommer sig av att hon föddes just vid gränsen av en två timmar lång "kinesisk timme" och alltså står i "korsdraget" mellan två ödestyper, är det närmast hopplöst att ge entydiga prognoser. Men separat lät 2009 års symboliska varsel så här:

LIN - Storheten anländer på scenen. Succé.

Ominat innehåller en preciserande s.k. "linje":

Rättframt anländande bringar lycka.

[Alt. övers. Ett närmande som visar vördnad (inför dem man närmar sig) bringar lycka.]

Den kompletterande prognosen är

SUNG - Tvisten. En försiktig förlikning halvvägs bringar lycka, att hålla en hård linje straffar sig.

Den preciserande linjen spinner vidare på någon slags civilrättslig fråga eller förhandling som ockuperar Carola under året:

Ingen framgång i rätten. Att prompt återvända till Himmelens Rådslut (Guds vilja, Ödet) och bedyra sin fridfulla pålitlighet (bokst. "stadga") bringar lycka!

Det första ominat är alltigenom positivt. Ett initiativ framåt leder till ett enkelt maktövertagande av ett öppet och mottagligt fält. Ofta liknas temat LIN vid en kejsare som ger sig ut på Eriksgata för att vinna folkets gillande. Carola hittar sin publik 2009!

Det andra ominat är sönderslitet av en inre eller yttre konflikt. Systemet väljer att beskriva oenigheten som två parter inför en feodalherre (eller t.o.m. kejsaren). Parterna framlägger sin sak och domaren fattar beslut. Carola råds att inte gapa efter för mycket. Den preciserande linjen berättar att den rättsliga processen inte utföll till hennes fördel men tycks peka på att den tillhör det förgångna - skitåret 2008 med vittnesmål mot våldtäktsdömde Tito Beltran? Upplevde Carola det som ett "andligt nederlag" trots att hennes vittnesmål bidrog till att få operasångaren fälld? Kinaominat säger att Carola under 2009 hittar tillbaka till Guds vilja, och kommer att se lyckosamma bekräftelser på att hon åter är på rätt väg.

Jag noterar i Aftonbladets artikel att hon "gjort slut" med sitt gamla skivbolag, draken Universal, och bytt representant. Är det denna fråga som antyds i den andra förutsägelsen? Att det är rätt väg att lämna bolaget vars namn stinker av galen imperialism och önskan om världsherravälde - UNIVERSAL? Är Gud med dem som lämnar de multinationella jättarna? Är allas vår framtid det småskaliga? Kommer "2012" att knäcka världen som vi kände den? (Jag använder 2012 som symbol för ett paradigmskifte vi just nu är på väg in i.)

Om hjärnans och tidens natur

Eftersom filosofen och författaren Lars Gustafsson deklarerat sin sympati för Piratpartiet har jag scannat in en välskriven Under strecket-artikel från 26 november 1991 betitlad enligt ovan. Gustafssons åsikt överlappar med svenske neurologen David Ingvar som han här beundrande recenserar, och detta är då den officiella världsbilden som kopierats ner i det svenska folkdjupet och som förklarar varför vårt nationalhoroskop är så klent på den psykiska (lunära) sidan.

Vi har tagit parti för den materialistiska världsbilden, i grunden svikit Platon - som samtidigt varje västerlänning hyllar som Tänkaren med stort T.

"Allt efter Platon i det västerländska tänkandets historia är bara en samling fotnoter till densamme." Minns ej vem som sade det.

Denna självmotsägelse nuddar Gustafsson vid i sin läsvärda text, och det är slående att absolut ingenting har hänt inom någon forskningsgren sedan 1991. Brittiska religionshatare av humanistisk typ använder alltjämt tacksamt Benjamin Libets upptäckt som bevis på att vi bara är "hjärna", så att allt prat om själen, tillsammans med alla former av religion, kan förpassas till historiens sophög av misslyckade försök att förklara verkligheten.

Har kan man bara påminna sig den klassiska indiska samkhya-filosofin hävdade för över 2.000 år sedan att vårt ego är ett imaginärt konstrukt! Det är den konativa andevarelsen i människan som rör kroppen men det uppblåste egot inbillar sig vara herre på täppan och rationaliserar, kapar det andliga skeendet och gör det till sitt!

Den här bloggen har redan tröskat igenom en del fenomen som sätter ifråga den materialistiska världsbilden. Men här är då ett typrent exempel på hur de lärde av idag påverkar svensken att tro sig om att vara väldigt lite.

Om hjärnans och tidens natur

Av LARS GUSTAFSSON

Vi lever i två världar, den fysikaliska och den mentala. Två nya böcker behandlar interaktionen dem emellan, det psyko-fysiska problemet, och bägge har sitt ursprung i professor David lngvars verkstad i Lund. "Tidspilen. Cerebrala essäer” och “Hjärna psyke tid” rekommenderas av an mälaren.
     Vad finnes bortom stjärnor, och var är Sagans land? Här är ju bara hjärnor, grå hus och lösan sand!
     Så skrev den fine, numera bortgångne grafikern och poeten Ingemar Willgert i Uppsala någon gång i slutet av femtiotalet (“Ur mitt inre”, Bonniers 1964). Det är en stor artad liten dikt, tillkommen, om jag minns rätt, när konstnären vårdades på Ulleråkers sjukhus för ett av de psykotiska skov som han led av i sin ungdom. De Frödingliknande raderna sammanfattar väldigt bra, tycker jag, en upplevelse som alla människor har ibland. Och som Immanuel Kant gjorde till ett slags grundprincip. Vi är medborgare i två världar.
     Den ena världen är fysikalisk och lyder fysikaliska lagar, den andra är mental och har den frihet som är utmärkande för det mentala livet. Jag sitter här vid mitt skriv bord därför att jag — i fysikaliskt laga ordning — genomlöpt alla de rörelsebanor som ledde från sängen via badrummet och köket hit, men jag sitter här också för att jag ville det. På något sätt måste jag få dessa båda beskrivningar att gå ihop. I en motsägelsefri beskrivning. Och det är inte lätt.
     Det finns två substanser. tänker sig Descartes. Den ena är till sitt väsen utsträckning och den andra tänkande. Hur är utväxlingen, interaktionen, mellan de båda?
     Det brukar kallas för det psyko-fysiska problemet.

DET HAR KOMMIT två väldigt fängslande populärvetenskapliga böcker som har med hjärnan att göra, detta märkliga organ där utväxlingen uppenbart måste äga rum. Båda böckerna emanerar från professor David Ingvars verkstad i Lund. Den ena, Tidspilen. Cerebrala essäer (Alba), är en samling populärvetenskapliga essäer av vilka flera har stått att läsa i denna tidning; den andra, Hjärna psvke tid (Wiken), är ett Berzeliusseminarium, anordnat av Svenska Läkarsällskapet. I seminarieboken medverkar inte bara mäster Ingvar själv utan också ekonomer som Staffan Burernstam Linder och filosofer som Göran Herméren.
     Diskussionen i seminarieboken kretsar speciellt kring tidsdimensionens roll i det mentala livet. (Jag kanske skall påpeka att jag konsekvent skriver “mental” när jag menar “själslig” men utan religiösa associationer. Annars är det väl risk att man råkar ut för någon enfaldig revisorstyp som börjar hojta om “anglicismer”. Sanningen är att svenskan inte har något bra ord för mind. “Själen” vandrar kanske genom reinkarnationer eller kommer till Himlen, men detta är obekräftade antaganden. Om “det mentala livet” eller ‘mind” vet vi däremot en del saker med säkerhet, t.ex. att det är förenat med en upplevelse av valfrihet, eller att det har en tidsupplevelse.)
     Det fängslande och svårbegripliga börjar egentligen redan på omslaget till David Ingvars "Tidspilen". Omslagsbilden är en stiliserad bild av hjärnaktiviteten hos en normal person som läser tyst. Aktiviteten i hjärnan, som markeras med olika färger på bilden, är uppmätt med en av Ingvar och Niels A Lassen utvecklad isotopteknik. Vad bilden påstår är att hos en läsande normal människa pågår det extra hög aktivitet i ett mindre område baktill i hjärnan (syncentrum), i tinningregionen och i pannlobens nedre del (språkcentra) och inom ett område mitt i hjärnan där ögonrörelserna har sitt centrum.

FRÅN HJÄRNSKADOR och slaganfall finns det otaliga andra erfarenheter av det slaget. Min läsprocess, mitt ordförråd, mina minnen, alltsammans saker som det mentala livet upplever som icke rumsliga, har alltså en gruppering i det fysiska rummet. Ar inte det egendomligt? Måste inte endera påståendet vara falskt?
     Kanske inte nödvändigt? Det finns en trivial mening i vilken denna tidningsartikel är distribuerad i rummet — det åtgår, det skall gudarna veta, papper för att sprida den. Men i en annan mening kan man naturligtvis tala om artikeln som något icke rumsligt. Om jag till exempel tappar den i datorn kan jag försöka rekonstruera den. Det grammatiska objektet i satsen “Jag rekonstruerar min förlorade artikel” står då rimligtvis för något icke rumsligt. Icke rumsliga ting kan ha rumsliga representationer. I själva verket är alla meningsfulla matematiska formler exempel på det.
     Vad vi har mycket svårare att acceptera är att vårt mentala liv förefaller helt och hållet beroende av dessa representationer i hjärnan. Ett primtal fortsätter helt lugnt att existera på sitt stillsamma (men ytterst solida) sätt, även om ingen skriver ner det. Men detta att en stor poet kan förlora sin språkliga förmåga genom ett slaganfall, eller att en berättare som Hemingway kan supa sönder sin kreativitet, att man bara genom att bli mycket gammal kan förlora sin emotionalitet, förefaller oss rymma en oacceptabel förolämpning. Vi väg rar intuitivt att gå med på det. Tron på själen förefaller mig mera motiverad av en sådan vägran än av den orealistiska och skrämmande förhoppningen om evigt liv. (Ja, den som skriver dessa rader är utpräglad sadducé.)

I DAVID INGVARS EGEN bok kan man lära sig åtskilligt som förefaller mig långt ifrån trivialt och faktiskt filosofiskt relevant. Ett sådant resultat som Ingvar berättar om är Benjamin Libets försök. Det visar att varje viljemässig kroppsrörelse föregås av en potentialförändring över främre delen av hjärnbarken. Och denna potentialförändring ligger nästan en halv sekund före medvetandet om att man vill. (Sen åtgår ytterligare en kvarts sekund innan man verkligen rör låt oss säga fingret.)
     Försöket har, säger Ingvar, väckt berättigat uppseende. Det tar kanske också litet tid innan man förstår hur oerhört intressant det är. Nästan all mentalistisk filosofi går ju ut på att vårt medvetna, viljemässiga handlande har sitt ursprung i medvetna viljeakter. Men om potentialförändringen i framloben kommer ett tag innan vi är medvetna om att vi vill utföra en kroppsrörelse, vem är det då som vill? Om vi inte är beredda att tro att det finns situationer där verkan kan föregå orsaken måste vi ju dra slutsatsen att den finns, förmedvetet, inte i Freuds mening, utan i en mycket allmännare, där alla våra viljeakter blir till innan vi har hunnit uppfatta dem som våra. Man hade gärna sett att Ingvar velat utvidga sitt resonemang litet mera på den här punkten. Resultatet förefaller ju faktiskt kräva en omprövning av hela idén om subjektet i de mentala processerna, och dess utom av kopplingen mellan detta medvetna subjekt och viljelivet.
     En gammal nobelpristagare, sir John Eccles, har i det här sammanhanget tydligen velat peka ut ett område i pannlobens översta del som det ställe där utväxlingen sker mellan det mentala livet och kroppen. Lyckligt omedveten, får man väl anta, om att alla sådana teorier är lika otillfredsställande som den tallkottskörtelteori som Descartes kom med, inte långt efter skeppet Wasas förlisning. Hur kan något icke rumsligt bli rumsligt? Libets försök förefaller foga ännu en svår fråga till repertoaren: om det inte var jag som satte mig här vid skrivbordet, vem var det då som gjorde det?

DAVID INGVAR VORE förstås inte läkare om han inte också gav oss en rad värdefulla hälsoråd med på vägen, en handledning i hur vi skall sköta vår känsliga hjärna. Att vi skall låta bli att röka och supa är välkänt. Hans essä om Hemingway är ju så ruskig att den, när den ursprungligen publicerades i Svenska Dagbladet, utlöste en hel livlig sommardebatt. Till de mindre självklara resultaten hör tydligen att man håller hjärnan i bättre form längre om man ser till att man har verkliga, intima vänner. Ingenting, inte ens jogging, kan ersätta de stimulanser som finns i en verklig, engagerad kommunikation med andra människor.
     Ett annat intressant område, som också har med det psykofysiska problemet att göra, är naturligtvis psykoserna. Vad är det som orsakar dem? Fysiologi (dvs kemi) eller psykodynamiska faktorer? Till exempel i sin essä om schizofrenin klargör Ingvar att den dominerande förklaringsgrunden numera är fysiologi, men han är försiktig med att kasta ut den psykodynamiska problematiken. Psykiska processer speglas i kemiska och omvänt. Aven här får man lust att höra mer. Det är ju klart att om jag till exempel blir mycket vred, speglas det snabbt i olika parametrar av min kroppskemi (adrenalin osv). Men det är ju inte på grund av adrenalinöverskott utan kanske på grund av något jag la ser i tidningen som jag blir rasande.
     Vad man förstår litet bättre när man läser Ingvar är återkopplingskaraktären hos förloppen. Till och med smärta är tydligen något vi på ett tidigt stadium lär oss. De kemiska oordningar, till exempel fragmenterad tidsuppfattning, som hör ihop med schizofreni, tolkar patienten ibland så att tiden har upphört. Det förefaller vara ett intressant exempel på hur psykosen förenar två olika saker, en extrem fysiologisk situation och vår egen tolkning av det på så sätt förändrade mentala landskapet. Ett annat bra exempel som Ingvar har är de “röster” som den schizofrene ofta tror sig höra. De är nästan aldrig, menar författaren, hallucinationer i strikt mening utan fragment av den egna inre monologen som patienten av någon hjärnfysiologisk anledning inte kan hänföra till sin egen mentala aktivitet. Alltså måste de, med en logik som i och för sig är konklusiv, komma utifrån.

MAN KUNDE KANSKE då säga att en fullt utvecklad psykos är ett fysiologiskt tillstånd plus en subjektiv tolkning, ett sätt att komma tillrätta med tillståndet. Det låter som psykoanalytisk doktrin, fast från ett nytt håll, och Ingvar är inte fientlig mot den. Att komma tillrätta med tiden som förflutenhet, nu och framtid framstår i båda böckerna som den verksamhet som vår hjärna par preference sysslar med. Psykoanalysen som ett arbete med tolkningar är en del av detta.
     Det finns mycket bra i “Hjärna psyke tid” som jag inte har plats att gå in på — Hermerén om tidsbegreppets historia, Burenstam Linders numera klassiska påpekande att konsumtion, i precis lika hög grad som produktion, förbrukar tid. Särskilt har jag fäst mig vid en essä av Ann Wirsén som handlar — med en musikalisk metaforik — om den seriella aspekten på det mänskliga tänkandet.
     Det är ju klart att t ex Etienne Bonot de Condillacs “Traité des Sensations” går alldeles fel när den vill se det mänskliga tänkandet som ett slags sammanställande av perceptioner (eller deras avtryck). En sådan kunskapsteori missar ju helt det melodiska elementet i tänkandet, detta att jag faktiskt hela tiden (hoppas jag) när jag skriver den här artikeln får in orden på rätt plats i sekvenserna.
     Reglerna för ordningen när man formulerar naturligt språk i tal eller skrift är mycket subtilare än i matematiska formler. Här finns harmonier och rytmer och klangfärgsliknande fenomen. Något som sjuttonhundratalsempiristerna väldigt mycket förbisåg är nog det konstnärliga momentet i tänkandet. Och det gäller naturligtvis också den tråkigaste revisionsrapport.

DET ÄR EGENTLIGEN väldigt anmärkningsvärt att Leibniz skrev i Monadologin något så modernt som detta:
     “Härutinnan har mycket försummats av cartesianerna, då de för intet räknat de före ställningar, som man ej är medveten om.” (1714, paragraf 14.)
     De anmälda böckerna vill jag gärna rekommendera.

Lars Gustafsson är professor och författare.
SvD 91.11.26

Den som tillägnar sig Arthur Lovejoys "The Great Chain of Being" (1936) med en exemplarisk genomgång av hur Leibniz förehåller sig till det största koncept mänskligheten formulerat, skulle nu tänka sig för en och två gånger innan man som Gustafsson kallar Leibniz överlag föråldrad. Vi talar om två fundamentalt skilda perspektiv här ("språkspel") där det Gustafsson representerar är det mindre rättvisande. (Se vidare den djuptänkande flygingenjören Arthur M. Youngs sarkasmer över hur liten världen blir för den som slavar under Empiricismen som sin pseudo-Gud.)

Som astrolog förvånar jag mig inte längre över att finna materialister och ateister som Gustafsson stadigt nersjunkna i den lera som elementen Jord och Vatten tillsammans bildar. (Här ultratydligt, via Solen i Oxen/Jord och Månen i Fiskarna/Vatten.) Jag ska lägga upp horoskopet på astrobloggen Sideriska siktet vid tillfälle.

Problemet är som vanligt att ett enstaka intryck av astrologin inte säger något alls. Det är först när man börjar se hur tydligt ett begränsat antal astrologiska teman återkommer hos alla darwinismens och materialismens förespråkare är, som funderingarna börjar komma. Det tycks verkligen finnas en predestination modell platonismens fullständiga determinism (The Great Chain of Being)! Men där materialisterna fegat ur är i frågan om detta medvetande som intelligent låter dig inhämta denna text, är i stånd att offra de fem yttre sinnena och träna sig att stå på egna ben.

Denna praktik är väl känd i Österlandet som yoga och meditation, och de gamla grekerna i den pytagoréisk-platonska inriktningen var av samma böjelse. Men inte Aristoteles, som tyvärr vår kultur kom att ta vår fattiga biologistiska människosyn från. Gustafsson bekänner sig till den mörka sidan, men genom att kallar sig sadoké (den judiska materialistiska överklassen under Jesus tid), dvs förnekare av en själ och ett liv efter döden.

Hans uppmålande av "evigt liv" som en ond mardröm är så banalt att man baxnar. Är detta verkligen vad en professor i Sverige står för, en filosof? Han har uppenbarligen inte tänkt längre än till mjukostreklamen i tv som skildrar livet efter detta som en oändlighet av smörgåsätande på vita moln.

Att han dessförinnan nämnt reinkarnationen som en obevisbar hypotes är inte längre helt sant, och var det egentligen inte heller då han skrev detta (1991). Psykiatern Ian Stevenson presenterade sin första väststudie av möjliga reinkarnationsfall redan 1966 och den väckte stort uppseende. Gustafsson gör precis som jag påvisat två gånger ifråga om klubben Humanisterna, undlåter att nämna forskningsrön som inte stödjer den egna tron.

Om Descartes berömta själslokus, tallkottkörteln, har det sedan Gustafsson skrev framkommit nya rön om organets ljuskänslighet, vilket genast har fått vakna individer att dra paralleller med det s.k. Tredje Ögat, som i österländsk tradition placerats just där den sitter (tallkottkörteln är inte en del av hjärnan). Sök webben efter pineal gland. Det är dock inget konklusivt material, men, återigen en "appetizer" för eget tänkande.

Hur ser egentligen korrelationen mellan den enskilda själen och Världssjälen ut? Ligger den i ett enskilt organ som denna körtel eller är den stora, ena, samsvängning stoikerna kallade sympatheia så obegripligt komplex, att dagens vetenskap måste dö ut och ge plats för version 2.0 innan vi kommer att på vårt sätt kunna bejaka insikten i världens gamla religioner och den bästa av den klassiska filosofin?

Platon övergick till bildspråk i de viktigaste passagerna, och det kan ha haft att göra med att logik och empiri är alltför simplistiska redskap för förståelse av det vi nu talar om. Mänskligheten kanske överlag måste höja sig till mystikerns fattningsförmåga innan vi kan gå vidare.

Till naturvetaren

Plotinus har ett sätt att i ett och samma andetag tala om individers psyke och om psyket som anima mundi, det kollektiva psyket bortom dess individuella bärare. Om man är aristotelisk eller cartesisk i sin utblick, frågar man under läsandet av Plotinus om han talar om processer i personer eller processer i psyket i största allmänhet. Talar han psykologi eller metapsykologi?

Det här sättet att bedriva psykologi var också Platons, men aldrig Aristoteles, den senare började som en biologisk empiriker med individuella fall och lokaliserade psyket i enskilda kroppar. Den mesta psykologin idag [1970-talet] är aristotelisk i sitt förhållningssätt. Men Plotinus psykologi är det aldrig. Och inte heller Jungs.

Jung söker underbygga, underifrån, sin syn på de grundläggande psykiska processernas opersonlighet [transpersonalism] och universalitet genom att insamla på det aristoteliska sättet empirisk evidens från alienerade själar och exotiska kulturer. Plotinus gör inga försök av den sorten - han stöder ingenting underifrån, för honom kan aldrig någonsin något stöd komma underifrån.

[Min anm. Plotinus höll Naturen för att sakna medvetande, och människor som tar fysikalismen för den sanna verkligheten för att vara helt medvetslösa, totala fångar i Platons grotta av skenverklighet. Plotinus baserade denna helomvändning på egna mystika erfarenheter. Bara under biografen Porfyrios sju-åtta år vid mästarens fötter åsåg eleven Plotinus gå in i djupa trancetillstånd ett flertal gånger, ur vilka han återvände med klarare kunskap.]

Därför talar Jung som en plotiniker när han uttyder Sendivogius [alkemist] synsätt, ett synsätt jag tar för att också vara Jungs eget:  "Själen fungerar i en kropp men har den större delen av sin funktionalitet utanför kroppen ... (och) föreställer sig många ting av yttersta djupsinnighet utanför kroppen, precis som Gud gör."

När den arketypiska psykologin diskuterar föreställningsprocesser i myten, beskriver den samtidigt de precisa operationer som försiggår i ett individuellt psyke, om än i detta med överskuggningar och vidhäftanden som härrör från det personliga livet. Eftersom myter uppvisar Världssjälens psykologi och som en konsekvens härav även den enskilda själens psykologi, fordrar inte den arketypiska psykologin en samling fallbeskrivningar för att beskriva psykodynamiska förlopp.

Exemplifikationer av ett sådant skull sorterar under det aristoteliska förhållningssättet. Styrkan i det aristoteliska sättet ligger i dess observationella och organisatoriska styrka, inte i dess föreställande eller tolkande förmåga vilken istället är av platonsk art och står att finna hos sådana platonister som Creuzer, Thomas Taylor, Vico - och även Jung.

Saxat ur James Hillman - Plotini, Ficino, and Vico, föredrag i Rom 1973 på en konferens med namnet "Jung och den europeiska kulturen". Tryckt (på italienska) i Rivista di Psicologia Analitica, oktober 1973. Min snabböversättning fr. engelska versionen i Loose Ends (1975).

Djuppsykologen Hillman är något i stil med "italiensk hedersmedborgare" för sina insatser i klargörandet av Italiens renässanstankar ur ett arketypiskt perspektiv.

Alla psykologiska skolor utom Skinners hardcore-behaviorism är per definition psykodynamiska eftersom det inte finns en psykologi på jorden som inte anser att psykets patologi innebär något levande, dynamiskt, rörligt (pathos = rotera runt sin axel, som zodiaken, själen som bilderbok).

Att tro på den psykodynamiska människan säger alltså inte mycket. Vad frågan handlar om är snarare: är du simpel materialist, som Aristoteles, och därför av logisk nödvändighet måste underkänner alla suggestiva rapporter om ut-ur-kroppen-upplevelser där individer berättar detaljrikt om rumsliga scener och där uppgifterna senare har verifierats? Då är du cartesisk, eller snarare aristotelisk - Hillman vill tillbakadatera den här speciella hållningen - i din vägran att acceptera själen som något utöver en biokemisk kropps "bonusprodukt".

Då tror du inte på att själens verklighet, att den, utöver den minimala process den utför inuti kroppen, själv lever i en värld av arketyper, av bilder som själen föreställer sig... 

Då är du inte ens i princip kapabel att lyssna till argument eller skildringar från människor som faktiskt haft upplevelser av att ingå/uppgå i anima mundi (sådana som Plotinus, som Hillman hyllar för att ha varit en makalöst klarsynt psykolog redan för 1.800 år sedan), sådana som utifrån denna större själsliga process hämtar hem bilder explikerade i berättelser - till och med från andra tider och platser på jorden, berättelser som exakt liksom ut-ur-kroppen-upplevelsen ibland kan verifieras, trots att drömmaren (etc) själv inte hade en aning om det historiska värdet i sin "föreställning".¹

Då är du i princip bara en ömkansvärd skinnerian som tror att livet är ett "intersubjektivt" tumult av biljardbollar som studsar mot varandra i komplexa mönster av stimuli och respons, att det inte finns någon insida på psyket, ingen innerlighet som Kierkegaard kallade det.

Då är din sentimentalitet, din känsloryckningar vid musiklyssning, etc, bara bisarra kemiska störningar som genomströmmar en kropp och du finns inte ens eftersom medvetandet bara är ett epi-fenomen som bråkdelen av en sekund senare registrerar den materialistiska verklighet som den redan missat med en hårsmån. Då är du en människa som straffar dig själv och ser dig som dömd till döden eftersom din verklighetsmodell stinker av Nihilism - av intighet.

En tillvaro utan insida är meningslös om man verkligen går till botten med den här verklighetsmodellen som framför allt pushades av ateistiska brittiska positivisterna för 100 år sedan. Säg inte att du sitter fast i en död världsbild skapad av perverterade andar!



______

1. Just det var en av Jungs poänger - bland sinnessjuka upptäckte han européer som ritade och tecknade faktiskt existerande motiv från primitiva folk vilka de intagna omöjligt kunde känna till, och så föddes Jungs tes om det kollektiva omedvetna, en pool av ackumulerad mänsklig data som psyket kan hämta från. Ungefär så minns jag historien, men jag vill också minnas episoden med den mentalsjuke europén som helt ovetande om det producerade en ovanlig persisk tanke om solen och en svängande solpendel. Jag tror stora delar av våra dagliga beteenden röjer spår av våra tidigare liv, men eftersom förförståelsen saknas passerar sådant fullständigt obemärkt.

(I)esou(s) Nnazarennos

Jesus huvudduk - tidigare daterad till medeltiden - är möjligen äkta! Bak-och-framvänd text upptäckt på duken.

Times

Upptäckten av textens ordalydelse aktiverar den gamla frågan om huruvida staden Nasaret existerade på Jesus tid eller om ordet nasaré istället ska fattas som nasirit - en sekt av judarna som vägrade befattad sig med Satans glitter - pengar, och i synnerhet då ockupationsmakten Roms valuta!

Den judiska religionsforskaren Hugh Schonfield har för årtionden sedan dragit slutsatsen att nasaréerna = nasiriterna är samma grupp som också är kända från latinska eller grekiska skrifter som esséerna, ett av de största partierna på Jesus tid men som Nya testamentet underligt nog inte nämner. Men det gör de, fast inte vid det namnet! Jesus alluderar till "Ljusets barn", och den beteckningen dyker också upp i Dödahavsrullarna, en grupp som också hatade Djävulen och penningen (underställd Mammon, en demon i Djävulens tjänst).

Och så sluts cirkeln. Nasiriter, vilka avlagt nasir-löftet (att leva rent inför Gud), hittas i sin mest extrema form i Dödahavsgruppen - men också som ägodelslösa "strövare". Visualisera en Jesus som drar runt med en grupp och tas emot i olika byar och städer av andra som också delar samma lära, och inför vilka han talar visdomsord. Världens första egendomskommunism, men inte på ateistisk utan på andlig grund.

(Härvan av transkriberingar från NZR - netser eller natser - rakt ur huvudet utan efterkoll. Reservation för viss oprecision, men idén framgår.)

2012 och profetian från 1934

En distinkt bluffmakare har i USA framställt sig som "uppfyllelsen" av karaktären John Peniel, nämnd en gång i mediet Edgar Cayces tranceföreläsningar. Låt oss lämna den saken helt därhän.

Från en annan sajt kopierar jag den märkliga originaltexten i dess helhet (jag har nämnt den minst två gånger tidigare).

Edgar Cayce 1877-1945

Profetian här nedan är uppenbart basen för delar i filmen 2012 eftersom här anger perioden 1958-1998 som en prelud till det som sedan hända ska! Jag har sett dåliga läsarter som lett till uppfattningen att hela kalabaliken skulle utspela sig under dessa fyra årtionden, men det är inte vad som sägs!

Många cayceianer är säkert modstulna för att inte millennieskiftet blev som den klärvoajante tycktes ha siat om - man hade räknat med att jordaxeln skulle rubbas runt år 2000. Men eftersom Cayce om och om igen sade att ingen kan översätta visioner i exakta tidpunkter, är det möjligt att vi just nu bara ser början på det som Cayce namnger som Armageddon.

Som sagt, det är uppenbart att Hollywoods filmmakare kryddat Mayaprofetian med det i USA väl kända Cayce-materialet, av vilket detta är en av de saftigare "domedagsskildringarna" av ett USA om än inte hel värld, där moralen sjunkit till ett absolut bottenläge och själva naturen börjar skaka som en avspegling av människans kollektiva själskorruption.

TEXT OF READING 3976-15

This psychic reading given by Edgar Cayce at the home of Mr. and Mrs. T. Mitchell Hastings, 410 Park Avenue, New York City, this 19th day of January, 1934, in accordance with request made by those present.

P R E S E N T

Edgar Cayce; Hugh Lynn Cayce, Conductor; Gladys Davis [stenographer], Steno. Carolyn B. Hastings, Josephine L. B. Macsherry, T. Mitchell Hastings.  (Mrs. Hastings led in meditation, before Mr. Cayce went to sleep.)

R E A D I N G

Time of Reading 11:40 to 12:40 A. M. 

1. HLC:  We seek at this time such information as will be of value and interest to those present, including T. Mitchell Hastings, Jr. in the next room, regarding the spiritual, mental and physical changes which are coming to the earth. You will tell us what part we may play in meeting and helping others to understand these changes.  At the end of each fifteen minute period you will pause, until I tell you to continue, while the recording instrument is being arranged. You will speak distinctly at a normal rate of speech, and you will answer the questions which we will ask.

2. EC:  Yes; as each of you gathered here have your own individual development, yet as each seeks to be a channel of blessings to the fellow man, each attunes self to the Throne of universal information.  And there may be accorded you that which may be beneficial, not only in thine own experience, but that which will prove helpful, hopeful, in the experience of others.

3. Many an one may question you as to the sources, as to the channel through such information that may be given you at this time has come.  Know it has reached that which is as high for each of you in your respective development as you have merited, and do merit; and has accorded and does accord to the realm of light that which may be aidful and helpful in thine own experience, and in the experience of those that ye in your service to thy fellow man may give unto others.

4. Hence, in giving the interpretation, MANY are present; many of those whose names alone would bring to others awe - discredit, yet - even a wonderment.  For, not only then must the information be instructive but enlightening; yet it must also be so given that it may be a PRACTICAL thing in the experience of thine own self and in the experience of life of thine fellow man.  Not only must it be informative in nature, but it must also be that which is constructive; though [pause] that which is informative and that which may be enlightening and constructive must at times overlap one another.

5. First, then:  There is soon to come into the world a body [See Par. 6 below]; one of our own number here that to many has been a representative of a sect, of a thought, of a philosophy, of a group, yet one beloved of all men in all places where the universality of God in the earth has been proclaimed, where the oneness of the Father as God is known and is consciously magnified in the activities of individuals that proclaim the acceptable day of the Lord.  Hence that one John, the beloved in the earth - his name shall be John, and also at the place where he met face to face ["Peniel"].

[GD's note:  Could this mean that John, the beloved, had been Jacob?  See 3976-15, Par. R2.]

6. When, where, is to be this one?  In the hearts and minds of those that have set themselves in that position that they become a channel through which spiritual, mental and material things become one in the purpose and desires of that physical body!

[GD's note:  Beginning of new age of spiritual awakening?  See 5749-5, Par. 5--7; 281-38, Par. 16.]

7. As to the material changes that are to be as an omen, as a sign to those that this is shortly to come to pass - as has been given of old, the sun will be darkened and the earth shall be broken up in divers places - and THEN shall be PROCLAIMED - through the spiritual interception in the hearts and minds and souls of those that have sought His way - that HIS star has appeared, and will point [pause] the way for those that enter into the holy of holies in themselves. 

For, God the Father, God the Teacher, God the director, in the minds and hearts of men, must ever be IN those that come to know Him as first and foremost in the seeking of those souls; for He is first the GOD to the individual and as He is exemplified, as He is manifested in the heart and in the acts of the body, of the individual, He becomes manifested before men.  And those that seek in the latter portion of the year of our Lord (as ye have counted in and among men) '36, he [or He] will appear.

[See 3976-1, Par R2 (12/20/34 EC note in re '36), and 3976-10, Par. 4-A, 5-A on 2/8/32 in re '36 changes.]

8. As to the changes-physical again:

• The earth will be broken up in the western portion of America.
• The greater portion of Japan must go into the sea.  
• The upper portion of Europe will be changed as in the twinkling of an eye.  
• Land will appear off the east coast of America. 
• There will be the upheavals in the Arctic and in the Antarctic that will make for the eruption of volcanos in the Torrid areas, and there will be shifting then of the poles - so that where there has been those of a frigid or the semi-tropical will become the more tropical, and moss and fern will grow.

And these [physical changes] will begin in those periods in '58 to '98, when these will be proclaimed as the periods when His light will be seen again in the clouds.  As to times, as to seasons, as to places, ALONE is it given to those who have named the name - and who bear the mark of those of His calling and His election in their bodies.  To them it shall be given.

9. As to those things that deal with the mental of the earth, these shall call upon the mountains to cover many.  As ye have seen those in lowly places raised to those of power in the political, in the machinery of nations' activities, so shall ye see those in high places reduced and calling on the waters of darkness to cover them.

And those that in the inmost recesses of theirselves awaken to the spiritual truths that are to be given, and those places that have acted in the capacity of teachers among men, the rottenness of those that have ministered in places will be brought to light, and turmoils and strifes shall enter.

And, as there is the wavering of those that would enter as emissaries, as teachers, from the throne of life, the throne of light, the throne of immortality, and wage war in the air with those of darkness, then know ye the Armageddon is at hand.

For with the great numbers of the gathering of the hosts of those that have hindered and would make for man and his weaknesses stumblingblocks, they shall wage war with the spirits of light that come into the earth for this awakening; that have been and are being called by those of the sons of men into the service of the living God.

For He, as ye have been told, is not the God of the dead, not the God of those that have forsaken Him, but those that love His coming, that love His associations among men - the God of the LIVING, the God of Life!  For, He IS Life.

10. Who shall proclaim the acceptable year of the Lord in him that has been born in the earth in America?  Those from that land where there has been the regeneration, not only of the body but the mind and the spirit of men, THEY shall come and declare that John Peniel is giving to the world the new ORDER of things.  Not that these that have been proclaimed have been refused, but that they are made PLAIN in the minds of men, that they may know the truth and the truth, the life, the light, will make them free.

11. I have declared this, that has been delivered unto me to give unto you, ye that sit here and that hear and that see a light breaking in the east, and have heard, have seen thine weaknesses and thine faultfindings, and know that He will make thy paths straight if ye will but live that YE KNOW this day - then may the next step, the next word, be declared unto thee.

For ye in your weakness [pause] have known the way, through that as ye have made manifest of the SPIRIT of truth and light that has been proclaimed into this earth, that has been committed unto the keeping of Him that made of Himself no estate but who brought into being all that ye see manifest in the earth, and has declared this message unto thee:  "Love the Lord thy God with all thine heart," and the second is like unto it, "Love thy neighbor as thyself."

Who is thine neighbor?  Him that ye may aid in whatsoever way that he, thy neighbor, thy brother, has been troubled.  Help him to stand on his own feet.  For such may only know the acceptable way. The weakling, the unsteady, must enter into the crucible and become as naught, even as He, that they may know the way.

I, Halaliel, have spoken.

(Formatering/styckebrytningar tillagda för enklare läsning)

De anhöriga förvånades här, och Edgar med sedan han vaknat ur trancetillståndet, då detta var en av de få gånger en okänd entitet tog över hans talorgan. Halaliel återkom en eller annan gång, förklarade sig vara en ängel, men familjen Cayce betackade sig efter moget övervägande för hjälp från denna immateriella varelse eftersom familjen var kristen. De menade att tron på Kristus (central gestalt) var allt som erfordrades. Ingan linslusiga "mellanchefer" från andevärlden var nödvändiga för dessa sittningar!

I en sådan här profetia kan man förstås läsa in en hel del. De falska villolärarna i den yttersta tiden är ett exempel. Vad om Katolska kyrkans pedofilskandal i USA för några år sedan? Eller kanske du föredrar de fuskande klimatalarmisterna? Eller på svenska hemmaplan de orättmätiga höjdarna som berikar sig osjäligt via otaliga styrelseuppdrag eller fiffiga bonuscheckar och fallskärmar? Det är bara att välja!

Svårare förstås att omtolka de distinkta klimatkatastrofer Cayce prickar in någon gång efter det initiala, fyrtioåriga tidsfönstret. (Mänsklighetens fyrtio år famlande och vilse "i ödemarken" - en allusion till biblisk talmystik? Dödahavsrullarna - ännu inte hittade vid tiden för tranceföreläsningen - beskriver också De Utvaldas famlande i fyrtio år innan Gud sände dem Rättfärdighetens lärare.)

I andra tranceuppföljningar påpekade han dock att det handlade om en lång och mestadels gradvis process som sträcker sig långt in i det 22a århundradet.

Kriget i "luftrummet" är speciellt intressant. Det nämns i det här stycket:

And, as there is the wavering of those that would enter as emissaries, as teachers, from the throne of life, the throne of light, the throne of immortality, and wage war in the air with those of darkness, then know ye the Armageddon is at hand.

De som BORDE ha agerat som budbärare för Sanningen vacklar och hamnar istället i krig med Mörkrets demoner. De skulle ha ignorerat Mörkret! Det här låter ungefär som Internet av idag, ett "luftmedium" om något. I detta medium utkämpar miljoner imbecilla men engagerade människor dagligen strider av ideologisk eller politisk natur, se bara de två lägren i frågan om växthuseffekten. Den ena sidan har fel, men den andra sidan begår KARDINALSYNDEN att ens bry sig! Därmed KORTSLUTS KANALEN TILL LJUSET och Armageddon anländer. Något att fundera på.

Applicerbart på bl.a.:

• AB: Skandalen sprider sig

• DN/Karin Bojs: Nej, nej, nej, tro dem inte!

• Efterlysningen av Julian Assange som utpekad våldtäktsman i bemärkelsen en ljusets apostel som "wavers" och påminner om att Harmageddon är här. Jag noterar en koincidens: samma dag kör DN nyheten om "The Big One", skalvet som ska sänka Kalifornien - även det en del i Cayces framtidsscenario.

Tillägg 091127

När nu Climategate visar sig vara sant, får 1934-profetian ännu en tillämpning i sin varning om att vid millennieskiftet eller mer troligt någon tid därefter skamligheter av aldrig skådat slag ska uppenbaras. Exponering av dem i "höga platser". Se också min kommentar till en bloggläsare här nedan om fenomenet Katolska kyrkan. En typisk kommentar som denna bringar fram kontrasten (och överensstämmesen) med trancediskursen från 1934:

När nu “Climategate” inträffat så finns det anledning att stannu upp och ställa frågan: Hur har det varit möjligt att den offentliga diskussionen, politiken och även opinionen har kunnat vilseledas så totalt av en vetenskaplig skolbildning, som visar sig ha utnyttjat manipulerade mätdata och korrumperat vetenskapliga tid-skrifter?

Källa

Jag vill understryka att jag inte är någon domedagsfanatiker, men öppen för alla möjligheter. Det är nämligen något speciellt med slutet på femte cykeln i Maya-kalendern och övergågen i en sjätte cykel. Dessvärre är det så länge sedan jag läste folklivsforskaren Frank Waters bok Mexico Mystique (1975) att jag inte riktigt minns vad han sade i den.

*****

Tillägg 100320

Såg just att Cayces tidsfönster för början på den stora förändringen, 1958-1998, snyggt matchade - som en portal - världshistoriens största registrerade jordbävning. Den inträffade i Chile 1960, enligt ScienceToday.

2012 och reningsbadet från jordsmutsen

Today a devastating materialism is creeping like a blight over large portions of the globe. Concentrating as it does on only the sensory aspects of human existence with a complete negation of all spiritual values, this system of thought will, if not counteracted, end by destroying what is best in human life.  ...

Never at any time in history have we had more urgent need of an answer to the question 'What is man's place in the cosmos?' ...is he an immaterial being who, when he puts of 'this muddy vesture of decay' continues to live and feel and share in a freer and finer consciousness?

Djuppsykologen James Hillman citerar i Loose Ends (1975) den brittiske matematikern Samuel Soal ur förordet till ett föredrag av den välrenommerade parapsykologen J.B. Rhine (Telepathy and the Human Personality, Tenth Fredric W.H. Myers Memorial Lecture, London: Society for Psychical Research, 1950).

Soals eftermäle har befläckats av anklagelser (efter hans död) om datamanipulation i syfte att uppvisa statistisk signifikans vid enkla parapsykologiska experiment, men om detta får någon att ta ett steg tillbaka även från hans övriga tankar, citerar Hillman även den metodologiska pedanten Rhine själv.

Rhine insåg på sin ålders höst att parapsykologin kanske inte var betjänt av fullt så själsdödande repetitiva övningar som de kortgissningsförsök hans sysslat så mycket med. PSI-förmågan finns, men det bästa sättet att trubba av den är just genom materialisternas bisarra fixering vid att upprepa samma sak in i absurdum!

Här är då Rhine (åter från Loose Ends), och det är exakt samma sentiment som hörs här:

The devastating influence of the physicalistic view of man has affected more of our social institutions than religion... I will call attention to the fact that materialism seems to be the most fundamental principle of the philosophy of Russian Communism today. The Soviet system is attempting to build a society on a theory of man as matter. It is especially significant, I think, that Western society, with all its various attacks upon the communist system, has not seriously assailed this basic premise. Is it not a fact that until it utilizes the findings of parapsychology, it has little with which to attack the materialistic state philosophy of the U.S.S.R.? 

If we have - and of course we concluded long ago that we do have - scientific refutation of materialism that stands the severest critical analysis, on what justification should we hold aloof from the needs of our times with these vital and relevant findings? ... The world is today facing what may be its greatest crisis, largely because we have not socially and civically faced up to the menace of our value system growing our of the overtowering domination of modern life by the philosophy of matter.

Och det var alltså 1950. Titta idag vad slags konsumtions- och junk-kultur designad med hjälp av it-tekniker och kognitionspsykologer som sålt sig till Djävulen som dominerar, från det att man öppnar ögon på morgonen! Jag hinner knappt bära en säck papperstryckt reklam till soprummet förrän påsen fylls upp med grällt färgsatta broschyrer. Den aktuella biosagan "2012" upplevs nästan som uttrycket för en flagellants medvetenhet om sin arts ofattbara degradation under de yttre sinnenas girighet.

Vi föddes in i en värld med plastleksaker och engångsförpackningar och hur svårt är det inte att senare kliva ur sitt mentala universum helt och hållet och inse att drömmen civilisationen drömde var ond? Inte ens de finaste orden om människovärde eller jämlikhet var annat än garnityr, fromma förhoppningar, eftersom luftbubblan som helhet var på drift. Livsinvestering kallas det, att så identifiera sig med sina omgivningar att man går under tillsammans med dem.

Kanske är ibland reningsbadet det enda kvarvarande arketypiska motivet för Väst. Se en serie analyser av musikartister under vattnet summerade i en enkel hyllning till avlidna hovsångerskan Elisabeth Söderströms föredömligt dedikerade horoskop.

*****

Indisk astrologi förknippar just vatten med begreppet mosksha, befrielse, precis som den allra första kristendomen använde (för sin tid) kopiösa mängder vatten för att rena sig från sanden som skapade obehaglig friktion och gav den här Främreorientaliska regionen en särskilt negativ syn på det "fallna" jordelementet i sig torr och död och likt en energitjuv ständigt hungrande efter mer vatten. Materialismen stinker.

Banala tankar skrivna under månpassagen genom Stenbockens tecken, den i system satta materialistiska principen! Vad annat än banalitet kan bli när människan söker literalisera psyket och göra prylar av föreställningarna!?

Mänskligheten version 2.0 står på tur att födas. Men Vattumannens tidsålder är alltså inte beräknad än på cirka 200 år, om man går efter den indiska statens val av ayanamsa. Många kommer att hinna reinkarnera både två och tre gånger i en alltmer sammanfallande värld, innan genom kriser och påtvingade policyförändringar Vattumannens tidsålder är här. I det gamla Babylon hette stjärnbilden inte Vattumannen utan "Den Stora".

På min astroblogg har jag föreslagit att detta ska läsas som stor i bemärkelsen viktig, signifikant, eftersom opposita Lejonet visserligen är energisk men också yvig och energislösande. Vår Vattumannen har kopplats till snålhetens Saturnus och det skulle därför ligga i "Den Storas" uppdrag att tygla Lejonets (Solens) enorma energiutflöde. Så det är inte frihet vi har att räkna med i Vattumannens tidsålder, utan tvärtom begränsningar. Alla världens stora författare har redan drömt om den här framtida förtryckarstaten - ta bara Orwells "1984".

Sverige, vars nationalhoroskop är just Vattumannen, har därmed redan en tid varit stöpta i den orwellska uniformiteten och vi är därför som individer redan tillräckligt färglösa för att kanske undgå Domedagen, som är ett ord för att beskriva den trånga och knöliga passage vi egentligen talar om, den som leder över i ett jordklot fullständigt i händerna på en elit och ett konceptuellt program för alla och envar. Japp. Världskommunismen i någon form är på väg - en värld där den enskilde bugar inför "det som är viktigt eller signifikant" i var fråga. En rationalitetens tidsålder. Det är därför svensken redan har börjat hata artister och konstnärer - dessa symboliseras ju av Lejonet, det kreativa utflödet. Genom den eon eller det välde då folkmassans uniformitet kommer att vara det styrande paradigmet, är naturligtvis inte Lejonet en välanpassad varelse.

Det är under Vattumannens cirka 2.000 år som mänskligheten kommer att genmanipulera sig till den lilla ynkliga - men energieffektiva! - varelse som en del redan sett i visioner i formen av små ufo-varelser med gigantiska ögon. Dessa är våra barnbarns barnbarn och de har bemästrat konceptet TID till den grad att de kan resa bakåt och manipulera sina förfäder. Händelser vi lägger ut längsmed en förment objektiv tidslinje är alltså bara en godtycklig verklighet. Det finns andra existenser som inte alls slavar under sådana åskådningsformer!

Om detta visste religionernas utövare genom tiderna kanske inte så mycket eller i utarbetad detalj, men de förvaltade åtminstone tanken och gjorde den tillgänglig för de många som ett löfte. Hur är det idag? Några få spetsfysiker har förståelsen, medan massorna knappast har blivit mer upplysta än på Jesus tid. Vår livsstil i väst talar snarare om motsatsen. Materialismen måste gå. Vattumannen och Orwells samhälle måste komma. Så är manuskriptet skrivet, och vem tror sig om att göra det bättre?

Apropå att antikens folk hade det bättre ställt än den genomfysikaliserade samtidsmänniskan sökte jag efter det exakta textstället för Jesus förvånade fråga till åhörarna, "Har ni inte hört det skrivet, att ni är gudar i vardande?" Jag hittade inte stycket, men väl en sajt som i sitt högtravande bibelspråk uppenbarligen baserar innehållet på det extraordinära trancemediet Edgar Cayce (1877-1945).

Som vaken var Cayce kristen, men i trance levererade han information, bl.a. om reinkarnation, som gav honom många mörka och bekymrat sökande stunder innan han slutligen accepterade att det inte var "djävulen som talade" utan faktiskt information från "Ljuset". Än idag håller många enkla amerikaner honom i "bibelbältet" för att ha varit en "falsk profet", utsänd av djävulen. Översätter man det mytiska språket till djuppsykologi så handlar nog djävulen om Skuggan i en människa med svårt belastat psyke - ja i extrema fall kan djävulen vara en helt avspjälkad sidopersonlighet (jfr boken/filmen Exorcisten, baserat på ett sant fall).

Det finns en region där det intrapsykiska (det egna psykiska innehållet) övergår i det transpersonella. Om dessa världar är materialisten "lyckligt" ovetande. Materialisten är en grund människotyp som enbart riktar sig utåt, aldrig inåt.

http://www.swordtongue.com/neworder.html

Den biblicistiskt klingande sidan kan ha visst intresse pga Edgar Cayce-citat som inte är fullt så flitigt citerade som hans välkända "undergångsprofetior". Bara en snabb granskning visar att den uppenbarligen bottnar i en stark tilltro till Cayce-materialet. "Way cool" och liknelser mellan tidsströmmen och DVD-brännare får mig att anta att det är en ganska ung människa (men ett ljushuvud!) som fått kännedom om Cayce.

Men en andlig dimension kan bara upplevas om man själv övervunnit den banala åsiktsmaskin som sitter i oss alla via vårt nationalhoroskop i Vattumannens tecken - utvärderaren, bedömare. Före Newsmill.se och de driljarder av små myndiga svenska åsikter i kommentarfälten, hade det inte slagit mig hur många magistrar och duktiga lärare det här folket består av.

Intressant nog verkar hela folket stöpt i just den typ av besserwisser som stavas Vattumannen - en distinkt fiende till Livet (Lejonet) själv, en som sitter vid sidan och inte vill visa sig själv men ändå vet så väl precis hur allt hänger samman. Det intressanta är att Vattumannen kan låna sig till systematisering och rationalisering av vad som helst, och just nu är det utlänningshat och ateism som väller upp ur det här fattiga folkets kollektiva Själ. En beklagligt mörklagd fläck på jordens yta...

Faktum är att mycket av 2012-myten är baserat på Cayces profetior (av vilka flera redan är långt över decenniets försenade - dvs de slog aldrig in!). En av dem var den om jordaxelns rubbning, om ett "knyck" så att nord- och sydpolerna (inte de magnetiska!), ja hela klotet ändrar vinkel mot solen en smula. Detta skulle få förödande konsekvenser för livet på jorden och kustlinjerna skrivas om rejält.

Hur ska man se på hans förutsägelser, merparten från tidigt 1930-tal? Att mänskligheten har visat så god vilja att den värsta sortens apokalyps nu "nedgraderats" till bara issmältning vid nord- och sydpol och ett mer gradvist scenario?

Faktum var att inte heller Cayce var entydig. Visserligen talade han om att Kalifornien går i havet och en framtid (säg 2100) utan New York. Men han var tydlig på att det var en gradvis process mänskligheten skulle gå in i under det sena 1900-talet. Skalar man bort allt det spektakulära, prickade Cayce in det bävande västerlandet runt millennieskiftet ganska väl. Men han noterade också ett närmare problem, just runt hörnet: Andra världskriget. Men det är en annan berättelsecykel i Cayces minst sagt udda livsgärning.

Grekiska tempel vette mot öst

http://www.timesonline.co.uk/tol/news/environment/article6922248.ece

Tankar om artikeln.

Men naturligtvis! Pytagoras drog västerut och med sig tog han sin fascination för tal och teorin om reinkarnation - varifrån han nu inhämtat den senare. Något senare lovordar Platon studiet av rörelserna på himlen som en "sinnesexpanderande" övning (Kratylos). Ytterligare något senare tillverkas den häpnadsväckande Antikythera-mekanismen (mycket möjligt designad av någon medlem av Platons akademi) med vars hjälp planeternas omloppsbanor kunde beräknas. Under senantiken ägnade nyplatonikerna planeterna intresse eftersom de ansågs vara skyldiga till orenhet den reinkarnerande själen drog på sig då den gick ner för landning för ännu ett varv på jorden.

Ibland har människan oerhört svårt att lägga 2 till 2 och se kunskapen från förr. Då uppstår vakuum i vilka trångsynta scientister tränger in och talar om "empiriska rön" (och inget annat). Hade inte mänskligheten ägt ett intellekt som står a priori till fenomenvärlden hade dessa pseudovetenskapare (läs: Humanisterna) överhuvudtaget inte haft något försöksdjur att driva genom labyrinter och runt i ekorrhjul.

En tid före "one-liner"-mentaliteten...

Under läsningen av Arthur Lovejoys idéhistoriska The Great Chain of Being (1936), stöter jag i en fotnot (s. 360) på en boktitel från 1770 som väl slår alla rekord:

A Philosophical Survey of the Animal Kingdom, wherein The general Devastation and Carnage that reign among the different Classes of Animals are considered in a new Point of View; and the vast Increase of Life and Enjoyment derived to the Whole from this Institution of Nature is clearly demonstrated.

Shamanen om det vittrande väst

http://www.grahamhancock.com/forum/PinchbeckD1.php

Bra artikel som väver samman flera ämnen i tiden, 2012 bland dem.

Om det vidgade medvetandeperspektivet - ja, t.o.m. upplevelsen av 360-gradig, sfärisk medvetenhet - har jag själv ett trettio år gammalt men ännu lika kärt minne i samband med en av mina två, tre upplevelser med anstrykning av "ut ur kroppen".

Artikelns tal om Mayafolkets betoning av INTENTIONALITET (utöver tid och rum) är, så vitt jag kan förstå, detsamma som viljeyttring. Eller, i astrologiska termer, Solen i människans centrum.

Sök din Sol i horoskopet (via siderisk zodiak, givetvis) för att förstå vart din vilja vill föra dig. Då kanske du upptäcker att du redan är "där"! Att du alltid varit i ditt livsprojekt. Som Leibniz sade, vi lever verkligen i den bästa av världar, vi kunde inte ha varit någon annanstans.

Peruansk stenhuggarkonst

http://enperublog.com/2009/07/13/hatunrumiyoc-and-the-twelve-angle-stone/

Som artikelförfattaren säger, hur gamla var ruinerna egentligen? Var de glömd historia redan när spanjorerna anlände? Ingen vet. Givet grävningarna vid ~11.000 år gamla templet Göbekli Tepe i södra Turkiet skulle man väl kunna tänka sig att det är dags att flytta även Sydamerika tillbaka till den härliga tid där Platons "sanna berättelse" han påstod sig ha fått från Egypten placerade Atlantis. Dvs, just den tid där de tyska arkeologerna placerat Göbekli Tepe.

Se även den länkade sidans egna länkar till andra artiklar i ämnet. Kanske är det bara mig de här lämningarna berör, med vaga minnen av ett avlägset liv som peruan... Opak var namnet, och dess fåstavighet visar kanhända att en jordbrukare hade enkel rang i det högstrukturerade samhället.

Att folkvandringar äger rum, är otvetydigt, men bara i subkulturellt ockultistiska sammanhang kan man stöta på spekulationer av hur de osynliga horderna av själar i grupp rör sig över jordens yta och från tid till annan kollektiv återfinns som en annan kultur... Dessa rörelser är inte identiska med kända folkvandringar, precis som akupunkturens chi-energilinjer inte överlappar med fysiska kroppens nervsystem.

Människan lever inuti ett florstunt utsnitt av verkligheten...

James Hillman in New Mexico

Några intryck från 1990-talet av Psykets mästare, finalen i den här korta texten är tung.

http://www.cddc.vt.edu/host/weishaus/Writing/hillman.htm

Den antika sublunära sfären bevisad!

Aftonbladet 091113

Nja, men med lite fantasi kan man nu kanske bättre visualisera den antika idén om jorden inbäddad som gulan i ägget i den sublunära sfären.

Dess synliga markör månen har alltid associerats med Vattenelementet. I en äldre världsbild kunde man betrakta den sublunära sfären som jordens "atmosfär" och det var genom den här själen störtade ner i sitt "syndafall" sedan den separerat sig från den eviga stjärnhimmelen.

Den alltid lika finurlige ingenjören och metafysikern Arthur M. Young placerade vattnet över luften i sitt system och det störde mig en smula, som finner den antika serien Eld - Luft - Vatten - Jord logisk, med de två "positiva" över de två "negativa".

Men "lasagnevarvandet" av positivitet och negativitet är nästan än mer suggestivt och förklarar varför Young i sin "The Reflexive Universe" (1976) tilldelar principen Luft en modest funktion. Se den som vetenskapsmannens logiska tänkande kring plattmarkens (Jord) konkreta realiteter. (Ingenjör Young var själv född i ett Lufttecken.) Vattnet intar snarare en "psykisk" roll och Elden är, som i senantiken, det noblaste elementet. Hos Young motsvarar den fotonen eller ljuset - vårt sanna ursprung.

"Och Gud sade, 'Varde Ljus'."
(1a Mosebok)

Falsk prioritering av dagmedvetandet

James Hillman, mästerlig djuppsykolog och under tio år ledare för Jung-institutet i Zürich innan han öppnade sin egen gren av jungianismen - Den arketypiska psykologin.

Psychology has taken the repressed child to be an axiomatic metaphor of psychic structure. Psychology assumes the repressed is less developed than the repressor, that [daytime] consciousness is topographically, historically and morally superior to the unconscious, characterized by primitive, amoral and infantile impulses.
Our notion of consciousness inherently necessitates repression of the child.

This constellates our main fear: the return of inferiority, the child, who also means the return of the realm of archetypal reminiscence. Archetypal fantasy is the most threatening activity of the human soul as we now conceive it, for our Western rational tradition has placed this activity in the ontologically inferior, the primitive amoral realm of actual childhood.

Utdrag ur Loose Ends (1975), en samling föredrag och kortessäer. Hillman påminde här (1971) om hur skrämmande skev den officiella västerländska synen på människan är, och fenomen i tiden som Humanisterna och den i "rationellt tänkande" grundade ateismen påminner om hur djupt förkrympta de människor är, som tror att myten om linjärt framåtskridande eller evolution överhuvudtaget har med verkligheten att göra.

Hillman, själv nyplatonist, tröttnade aldrig på att påminna om att psykets djupaste struktur mynnar ut i det eviga, tidlösa där ARKETYPERNA skapar världar i tid och rum, vardandets domän. Denna senare är den enda som materialisten befattar sig med - talet om fenomenvärldens rötter bringar genast rationalisten i neurotiskt kacklande om "religionens om ett primitivare passerat tillstånd" - läs Hillman här ovan en gång till.

Mannen har kallats västerlandets mest klarsynta analytiker och kritiker och det han har att säga om dyrkarna av empirisk metod är inte nådigt! Under lager på lager av synbarligen oklanderlig rationalitet och förnuftsmässig argumentering är de likväl en hoper fundamentalister som tagit ett djupt sittande behov efter en kontrollerbar värld så långt att de inte längre svarar mot sina egna arketypiska djup. Bakvända världen med andra ord! Samhällets mainstream-förespråkare är neurotikerna, ockultisterna de som har kontakt med det kompletta samspelet mellan Vara och Vardande.

Mer om 2012...

Bra artikel i National Geographic om diverse fantasterier som kopplats samman med det påstått fatala året 2012.

Ut ur Afrika-teorin utmanas (igen)

Eftersom en och annan detalj av trancemediet Edgar Cayces minst sagt oortodoxa skildringar av människans förhistoria verifierats, och den här minst sagt märkliga människan var mitt första möte med det "övernaturliga", reagerar jag en smula varje gång nya vetenskapliga rön stämmer in på det han sade.

Som t.ex. att mänskligheten inte utvandrade ur Afrika utan uppstod på flera ställen på jorden samtidigt i en "projektion in i" det tillgängliga humanoida materialet av en ny Form.

Cayce låg alltså i djup trance och diskuterade evolutionära skeenden i termer av en antik grekisk, filosofisk världsbild som ingen människa längre använde i början av 1900-talet sedan Darwin kommit för att stanna. Det är notabelt att Cayce själv i "vaket tillstånd" var kristen (och bitvis tveksam över det material som flödade ur honom i trance) - och som en son av Bibelbältet i USA den siste att propagera platonsk Form-lära!

Nu ska man inte överdriva avståndet mellan Platon och kristendomen - den senare lånade tvärtom nästan allt till sin teologi från senantikens nyplatonism, och Kristus som LOGOS, som ett "gränssnitt" mellan skapelsens olika ordningar var ett kristet "lån" från nyplatonismen. I den filosofiska versionen existerade dock LOGOI på många nivåer - "Orden" var såsom portar som bryggade annars distinkta och slutna världar eller dimensioner.

I Cayces undermedvetet producerade skildring var det ett Logos som senare skulle bli känt som gudaväsendet Kristus som var denna informerande kraft som skapade det mainstream-perspektivet skulle kalla en distinkt mutation "i de fem raserna" som på olika håll på jorden genomgick en evolution. De som sett något av Teosofins läror känner förstås igen tanken om fem rotraser, så frågan som Cayce-forskare stött och blött kvarstår: hur mycket hade egentligen Edgar Cayce läst, där han enligt myten var tämligen obeläst (förutom i Bibeln). Ju mindre påläst, desto mer remarkabla hans utsagor!

Men problemet är betydligt mer komplext än så, för inför vittnen (bl.a. prästen och sedermera psykologen Harmon Bro) demonstrerade han ofta sin "röntgensyn" - vid ett tillfälle såg han rakt igenom en blandad kortlek och förutsade korrekt samtliga 52 kort. Givet den klarsynen i vaket tillstånd kan man få en aning om hur vittomfattande hans medvetande måste ha varit när han "lade bort egot" och gick in i det universella medvetandet!

Jag har själv snappat upp ett och annat verifierbart historiskt fakta jag rimligen inte borde ha känt till via drömmen, men det är ingenting mot den här mannen som talade flytande ur trance och där informationen bara flöt fram ur honom - inte alls trögt och tveksamt som man t.ex. sett dr Brian Weiss klienter som återberättar episoder från tidigare liv under hypnos.

Cayce behövde med andra ord inte ha läst någon bok av Teosoferna, materialet fanns spontant inom räckhåll för hans undermedvetna när det sökte material att besvara den uppriktigt informationssökande omgivningens frågor (och en och annan kuriös fråga med, för den delen). Cayce är och förblir ett fenomen vår "vetenskap" överhuvudtaget inte kan hantera, därtill har vi för snäva perspektiv på vad som är och inte är. Går man till det gamla Babylon hittar man däremot genast gallo-prästerna - specialister på att motta orakel (från gudarna) i sovande tillstånd. Det verkar som mänskligheten ibland blir ytligare och tappar förmågor, men i ett annat årtusende åter har fått åter kontakten med sitt inre och högre medvetande...

Det nya fyndet av skelettdelar är inte fullt så radikalt som Cayces vision, men varje rön som motsäger den fullständigt godtyckliga åsikten att människan skulle ha uppstått just i Afrika applåderas av undertecknad. Nu kommer varningssignalerna att åsikten kan vara just bara en åsikt via fynd i Kina. Cayce listade just "den gula rasen" som en av de fem som mottog den nya Formen och han placerade deras upprinnelse i det som nu är Gobiöknen men i denna avlägsna tid var bördigt land.

Källa.

(Notera att det dock likväl handlar om en modifierad "Ut ur Afrika"-hypotes.)

_____

Jag minns inte i vilken bok Harmon Bro, som bodde hemma hos familjen Cayce under Edgars sista levnadsår och studerade trancesessionerna, nämnde den spektakulära kortdemonstrationen från en plågad Edgar som ska ha sagt något i stil med, "Nu förstår du varför jag behöver hålla mig undan människor" (han badade i medvetet registrerade intryck av människors hemliga tankar). Men det bör ha varit antingen "E.C. on Dreams" eller "E.C. on Psychic Experience" (båda cirka 50 år gamla och sedan länge försvunna från markanden) - de enda jag läst av Bro.

Båda titlarna är högst intressanta, och filosofistudenten känner direkt igen delar av Cayces undermedvetet producerade kosmologi och filosofi från klassiska filosofiska tankar. Särskilt Cayces psykologiska modell av människan var betydligt mer raffinerade än den då dominerande freudianismen men går man åter till t.ex. Plotinus (200-talet) hittar man genast antika tankar (större!) som rimmar bättre med det Cayce sade.

Mörk materia/energi

Pluto upptäcktes 1930 och astrologer i väst kopplade den genast till börskraschen på Wall Street och år av depression som ledde fram till Andra världskriget där amerikanerna använde plutonium i sin atombomb.

Men jag blev just varse att en schweizisk astronom redan 1933 var den förste att hitta fynd som tydde på den mörka materia som annars sägs ha blivit upptäckt för bara dryga årtiondet sedan. Åsikterna om relationen standardmateria (vår värld) och den mörka har varierat lite genom åren, men det senaste är vårt universum utgör ynka 5 procent (!) av den totala verkligheten.

Symboliskt är detta intressant eftersom man, likt astrologerna låter livets egna uppebarelser berika vår symboliska elelr språkliga representation av vad "det handlar om". Vi kan alltså använda Plutos nästan samtidiga upptäckt för att dra slutsatser om vad det är vi inte ser. Via etymologiska lekar ansågs dödsrikets gud Pluto i antiken också vara rikedomens gud, och talesättet gick att den som besökt Hades och sett dess överlägsna rikedomar aldrig ville återvända hit.

I antik indisk astrologi noteras att vårt universum bara är en fjärdedel av en större värld. Och så vidare...

Dessa till synes så nördigt tråkiga astrofysiker kanske blir de första som slår näven i bordet och deklarerar att religionerna från förr hade fullständigt rätt, och att det bara var en lapsus i västerlandets historia att tokstollar som Descartes och Humanisterna kunde uppstå. Människor som med början i Upplysningen grovt förenklade och underskattade tillvaron!

Vi kanske just nu håller på att upptäcka "himmelriket" och med det inse att det vi trodde stod för "Upplysning" och ljus - denna materiella värld - i själva verket var mörkläggning. På samma sätt som vi "fallna" materiella varelser avslöjar vår ovana att spegelvända saker genom att f.n. tala om de övriga 95 procenten som "mörk" (okänd) materia.

Men det är vi som lever i fullständigt mörker och fattigdom här ute i de koagulerade droppar av aborterat Liv som i "syndafallet" spottats ut ur den verkliga verkligheten. Och om Verkligheten - de andra 95 procenten kan vi aldrig få veta något tills vi övervinner vårt sätt att närma oss verkligheten som materialister. Jo, några få shamaner i historia och nutid sägs ha nedstigit i dödsriket och kommit upp igen med rapporter, men det är inte mycket.

Den här Mörka materien har sin tjuskraft, man kan prova många av mänsklighetens äldre föreställningar på den och börja fråga sig om inte astrofysikerna också är fångar i ett bakomliggande mytiskt synsätt som tvingar dem att återupptäcka samma "skröna" om igen, fast nu i förment "exakta" och "vetenskapliga" termer. En skröna är det likväl.

Medeltida Obama-prognos bekräftad

Wolfgang Hansson (Aftonbladet) summerar Barack Obamas första år som president som en helt impotent tid. Och det är exakt så min tolkning av Obamas öde enligt den kinesiska Ho Lo Li Shu-metoden lät.

Nu finns det många sätt att beskriva en individ som väger för lätt och graviterar mot externa faktorer, men jag måste ge kineserna stilpoäng för att de liknar källan till den personliga lättviktigheten vid en glädjeflicka. Allt skulle ju bli så kul med den nya bossen! Löftet att allt nu var möjligt gick närapå att ta på. Men i Kina är konkubinen en symbol för tomma löften och dimbankar... Lite av österlandets sirenvarning.

Se särskilt april-tilläggen till den här texten från februari 09. Alltför sällan stannar jag upp och ser hur prognoser utfaller - jag är inte intresserad av politik i sig. Men här förefaller den kinesiska metoden ha visat ganska rätt.

I Hanssons hävdande att Obama trots misslyckanden i en rad sakfrågor bidragit med att sätta "en ny ton" i världspolitiken hörs ett direkt eko från presidentens födelseomen som talat om en "mild löftesrik vind" ("ett tonläge") men inte den handlingens man som alla väntade på.

Vindsymboliken kan med råge sägas vara infriad. Inte minst knyts denna kommunikationssymbol av en retorikexpert till Obamas talkonst - och jag förmodar att experten inte har en susning om att det medeltida Ho Lo Li Shu redan identiferat presidenten som en "smooth talker"!

Februaritexten länkar till de övergripande analyserna av Obamas livsomen. Vi är alla här för att spela tilldelade roller och om vi sedan gör det i kvarteret eller på världsarenan är helt egalt ut Evighetens synvinkel. Cirklarna går sin gilla gång.

Ibland blir det fel. Oklahoma-bombaren förekom t.ex. sitt vedervärdiga "medelåldersomen" med flera år! Kanhända kände han sitt inre "ödesmotiv" trycka på inifrån psykets djup. (Nej, fallet med Oklahoma-bombaren finns inte redovisat på varken den här bloggen eller min andra.)

Mer om det medeltida prognosverktyget HO LO LI SHU här.