torsdag 18 december 2008

Brasklapp (premiär)

Övermåttet av distraktioner ("valfrihet") har skapat en generell ADHD-störning i samhället: saker som tar tid lämnas därhän, eller rationaliseras sönder och samman.

Så efter SMS-fenomenet, detta halvspråk för en ras under avveckling, följde, enligt samma grundmönstser, bloggen. Lite elakt kan man läsa av båda fenomenen som "yttrandefrihet för dummies" - de med komplexa budskap skaffar sig en bokförläggare och en publik som redan höjt sig över distraktonernas spelfält.

Men på Ockulta ögat kommer få inlägg att stanna vid en sida, så är du verkligen, verkligen, barn av din tid: Hej då, kul att ha setts. Nu kör vi!

*****

Som bloggens programförklaring antyder, kommer det att grävas en del i idéhistorien efter den sanna humanismens insikter om människans natur. Förnuftsfundamentalismen som förmärkts i Sverige på sistone kan inte oemotsagd torgföra fantasin att mänskligheten är stadd på resa längs en linjär utvecklingskurva från mörker mot ljus.

Och även om så är fallet, är det ljus som väntar i tunnels slut knappast dag-jagets.

Ämnet medvetandets ljus är fascinerande, och aldrig var det väl så spännande som då det rådde balans mellan förnuft och föreställning. Människan har varit där, och är på väg tillbaka - historien är inte linjär utan cyklisk. Men utan (idé-) historia är hon ett lätt offer för vilken halvtuggad "ism" som helst.

_____

Tillägg 090215.

Förr eller senare skulle det sägas, det jag konstaterade i det här öppningsinlägget. Det har säkert sagts tidigare och kommer tveklöst att sägas igen: en generation puckon har formats som en följd av nätet.

Det här ser de drabbade löspratande chattarna inte själva, och som de lever kvar i en i övrigt redan utdöd värdesubjektivism bryr de sig inte heller.

Taggen "it-fascism" ger andra mer eller mindre spydiga inlägg i saken. Ja, jag var systemutvecklare (av något slag) under den första internetruschen. Inget jag är särskilt stolt över idag, givet ensidigheten i den renodlade ingenjörsmentaliteten...


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar