onsdag 4 augusti 2010

Boken som är ett motgift




Sverige var inte värdigt att motta vetenskapsmannen Wolfgang Smiths uppgörelse med scientismen när den här boken först kom 1984. Därför har vi som syndastraff fått hit franschise-företeelsen Humanisterna - ett spretigt gäng som bara verkar förenade i den lätt falsifierbara övertygelsen att världsbilden f.o.m. Napoleon skulle ha renderat allt dessförinnan överflödigt. Några enstaka i gruppen har säkerligen en ingenjörsexamen men ingen lär ha ett spår av filosofisk självreflektion. 

Det har den här matematikern så det räcker och blir över. Att efter läsningen av Smith åter öppna en bok av, säg, Richard Dawkins, är att bli helt beklämd över hur inskränkta och rent av onda människor kan vara som gömmer sig inom naturvetenskapen. Låt aldrig en zoolog som Dawkins få yttra sig om människans ande, om kulturen eller frågor som tillhör metafysiken. Det blir bara sorgligt. Vetenskapen är inte en världsbild och kan inte producera någon. Men för att förstå varför, hänvisar jag ännu en gång till denne Smith - vars namn är så alldagligt att det förmodligen gjort honom en otjänst.

Och glöm inte, vetenskapsmannen och filosofen Smith har skrivit några ytterligare böcker efter den här. Hans förklaring av kvantfysikens obehövliga paradoxalitet i "The Quantum Question" (2a omarb. uppl 1995) är lika definitiv läsning för den hobbyintellektuelle som uppföljaren, "The Wisdom of Ancient Cosmology" (2004). I den senare exploderar matematikern i en formidabel uppvisning av sitt säkra grepp, inte bara om västerlandets idéhistoria utan modern vetenskap överhuvud.

Fast en sådan sak inte borde behöva påpekas, har jag hittills inte hittat ett enda stavfel, inte en enda dunkel meningsbyggnad i en Smith-bok. Men så tillhör han också, född 1930, en äldre generation. Från tiden innan den hafsiga pseudointellektuelle, som bara skummat Wikipedia om saker och ting, såg dagens ljus. 

Jag tillhör tyvärr i huvudsak själv den senare kategorin, men har åtminstone förmågan att se skillnad på smörja och geni. Humanisternas verksamhet i Sverige är restlös smörja. Deras hela attityd försåtlig och rank. T.ex. undviker de helt att gå i svaromål när argumentationen är oantastlig (religionsfrihet är en grundlag - jurister mot Humanisternas åsikter om religion på Newsmill), bara för att istället dyka upp som de populister de är några veckor senare när de uppfattar läget som lite lättare!

Wolfgang Smith har givit mig mitt femtioåriga livs största läsupplevelser. Före honom kom jag knappt någonstans i förståelsen av kvantfysikens implikationer för vår världsbild, trots flera populära böcker i ämnet. Jag har tidigare glatt mig åt fysikprofessor Amit Goswamis populära böcker, men Smith är i en liga för sig.

Det kanske mest fantastiska är att Smith gav mig respekten för kristendomen åter! Hur han går iland med att både vara toppvetenskapsman och troende måste var och en se själv genom hans texter. Vad det handlar om är förstås ytterst att vara tillräckligt intelligent.

Att stå över Humanisternas sorgliga ursäkt för förutsättningslöst tänkande är en bra start. De kan nu inte bättre eftersom de bara har fyrkantig logik (förnuft) att tillgå i sitt a priori förnekande av intelligensen, dvs det Platon och antikens filosofer betecknade med ordet Nous. [1] Detta är en högre ordning i tillvaron som naturligtvis inte går att införliva med sin egen kognitiva utrustning om man hånar eller förnekar den!


(Äsch, så blev det några ord till om den fånigaste rörelse som stuckit upp ur jorden på senare år...)


_____
1. Jag hamnar alltid i tvivel när jag försöker sätta svenska ord på den platoniska terminologin, inte minst för att olika senantika författare skiljer sig lite åt. Det är hypostaser länkade via logoi ("gränssnitt") där man blir alldeles förvirrad av att jämföra den ene nyplatonisten med den andre.

Men i likställandet av Nous med ren intelligens, menar jag något i stil med Guds försyn (engelskans "providence" eller förutvetande).

Till skillnad från det mänskliga intellektet omfattar Nous alla tankeidéer i ett enda ständigt nu. Gud, i sitt medvetande (Nous), kan alltså överinse en människa på ruta 1, 2 och 3 samtidigt. Människan själv, å andra sidan, utvecklar via sitt intellekt en seriell upplevelse av livet, livet som det framlöper i tiden.

8 kommentarer:

  1. Och den finns naturligtvis inte på svenska. Det är beklämmande få av böckerna i den genren som översätts t svenska. Dawkins däremot översätts givetvis... Kommer att tänka på Pierre Teilhard de Chardin, som ju också var kristen och vetenskapsman, honom har jag i a f läst.
    S

    SvaraRadera
  2. Undertecknad studerar dina bloggar med perspektivbreddande fascination. Du är en formuleringarnas mästare. En distikt klargörare. Så läsvärd! Långt ifrån att jag är en 'plattmarkare' (även om Saturnus situerar Oxen har jag Jupiter i Skytten) - men jag har påbörjat en blickhöjande resa att höja min medvetenhet.
    [En del av tilldragelsen kanske ligger i att vi sideriskt har Vågen och Tvillingarna gemensamt i Sol, Måne och Merkurius, fast omvända då] Har införskaffat ovan nämnda bok och får säkert anledning att återkomma vad gäller insiktstolkningen då min engelska håller en låg standard. Yttermera må jag säga att din tolkningsförmåga att omvandla själens diagram till förklarande termer är en ynnest att läsa!
    Mvh/Ronny

    SvaraRadera
  3. Landet har för få invånare för en vettig bokpolitik... Det är synd.

    Gillar du Teilhard kan det bli knepigt med Wolfgang Smith som läxar upp Teilhard med besked! (Hans första bok är ett vederläggande av teilhardismen!)

    Skälet, som han kort nämner i senare böcker, är de Chardins otrohet mot skapelseberättelsen och medlöperi med Darwins evolutionslära! Det här låter förstås illavarslande för Smith, men "The Wisdom of Ancient Cosmology" är den mest fascinerande bok jag någonsin läst.

    Jag hade ingen aning om att den kristna skapelseberättelsen så väl harmonierar med all världens stora filosofer. Det är bara det att det krävs en stor ande för att förklara öppningskapitlen i Bibeln.

    Kreationism i Smiths mun blir "vertikal kausation", den "förlorade" dimensionen som dagens naturvetenskap inte vill låtsas om som att den finns. I kvantvärldens oberäknelighet ser Smith just den vertikala kausationen i verksamhet. För, som det var skrivet, människan var skapad i Guds avbild. Vi är också kreativa agenter i tillvaron!

    Jag syftar alltså på tanken, antydd även av mäktiga vetenskapare som Wheeler, att det är människan själv som SKAPAR sina egna vetenskapliga resultat via själva observations- och mätförfarandet. Fysiken av idag är alltså ett enda MIND GAME som privilegierade matematiker och teoretiker roar sig med. Men åter: Smiths resonemang är mycket mer sofistikerade än de här grova och vulgära försöken att komprimera hans filosoferande.

    SvaraRadera
  4. Tack för kommentar Ronny.

    Det är mitt eget senkomna försök att förstå vad som egentligen "gäller" som läcker ut på mina bloggar. Efter lång intellektuell träda började jag titta på astrologi mer systematiskt runt 04 och det satte i sin tur igång en allmän populärvetenskaplig nyfikenhet.

    Smith är verkligen en av de få "mästare" jag hittat de senaste fem åren. Böckerna förtjänar att bli smärre klassiker eftersom de är så skickligt skrivna att även icke-matematikern kan hänga med. Men han skriver på extremt intellektuell nivå, så inte bara ordbok behövs utan även en "bra dag", mentalt.

    Jag ser att du tar min "nyplatonism" med fallet från Eld till Jord med ro. Helt rätt! Med känt folk men okända födelsetider blir behållningen mest att extrahera grova mönster ur horoskopet, vilka uppenbarligen tycktes stämma för just den kändisen, i den situationen.

    Som jag sagt i något sammanhang är de "onda" Mars och Saturnus t.ex. goda planeter i VISSA horoskop. Men där sticker ämnet iväg och blir trassligare än jag har ambition att göra det på den andra bloggen.

    SvaraRadera
  5. Jag tyckte i o f s Teilhard de Chardins tankar var intressanta, men att Smith tycker annorlunda gör mig bara mer nyfiken på det han skriver. Men jag nöjer mig med att läsa det du refererar om det. Kunde du inte skriva något om den förre på din andra blogg förresten? Kanske någon sorts jämförande horoskopanays med Smith utifrån deras idéer? Bara en idé :-)
    S

    SvaraRadera
  6. Jo, jag minns sedan förra förfrågan för åtskilliga månader sedan att du är nyfiken på en kommentar om Teilhards horoskop. Om jag minns rätt för att du både delar Månen i Oxen med honom och ett kraftfullt befolkat tionde hus.

    Men jag har inte "hört" impulsen att skriva något, och efter några doser Smith kanske jag förstår varför. Smith är katolsk bibeltrogen och menar att Syndafallet, som ALLA kristna av idag försöker gömma undan som en pinsam myt, har ägt rum. Detta hävdade även de "kätterska" gnostikerna i kyrkans begynnelse.

    I anslutning till den antika kosmologin har jag kallat den här världen för "Satans axel" (fastän kanske Djävulen är en bättre personifikation). Platon kallade den sublunära sfären för den "felande" domänen, och mänskligheten har överhuvudtaget alltid haft på känn att det är något fel med denna dödlighetens värld. Kristendomens eskatologi utlovar en helt annan värld!

    Och så kommer Teilhard och rövslickar Darwin (ursäkta franskan) och vill krympa kristendomen så att den ska passa med evolutionsläran (i vilken det naturligtvis inte finns en skymt av att en högre Ordning skulle ha kollapsat och givit upphov till vårt nuvarande universum).

    Det kanhända för att jag i Teilhards Måne+Ketu vid Ox-ascendenten ser en identifikation med världen som jag inte blir entusiasmerad av hans horoskop. Det här går förstås tillbaka på min skiljelinje mellan de eviga elementen Eld och Luft och den "korruptibla" halvan under Månens herravälde, Jord och Vatten. (Ytterst misstänker jag ett eget tidigare liv i de här kretsarna som såg någon annan än Gud som "denna världens herre".)

    Teilhard har visserligen fyra planeter i Väduren i tolfte, men dessa disponeras alla av Mars-Vattumannen som med en prominent Mån-Oxe bildar "rationalism". Eld alltså i ett "introvert" eller fantiserande Vatten-hus, men primärt en man som studerade skelettära lämningar och drömde om att förena sin Jord-Oxes naturhistoriska böjelse med sin klostercells religion (Solen i 12e).

    Med rätta fördömde Katolska kyrkan honom som heretiker, säger Smith, och understryker att dess närmande till darwinismen på senare år (och återupprättande av Teilhard) bara visar att kristendomen inte längre vågar stå för sin skapelseberättelse. Främst för att ingen tycks tro på den högre Ordningen längre och den ontologiska reva som föranledde det här universum.

    SvaraRadera
  7. Fortsättning (bloggen har skurit ner maxantalet tecken).

    Ur ett annat perspektiv pekar Smith på hur många ogenomlysta antaganden som ligger bakom big bang-teorin och åldersbestämningen av universum. I någon av sina böcker formligen grusar han sekulära nödlösningar som "många universum-teorin" sedan det visat sig att big bang-teorin inte håller. Smith vill alltså leda oss tillbaka till antikens syn på skapelsen, som, hävdar han, är korrekt eftersom den såsom "den eviga filosofin" (Leibniz, Aldous Huxley) springer direkt ur den Högre Ordningen.

    Utan visdom blir det bara empirisk pannkaka av människans världsbild. Relativistiska fantasier som avlöser varandra. Oj, nu var det visst något fel på människans teori om dinosauriernas stamträd, hörde jag på morgonradion… Platon kallade det naturvetenskapen håller på med "åsikternas värld", helt utan kontakt med den Högre Ordningen.

    SvaraRadera
  8. Jag tackar för denna information om Teilhard kontra Smith! (Och t o m med lite jämförelser med undertecknad.) Nu är det några år sen jag läste honom så jag minns inte exakt vad han skrev, men jag tycker rent generellt att det är intressant med gränsöverskridande människor, och det kan man ju säga att han var. Sedan om han el Smith har rätt (eller ingen el båda), det vet jag inte. Men som sagt, tack för att du gjorde dig besväret.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.