onsdag 31 december 2008

Världshoroskopet 2009

Skakig världsekonomi? Timeout! Låt oss backa ut från jorden några ljusår och titta på saken en gång till.

Låt oss göra ett experiment utan stöd i tidigare praxis, helt sprunget ur det geni som bebor ögonblicket: Se gamla moder jord just som ett feminint väsen, och ställ för henne ett kinesiskt ödes- och karaktärshoroskop. För, som någon gammal grek sade, "din karaktär är ditt öde".

Basera beräkningen på den godtyckliga punkt i tidsflödet de som följer den västerländska tideräkningen kallar nyår. Vad får vi då? En utsaga att var till mans mäta oss mot?


Aj, aj! Världen kommer 2009 att ta sina vägar på ett sätt de gamla visa kineserna inte kunde bejaka. Därtill knyter ominat ledigt an till hur jordnära bedömare sammanfattat 2008.

Året rubriceras enligt den medeltida kinesiska metoden "Floderna Ho och Lo:s rationella talsystem" som året då en mycket långsam tillväxt, eller ett långsamt fortskridande mot ett permanent äktenskap, planade ut och förlorade sig på den stora slättmarken.


Året då
En man tågar ut i krig men kommer ej att återvända,
En gravid kvinna kommer att föda dödfött.

Ett år då
Olyckan kommer att exemplifieras (den olycka som alltid följer då en värld tappat kontakten med TAO, tingens verkliga ordning).

Det enda som med hopp om gynnsamhet kan göras, är att
Motstå tjuven!

Den franske indologen Alain Daniélou fäller i sin bok While the Gods Still Play det signifikativa yttrandet: "Progress rests on the accentuation of diversity; in any domain a leveling is the prelude to death." Kan det vara så att det kinesiska ominats tal om en utveckling som planar ut bär samma implikationer?

Prova kalkylatorn på www.hall-of-man.com och verifiera själv den digra prognosen!

*****

Är den globala ekonomiska recessionen 2009 av evigheten, inskriven som en station i ett stort roterande skådespel, en evig cyklisk grundstruktur, som vi - de som fallit till jorden - kolorerar med varjehanda accidenser för att inte omedelbart börja ledas?

"Det kan vara så att världshistorien är berättelsen om en handfull metaforer."

(Jorge Luis Borges - The Fearful Sphere of Pascal)

Aldrig har världen behövt människor med större ande än de som assimilerat sig till politikernas och ekonomernas skostorlekar. Människor redo att, än en gång, söka realisera mänsklighetens mest högtflygande visioner om dess egenart och mål.

För visst är ekonomi bara ännu en externalisering - objektifiering - av människans inre självbild. Människan som alltings mått.

Men om måttet människan mäter med och bygger sin civilisation utifrån utgår från hennes egoistiska sämre böjelse (yetser ha-ra som judendomen skulle säga) - människan som ett av djuren i Darwins artkatalog (hur eftervärlden kommer att banna sig för att biologin tilläts skena vilt!) - då sitter civilisationsfernissan löst.

Hur gulnat flagnade ter sig inte många av människans "vetenskapliga" sanningar redan nu. Efterklokheten tycks vara det enda människan riktigt behärskar. "Säkerheten brast si och så, därför hände ditt och datt."

Ord som "vision" och "nyårsprofetia" finner ingen klangbotten i begreppsvärlden hos garvade rävar som krönikören Ulf Nilson. Deras styrande gestalt (dominanta arketypiska motiv) hade det inte inom sig att brygga diametralt skilda tidsåldrar, att se bortom de tankens paradigm inom vilka de fötts och destinerats att utföra sin livsgärning.




Världssjälen finns, skriv upp det! Och den kan analyseras med andra redskap än ekonomiska, historiska eller politiska. Amerikanske filosofiprofessorn och idéhistorikern Richard Tarnas är just en sådan apart röst som visar var nästa generation tänkare är redo att ta vid.





Så vitt jag kan se nalkar sig post-konsumismens tid, och recession tjänar det goda syftet att ge människan en andpaus. Möjligen får hon här perspektiv på sitt mentaliserande.
Den dag politikern välkomnar metafysikern tillbaka till sin stab av experter är dagen för människans nästa gryning.


Anm. Erfarna teckentydare som hellre föredrar vintersolståndet (21/12 2008, 12:05 UT) kan med fördel pröva det kinesiska oraklets omdöme även här: "Sun", reduktionens och inskränkningarnas år! Året för upplösta grupperingar. (Även detta omina erinrar starkt om det avstannade "partnerskapet" i ovanstående världshoroskop).


_____


Tillägg, 1 januari 2009.

Jag hade av någon anledning missat SvD:s koncisa prognos då jag applicerade den kinesiska omenmetoden på årskiftet. Man behöver inte bedriva någon särskilt djupsinnig symboltolkning för att se hur olustigt väl "manfall i krig och dödfödda barn" rimmar med svenskans scenario för 2009.


Tillägg, 24 mars 2009.

Prognosen (Aftonbladet) för den globala recessionen i år (9% !) skänker ökad seriositet åt ovanstående globala horoskop, i den händelse någon inte riktgit var på samma våglängd som bilder av död och förlufst i (handels-)krig och aborter på hemmaplan, och ett generellt tema om "Framåtskridande" som backar till recession...


Tillägg, 26 april 2009.

"VÄRNA MOT TJUVEN!" Världshoroskopets bleka handlingsråd för året. Är det möjligt att i "tjuven" se det "muterade virus" som just börjat skörda liv i Mexico och som skulle kunna urarta till en pandemi med hela världen som ett slagfält? Tänk digerdöden - eller nej förresten, gör inte det! Kinesiske filosofen Chu Hsi (1100-talet) sade: "Det som återstår då människan gjort allt som står i hennes makt, det är det vi kallar ming - ödet."

(Aftonbladet, Expressen, SvD om fall av svininfluensan på Nya Zeeland, DN)


tisdag 30 december 2008

Själens djup och Plattmarken
(En jeremiad)

I USA väckte för några år sedan medicine doktor Walter Semkiw viss uppmärksamhet när han via ett skickligt medium, intelligent ställda frågor och smart research, på nytt blottlade själavandringsfenomenet.

Dr Semkivs formodade då samt nu,
och ett montage av båda.


Ingen kan påstå att det ledde till några rubriker i Sverige, landet där folk låter sig fraktas från vaggan till graven innanför kulissväggar som stavas arbete och fritid. Där målet är pengar eller möjligen livskvalitet, men där föreställningen nästan undantagslöst framförs inuti samma flata bungalow - utan vare sig källar- eller vindsvåning. Liv enbart framlevda längs horisontalplanet.

Även den välförtjänta semestertrippen till Thailand kan sorteras under "enbart-vågrät" rörelse, som den kastrerade betjäntens tjänande av den Stora Jordmodern (Magna Mater), som materialismens ensidiga sökande efter variationer på samma stoff att stimulera de fem sinnena med. Miljön som den perfekta kulissväggen för människan, aktören (+ skuggan som alltid följer henne).

Förskräcks inte läsare, även om du rätt noterat trenden: Du är på väg in i en uppgörelse med svenskheten. Men reinkarnationsmotivet återkommer som ljuset i slutet av tunneln, som en trampolin som alltid finns under dig, som ditt bollplank och redskap...

Svensken behöver heller inte bry sitt lilla huvud, för enligt det landet sugit upp från kontinenten av intellektuella livshållningar finns inga absoluta svar. "Värderelativismen", förklarar genderteoretiker och andra som vädrat morgonluft, är människans ultimata sanning. Vi är dömda att i ångestfull existens själva signifiera allt. Men också: "Anything goes." Allt är enbart "text" - subjektivistiska läsningar av verkligheten. Och ingen har något yttersta sanningsanspråk. Människan har sannerligen blivit alltings mått.

Att det här är en fullständigt orealistisk livshållning märks av att realismen inte kunnat fördrivas. Allt som inte kan rubriceras som mentala luftbubblor sorterar vi därför behändigt under den mekaniska hälften av vår världsbild - vi är dock huvudsakligen ett snickrande och praktiskt folk.

Så de intellektuella är nihilister och företagarna och andra praktkarlar enkla materialister - kan det bli värre?

Ja, det kan det. Återstår bara att tysta Psykets berättelse om sig självt. Ledda av franska vänsterintellektuella förde sig så svenskarna mot självutplåningens rand och könen blev till tre och sen fyra - om vi ska räkna in f.d. politikern Orbacks släkting, hon med hästen... Svensken är stolt över att så duktigt sudda ut mängder med gränser i en allt mer Jello-artad, men åsiktsfri, tillvaro.

Kristendomen får skylla sig själv. Reinkarnationen röstades på 500-talet bort vid ett kyrkomöte, för att knyta gemene man än hårdare till sitt institutionaliserade frälsningslöfte. Reinkarnation, som i en senare tid skulle visa sig vara "the smoking gun" som bekräftar riktigheten i en äldre förkristen konception, den som också sekulära humanister från den franska upplysningen och framåt sökt eliminera.

Tänk, två diametralt motsatta rörelser efter varandra vilka inte desto mindre båda har bekämpat den antika världens antropologi - detta är intressant! Vad ligger bakom? Och naturligtvis har ingen i väst forskat i saken. Förrän nu, och särskilt i USA. (Upprinnelsen kan sägas vara fallet Bridey Murphy på 1950-talet.)

Där de grekiska filosoferna, med reinkarnationen som stadigt fundament för sin människobild, hade avkrävt var och ett medvetet val för sin excellens, omyndigförklarades människan av kristendomen. Den lutherska versionen tryckte särskilt hårt på hennes oförmåga att göra något gott för sig själv, människans vilja var helt trälbunden. (Hon skulle dessutom inte opponera sig mot sina världsliga herrar.)

Det ser ut som om dagens svenskar ärvt det sämsta av alla traditioner! Tidiga socialdemokrater, fängslade av Marx nya frälsningsbudskap, lär ha varit helt omedvetna om hans och deras egen förankring i en klassisk kristen frälsningsutopi. Man ser oftast först i backspegeln vilken GESTALT man tjänade...

Landets arbetare övertog därmed aningslöst sin egen tidigare lutherdom med dess två regementen. Men istället för flit i livet och salighet hädanefter, gällde nu flit i livet och materiella belöningar, också här och nu. Marx paradis var av denna världen och det bestod från början till slut av Extra Allt.

Spola framåt några årtionden och se konsekvenserna: Charterresa till solen - "mmm...", som Homer Simpson skulle säga med ett svagsint uttryck i hela ansiktet. Hedonism: att enbart tjäna sina fem sinnen, från morgon till kväll.

Vad ligger bakom Plattmarkens filosofi? Där hus byggs utan vare sig källarvåning eller en vind med fönster upp mot det som kan ses från ett högre våningsplan?



Att vi nu är i grunden amerikaniserade ändrar inte socialdemokratins vision. Tryggad konsumtion på Plattmarken är den politiskt korrekta grundmodellen, och välfärd kan väl ingen vettig människa värja sig mot?

Men eftersom färden genom det materiella paradiset så i grunden saknar förankring i en komplett mytologi, har svenskens bortträngning av döden kommit att bli något vi i våra självkritiska stunder förundrat oss över. Vad är äldrevården för terminalstation i konsumtionssamhällets skuggiga förstäder? Det byggdes in i den materiella välfärdens själva grundstruktur. Ur bottenlöst oförstånd signalerar det här avskiljandet hur det fallna Psyket i tomma åtbörder söker visa liemannen (med hans associationer till svält och ofärd) på porten.

Ja, systemet röjer sin självförljugenhet redan när man inspekterar dess uppbyggnad och departementalisering, dess sätt att hålla relaterade företeelser åtskilda. I Sverige välkomnas inga mästare av Glaspärlespelet, de som kan transponera en utsaga och gestalta den via ett annat medium. Här är Specialisten, i framkanten av sin särskilda gren av det globala medvetandets totala fragmentering, mannen för dagen. Om något påskyndar Sverige, med sin "spjutspetsstyrka", den gamla världsordningens sönderfall.

För att ta den byråkratiska mentaliteten - ett annat av svenskhetens adelsmärken - är den bara en reinkarnation av arbetaren eller bonden som mekaniskt flyttar dynga från en plats till en annan. Systemet är slutet. Det saknar geni. Det är klaustrofobiframkallande, helt uppfyllt av sig självt - som Strindberg var tidigt ute att notera. Strindberg var för övrigt ovanligt sökande inom mystik och religion för att vara en socialist. Men var regel har sitt undantag.

Rationell organisation och effektivitet i det praktiska i all ära: döden är och förblir medaljens andra sida, och med materialism följer också psykisk störning. När materialismen i nästa steg söker åtgärda obalanser den själv vållat, uppstår ur den framstående tyska kemin den svenska läkemedelsindustrin. (Själar cirkulerar gärna mellan Tyskland av Sverige, i historia och nutid, fråga mig inte varför.)

Inte i något sammanhang i den här medicinerade nationen, vars själva sinnebild är en dr Crafoord vakandes över det biokemiska lugnet i våra själar (grekiska: psyché), har mig veterligen den intressanta frågan ställts om t.ex. homosexualitet kan ha att göra med själavandringen och skiften mellan två liv av biologiskt kön.

Klassiska reinkarnationsstudier visar att själens svängning mellan maskulina och feminina värdkroppar kan skapa omställningsproblem, särskilt då en själ som drivits av en testosteronstinn manskropp söker gjuta olja på vågorna via en livserfarenhet i en mer "cyklisk" kvinnlig kropp. Här blir det gärna generalknas och mycket social missanpassning och lidande.

Här avkriminaliserar då Sverige homosexualiteten istället för att förkovra sig i dess djupare mekanismer. Detta är, medges, ur humanperspektivet en ändring till det bättre, men innebär paradoxalt samtidigt att själar som karmiskt behöver "smaka på sin egen medicin" och göra en livsupplevelse som "orättfärdigt klandrad" inte längre kan välja Sverige eller sexualiteten som kanal för sin skolning mot excellens. Lagstiftningen har helt enkelt gjort landet Sverige odugligt ur ännu ett avseende, sett ur själens perspektiv. Det sägs att naturen behöver mångfald, och detta gäller även i frågan "själens habitat"!

Kort och gott, landet Sverige är som en enda stor vit fläck på kartan närhelst psykets djupare dimensioner förs på tal. Till följd av tidigare historiska beslut och val av ideologier eller idéströmmar.

När jag nu återvände till de amerikanska reinkarnationsfynden (och äntligen beställde boken, fastän jag läst kanske lite väl många i genren redan), syns mig dr Semkiws arbete vara fullt i nivå med det otacksamma slit dr Ian Stevenson ägnade sig åt i 40 år, i huvudsak i Sydostasien. Då brydde sig ingen, men nu kanske det blir annat ljud i skällan eftersom det handlar om amerikaner som återvänder till Amerika.

Vad sägs t.ex. om "fyndet" att Oprah Winfrey var en manlig abolitionist i USA:s ärorika förflutna? Bara ett fall av själens normala oscillation mellan aktiv och passiv polaritet (mans- och kvinnokroppar) för att bredda sin utblick.

Dr Semkiws fynd var publicerade och väl kända då Oprah bjöd in hypnosregressionisten dr Weiss (med ett otadligt CV och en tidigare befattning som chefspsykiatriker på ett av USA:s mest välrenommerde sjukhus). Det var kanske därför hon i en bisats ryste till och förklarade sig mer än glad att slippa få veta vem hon varit i ett tidigare liv: säkerligen hade Oprah hört ryktas om att hon bakåt sammankopplats med ett öde som både vit och man! Tuff sak att hantera för färgade, där hatet över alla genomlidna oförätter genom historien blivit till en andra natur.

Hudfärg eller ras är bara ännu ett exempel på en hävstång själen kan nyttja i sina inkarnationer på jorden för att bilda och bredda sig. Därmed, som i frågan om homosexualitet, dagas den udda insikten att, "allt som händer verkar till det bästa". Ett liv som förföljd har sin absoluta poäng ur perspektiv av vad själen valt att göra på jorden den här gången.

Säg att själen, ur sitt naturliga tillstånd av tidlöshet (evighet) enkelt bevakar vilka länder som lagstiftar i vilka frågor, och därmed enkelt undviker inkarnationer i tider och på platser som inte längre gagnar dess syften.

Hela detta synsätt välter så totalt den svenska jordbundenheten över ända (livet på Plattmarken där man jobbar och konsumerar tills man flyttas över till det där onämnbara i livets slutskede), att det vi trodde var realism visar sig vara ... ingenting alls.

Vad vi höll för att vara verkligt var bara en godtycklig uppfattning i en pluralism av diton i en totalt värderelativistisk värld. Just som vi själva alltsedan postmodernismen hävdat! Vi har förtjänat oss den här gelédallrande världsbilden! Karmalagarna fungerar. Inget händer i den fysiska verkligheten som inte dessförinnan framarbetats i medvetandet. Och själens natur (eller essens)
är medvetande.

Dr Semkiws spännande forskning om själavandring i dagens USA kan också slutgiltigt sägas ha besvarat frågan om reinkarnationen i första rummet är ett gruppfenomen. Som en recensent säger om den första av de två böcker han hittills skrivit, The Return of the Revolutionaries: "en blivande klassiker" inom fältet.

Mycket mer material finns samlat på specialsajten tillägnad boken.

Om sådana här samtalsämnen stod på den svenska dagordningen skulle det här landet snart vara framme ur radioskuggan. För vad är en charterresa egentligen? Vad är en bredbandsuppkoppling och senaste finesserna på mobilen? Om man inte har ett perspektiv som radikaliserar livsupplevelsen, tycks sekularism vara exakt samma sak som Marx varnade sin tid för: en religion, ett folkets opium. Räkna in vänsterintellektuella, genderteoretiker, förnuftsdyrkare och hardcore-rationalister bland dem som akut behöver en avgiftning. Sverige behöver metafysik, inte fler ingenjörer.

Men det finns ändå skäl till hopp på lite sikt. Den mystiske filosofen Herakleitos (Efesos, Mindre Asien), sade redan på 500-talet fvt att, "de som sover deltar också i kosmos arbete".

Se även de andra inläggen som taggats med "gruppkarma". Och håll ögonen öppna efter ett kommande inlägg där svenskheten ges en
astrologisk analys.

måndag 29 december 2008

Vad är det för fel på den här bilden?
(Richard Dawkins)

F.o.m. 090320 återfinns astrologiska samtidsanalyser på en egen blogg:

Sideriska siktet.

Skälet är enkelt: det finns bara så många individer med intresset (eller förmågan) att "on the fly" bygga upp en astrologisk begreppsvärld och utifrån den betrakta den aktualitet inlägget berör.

söndag 28 december 2008

Du är väl inte mystiker, mitt barn?

I den avklingande västerländska civilisationen kan intill det bittra slutet reflexioner av vad som gick snett noteras. I SvD berör Eva Bäckstedt brännpunkten. Språkforskaren Carlstedt konstaterar att av tusentals böcker om den kände Nostradamus kan inte en enda klassificeras som akademisk forskning.

Citerar Bäckstedt Carlstedt: "Visst finns det franska forskare som intresserar sig för honom, jag fick hjälp av flera under avhandlingsarbetet, men de verkar inte riktigt vilja stå för sitt intresse offentligt. Kanske är de oroliga för att stämplas som mystiker."

Varför jag i bästa Nostradamus-stil förutspår att det sekulära väst - som vi dag känner det - kommer att vara borta inom ett sekel, beror just på våra felprioriteringar när det gäller människans fakulteter. Själva den kognitiva nivå som avfärdas som genant "mystik" är den "öppning mot det oskrivna bladet" som har möjliggjort bland de bästa av oss att se osedda ting, producera remarkabla uppfinningar, med mera.

Den inställning till människan som oroas för ett moment av "mystik" (i vulgärförståelsen: irrationalitet), är, på marknivån, representativ för den skock av skrikiga apor som stojar över religionens påstådda vidrighet. De här obildade flockdjuren inbillar sig i detta att de talar med samma stämma som sina förnuftsdrivna ledare.

Och ja, ett folk - en folksjäl - betraktat som ett kontinuum, innebär givetvis att även den ohämmat IQ-befriade människan, som till nöds klarar att formulera en grammatiskt passabel mening i ateismens tecken, i någon mån återspeglar orienteringen hos dem som till följd av sin ensidiga materialism valt makttrippen i detta, deras enda liv.

Efter politikernas pipa dansar sedan vetenskap och forskning (åtminstone i det här landet). Neurologer, lägre i sin förståelse av tillvaron än svårt retarderade människor, letar fläckar i hjärnan och kungör triumfatoriskt att de hittat "Gudsfläcken", den biologiska förklaringen till religiösa hallucinationer.

Eftersom mörkermän (läs: materialister) satt agendan under de senaste 300 åren av västerländsk "upplysning" (förvisso har ljus kastats över ansenliga delar materiell verklighet), är nu medvetenheten om högre ting i princip utplånad särskilt i det här landet.

Här minns förmodligen få hur tidningen Nature (ett huvudorgan för den materialistiska världsbild varpå all empirisk vetenskap vilar) halvt på skämt, halvt på allvar förordade bokbålens återinförande då biologen Rupert Sheldrake i början av sin karriär manade envar att fundera djupare över möjligheten att en morot antar morotens skepnad till följd av "formbildande fält". Klassisk Platon (och möjligen Aristoteles) med andra ord. Så politiskt inkorrekt!



Sanningen var att Sheldrake på 1980-talet hade en poäng - trots vetenskapens många skenbara insikter klarade man inte ens av att förklara det allra mest elementära: vad som gör att kroppens organ håller sig på sin plats och blir till det de blir. En vetenskap som inte har en aning om var "kartritningen" sitter, kan tyckas vara i en dålig position att tysta ner förslag om nya sätt att närma sig olösta problem.

(Steven Pinker, evolutionsbiologen, lyckades 20 år senare i "Det oskrivna bladet" inte avföra den här frågan. Biologin har ännu inget svar på ens de enklaste frågor som ett barn skulle börja att ställa.)

Beska påminnelser av Sheldrakes art, drabbar givetvis scientister hårt. Det är i detta sken man måste förstå de tarvligheter som rinner ur biologisten Richard Dawkins, och som allvarligt sänkt hans kredibilitet sedan den pinsamma boken 2006 när han, biologen, förklarade religionens för något i stil med ett virus.

När sedan det lika dåligt pålästa Sverige, och utan nämnvärd intellektuell beredskap, konfronteras med bigotter som biologisten Richard Dawkins, är det inte att förundras över hur den svenska klangbotten genast blir mörk och murrig. Surrig som en ilsk getingsvärm.

Från och med nu känner sig landets minst intellektuella bemyndigade att ondgöra sig över människor av främmande trostillhörighet som understår sig att insistera på medhavda traditionella seder fast de bor här! "Klä av dig naken, och sätt sen på dig våra kläder! Nu är du tamejfan en av oss. Och förresten, välkommen till vårt land. Här är vi mer upplysta än någon annanstans på jorden."

En annan väg till samma inskränkthet går genom den totalt obildade människans instinktiva rädsla för vad den föreställer sig som främmande "raser". Här har det lilla av förnuft hon besitter totalt ingått en fusion med djurkroppens förvisso rent biologiska (så långt vi vet) försvarsmekanismer. Ett förnuft förorenat av "fly eller fäkta"-beteende, helt inkapabelt till omdömesgill analys. Så färgat och så i affekt att det endast attrahererar sådant stoff som ger mera vatten på det egna kvarnhjulet! (Naturens eget sätt att hjälpa de mest odugliga livsformerna att snabbare försvinna från scenen?)

Det behöver inte sägas att Intelligensen inte är i närheten av dessa avgrundslika psyken. Om någon undrade över helvetet är det här man hittar det - det är människan själv som är bärare av det från det hon slutar engagera sig för det som går bortom hennes naturliga intressesfär.

Även om vi utelämnar den senare gruppen, samhällets allra svagaste och mest hjälpberoende, är det en himmelsvid skillnad mellan förmågan att tänka förnuftigt (utan affekt) och förmågan att använda Intellektets gåvor.

Det är som skillnaden mellan en handläggare av ärenden "by the book" på sitt kontor och en driven kreatör eller uppfinnare som formar något nytt, till synes rakt ur det blå. Därför är förnuftsdyrkaren - möjligen av avund - så aversiv mot varje tanke på "intelligent design". Förnuftet ser inte med blida ögon på att det kan finnas medvetenhetstillstånd som går utöver det.


Den förkättrade religionen

Svensken är nu nere i en så påver socialrealism att han många gånger inte längre kan skilja den exoteriska religionen, seder och bruk, från de esoteriska frågorna som rör människans inre, hennes själ, och Guds existens. Ja, i så måtto han inte längre alls kan föreställa sig de esoteriska frågorna, blir han lätt närmast åsiktsfascistisk när det börjar talas om religionens yttre, exoteriska, kännetecken. Höstens halal-tv har, som det har konstaterats på andra håll, visat hur ofördragsam svensken är så fort temperaturen i rummet stiger det minsta.

Frågor om den sociala ordningen hanteras av den simpla förnuftspolis vi alla har inbyggda, men förnuftet fungerar inte ordentligt i avsaknad av den aktiva Intelligens som krävs för att t.ex. ta ställning till religionens esoteriska frågor. För detta krävs en positiv skattning av vad ordet "mystik" representerar. Och mycket annat.

En sekulär stat tror sig kunna hantera ting som tillhör en större gestalt med redskap ägnade ting av mindre magnitud, och inviterar därmed problem! En sekulär stat har faktiskt abdikerat sin roll i det större historiska skeendet eftersom Naturen själv är annorlunda konfigurerad än ateisten föreställt sig. En sekulär stat lever så länge som Naturen ännu inte stött ut detta främmande organ ur sin kropp av fysisk-andlig natur.

Bäckstedt har i SvD-artikeln en poäng i sin analys av den olyckliga föreningen av luthersk ortodoxi och åsiktsstyrningens Wasa-Sverige - i en senare inkarnation draperad som den centralistiska socialdemokratin med dess totala ointresse av allt bortom praktisk, världstillvänd nyttokunskap.

Att Sverige blev detta ökenlandskap av individer som alla berömmer sig av att vara förnuftiga, att stå stadigt i en blott praktisk, pryl- och organisationscentrering, är i själva verket en del av förklaringen varför svensken i omvärldens ögon ter sig som lätt naiv om inte rent av efterbliven. Svensken har nämligen avvecklat det mesta av sin introspektiva förmåga och saknar flera nivåer av djupseende i sin varseblivning!

På nivån export av popmusik eller cementblandare har detta inte spelat så stor roll. Här talar vi om produkter som är ämnade åt unga människor vars fysiska substrat till medvetandet - hjärnan - inte ens är färdigutvecklat eller produktionsindustrin vars intellektuella utmaningar är av enbart praktisk art. Problemet går tydligare i dagen lite senare i människans mognad eller där livet bjuder på mer komplexa gåtor. Här faller svensken efter.


Mystikens läsart

Går man bortom förnuftets domän (inom vilken den verkar som enbart söker manifesta historiska orsaker), går det att göra andra kopplingar. Kan Sverige vara ett av de länder där reinkarnerade nazister från tiden för 2a världskriget finner en fristad? Kan landets vanligen lågmälda och neutrala profil vara just den balsam på såren som många själar från förra kriget behöver?

Att få återanpassas som mänskliga individer genom att land som skonar dem från religiösa ställningstaganden om den ena eller den andra rasens/ideologins överhöghet? Kan denna tanke också vara en delförklaring till nyhedendomen, till asa-tron? (Ett förlopp som då korrelerar med en tilltagande mängd nysvenskar.) Tanken är faktiskt inte så dåraktig som kan tyckas. Se ett tidigare blogginlägg. (Öppnar i nytt fönster.)

Ett känt amerikanskt medium har t.ex. "synat" Israels politiker, och noterat att landet nu styrs av individer vars själar senast ingick i antisemitiska franska och tyska regeringar - vilket då skulle förklara den nuvarande israeliska nationalsjälens råhet. Ledarskapets böjelse är densamma - oceanångare vänds sällan över bara två jordeliv - men nu riktas ovettet mot grannländerna.

Reinkarnation är paradoxalt nog det definitiva argumentet mot nationalism! För de som skriker högljuddast är uppenbarligen de med minst själslig substan i frågan. Döm aldrig boken efter dess pärmar - pröva först att läsa lite i den.

Naturen arbetar med extremt komplexa metoder när Hon söker neutralisera ting som gått överstyr i en tidigare generation/inkarnation. Naturen skiftar saker på den esoteriska insidan alltmedan den exoteriska världen har sina traditioner och former. Yin och Yang leker med förnuftsdåren och blott den seende ser!

*****

Mystikern och reggaesångaren Bunny Wailer yttrade på sin debutskiva 1976 de märkliga orden, "bara de skiftande namnen skyddar de oskyldiga". Låtens titel? "Reinkarnerade själar." Så vi kanske ska tala tyst om vår nutida svenskhet. Många av oss kan ha varit bekännande nazister för bara ett halvsekel sedan. Andra har levt liv efter liv i antisemitiska europeiska miljöer och lider av en mer djupgående missfärgning... Nu är vi återfödda som nordbor och alla har rätt till en omstart. Men det gäller att vara vaksam när man bakom förnuftspropaganda bör en underton av något annat, något med mörka historiska rötter...

Det som idag förklenande kallas "mystik" lär i morgon utgöra grunden i det vetenskapliga sinnelaget. Kvantfysikerna har vetat det sedan 1930-talet. Att fysikern Niels Bohr valde ett Yin/Yang-märke på sin vapensköld är välkänt stoff. Övriga segment i väst har ännu inte riktigt fattat att vi anträtt en tid där "framkanten" befinner sig bortom simplistiska dikotomier som religion och dess förnekande i a-teism. Det här blir smärtsamt tydligt när naturvetenskapare gör entré och vill glänsa med all sin kunskap - kunskap som enbart är giltig inom deras eget "språkspel", hur mycket de än tror att de har fått korn på verkligheten...

Och apropå de stora frågorna, de metafysiska frågorna... Vart går en individs själ efter döden när värdkroppen under hela dess liv enbart fixerat sig vid sin inskolning i förnuftsstrukturer och identifikation med det materiella substratet? Kommer den areal som kallas Sverige att bli fullsmockad av "jordbundna andar" - den där sorten som har så lågt i tak att de inte ens har vett att "gå mot ljuset", utan hänger kvar runt gård och stuga i århundraden, fångade i fantasin att de alltjämt är människor av kött och blod?

Madonna må ha tjänat hop till en och annan besk kommentar för sin despotiska personlighet, men åtminstone det talar för henne, att den judiska kabbala hon studerar - klassisk mystik - har koll på de olika medvetenhetstillstånd människan har det i sig att realisera.

Svenskens urvattnade socialrealism sorterar distinkt under den kombinerade verkan av RUACH och NEFESH, det absolut lägsta tillståndet där ren fysikalism kombineras med ego-strävan, en nivå där människans medvetande med nöd och näppe passerat djursjälens nivå. Ät den!

Kanske skäl till att visualisera ett helt nytt projekt som nyårslöfte? Operation "Öppna ögonen för livets djupdimension 2009"?

Den som använder sitt ockulta öga ser mer än den som är låst vid sitt förnuft.

fredag 26 december 2008

Blind man klarar hinderbana på egen hand

...och neurologerna är förtjusta: "Se hur viktiga den äldre 'ledningsdragningen' i hjärnan är, den gör nytta fastän mannens visuella center är helt utslaget efter våldsamma hjärnblödningar."

http://www.sciencedaily.com/releases/2008/12/081222143507.htm


Så här häpnadsväckande aningslösa låter vetenskapsmän som är helt inne i sitt synsätt. Undantagslöst tycks de sakna bekantskap med udda fynd som tyder på att det kanske inte alls är gamla regioner av hjärnan som hjälpte mannen navigera hinderbanan, utan hans egen själ (det där onödiga spöket som positivistisk vetenskap rationaliserat bort).

Udda fynd som ut ur kroppen-upplevelser, där människan under en stund som "kliniskt död" inte bara tittar på sig själv uppifrån utan ocså har rapporterat att hon kan röra sig fritt och "flyta över" till andra rum på sjukhuset. Här räcker det inte att hänvisa till att vederbörande har kopplat över till hjärnans gamla regioner - grundscenariot är ju att individen är kliniskt död för ögonblicket, dvs hjärnans elektriska aktivitet har upphört.


I en "ut ur-kroppen" jag hade runt 1980 i samband med haschrökning kombinerad med meditation (dessa ungdomens lustiga experiment!), såg jag rummet som sfäriskt, 360°, och jag hade allt inom det sfäriska synfältet samtidigt, fastän mina ögon var stängda! Naturligtvis var utkikspunkten den klassiska, "uppe i takhöjd"...
Vilken del av hjärnan arbetar på det viset?

"Autoskop hallucination" kallades det att se från en position bortom den egna kroppen när 1900-talet var ungt. Bara för att ha en etikett att sätta på fenomenet, en etikett som inte förklarar något alls, annat än att via den negativa valören i ordet "hallucination" antyda att fenomenet saknar förankring i den materiella verkligheten, att de bara är självbedrägeri.

Det exempellösa trancemediet Edgar Cayce (1877-1945) demonstrerade än underligare egenskaper: som spontan extrainformation kunde han t.ex. beskriva vad en klient bar för kläder eller hade för omgivande miljö när han på överenskommen dag och tidpunkt utförde en tranceföreläsning för pesonen ifråga. Denne befann sig då i en annan stad eller t.o.m. annan delstat.

Parapsykologin, som insett att fenomenen inte låter sig förklaras inom det traditionella vetenskapliga paradigmet, rör sig snarast om frågor huruvida hans "frisjäl", likt en shamans, färdades miltals till klienten. Eller om verklighetens natur är ännu extremare, som t.ex. att avstånd i rummet inte existerar på den själsliga nivån (Swedenborg fick så höra), och att det bara handlar om att hitta klientens "frekvens" på sin själs radiomottagare...

Medan denna bespottade grupp av förutsättningslösa och därmed i sann mening vetenskapliga parapsykologer är miltals längre komna än materialisterna och deras fantasi om "objektiv vetenskap", sitter neurologer hypnotiserade i sin alldeles egna dröm - föreställningen om att verka i ett laboratorium fyllt av krångliga instrument som skapats enkom för att avslöja allt om hjärnans sätt att arbeta.

Föga anar de att deras egen själ har har tagit dem på en tripp in i en ren fantasivärld, eftersom något i deras själsliga historia tvingar dem att börja med det materialistiska paradigmet från 1800-talet. Något i dem är inte redo för det senaste seklets eller åtminstone halvseklets landvinningar vad gäller "den stora bilden".

Kanske beror detta på att vemhelst som öppnar en dörr sedan måste fullborda den vandringen, leka den leken ända tills dess slut, till dess man sett igenom den och likt en frisjäl "autoskopt" får distans till allt det man sysslar med...

Antikens kineser kallade detta högsta tillstånd för "kontemplation av dess liv" - personen har nått en medvetandekraft som låter den "se in" på sitt liv utan hjärnans illusoriska skapande av en ego-position. Detta är då den naturliga medvetandekraften hos själen själv, sedan den via mental disciplin brutit genom illusionens slöjor. Från den stunden är själen inte längre inte bunden till planeten jorden, "been there, done that".

Själen kan nu om den så önskar, sade Cayce, "byta system". Men det finns förstås inga rapporter från dem som tagit steget in i världarna bortom vår. Deras sätt att fungera skulle knappast gå att översätta eller transponera till verktygslådan inne i vår slutna låda, vår tid-rum-verklighet.

Likväl gjorde Robert A Monroe tappra försök i sina tre böcker. Från en chockerande start med spontana ut ur kroppen-erfarenheter lärde han sig under de följande 30 åren mer och mer om ett fenomen som varit känt i tusentals år, men som "mainstream-uppfattningen" står längre från än kanske någonsin under historiens gång.



Hans böcker rekommenderas inte till den som f.n. befinner sig i skeptikerpositionen. Men sök gärna på nätet och studera den här affärsmannens remarkabla livsöde. Hans metoder studeras och praktiseras ute i världen av den lilla bråkdel av mänskligheten som redan nått en hög grad av förtrogenhet med den största gåtan med människan - hennes medvetande och dess kapacitet att gradvist vidga sina horisonter.

Själv tjuvade jag till mig som sagt till en enkel försmak i ungdomen, och hur mycket den upplevelsen (och andra) än kom att färga mitt fortsatta liv inser jag med blandade känslor hur lång vägen till en Dalai Lamas själsförfattning är.

Vägen från en apa i människovariationen med dess hyggliga förmåga att tänka och spela civilisationsspelet (så länge inga anmärkningsvärda hotbilder från omvärlden eller inifrån hennes egen föreställningsförmåga trycker på) - det är där mänskligheten befinner sig än i dag. Det är därifrån den har att gå.


torsdag 25 december 2008

Obama: vindpusten
Bush: bestraffaren

Undersökningar visar att Barack Obama anses sköta planeringen för sitt maktövertagande väl.

Och efter det då?

Från det medeltida Kina kommer det kanske märkligaste sätt att analysera samtidens trender och framtidspotential som skapats, den yttersta reduktionen av livets skeenden till ett begränsat antal representationer.

Kalla gärna representationerna med tillvaron givna "entelechier" eller "monader"1. Var människa och vart evenemang blott ett skuggspel av distinka kraftsystem som verkar bakom scenen. Före DNA fanns "tanken på ett DNA", fenomenvärldens determinant. Systemet som studerar tillvarons "dolda tankar" kallas Ho Lo Li Shu - floderna Ho och Lo:s rationella talvärden.

Enligt det här idiosynkratiska systemet utgörs tidsströmmen av predefinierade subsystem vilka lagbundet turas om som den verksamma tidsandan. I det traditionella Kina var det ledarens primära uppgift att veta "vad tiden var liden", för var tid krävde sina mått och sin tankehöjd.

I backspegeln klingar redan avgående presidenten George W Bushs kinesiska födelseomen kusligt sant (och jag introducerar här tempus i den kinesiska piktografiska skriften):

"Han som satte straffarméerna i rörelse mot den tomma (eller värdelösa) staden."

(I Ching, omen #46, Shêng, Strebern)

Bara en minimal inlevelseförmåga krävs för att i denna sentens se Bush i krig mot terrorismen och/eller Irak, eller, om vi ska vara helt ärliga en sekund, den kapitalistiska västvärldens projektion av sin egen orättfärdighet på en demoniserad oriental.

Men också "11 september" låter sig lätt ses i Bushs predeterminerade "livsform" (kineserna underkände polariseringar av typen "jag / den andre", allt är ett samverkande helt): Straffattacken "terroristerna" satte in var just mot "den värdelösa staden" - USA som Babylon, den stora skökan. Det är ingen slump att Bush vedergällning i nästa steg riktade sig mot Irak som varande territoriet för, ja, det bibliska Babylon!

"Straffexpeditionen" var i båda fallen missriktad eftersom, återigen, "staden" numera var "tom", "värdelös" och uttjänt. I fallet Irak anföll Bush en fantasi, likt den felande knektens utfall mot väderkvarnarna, och för terrorattacken blir slutsatsen densamma: USA var vid detta tillfälle också redan en död, historisk relik. Bush junior som vald president (eller ditsmugglad av ekonomiska intressen), med sitt besynnerliga födelseomen, personifierade och tydliggjorde bara detta faktum.

De båda straffexpeditionerna var ett nollsummespel för båda parterna som båda levde i ekot en fossiliserad, passerad verklighet, dvs, den verklighet 99,9% av mänskligheten framlever sina liv i, från dag till dag - i Platons grotta där man tagit avbilden för att vara originalet2.

När Obamas födelsetid smidigt blev tillgänglig för världens siare efter ifrågasättandet av hans amerikanska medborgarskap, kan den avgående presidentens eget omen - som blev ett omen av nationell och global vikt - studeras konjunkt med hans efterträdares.

Obama, född till tredje trappsteget (heldragen Yang-linje)
av omen #9 ur den konfucianska klassikern I Ching. Verkets
64 kapitel satt i ryggmärgen på antikens politiska rådgivare.


Obama är Hsiao Ch'u, "Lill-fostraren", "Tämjaren av det lilla" eller "Fostraren av det ringa" - kinesisk bildskrift tillåter flera uttydningar vilket gör orakeltexterna pregnanta av implicita meningar. Ett fruktbart material som fordom interagerade med de kejserliga rådgivarnas psyken för inspirerade läsarter.

En annan läsning ser i symbolen två komponenter: Vinden (övre halvan) som föregår Himmelen (lägre halvan), eller en liten molnformation på den majestätiska, gudomliga Himmelen.

I samma ögonblick undertecknad insåg ominats möjligheter och begränsningar började Obama resonera med den tyske prästen Richard Wilhelms föredrag över symbolen Hsiao Ch'u, hållet någon gång mellan 1926-29:

"En ytterligare aspekt (av tecknet Hsiao Ch'u) presenteras: 'Tjocka moln men inget regn från vår västra region'. Bilden hänför sig till kung Wens era, grundaren av Chou-dynastin. Han levde runt 1100 fvt när Chou i västra Kina ännu led av förtrycket från Yin-dynastins siste tyrann, Chou Hsin.

Tyrannens kontroll var förtryckande. Trots att kung Wen bar inom sig potentialen att skapa ordning, lyckades han inte externalisera densamma. I den västra regionen, Chou-familjens säte, steg molnen på himlen, regn var överhängande, men det föll inte.

Vi måste inse tragedin i kung Wens position. Han såg vad som måste ske, men han såg sig också förhindrad av omständigheterna. Kung Wen visste att han skulle få leva och dö utan att ha uträttat ett enda dugg.

En man fattade djupet av denna tragedi. Den mannen var Goethe. Det är i sanning slående att hans lilla dagboksanteckning, 'O Ouen Ouang' (Åh, kung Wen), görs under Goethes svåraste tid i Weimar.

Uppenbarligen hade han läst om kung Wens situation i den tidens jesuitiska översättningar. Av dessa förstod han att här var en man som visste vad som borde ske, men som ihärdigt stoppades och betrycktes av förhållanden som han var sig kunde åtgärda eller övervinna med de uppenbart nödvändiga åtgärderna. Den lilla marginalanteckningen är poemet Ilmenau komprimerad till en suck."

(Richard Wilhelm: Lectures on the I Ching. Eng. ö.s. av Irene Eber. Routledge & Kegan Paul 1980, s. 106)

Låt oss återvända till detta arketypiska omen en obestämd tid efter Obamas en eller två mandatperioder och begrunda vilken större förändring på jorden han var predestinerad av ödet att agera "preliminär" åt, eller förberedare för.

För en större kursändring ligger alltså implicit i tecknet Hsiao Ch'u. "Den ringa fostraren", eller, med kinesiskans paradoxala gåtfullhet, "Den som fostrar de ringa/sekundära frågorna", kommer att följas av en tid av "ta ch'u", av fostran av den större gestalten eller visionen.

När detta födelsetema åtföljer en USA:s tillträdande president måste hela landets prioritering / värdeskala sättas ifråga!

Vilken är den felaktiga häst landet har satsat på, på det att dess Huvud förklaras en god kraft men i fel övergripande fråga? Notera att jag här väljer att följa, inte Wilhelms läsning av kung Wen som den sista bakbundne "kraften för gott" innan den korrupta Yin-dynastin gick under, utan ur det perspektivet att hans bakbundenhet var hans personliga öde, hans tilldelade "15 minuter" av odlande en extern, mekanisk perfektion, frukten av hans delaktighet i ett ringa, yt- eller strukturfixerat perspektiv på världen.

Obama kan vara den siste amerikanske presidenten utan högre medvetandegåvor, den siste som enbart verkar med rationalitetens begränsade förmåga att famna tidsandens egna indikationer.

Den yttersta frågan är alltså vad "ringhet" (ch'u) kontrasterar mot, alltså vad sann storhet (ta) är, om storhet nu inte ska fattas som USA i rollen som världsledare/polis eller ens internt som alstrare av ekonomisk tillväxt. Känner västvärlden och USA överhuvudtaget till något annat sätt att dra en slipsten?

Jag satsar min slant på att vi snart har utomjordingarna här! (Och läs i "utomjording" in valfri typ av "friskt blod".) Den tongivande sekulära västvärldens filosofi bygger på idén om envar som ett svart hål som söker suga så mycket massa/energi till sig själv som möjligt - Darwins fantasi om naturen som ett system av arter som alla står sig själv närmast och där människan, som skapelsens krona, med nöd och näppe lyckats reglera sina primitiva drifter och etablera en civilisation.

En sådan modell kan bara falsifieras (eller fördjupas) genom att en Främling handgripligen öppnar ögonen så att den som omfattar myten om att människan är alltings mått (och utifrån detta bedriver ohämmad projektion mot Naturen) fastnat i ett cirkelresonemang. Väst utgår i dag från det som ska bevisas.

Ett systems sanna natur och verkliga värde låter sig inte inses förrän en observationspunkt etableras som ligger totalt utanför systemet självt. Här kommer Främlingen in, eller "det högre medvetande" som religionens mystiska falang alltid hävdat, och det är med anledning av detta vi ser den fundamentalistiska intoleransen hos bigotta biologister som Richard Dawkins närhelst deras anspråk på att vara den senaste - och ultimata - herren på täppan sätts i fråga.

(Paradoxalt nog har blotta omnämnandet av religion i vår tid blivit ett lackmuspapper som röjer exakt hur illa det är ställt med den i sina egna ögon så "upplysta" västerlänningen!)

Bara genom en radikalt extern betraktare kan väst bringas att se sin modell som likvärdig med den freudianska dödsdriften. Kanhända var det detta Hitler och nazismen spelade upp för oss likt en sanningssägande dåre - Förintelsen som nidbilden av vansinnet i västerlandets logisk-tekniska "hantering", nej skövling, av allt som kommer dess väg.

Myten om den västerländskt produktiva människan är en överkompensation som skyler en annan, i grunden destruktiv, myt om henne själv. Komplicerat? Skriv upp det! Det är klassiskt Mörker som uppträder maskerat som Ljus. Så primitiv är historien när man går till botten om den. Och Bush hade fått allt om bakfoten, trodde han och det fria väst representerade Ljuset. Men ljuset kommer från Öst, och har så alltid gjort.

Från hjärtat av detta vårt eget system kan vi inte räkna med att Obama ska lyckas vända skutan mot något radikalt nytt mål. Därför är han bara är ännu en i raden av västledare som fostrar (ch'u) den ringa människans perspektiv. Trots att han vunnit presidentämbetet är Obamas position alltjämt analog med den maktlöse Wen, vilken - och det nämnde inte Wilhelm - först postumt började kallas "kung".

Finns det något av bestående värde i Obamas ande så är det inte något av det han under sitt mandat kommer att realisera. Obamas eget födelseomen är ett intressant omen för västvärlden under de närmaste 4-8 åren. Det är vad som kommer därefter som kan tänkas attrahera delar av mänskligheten och rendera andra delar obsoleta. En spännande tid vi lever i!

Efterord.

Vad hände då i Kina 1100 fvt, efter Wen? Yin-dynastin gick under till följd av sitt materialistiska och hedonistiska leverne, Mittens Rike hade blivit helt demoraliserat. Det hade vänt sig bort från de högre intelligenser (kollektivt samlade i begreppet "Himmelen") varav deras kultur och i förlängningen civilisation var avhängig.

Himmelens Mandat tillföll nu istället Chou, ett fattigt distrikt som inte värdesatte konsumtionsvaror och lyx utan enbart individer som förkroppsligade höga moraliska ideal.

Den moraliske Obama som, förväntningarna till trots inte var Messias, inte var den som fick se regnen falla (ett tecken på Yin och Yang i blomstrande harmoni), utan tvärtom kom att regera i en tid då "man och hustru vände blickarna från varandra". (På flera plan ett hemskt omen om USA:s närmaste år, om sanningen ska fram.) Men som dock var en frisk vindpust och ett löfte om något annat, något mer. Vindpusten som föregick den stridande Himmelen.

"Se, jag gör allt nytt!"



Jag vill också passa på att hänvisa till de övriga inlägg (nya fönster) jag efter detta skriveri ägnat Obama.

Den silkeslene Obama - vad slags mjöl i påsen?

Obamas ödesår direkt - "horan talar"

Obamas kinesiska våromen - talet



____

1. Begreppen myntades av Aristoteles resp. Gottfried von Leibniz och betecknar självsubsistenta, komplexa entiteter, av biologisk natur hos Aristoteles och mer filosofiskt idealistisk hos Leibniz. Jfr Platons levande, intelligenta former eller Carl Jungs arketyper.

2. Det verkliga "nuet" inträffade för en liten stund sedan. Vad du nu läser är frukten av dina egna "filter", "medvetandespärrar" - din egen uppkoppling mot Världssjälen. Uppkopplingens kvalitet hänger mindre på att du äger bredbandets hastighet än huruvida den förbindelse du faktiskt förfogar över störs ut av mer eller mindre obsoleta åskådningsformer som dröjer sig kvar från tidigare "sessioner".

Kalla dem skåpmat, fossiliserade försanthållanden från t.ex. skolåren vilka nu blivit till formidabla attitydlåsningar. Världssjälen når oss aldrig utan studsar först mot våra skygglappar. Åldrande - i alla avseenden - följer den som definierar sig för hårt eller får för sig att kartan kan diktera verkligheten.

Längden av denna stund som föregår den egna varseblivningen är det fantastiska mysteriet om hur ödet pusslas ihop på en våning av verkligheten som helt undgår den positivistiska materialistens förstånd...

______

Data:

Bush, 6/7 1946 07.26, New Haven CT
Obama, 4/8 1961 19.24, Honolulu HI

Beräkningar: online-kalkylatorn på www.hall-of-man.com

måndag 22 december 2008

Peter Englund - mystifierad

Peter Englunds antika zodiak - eller den för hans födelsedygn (födelsetimman saknas) - visar just hur en duglig historiker ska se ut! Himlarna berättar här om någon som via inlevelse bevattnar dammiga fakta och skänker dem ett ögonblick eller två av nytt liv.

När nu Englund uppgått i en tingens högre ordning som Svenska Akademiens sekreterare, låt oss som i svunna tider pröva med att omvandla detta nästan personliga omen till ett tecken i tiden för Sverige! Låt oss för en stund föreställa oss att förnuftsfascismen aldrig slog rot i västerlandet, och vi alltjämt står i meningsfull kontakt med allt i vår omvärld. Låt oss åter bli enskilda psyken fria att röra oss i det objektiva psyket (Carl Jung), eller som det fordom kallades, anima mundi, världssjälen.

Här nedan Englunds födelsedygn som en antik zodiak med de sju synliga planeterna:


(
Detta är den astronomiskt korrekta zodiaken, kompenserad för vårdagjämningens precession genom den indiska Lahiri-metoden. Västerlandets astrologi har blivit allt skevare sedan astronomen Ptolemaios tog ett dåligt beslut i Alexandria för nästan 2.000 år sedan.)

Himmelens enda eldplacering, kommunikatören Merkurius i Väduren (latin: Aries) åsido, historieämnet tecknas sannerligen av föreningen av JORD-elementet i bemärkelsen "döda fakta" och VATTEN-elementet med dess befruktande fantasi! (Se den nästan helt intuitiva färgkodningen av zodiaktecknen.)

Det enda som lyfter Peter Englund ur en skuggtillvaro nere i underjordiska dokumentarkiv syns vara sagda kommunikatör, här färgad av vistelsen i ett ELD-tecken. Allt annat är negativt polariserat, introvert riktat tillbaka mot "jorden och dess skeenden och de föreställningar som utlöses av den direkta sinnevärldens urskiljbara data."

Se särskilt den detalj- och faktaorienterade Jungfrun (Virgo). Jupiter bringar sin tillväxt och Jungfrun får ett myller av data att lägga pussel med. Denna enorma datamängd opponerar sig mot Solen/Venus i Fiskarna (Pisces) och visar verkligen en som harmonierar (Venus) en stor mängd (Jupiter=pluralism) fysiska fakta.

Solen och Jupiter i relation är därtill en klassisk intelligenshöjare. Här kanaliseras intelligensen neråt, i enlighet med nyplatonismens distinktion mellan den lägre själen som alltmer förlorar sig i världen, och den högre själen som söker sig hem mot sin hemvist i en värld som för oss som bara har fem sinnen att tillgå måste te sig abstrakt och ogripbar.

I allt detta har indikerats den materialsamlande aspekten i historikerns (eller vetenskapsmannens) arbete, men för att sedan gruppera och reducera det (rationalisera det), behövs en motsatt faktor.

Astrologin kallar denna faktor Saturnus, och Englund har den inte otippat i tät integration med sitt psyke (Månen), med själva sin själ. Hans sinnelag befinner sig i ständig dialog med formförlänaren Saturnus.

Sinnelagets eller själens Måne med krigaren Mars i Oxen (Taurus är det territorialt bundna tecknet!) avslöjar sig också ganska omgående. Englund, som fick sitt genombrott med boken Poltava, är ju krigshistoriker. Nu har han vandrat på 1a världskrigets krigsfält i arbetet med en ny bok. Himmelen är glasklar i de bilder den målar upp dygnet för Englunds födelse: Oxen - territoriet, landägorna - symbolen för makt i en äldre, feodal tid. Mars blir här till kriget om marken och makten.

Har man för övrigt någonsin sett ett mer "storsvenskt" horoskop än detta? Vi var ju själva expansiva i en tidigare historisk inkarnation... Symboliken återspeglar totalt den gamla mänskligheten som lät sig definieras av sin mylla. Svensken och hans sommartorp, svensken och hans "naturreligion"...

Hade istället Englund för sitt reflekterande sinnelag (Månen) kombinerat Solen (handlingskraft) med krig (Mars) i samma jordbundna tecken, då hade han kanske själv, givet rätt tid och plats, varit en stridande godsherre!

Om Jupiter var expansion inom Jungfruns faktaorienterade mentalitet, indikerar Saturnus ett annat slag av faktamedvetenhet. Här är, som nämnt, planeten som i egenskap av förnuftet drar gränslinjer och därmed separerar det ena från det andra. Saturnus grupperar och konstellerar.

Här intar den vanvettigt praktiska och jordnära organisatören en opposition till sinnet (Månen). Den psykiska verkligheten är definierad av den helt "inomvärldsliga" JORD/VATTEN-polariteten. Med de båda "onda", Mars och Saturnus, i kombination med sinnelaget, kunde det knappast ha blivit annat än en krigshistoriker och en specialist på den trälbundna människans lott i livet.

Men kan sammanfatta den iögonenfallande signaturen, där organisatören Saturnus är ankaret, i utropet

"Nån jävla struktur i lervällingen måste det väl ändå vara!"

Dog Englund i slaget vid Poltava? Är det här hans liv att rekapitulera och vinna själen åter från den ktoniska dominansen?

*****

Innan vi går vidare med vad Englunds utnämnande representerar på ett symboliskt plan, en belysande kontrast: socialdemokratiska partiordföranden Mona Sahlins horoskop.

Hon är född samma år som Englund, exakt ett månvarv tidigare. Men med Solen i Vattumannen (ett positivt polariserat LUFT-tecken, inte VATTEN) vänder hon sig utåt med sitt psykes aggressivt materialistiska tonläge och talar om/till arbetaren - "oxfolket"/dragardjuren.

Notera den tydliga effekten av Oxe och Vattuman - det senare tecknet symboliserar den sociala människan, den stora gruppen som sammanhålls av någon gemensam föreställning eller ideologi.

Sahlins koppling till ödet som "arbetarklassens ledande röst" förklaras väl av att just den här distinkta kombinationen av tecken och att aktörerna är Solen och Månen - de viktigaste psykologiska byggbitarna.

(Karl Marx, med sin helt och hållet materialistiskt baserade samhällsanalys, uppvisar en lika grasserande kombination av "folket"/Vattumannen och dess "materiella bas"/Oxen.)



Av Sahlins med Englunds besläktade men ändå så olika horoskop kan vi dra slutsatsen att det är VATTNET som får saker att tippa över i en introvert, tillbakablickande, reflekterande och historiserande riktning. Exakt som VATTEN beskrivits från antiken och framåt.

Sahlins födelsetiden gavs av henne själv cirka 1984 i ett tv-program om astrologi lett av Catrin Jacobs. Därigenom kan den konstellation som stiger i öster vid födelseögonblicket (ascendenten) etableras. Rollmasken visar sig vara ett av zodiakens mest ledarsugna: Lejonet
.

Det stigande tecknet var i antiken nyckeln till allt, för härigenom kunde de sju planeterna lokaliseras i sina hussektorer och så ge en mer detaljerad bild än vad t.ex. Peter Englunds blotta födelsedygn ger.

Sahlins Saturnus i 4e sektorn (räknat från personan/1a ascendentsektorn) kopplas i Indien till traditionellt nedärvd utbildning.

Sahlin, vars brist på akademisk skolning ibland påtalats, har en tillsvarande indikation vid sin födelse. Saturnus i 4e indikerar explicit en inskolning i shudra-kasten som planeten råder över. Shudras i det indiska varnasystemet1 motsvarar lite grovt vår under- eller arbetarklass.

Härvidlag kan man betänka den antika skildringen av Saturnus. I indisk tradition är han en svarthyad dödsgud, och från senantiken hittar vi samma föreställningar i Galenos redogörelse för kroppens svarta galla, kopplad till melankolin vilken i sin tur är en effekt av det tyngande jordelementet.

Saturnus, den store rationalisten och materialisten - även förknippad med bly - drar obönhörligt nedåt och naglar fast. Saturnus immobiliserar och kanoniserar. Att identifiera sig med materien är att känna gravitationen och att känna sig "låg". Är detta då "the saturnine mood" (som britterna berett en plats i sitt rika språk) ett självvalt helvete?



Den eviga filosofins2 slutsats är att det är människans fixering vid materien, vid enbart materialistiska perspektiv, som sänker henne i graderna, i de fall hon framhärdat i samma disposition från liv till liv. Efter många inkarnationer når den vilsegångna andemänniskan i något tidevarv en kultur med etiketteringsdille, och stämplas där som en av delmängden shudra eller underklass. (Eftersom alla mänskliga kulturer besitter förmågan att forma begrepp, kan den renodlade saturniern alltid räkna med att finna sig en plats som en underdog i något avseende.)

Skulle tiden och kulturen dessutom vara av sådan art att alla förbindelser med himmelen och noblare insikter strukits som varande icke-existerande, som fabler eller ignoranta påståenden om "religionen som ett folkets opium", då återstår bara ett harvande i materialismens och socialrealismens lervälling under hela den livscykeln...

Men ur den depression som alstras av ett i grunden oandligt liv (liknat vid grisen som vältrar sig i lera och sin egen avföring - indierna kopplar mycket riktigt Saturnus till anus), uppstår kanske på sikt en motrörelse. Den kallas insikt och en viljeimpuls till omvändelse från den det nedåtriktade fallet. Saturnus inses som den black om foten den är.

Den botfärdiga själen behöver nu bara från sin tidlösa horisont avvakta en tid och plats där miljö och bildningsnivå möjliggör en förnyad insikt om det högre medvetandet som ontologisk realitet i människovarelsen. En fakultet bortom förnuftet - och därför föga diskuterad i väst sedan "upplysningen".

Senantikens nyplatonister hade inga problem med att identifiera upplysningsfolkets "förnuftsnivå" med Platons grotta såsom Hades, dödsriket. Ur perspektiv av människans optimala medvetande flyter kulturer genom tidsströmmen i ett tillstånd av total omedvetenhet, förfallna till den blott dikotomiserande mentaliteten, som inte kan säga något utan att det sker på bekostnad av något annat.

Upplysningens myt om idel evolutionära framsteg är ett nollsummespel där utveckling enbart kan upplevas genom att man värderar som lägre vad som föregick nuet. Indisk filosofi kallar förfaringssättet att vara snärjd i mätbarhetens domän - illusionen. (Vilken känga riktad mot den mönstergilla svenska ingenjören - mätbar i kubik!)

Vanvett av den här arten utmärker var sekulär kultur som under positivistiskt inflytande bordlagt metafysiska undersökningar som meningslösa utifrån samma positivistiska definition av vad mening är. (Aj aj aj, cirkelresonemanget! När ska materialisten förstå att han åtminstone provisoriskt måste byta paradigm för att veta hur pass tillfyllest hans "språkspel" egentligen var...?)

Sverige är just en sådan materialistisk skuta på drift mot världens rand. Och idéerna har börjar tryta alltsedan Världsanden - utan att vi märkt det - bytt tonart och bjudit in till en ny sång. Den svenska folksjälen är inte stämd att resonera mot framtiden - ännu. Den svenska industrins sönderfall i dessa dagar är en naturlig konsekvens för dem som länge krälat i stoftet. Saturnus är, när allt kommer omkring, Liemannen.

C 2007 Disney, LLC/Jerry Bruckheimer Films

Sveriges Regeringsform av 1974 behärskas distinkt av Saturnus i kombination med Englunds och Sahlins markör för missriktade fälttåg, alternativt den naive realistens identifikation med materiella förhållanden: den 28 februari 1974 passerade åter Mars Oxen - symbolen för jordplätten vi passivt invaggas i samklang med. Den överlag fridsamma, orala men uttalat anti-intellektuelle svensken...

Men Mars har ingen naturlig plats i den statiska Oxen och samtidigt som placeringen antyder lågt satta (materialistiska) ambitioner, blir olycksbringaren också ett omen om att landet lider av en turbulent underström i frågor rörande mark och ägande - och pengar (Oxens possessiva natur).

Jag tittade lite på röster som var för IPRED-lagen mot svenskarnas utbredda stjälande av upphovsrättsskyddat material och fann både Sauk och Guillou ha aktiva planeter i Oxen i linje med ovanstående.

Tecknet symboliserar på sin positiva sida just respekten för annans egendom. Så kan Mars i Oxen ses verka i den svenska folksjälen på två nivåer samtidigt: förkämparna för lag och ordning, men också som den småfifflande, svartjobbande och kontorssnattande svensken - dess senaste variant inte att förglömma: den urartade tjuven av underhållning som tillkommit med brandbandstekniken.

Att Svenska akademin nu tillsätter en person med Peter Englunds elementära sammansättning efter den eldsprutande avgående förre sekreteraren, är en stillbild av nationell betydelse att kontemplera.

Detta är då ett ockult omen om Sveriges intellektuella prioritering december 2008. Drömmen om fornstora dagar och storsvensken - är detta symbolvärdet i Peter Englund, betraktad som ett tecken i tiden? Eller är det kanske ett varsel om stridigheter i det svenska intellektuella luftrummet? Den svenska materialismens slutliga sönderfall i ett inbördeskrig?

Nomineringen av landets sinnebild för platonismens Intelligens i skriftlig form har indikerat ett arbete att utföra på hemmaplan, just då år av ofärd (Mars/Månen i hemlandet) anträds.

Är Englunds hermetisk-merkuriala antenner i ELD tillräckliga för att guida vår folkhemska intellektualitet ett steg till?
För att alludera till Sven Lindqvists boktitel från en svunnen tid: gräv för guds skulle inte mer där du står! Det materialistiska och sekulära Sverige har nått sitt bottenläge. Dags att inympa en ny gren på det lokala kunskapsträdet.

Så kunde kanske ett antikt orakels utlåtande inför nyåret ha ljudit.

_____
Noter:

1. Sanskritordet "varna" betyder färg. Jämför engelskans "varnish", fernissa. Visst lyser rasism igenom i dessa gamla föreställningar: tudelningen av mörkhyade "fernissade" sydindier och de mer ljushyade nordindierna. Varnasystemet, sägs det, var ursprungligen inte samma sak som det segregerande kastsystemet, men sammanflätningen måste ha underlättats av en idéernas släktskap.

2.
Philosophia perennis. Universalgeniet Gottfried von Leibniz (1646-1716) definierade begreppet som en tänkt evig filosofi vilken tränger igenom alla tider och kulturer med sensibilitet nog att formulera dess högre insikter.

Djuppsykologen Carl Jung kanske skulle ha talat om det kollektiva omedvetna med dess arketypiska motiv - astrologins verktygslåda av symboler är sådana - som en tillräcklig psykisk bakgrund. Samma idéer tenderar att återvända om och om igen, nödtorftigt klädda i sin tidsandas moderiktiga kostym.

lördag 20 december 2008

Som en insekt...ursäkta, insikt


"No one would have believed, in the last years of the nineteenth century, that human affairs were being watched keenly and closely by intelligences greater than man's and yet as mortal as his own; that as men busied themselves about their affairs they were scrutinized and studied, perhaps almost as narrowly as a man with a microscope might scrutinize the transient creatures that swarm and multiply in a drop of water."

(H.G. Wells - War of the Worlds)

Apropå främlingar, missa inte den hebreiska Enoks bok, skriven ett århundrade eller två före vår tid och en intressant källa till föreställningar om "the Watchers" - Skådarna eller Övervakarna. Mänskligheten har uppenbarligen alltid upplevt främmande väsen lura just runt hörnet.

Fast när det gäller den värsta ohyran har människan föga anat att det hon har skådat var hennes eget högre själv, utestängt från direkt intervention via det evolutionära steg som ledde till det specialiserade här-och-nu-egot - och i sinom tid det paralyserande "sunda förnuftet".

Det var djuppsykologen Carl Jung som bidrog med nyckeln: gudarna vi visat på dörren återvänder genom våra psykiska och somatiska sjukdomar. Så sant.


Enoks bok i faksimilutgåva från 1983
av den första engelska översättningen
från det etiopisk-semitiska språket
ge'ez, utförd av ärkebiskopen av
Cashel, Richard Laurence.

Hans översättning kom ut 1821 efter
att flera kopior av boken förts hem till
England från Etiopien av en resenär 1773.


Enok plundrades på starka motiv som återanvändes i Nya Testamentet och utelämnades sedan ur kanon (förutom i den etiopiska kyrkan). Kanske var Enoks bok en lite väl tydlig historisk pusselbit i den framväxande föreställningen om en "alien" frälsargestalt som anländer på ett "moln". Originalidén om denne himmelska, människoliknande varelse blev istället tanken om Kristus återkomst.

Fragment av Enoks bok har hittats bland Dödahavsrullarna, och det verkar alltmer klart att den tillhörde Ljusets barn, en sekt som i likhet med Enoks bok ägnade stjärnhimmelens mysterier stort intresse. Och ingen ska förundra sig: Första Mosebok hade ju utlovat att Gud satt stjärnorna att vara till tecken (omen) för människorna.

Men vilken lös textsamling av sinsemellan oförenliga ståndpunkter Bibeln är! På andra ställen döms astral kult ut som avgudadyrkan! Det gäller att läsa noga och förstå de skilda kontexterna... Det är därför begripligt att kristendomens förhållande till astrologin alltid var veligt. Och det judiska folket själva har förundrats över de senantika synagogor med praktfull astrologisk symbolik som arkeologer grävt fram på senare år i Israel.

Fast människorna levde uppenbarligen i mer intelligent kontakt med "övervakarna" för 2.000 år sedan än vi gjort sen vi blev "upplysta". Trafficking, slaveri, barnarbete i den svettiga verkstaden - västerlandets produktivitetsfilosofi formligen framskapar samma gamla fenomen på nytt, allt för att hålla sig flytande ytterligare några år med bibehållna vinstmarginaler...

I antiken hymlade man åtminstone inte och pratade om "lika värde" och "mänskliga rättigheter", utan kopplade livets ojämlikhet till ett kosmiskt helhetsgrepp, där en minsta odelbar enhet - andevarelsen (eller lite oprecist, själen) - hade ett oförytterligt ansvar för sin väg.

Via historiska fragment som Enoks bok kan man pussla ihop och levandegöra den gamla världsbilden på de mest oväntade ställen (som i antikens Palestina), en världsbild vars meningsfullhet för individen inte kan betvivlas.

Bekräftelser på dess korrekthet poppar dessutom ständigt upp i vår tid via s.k. "anomalier" - udda fynd som inte passar inom den rådande världsbilden. "The smoking gun" torde vara nära döden-upplevelsen där psyket helt frigör sig från det kroppsliga redskapet.

För en skeptiker kan förstås protokollen aldrig stramas åt hårt nog och än fler tänkbara felkällor som förklarar anomalin pekas ut. Men bortom ett legitimt krav på vetenskaplig stringens inser man att den i grunden negative inte vill upptäcka något nytt! Ut ur kroppen-upplevelsen är just den som definitivt ramponerar den biologistiska världsbilden. Det är mycket som står på spel här, många människors hela livsinvestering! Att vidmakthålla en ateists eller skeptikers grundhållning kräver extremt mycket energi, pålästhet och avsevärda mängder bortrationalisering!

Mer rimliga människor finner nog ändå några av de mest omtalade nära döden-fallen övertygande. Inte minst det med kvinnan som tappades på blod och kyldes ner - försattes i klinisk död kort sagt - för ett ytterst komplicerat ingrepp i hjärnan.

Undertecknad åhörde i sin ungdom en spekaktulär beskrivning från en kvinna som dött på operationsbordet och där upplevelsen gick ännu längre. Den här individen lämnade helt operationssalen och roade sig med en liten rundtur i sjukhuset under den korta stund hon var utanför sin kropp. Tänk om någon försökt verifiera några av de intrycken!

Störande för den materialistiska världsbilden är även fall av tidigare liv-minnen under hypnos, där specifika detaljer kunnat verifieras. Båda de här fenomenen tillhörde den klassiska världsbilden, men var inte aktuella då upplysningsmännen drog upp riktlinjerna för en värld utan vare sig klassisk filosofi eller religion, baserad enbart på förnuft.

Världsbild värd namnet

Den antika världsbilden var åtminstone för den tidens elit (och vem aspirerar inte på att nå högre?) en fröjd för medvetandet att kontemplera. Platons maning till envar att eftersträva excellens i sitt sinne, är alls inte väsensskild från den livsåskådning Ljusets barn - författarna till Enoks bok - representerade.

Det var en extremt förnuftsdyrkande forskarkår i väst under 1800-talet som sökte skilja ett mer upplyst västerland från ett "mytologiserande" och "flummigt" österland. Idag är den västfantasin i grunden genomskådad, även om intelligentians bottenskrap alltjämt rör sig i samma föreställningsvärld.

Hollywood har nonstop levererat fantasin om främlingen som träder fram från bakom husknuten och bryter sig in i ortsbornas trygga tillvaro, och sedan 11/9 har det arketypiska motivet gått lajv på ett nytt sätt. Filmvärldens alla svartmuskiga skurkar genom tiderna blev till sist - likt Ordet - till kött och blod i sinnesvärlden.

Men varför stanna vid socialrealismen... Vad är det Katolska Kyrkan håller på med när den 2008 informerar sina medlemmar att det är förenligt med kristen tro att också tro på utomjordingar? Och var det inte en pensionerad hög amerikansk militär som bara några månader senare bekräftade att ett UFO verkligen störtat i Roswell på 1940-talet?

Börjar väst sakta driva in i det dimmiga gränsland som bättre motsvarar verkligheten än den hårt belysta förnuftsvärld som är en ren reduktion och abstraktion av den verkliga verklighetens öppenhet? En värld där dedikerad tanke verkligen förflyttar berg.

"Alla som är i himlarna vet vad som därifrån utverkas. De vet att de himmelska ljusen inte viker från sina banor. ... De ser att Guds verk inte avviker från deras tid att manifestera sig."

"För den rättfärdige är riktningen som månens väg tar ljus, men för syndaren är den mörk."

(Enoks bok, III, 1-3 & XLI, 6)

Swedenborg talade med de planetära änglarna. Den svensken har ett namn i världen ännu efter 300 år. Ska hans landsmän av idag brösta sig för det eller skämmas för att de inte har en enda cell i sitt nätverk gemensam med denne store Skådare?

För den rättfärdiga är månens bana ljus, men för den som missat sitt mål är den mörk. Månen är astrologins symbol för det föreställande psyket, för själen - det inre sinnet som organiserar de yttre sinnenas rådata.

Månen är därför inte i sig en symbol för det tredje ögat, ockulta ögat. För att nå det måste man utöver månen också beakta viljans, intentionens fenomen, och därutöver dessutom vad vi åter måste tillgripa en symbol för att indikera: Solen. Ett ljus som förnuftets låga bara vagt imiterar. Det är uppenbart att antiken hade en komplex psykologi och en fackterminologi vi helt tappat greppet om, vi som jobbat så hårt på vår upplysthet sedan 1700-talet...

Svensken må smågnälla över den handlingsförlamande jantelag hon dragit över sig och i en avbönens akt eventuellt koppla den till det där 40-åriga socialdemokratiska styret - nivelleringen av allt till en visserligen jämlik men dock jämntjock gröt...

Men, som Herakleitos sade, "din karaktär är ditt öde". Det är inte miljön, att tänka så är att sätta vagnen framför hästen. Fråga istället varför månen lyser så mörkt i din upplevelse av dina kvarter.

Den européiska upplysningens jämlikhetsideal på 1700-talet var på kant med verkligheten från dag ett.

Svensk kverulans

Nu, en bit in på 2000-talet, borde det vara uppenbart för alla i väst - när sagda terrorbomber faller över oss i verkligheten - att vi har hycklat oss fram till vägs ände. Förnuftets ensidighet har framfött dess mardrömmars monster.

Därför är Enoks bok så uppfriskande, skriven i en tid då man inte räddes att se de ofrånkomliga skillnaderna för vad de var: För den rättfärdige lyser alltid psyket ljust, men för syndaren råder mentalt mörker.

Hemligheten till den rätta färden, forstod man i antiken, var att inte stänga dörren uppåt, inte göra människan till alltings mått. Såtillvida är hela det sekulärt humanistiska projektet en styggelse som saknar varje tillstymmelse till realism. Dess kartritning motsvarar inte Psykets realiteter.

Sociologiska studier har visat att människor som tror på något mår mycket bättre - även i kristider - än bespottare och ateister. Följ dagens taskmörtar i nätmedierna och notera hur de låter, vilken ande som sipprar fram. Lex Schulman och hans gelikar. Så låter det förmörkade, "lunatiska" psyket när det kämpar för att vara Någon i en värld av intighet.

Bebor skräpmediefolket Dantes lägsta krets i helvetet? Eller är de ofrivilligt besatta av de där gudarna folket visade på dörren och som sedan kom åter som psykisk sjukdom? (Sjukdom som omgående projicerades utåt som en demoniserad omvärld.)

Tänker den yngre generationen svenskar längre utanför den prefabricerade lådan, eller är de alltför upptagna med att se om sina rättigheter till gratis underhållning via illegal fildelning?

Brittisk medeltida lagstiftning gav kvinnor mildare straff om det visade sig att de begått ett brott under inflytande av Luna, att de via månen befunnit sig i de osunda kroppsvätskornas våld, i vansinne (lunacy).

Kanske bör inte det samtida svenska kynnet dömas alltför hårt? Vilka förutsättningar hade vi att spela en roll i världen? Våra förfäder bröt malm och skruvade ihop klyftiga mojänger för export, inte minst såna som smäller högt. "Can't make blood out of stone."

Det ska bli spännande att se var Sverige tar vägen bortom de närmaste åren av global ekonomisk recession. Men det gäller att förankra sig i Rätt Tanke och Rätt Bemödande, som buddhisterna säger. Och kanske bjuda in Övervakaren, så att vi förstår att vi egentligen Ser vad som pågår.