lördag 25 juni 2011

Sex & the City

På film-sajten IMDB slumpas olika recensioner fram på förstasidan. Om tjejfilmen från 2008 med rubrikens titel har en Florida-bo skrivit en så ohyggligt avklädd ("poignant") beskrivning att jag måste klistra in en kopia här - som påminnelse om hur Reinfeldts våta dröm om den marknadsstyrda kapitalismen är ett monster som skapar en helt trivialiserad människa.

Långt ifrån en tjejfilm, Sex & the City är en påminnelse om varför det inte verkar finnas en enda filosof i Sverige, landet Lill-Amerika fast alla här låtsas avsky förebilden...

Gäsp. Låt se, har det kommit några nya appar till min smartphone sedan jag kollade senast, igår...

From the Ministry of Silly Movies
12 October 2008 | by Wendell Ricketts (Florida, USA) – See all my reviews
Cute enough for an evening's mindless entertainment, but exactly that and not a penny more. Put aside any thought you might have about not caring a great deal about what happens to a group of rich, superficial white women who (you are told) are actually very smart and talented but who (you are shown) are silly twits (not to use a different vowel) whose exclusive joy in life comes from sex and shopping, and not in that order.

I know, I know; we're supposed to believe this is all about love (and the search for same), but it isn't; love is secondary. We're supposed to believe it's about solidarity among a group of women friends and it is, but that's more-or-less an accident. It's really about consuming – clothes, purses, shoes – and other human beings.


Där brände han av sitt krut. Formidabelt!
Fortsätter sedan med två stycken ytterligare...


The introduction of Jennifer Hudson (who tries really hard not to be appalled by the level of minstrel-show tokenism her presence represents) as Carrie's personal assistant is so painful and so blatant an attempt to give a tiny bit of color to the TV series' snow-blinding whiteness that you can't help but be embarrassed for absolutely everyone.

Here's another film in which women are stand-ins for what is essentially a gay-male fantasy about women (an art form that George Cukor pioneered in 1939 with _The Women_) Take your brain out and store it in Tupperware for the evening; _Sex and the City_ will make you smile, but not laugh out loud. If you spend a minute thinking about it, though, all it's going to do is make you mad.



2 kommentarer:

  1. smärtsam läsning. det är hemskt att tänka att allt det vackra vi kunde vara förslösas på en marknadsplats där idiotin är högvaluta.

    SvaraRadera
  2. Man kan bepansra sig. Här ligger Plotinus samlade och annat stort och smått i en meterhög att läsa-hög. Investeringar i hopp om ett hyggligt långt liv och i den händelse folk helt slutar tänka. Jag hoppar faktiskt över fester och tillställningar ibland när jag inser att en omläsning av någon av Platons dialoger ger större utbyte. Elitistisk? Kanske.

    SvaraRadera