tisdag 30 december 2008

Själens djup och Plattmarken
(En jeremiad)

I USA väckte för några år sedan medicine doktor Walter Semkiw viss uppmärksamhet när han via ett skickligt medium, intelligent ställda frågor och smart research, på nytt blottlade själavandringsfenomenet.

Dr Semkivs formodade då samt nu,
och ett montage av båda.


Ingen kan påstå att det ledde till några rubriker i Sverige, landet där folk låter sig fraktas från vaggan till graven innanför kulissväggar som stavas arbete och fritid. Där målet är pengar eller möjligen livskvalitet, men där föreställningen nästan undantagslöst framförs inuti samma flata bungalow - utan vare sig källar- eller vindsvåning. Liv enbart framlevda längs horisontalplanet.

Även den välförtjänta semestertrippen till Thailand kan sorteras under "enbart-vågrät" rörelse, som den kastrerade betjäntens tjänande av den Stora Jordmodern (Magna Mater), som materialismens ensidiga sökande efter variationer på samma stoff att stimulera de fem sinnena med. Miljön som den perfekta kulissväggen för människan, aktören (+ skuggan som alltid följer henne).

Förskräcks inte läsare, även om du rätt noterat trenden: Du är på väg in i en uppgörelse med svenskheten. Men reinkarnationsmotivet återkommer som ljuset i slutet av tunneln, som en trampolin som alltid finns under dig, som ditt bollplank och redskap...

Svensken behöver heller inte bry sitt lilla huvud, för enligt det landet sugit upp från kontinenten av intellektuella livshållningar finns inga absoluta svar. "Värderelativismen", förklarar genderteoretiker och andra som vädrat morgonluft, är människans ultimata sanning. Vi är dömda att i ångestfull existens själva signifiera allt. Men också: "Anything goes." Allt är enbart "text" - subjektivistiska läsningar av verkligheten. Och ingen har något yttersta sanningsanspråk. Människan har sannerligen blivit alltings mått.

Att det här är en fullständigt orealistisk livshållning märks av att realismen inte kunnat fördrivas. Allt som inte kan rubriceras som mentala luftbubblor sorterar vi därför behändigt under den mekaniska hälften av vår världsbild - vi är dock huvudsakligen ett snickrande och praktiskt folk.

Så de intellektuella är nihilister och företagarna och andra praktkarlar enkla materialister - kan det bli värre?

Ja, det kan det. Återstår bara att tysta Psykets berättelse om sig självt. Ledda av franska vänsterintellektuella förde sig så svenskarna mot självutplåningens rand och könen blev till tre och sen fyra - om vi ska räkna in f.d. politikern Orbacks släkting, hon med hästen... Svensken är stolt över att så duktigt sudda ut mängder med gränser i en allt mer Jello-artad, men åsiktsfri, tillvaro.

Kristendomen får skylla sig själv. Reinkarnationen röstades på 500-talet bort vid ett kyrkomöte, för att knyta gemene man än hårdare till sitt institutionaliserade frälsningslöfte. Reinkarnation, som i en senare tid skulle visa sig vara "the smoking gun" som bekräftar riktigheten i en äldre förkristen konception, den som också sekulära humanister från den franska upplysningen och framåt sökt eliminera.

Tänk, två diametralt motsatta rörelser efter varandra vilka inte desto mindre båda har bekämpat den antika världens antropologi - detta är intressant! Vad ligger bakom? Och naturligtvis har ingen i väst forskat i saken. Förrän nu, och särskilt i USA. (Upprinnelsen kan sägas vara fallet Bridey Murphy på 1950-talet.)

Där de grekiska filosoferna, med reinkarnationen som stadigt fundament för sin människobild, hade avkrävt var och ett medvetet val för sin excellens, omyndigförklarades människan av kristendomen. Den lutherska versionen tryckte särskilt hårt på hennes oförmåga att göra något gott för sig själv, människans vilja var helt trälbunden. (Hon skulle dessutom inte opponera sig mot sina världsliga herrar.)

Det ser ut som om dagens svenskar ärvt det sämsta av alla traditioner! Tidiga socialdemokrater, fängslade av Marx nya frälsningsbudskap, lär ha varit helt omedvetna om hans och deras egen förankring i en klassisk kristen frälsningsutopi. Man ser oftast först i backspegeln vilken GESTALT man tjänade...

Landets arbetare övertog därmed aningslöst sin egen tidigare lutherdom med dess två regementen. Men istället för flit i livet och salighet hädanefter, gällde nu flit i livet och materiella belöningar, också här och nu. Marx paradis var av denna världen och det bestod från början till slut av Extra Allt.

Spola framåt några årtionden och se konsekvenserna: Charterresa till solen - "mmm...", som Homer Simpson skulle säga med ett svagsint uttryck i hela ansiktet. Hedonism: att enbart tjäna sina fem sinnen, från morgon till kväll.

Vad ligger bakom Plattmarkens filosofi? Där hus byggs utan vare sig källarvåning eller en vind med fönster upp mot det som kan ses från ett högre våningsplan?



Att vi nu är i grunden amerikaniserade ändrar inte socialdemokratins vision. Tryggad konsumtion på Plattmarken är den politiskt korrekta grundmodellen, och välfärd kan väl ingen vettig människa värja sig mot?

Men eftersom färden genom det materiella paradiset så i grunden saknar förankring i en komplett mytologi, har svenskens bortträngning av döden kommit att bli något vi i våra självkritiska stunder förundrat oss över. Vad är äldrevården för terminalstation i konsumtionssamhällets skuggiga förstäder? Det byggdes in i den materiella välfärdens själva grundstruktur. Ur bottenlöst oförstånd signalerar det här avskiljandet hur det fallna Psyket i tomma åtbörder söker visa liemannen (med hans associationer till svält och ofärd) på porten.

Ja, systemet röjer sin självförljugenhet redan när man inspekterar dess uppbyggnad och departementalisering, dess sätt att hålla relaterade företeelser åtskilda. I Sverige välkomnas inga mästare av Glaspärlespelet, de som kan transponera en utsaga och gestalta den via ett annat medium. Här är Specialisten, i framkanten av sin särskilda gren av det globala medvetandets totala fragmentering, mannen för dagen. Om något påskyndar Sverige, med sin "spjutspetsstyrka", den gamla världsordningens sönderfall.

För att ta den byråkratiska mentaliteten - ett annat av svenskhetens adelsmärken - är den bara en reinkarnation av arbetaren eller bonden som mekaniskt flyttar dynga från en plats till en annan. Systemet är slutet. Det saknar geni. Det är klaustrofobiframkallande, helt uppfyllt av sig självt - som Strindberg var tidigt ute att notera. Strindberg var för övrigt ovanligt sökande inom mystik och religion för att vara en socialist. Men var regel har sitt undantag.

Rationell organisation och effektivitet i det praktiska i all ära: döden är och förblir medaljens andra sida, och med materialism följer också psykisk störning. När materialismen i nästa steg söker åtgärda obalanser den själv vållat, uppstår ur den framstående tyska kemin den svenska läkemedelsindustrin. (Själar cirkulerar gärna mellan Tyskland av Sverige, i historia och nutid, fråga mig inte varför.)

Inte i något sammanhang i den här medicinerade nationen, vars själva sinnebild är en dr Crafoord vakandes över det biokemiska lugnet i våra själar (grekiska: psyché), har mig veterligen den intressanta frågan ställts om t.ex. homosexualitet kan ha att göra med själavandringen och skiften mellan två liv av biologiskt kön.

Klassiska reinkarnationsstudier visar att själens svängning mellan maskulina och feminina värdkroppar kan skapa omställningsproblem, särskilt då en själ som drivits av en testosteronstinn manskropp söker gjuta olja på vågorna via en livserfarenhet i en mer "cyklisk" kvinnlig kropp. Här blir det gärna generalknas och mycket social missanpassning och lidande.

Här avkriminaliserar då Sverige homosexualiteten istället för att förkovra sig i dess djupare mekanismer. Detta är, medges, ur humanperspektivet en ändring till det bättre, men innebär paradoxalt samtidigt att själar som karmiskt behöver "smaka på sin egen medicin" och göra en livsupplevelse som "orättfärdigt klandrad" inte längre kan välja Sverige eller sexualiteten som kanal för sin skolning mot excellens. Lagstiftningen har helt enkelt gjort landet Sverige odugligt ur ännu ett avseende, sett ur själens perspektiv. Det sägs att naturen behöver mångfald, och detta gäller även i frågan "själens habitat"!

Kort och gott, landet Sverige är som en enda stor vit fläck på kartan närhelst psykets djupare dimensioner förs på tal. Till följd av tidigare historiska beslut och val av ideologier eller idéströmmar.

När jag nu återvände till de amerikanska reinkarnationsfynden (och äntligen beställde boken, fastän jag läst kanske lite väl många i genren redan), syns mig dr Semkiws arbete vara fullt i nivå med det otacksamma slit dr Ian Stevenson ägnade sig åt i 40 år, i huvudsak i Sydostasien. Då brydde sig ingen, men nu kanske det blir annat ljud i skällan eftersom det handlar om amerikaner som återvänder till Amerika.

Vad sägs t.ex. om "fyndet" att Oprah Winfrey var en manlig abolitionist i USA:s ärorika förflutna? Bara ett fall av själens normala oscillation mellan aktiv och passiv polaritet (mans- och kvinnokroppar) för att bredda sin utblick.

Dr Semkiws fynd var publicerade och väl kända då Oprah bjöd in hypnosregressionisten dr Weiss (med ett otadligt CV och en tidigare befattning som chefspsykiatriker på ett av USA:s mest välrenommerde sjukhus). Det var kanske därför hon i en bisats ryste till och förklarade sig mer än glad att slippa få veta vem hon varit i ett tidigare liv: säkerligen hade Oprah hört ryktas om att hon bakåt sammankopplats med ett öde som både vit och man! Tuff sak att hantera för färgade, där hatet över alla genomlidna oförätter genom historien blivit till en andra natur.

Hudfärg eller ras är bara ännu ett exempel på en hävstång själen kan nyttja i sina inkarnationer på jorden för att bilda och bredda sig. Därmed, som i frågan om homosexualitet, dagas den udda insikten att, "allt som händer verkar till det bästa". Ett liv som förföljd har sin absoluta poäng ur perspektiv av vad själen valt att göra på jorden den här gången.

Säg att själen, ur sitt naturliga tillstånd av tidlöshet (evighet) enkelt bevakar vilka länder som lagstiftar i vilka frågor, och därmed enkelt undviker inkarnationer i tider och på platser som inte längre gagnar dess syften.

Hela detta synsätt välter så totalt den svenska jordbundenheten över ända (livet på Plattmarken där man jobbar och konsumerar tills man flyttas över till det där onämnbara i livets slutskede), att det vi trodde var realism visar sig vara ... ingenting alls.

Vad vi höll för att vara verkligt var bara en godtycklig uppfattning i en pluralism av diton i en totalt värderelativistisk värld. Just som vi själva alltsedan postmodernismen hävdat! Vi har förtjänat oss den här gelédallrande världsbilden! Karmalagarna fungerar. Inget händer i den fysiska verkligheten som inte dessförinnan framarbetats i medvetandet. Och själens natur (eller essens)
är medvetande.

Dr Semkiws spännande forskning om själavandring i dagens USA kan också slutgiltigt sägas ha besvarat frågan om reinkarnationen i första rummet är ett gruppfenomen. Som en recensent säger om den första av de två böcker han hittills skrivit, The Return of the Revolutionaries: "en blivande klassiker" inom fältet.

Mycket mer material finns samlat på specialsajten tillägnad boken.

Om sådana här samtalsämnen stod på den svenska dagordningen skulle det här landet snart vara framme ur radioskuggan. För vad är en charterresa egentligen? Vad är en bredbandsuppkoppling och senaste finesserna på mobilen? Om man inte har ett perspektiv som radikaliserar livsupplevelsen, tycks sekularism vara exakt samma sak som Marx varnade sin tid för: en religion, ett folkets opium. Räkna in vänsterintellektuella, genderteoretiker, förnuftsdyrkare och hardcore-rationalister bland dem som akut behöver en avgiftning. Sverige behöver metafysik, inte fler ingenjörer.

Men det finns ändå skäl till hopp på lite sikt. Den mystiske filosofen Herakleitos (Efesos, Mindre Asien), sade redan på 500-talet fvt att, "de som sover deltar också i kosmos arbete".

Se även de andra inläggen som taggats med "gruppkarma". Och håll ögonen öppna efter ett kommande inlägg där svenskheten ges en
astrologisk analys.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar