måndag 7 februari 2011

Journalistikens språkliga förfall

Tidningarnas språkhantering är numer så under all kritik att man snart inte längre reagerar. Men inför den här rubriken på AB:s förstasida ringde en klocka. Vad säger den annars så omsorgsfulle Göran Persson?



Kunskap eller gnosis är ett märkligt tillstånd. Jag kan inte längre redogöra för svenskans grammatiska regler, och har ingen aning om hur pluskvamperfekt ser ut i praktiken - men själva ordet låter så knasigt att det fastnade. Men kunskapen assimilerades under skolåren och stödnätet har för länge sedan rensats bort som obehövligt.

I rubriken ser man sämsta möjliga språkförståelse. Att självutplåna sig är i normala fall en aktiv gärning men här är den som utför detta självmord passivt offer för sin eget dåd! Ridå.

En blick i artikeln avslöjar att f.d. statsministern naturligtvis inte är den idiot rubriken ger sken av. Istället är det den moderna metoden att andas mellan vart och vartannat ord (och markera med en punkt) som förklarar saken. 

"Så som man presenterade samarbetet var det svårt för socialdemokratin att nå fram. Socialdemokratin blev självutplånad." (AB)

Läser man även föregående tanke stämmer logiken. Men så stort RAM-minne hade inte Aftonbladets rubriksättare. Han såg bara tre ord med snärt i.

För det absolut värsta missbruket av punkter mitt i en flödande tanke, hör Susanne Ljung i radioprogrammet Stil. Hon fragmenterar sin framställning genom att accentuera närapå varje ord i varje mening. 

Det verkar som om mediaträningen helt slagit bakut. Istället för avsedd tydlighet låter det som om Ljung föreläser för en tänkt åhörarskara av gravt förståndshandikappade.
 

2 kommentarer:

  1. Jag läste artikeln men fattar i alla fall inte det där med "självutplånad". Ska det egentligen inte vara "självutplånande"? Det stämmer väl bättre, tycker jag.

    Det där med att betona nästan varje ord har jag lagt märke till i media också, och tyckt att det fr a har varit utmärkande för yngre människor. Det låter konstlat och är irriterande. Min namne (nästan) lyssnar jag nästan aldrig på, men det är säkert som du säger, fast hon inte tillhör de yngsta rösterna...
    S

    SvaraRadera
  2. Hade det bara varit en mening, stämmer det pågående "-ande" (jag minns verkligen inte grammatikens formalia längre!). Men den föregående meningen ger den kontext som får det som blev rubrik att framstå som så felkonstruerat.

    Helgvanorna gör att jag ibland hamnar i en repris av programmet Stil. Jag kan säga att den där fraseringen inte var närvarande för ett antal år sedan. Jag tror det helt enkelt är någon ny stil Ljung lade sig till med - och om du hört ungdom tala på det viset är det kanske den stilen hon börjat apa efter!

    Kan Madonna (Kräfta) klä sig som sin dotter, kan väl vuxna Fiskar (tecknet utan jag-kärna) börja prata som barn! Jag misstänker som du märker här Vattenelementet för att bli de värsta härmaporna - det är Vatten som inte vill åldras som ett skrynkligt russin och börjar plagierar sina barn för att verka "med".

    SvaraRadera