I en lustig synkronicitet meddelar TT att det beror på hur man mäter, huruvida man lider av vitaminbrist eller inte, bara dagen efter att jag läst rymdflygsingenjören Wolfgang Smith påpeka att geocentrismen faktiskt inte kan falsifieras av naturvetenskapen! I Einsteins relativistiska världsbild finns inte mer trängande skäl att lägga solen i centrum än att behålla jorden där.
Varje grandios spekulation från astrofysikerna ("big bang") bygger på antaganden som inte går att bevisa. Bland exemplen anför Smith den stellära parallaxen som, fast den själv är ett rent antagande, används som om den vore ett bevisat faktum för att avgöra distansen till andra objekt i universum. (Frågan om universums ålder kommer också in här.)
Smiths dekonstruktion av den världsbild vi alla tror på utan att veta att den, faktiskt, bara är rena fabler, är så häpnadsväckande att jag fick påminna mig om den här äldre herren faktiskt är en av hjärnorna som skapade förutsättningarna för NASA:s rymdfärder genom att matematiskt lösa det praktiska problemet med farkostens återinträde i atmosfären utan att brinna upp. Här är med andra ord en snillrik man som haft tid i sitt långa liv att fundera på relativitetsteorin ur en mängd synvinklar.
Det finns alltså anledning att som svensk fråga sig om vi är helt ute och cyklar i de flesta frågor i livet. Vi är väl en av de mest filosofi- och religionsbefriade länderna i Västeuropa och de mest slaviska anhängarna av "mätvärden" och "relativisering" ("nivellering", "jämlikisering") och de fabler som scientister spinner runt sin värderelativism som en fallen tidsålders överstepräster. Vi kan ha bytt ut en myt som i själva verket har mer att talar för sig mot en myt som garanterat är skapad av människans skenande föreställningsförmåga.
*****
Uppvaknandets tid närmar sig,
om än inte just 2012 (människan behöver kvantifiera sitt liv, det tillhör den skadade själens disposition). Försök komma på en enda människa i Sverige som inte resonerar inuti den fabel som scientismen som helhet är! Rävaktiga politiker och retoriker, hierarkihatande feminister och sjukdomsförnekande hbt-are: det kommer att bli helt tyst i landet om folket plötsligt skulle se igenom sin godtyckliga världsbild, spunnen av spinndoktorer för att värna särintressen.
I den meditativa tystnaden skulle samtidigt en större, icke-relativistisk verklighet återigen göra sig hörd. Men det är samtidigt det sekulära samhällets död, och vi vet att av alla ting är detta det sista den luciferiskt fallna själen önskar sig. Den vill inte vakna upp till individuellt ansvar.
Så det blir nog något i stil med 2012-apokalypsen för det här landet. När tidsåldersskiftet kommer, kommer inga mätbara aspekter att kunna anföras som förklaring till förändringen. Det är helt enkelt en högre ontologisk ordning som "fått nog" av människans missbruk av ord som "frihet" och "yttrandefrihet". Den kommer att bryta sig in. Som en tjuv om natten.
Två böcker av Wolfgang Smith som med fördel läses i kronologisk ordning:
The Quantum Enigma (1995)
The Wisdom of Ancient Cosmoloy (2004)
Den förra klargör varför kvantfysiken inte sysslar med den verkliga verkligheten (som är kroppslig) utan bara med ett tunt subset som Smith kallar den "fysiska världen" och som helt består av mätvärden sammanlänkade av teorier.
Det är denna pseudoverklighet som den materialistiska vetenskapsmannen har lyckats smuggla in i folkmedvetandet så att vi som de jubelidioter vi är börjat mumla - i trans - att vi är moderna och upplysta och att religion och filosofi kan placeras på historiens sophög. Smith är själv kristen, ja, men hans argument är inte baserade på tro utan intellektuell analys av kategorisammanblandningen i det sekulära västmedvetandet.
Den senare boken är ännu en ögonöppnare - det är här han visar mer av godtyckligheten i den västerländska, sekulära världsbilden som många tror är etablerad sanning.
Jag har just beställt "Cosmos and Transcendence: Breaking Through the Barrier of Scientistic Belief", men jag ser en amazon-recension redan från 2000, så det är möjligt att den boken redan täcks in av senare arbeten. I vilket fall har Smith helt nyligen givit ut ännu en bok i denna fascinerande västerlandets självuppgörelse i dessa yttersta tider.
Vitaminbrist eller inte - det är det mindre problemet! Men så stort för svenskarna eftersom de lät sin värld bli ack så liten.
*****
Se även:
Ytligheten i Sveriges horoskop - en annan vinkling på det här inläggets grundtanke, samt
Wolfgang Smiths horoskop.
Om vitaminbristens vara eller inte vara beroende på mätmetod, se
DN.
Inte helt obesläktat:
Expressen om amerikanska psykiatriska förbundets makt över hela västvärlden i frågan om vad som är psykiskt friskt eller sjukt och pseudoproblemet (?) "mångas oro över att inte hålla sig inom normaliteten".
Ämnet anknyter till en
brittisk psykiaters upptäckt efter 40 år i yrket. Givet vår godtyckliga västerländska världsbild kunde britten själv vara i farozonen att bli sjukstämplad! Så illa är det med västerlandets "mätmetoder" - en följd av den sekulära, postmodernistiska och relativistiska förvirringen.