torsdag 23 december 2010

Svensk nyfattigdom

En sista observation före julen och ett nytt år i det svenska nedförslutet. Nu har proppen gått ur och Aftonbladet eller Expressen tycks längre kunna hitta anställda som kan skriva svenska. 

Den här lilla saken visar hur illa ställt det är. Knappast ett litet stavfel (som nättidningarna numera drunknar i - till och med i rubrikerna) utan ett rent syftningsfel, eller vad man nu ska kalla det:


"Bråket kan kosta stjärnan sin frihet" -
ingen som helst innebörd, grammatiskt talat.

Som undertextare som ramlade ur den lilla branschen sedan en huvudkund fått finansiella problem gjorde jag några fruktlösa försök att haka på branschledande sdimedia. 

Nyligen noterade jag vilken språklig dövhet deras senaste kull rekryterade översättare är kapabla till, då rollfiguren i en film talade om sin "poetic license" (konstnärliga frihet). Översättaren översatte "min upphovsrätt"!

Troligen en förhastad association till "licens" och svenskarnas senaste neuros över sin inbillade rätt att stjäla gratis musik och film över nätet. Likväl uselt bortom beskrivning för en som uppbär lön för sitt översättningsarbete.

God jul och gott nytt år, Sverige! 

Det här kanske är sista gången du klarar att läsa en hel one-liner! Twitter och emotikoner tar över alltmer och Newsmill kan krympa sina fyra färgkluttar varmed svensken kommunicerar till enbart ett val mellan grön och röd. 

För något av framtidshoppet pyser onekligen ur kropp och själ då man hör landets statsminister producera fullständigt inskränkta tankar om att alla kvinnor bör jobba heltid! 

Ser ingen att kejsaren inte har några kläder på sig?

4 kommentarer:

  1. För ett känsligt språköra som mitt är språkliga grodor som de du påtalar en prövning. De gnisslar som falsk musik gör för en som har musiköra. När det gäller undertextningarna har jag tänkt att de många felen kan skyllas på stress och pressade arbetsförhållanden, därför har jag haft visst överseende med dem. Men du som varit i branschen har förstås mer insikt. Apropå det måste jag tyvärr säga att det gnisslar en hel del när man läser dig också... anglicismerna duggar tätt...
    Men man ska ju vara snäll när det är jul och därför vill jag berömma dig också och säga att innehållet överträffar formen och gör dina bloggar till något av det absolut mest läsvärda som finns att tillgå på nätet!
    S

    SvaraRadera
  2. Tack för berömmet, S! Neologismer och t.o.m. anglicismer, till skillnad från syftningsfel och sär skrivning, berikar språket! Tycker åtminstone jag.

    Jag sade "fokalpunkt" (focal point) i flera år (rimmar väl med "lokal") innan någon upplyste mig om att det heter fokus. Sedan dess har ordet dykt upp som försvenskade "fokuspunkt". Men jag tycker alltjämt min variant har mer språklig melodi!
    :-)

    SvaraRadera
  3. Exakt samma försvar som Fredrik Virtanen anför, kan jag berätta. Jodå, jag vet att språk utvecklas med tiden och påverkas av andra språk osv osv, och visst, i enstaka fall kan det väl vara befogat att införliva olika ord och uttryck, men alldeles för ofta översätts ord och uttryck bara rakt av utan att skribenten stannar upp och tänker efter hur man faktiskt idiomatiskt säger på svenska. Och det tycker jag är beklagligt. För exempel på detta, se www.stupidanglicismblogspot.com
    S

    SvaraRadera
  4. För att bli så där typiskt svenskt jagcentrerad menar jag att mina texter innehåller en mycket måttlig dos anglicismer, använda i full medvetenhet. Ämnet som sådant (om man lämnar rena språkhaverier och deras förföljare, språkhaveristerna, därhän) kan knappast sägas vara viktigare än nytänkande, uppfinnande och skapande. Medaljen måste ha två sidor och bortom språkpolisen finns de skapande själarna, de som driver hela världen.

    För den pådrivande kreativa sidan i tänkandet som i steg två iklädes ord - nya eller gamla - se mitt senaste "forskningsscoop" på sideriska. Det gamla Nobelpristagarmaterialet "svarade" på en helt ny typ av fråga och på ett intressanta sätt.

    PS. Nej, jag försöker inte smita från ämnet i den här tråden! Men efter dagens genombrott i försöken att validera astrologins objektiva "verksamhet" känns ämnet låneord från franskan, tyskan eller engelskan helt enkelt inte lika sexigt. :-)

    SvaraRadera