måndag 4 oktober 2010

Manuellt arbete




Tittade klentroget på ICA-butikens senaste sändning gröna äpplen. Vem är det som sitter och klistrar på de här små reklamlapparna? Och i två olika led i fruktens långa färd genom världen dessutom!

Jag ska inte förvandla den här bloggen till någon soptunna modell Sverker Olofsson, då blir det alltför gnälligt. Det blev faktiskt så gnälligt att bara analysera hans horoskop att jag raderade inlägget från den andra bloggen! Det har bara hänt 2-3 gånger.

Men när jag ändå är inne i ICA-butiken måste jag berätta om första gången de hade slut på sina röda minitomater - fullständigt smaklösa och odlade i växthus i Holland.

På outgrundliga vägar fanns istället ett parti med ursprungslandet Senegal. Det var den mest ofattbara scenväxling jag varit med om! Det smakade om grönsaken, och det smakade otroligt mycket. Rikt och aromatiskt.

Nästa vecka var den sedvanliga ICA-versionen tillbaka i hyllan igen, och numera hatar jag varenda förpackning jag köper. Men jag är för lat för att jaga land och rike runt efter vad som ändå bara är smakupplevelser... Bloggen handlar nu inte om epikuréer - även om mina första stereohögtalare värda namnet hette så! - utan om högre typer av filosofi.

Glömd klassiker från 1976-77

Men det där udda tillfället då Afrikas jord sände en hälsning genom de små röda smakbomberna var det nästan som om ett eller några tidigare liv kom tillbaka upp ur glömskan...

Många européer pendlar mellan Nordafrika och Europa mellan liven. Gissa var invandrarfientliga européer kommer att finna sig återfödda nästa gång? Livets lagar är geniala. Till sist har själarna sett båda sidorna av varje sak så grundligt att de går till nästa nivå i det är spelet.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar