Citerar Bäckstedt Carlstedt: "Visst finns det franska forskare som intresserar sig för honom, jag fick hjälp av flera under avhandlingsarbetet, men de verkar inte riktigt vilja stå för sitt intresse offentligt. Kanske är de oroliga för att stämplas som mystiker."
Varför jag i bästa Nostradamus-stil förutspår att det sekulära väst - som vi dag känner det - kommer att vara borta inom ett sekel, beror just på våra felprioriteringar när det gäller människans fakulteter. Själva den kognitiva nivå som avfärdas som genant "mystik" är den "öppning mot det oskrivna bladet" som har möjliggjort bland de bästa av oss att se osedda ting, producera remarkabla uppfinningar, med mera.
Den inställning till människan som oroas för ett moment av "mystik" (i vulgärförståelsen: irrationalitet), är, på marknivån, representativ för den skock av skrikiga apor som stojar över religionens påstådda vidrighet. De här obildade flockdjuren inbillar sig i detta att de talar med samma stämma som sina förnuftsdrivna ledare.
Och ja, ett folk - en folksjäl - betraktat som ett kontinuum, innebär givetvis att även den ohämmat IQ-befriade människan, som till nöds klarar att formulera en grammatiskt passabel mening i ateismens tecken, i någon mån återspeglar orienteringen hos dem som till följd av sin ensidiga materialism valt makttrippen i detta, deras enda liv.
Efter politikernas pipa dansar sedan vetenskap och forskning (åtminstone i det här landet). Neurologer, lägre i sin förståelse av tillvaron än svårt retarderade människor, letar fläckar i hjärnan och kungör triumfatoriskt att de hittat "Gudsfläcken", den biologiska förklaringen till religiösa hallucinationer.
Eftersom mörkermän (läs: materialister) satt agendan under de senaste 300 åren av västerländsk "upplysning" (förvisso har ljus kastats över ansenliga delar materiell verklighet), är nu medvetenheten om högre ting i princip utplånad särskilt i det här landet.
Här minns förmodligen få hur tidningen Nature (ett huvudorgan för den materialistiska världsbild varpå all empirisk vetenskap vilar) halvt på skämt, halvt på allvar förordade bokbålens återinförande då biologen Rupert Sheldrake i början av sin karriär manade envar att fundera djupare över möjligheten att en morot antar morotens skepnad till följd av "formbildande fält". Klassisk Platon (och möjligen Aristoteles) med andra ord. Så politiskt inkorrekt!
Sanningen var att Sheldrake på 1980-talet hade en poäng - trots vetenskapens många skenbara insikter klarade man inte ens av att förklara det allra mest elementära: vad som gör att kroppens organ håller sig på sin plats och blir till det de blir. En vetenskap som inte har en aning om var "kartritningen" sitter, kan tyckas vara i en dålig position att tysta ner förslag om nya sätt att närma sig olösta problem.
(Steven Pinker, evolutionsbiologen, lyckades 20 år senare i "Det oskrivna bladet" inte avföra den här frågan. Biologin har ännu inget svar på ens de enklaste frågor som ett barn skulle börja att ställa.)
Beska påminnelser av Sheldrakes art, drabbar givetvis scientister hårt. Det är i detta sken man måste förstå de tarvligheter som rinner ur biologisten Richard Dawkins, och som allvarligt sänkt hans kredibilitet sedan den pinsamma boken 2006 när han, biologen, förklarade religionens för något i stil med ett virus.
När sedan det lika dåligt pålästa Sverige, och utan nämnvärd intellektuell beredskap, konfronteras med bigotter som biologisten Richard Dawkins, är det inte att förundras över hur den svenska klangbotten genast blir mörk och murrig. Surrig som en ilsk getingsvärm.
Från och med nu känner sig landets minst intellektuella bemyndigade att ondgöra sig över människor av främmande trostillhörighet som understår sig att insistera på medhavda traditionella seder fast de bor här! "Klä av dig naken, och sätt sen på dig våra kläder! Nu är du tamejfan en av oss. Och förresten, välkommen till vårt land. Här är vi mer upplysta än någon annanstans på jorden."
En annan väg till samma inskränkthet går genom den totalt obildade människans instinktiva rädsla för vad den föreställer sig som främmande "raser". Här har det lilla av förnuft hon besitter totalt ingått en fusion med djurkroppens förvisso rent biologiska (så långt vi vet) försvarsmekanismer. Ett förnuft förorenat av "fly eller fäkta"-beteende, helt inkapabelt till omdömesgill analys. Så färgat och så i affekt att det endast attrahererar sådant stoff som ger mera vatten på det egna kvarnhjulet! (Naturens eget sätt att hjälpa de mest odugliga livsformerna att snabbare försvinna från scenen?)
Det behöver inte sägas att Intelligensen inte är i närheten av dessa avgrundslika psyken. Om någon undrade över helvetet är det här man hittar det - det är människan själv som är bärare av det från det hon slutar engagera sig för det som går bortom hennes naturliga intressesfär.
Även om vi utelämnar den senare gruppen, samhällets allra svagaste och mest hjälpberoende, är det en himmelsvid skillnad mellan förmågan att tänka förnuftigt (utan affekt) och förmågan att använda Intellektets gåvor.
Det är som skillnaden mellan en handläggare av ärenden "by the book" på sitt kontor och en driven kreatör eller uppfinnare som formar något nytt, till synes rakt ur det blå. Därför är förnuftsdyrkaren - möjligen av avund - så aversiv mot varje tanke på "intelligent design". Förnuftet ser inte med blida ögon på att det kan finnas medvetenhetstillstånd som går utöver det.
Den förkättrade religionen
Svensken är nu nere i en så påver socialrealism att han många gånger inte längre kan skilja den exoteriska religionen, seder och bruk, från de esoteriska frågorna som rör människans inre, hennes själ, och Guds existens. Ja, i så måtto han inte längre alls kan föreställa sig de esoteriska frågorna, blir han lätt närmast åsiktsfascistisk när det börjar talas om religionens yttre, exoteriska, kännetecken. Höstens halal-tv har, som det har konstaterats på andra håll, visat hur ofördragsam svensken är så fort temperaturen i rummet stiger det minsta.
Frågor om den sociala ordningen hanteras av den simpla förnuftspolis vi alla har inbyggda, men förnuftet fungerar inte ordentligt i avsaknad av den aktiva Intelligens som krävs för att t.ex. ta ställning till religionens esoteriska frågor. För detta krävs en positiv skattning av vad ordet "mystik" representerar. Och mycket annat.
En sekulär stat tror sig kunna hantera ting som tillhör en större gestalt med redskap ägnade ting av mindre magnitud, och inviterar därmed problem! En sekulär stat har faktiskt abdikerat sin roll i det större historiska skeendet eftersom Naturen själv är annorlunda konfigurerad än ateisten föreställt sig. En sekulär stat lever så länge som Naturen ännu inte stött ut detta främmande organ ur sin kropp av fysisk-andlig natur.
Bäckstedt har i SvD-artikeln en poäng i sin analys av den olyckliga föreningen av luthersk ortodoxi och åsiktsstyrningens Wasa-Sverige - i en senare inkarnation draperad som den centralistiska socialdemokratin med dess totala ointresse av allt bortom praktisk, världstillvänd nyttokunskap.
Att Sverige blev detta ökenlandskap av individer som alla berömmer sig av att vara förnuftiga, att stå stadigt i en blott praktisk, pryl- och organisationscentrering, är i själva verket en del av förklaringen varför svensken i omvärldens ögon ter sig som lätt naiv om inte rent av efterbliven. Svensken har nämligen avvecklat det mesta av sin introspektiva förmåga och saknar flera nivåer av djupseende i sin varseblivning!
På nivån export av popmusik eller cementblandare har detta inte spelat så stor roll. Här talar vi om produkter som är ämnade åt unga människor vars fysiska substrat till medvetandet - hjärnan - inte ens är färdigutvecklat eller produktionsindustrin vars intellektuella utmaningar är av enbart praktisk art. Problemet går tydligare i dagen lite senare i människans mognad eller där livet bjuder på mer komplexa gåtor. Här faller svensken efter.
Mystikens läsart
Går man bortom förnuftets domän (inom vilken den verkar som enbart söker manifesta historiska orsaker), går det att göra andra kopplingar. Kan Sverige vara ett av de länder där reinkarnerade nazister från tiden för 2a världskriget finner en fristad? Kan landets vanligen lågmälda och neutrala profil vara just den balsam på såren som många själar från förra kriget behöver?
Att få återanpassas som mänskliga individer genom att land som skonar dem från religiösa ställningstaganden om den ena eller den andra rasens/ideologins överhöghet? Kan denna tanke också vara en delförklaring till nyhedendomen, till asa-tron? (Ett förlopp som då korrelerar med en tilltagande mängd nysvenskar.) Tanken är faktiskt inte så dåraktig som kan tyckas. Se ett tidigare blogginlägg. (Öppnar i nytt fönster.)
Ett känt amerikanskt medium har t.ex. "synat" Israels politiker, och noterat att landet nu styrs av individer vars själar senast ingick i antisemitiska franska och tyska regeringar - vilket då skulle förklara den nuvarande israeliska nationalsjälens råhet. Ledarskapets böjelse är densamma - oceanångare vänds sällan över bara två jordeliv - men nu riktas ovettet mot grannländerna.
Reinkarnation är paradoxalt nog det definitiva argumentet mot nationalism! För de som skriker högljuddast är uppenbarligen de med minst själslig substan i frågan. Döm aldrig boken efter dess pärmar - pröva först att läsa lite i den.
Naturen arbetar med extremt komplexa metoder när Hon söker neutralisera ting som gått överstyr i en tidigare generation/inkarnation. Naturen skiftar saker på den esoteriska insidan alltmedan den exoteriska världen har sina traditioner och former. Yin och Yang leker med förnuftsdåren och blott den seende ser!
*****
Mystikern och reggaesångaren Bunny Wailer yttrade på sin debutskiva 1976 de märkliga orden, "bara de skiftande namnen skyddar de oskyldiga". Låtens titel? "Reinkarnerade själar." Så vi kanske ska tala tyst om vår nutida svenskhet. Många av oss kan ha varit bekännande nazister för bara ett halvsekel sedan. Andra har levt liv efter liv i antisemitiska europeiska miljöer och lider av en mer djupgående missfärgning... Nu är vi återfödda som nordbor och alla har rätt till en omstart. Men det gäller att vara vaksam när man bakom förnuftspropaganda bör en underton av något annat, något med mörka historiska rötter...
Det som idag förklenande kallas "mystik" lär i morgon utgöra grunden i det vetenskapliga sinnelaget. Kvantfysikerna har vetat det sedan 1930-talet. Att fysikern Niels Bohr valde ett Yin/Yang-märke på sin vapensköld är välkänt stoff. Övriga segment i väst har ännu inte riktigt fattat att vi anträtt en tid där "framkanten" befinner sig bortom simplistiska dikotomier som religion och dess förnekande i a-teism. Det här blir smärtsamt tydligt när naturvetenskapare gör entré och vill glänsa med all sin kunskap - kunskap som enbart är giltig inom deras eget "språkspel", hur mycket de än tror att de har fått korn på verkligheten...
Och apropå de stora frågorna, de metafysiska frågorna... Vart går en individs själ efter döden när värdkroppen under hela dess liv enbart fixerat sig vid sin inskolning i förnuftsstrukturer och identifikation med det materiella substratet? Kommer den areal som kallas Sverige att bli fullsmockad av "jordbundna andar" - den där sorten som har så lågt i tak att de inte ens har vett att "gå mot ljuset", utan hänger kvar runt gård och stuga i århundraden, fångade i fantasin att de alltjämt är människor av kött och blod?
Madonna må ha tjänat hop till en och annan besk kommentar för sin despotiska personlighet, men åtminstone det talar för henne, att den judiska kabbala hon studerar - klassisk mystik - har koll på de olika medvetenhetstillstånd människan har det i sig att realisera.
Svenskens urvattnade socialrealism sorterar distinkt under den kombinerade verkan av RUACH och NEFESH, det absolut lägsta tillståndet där ren fysikalism kombineras med ego-strävan, en nivå där människans medvetande med nöd och näppe passerat djursjälens nivå. Ät den!
Kanske skäl till att visualisera ett helt nytt projekt som nyårslöfte? Operation "Öppna ögonen för livets djupdimension 2009"?
Den som använder sitt ockulta öga ser mer än den som är låst vid sitt förnuft.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.