Apperception

Har stött på ordet "apperception" i filosofisk litteratur och slarvat förbi det eftersom ordbilden (förutom förstavelsen) tycktes förklara uttrycket gott nog.

Men det går alltid att tajta till sin läsförståelse, och via Wikipedia (engelska) upptäckte jag vilken perfekt illustration av astrologins Sol och Måne ordet representerar i Immanuel Kants filosofi:

Kant skilde transcendental apperception från empirisk apperception. Den förstnämnda är "det rena, ursprungliga, oföränderliga medvetandet som är upplevelsens nödvändiga villkor och den yttersta grunden för upplevelsens unitiva karaktär". Den senare är "medvetandet hos det konkreta, faktiska självet med dess föränderliga tillstånd", det så kallade "inre sinnet".

källa

Där ser man! Med "inre sinne" trodde jag mig ha myntat ett originellt begrepp för Månens funktion i den psykologi som astrologin - utöver allt annat - också är. 

Och Månens funktion i horoskopet matchar därför eminent den rent psykologiska innebörden hos ordet apperception. Engelska Wikipedia igen:

Den process genom vilken ny erfarenhet assimileras till och omformas av bottensatsen av en individs tidigare erfarenheter och bildar en ny helhet. Kort sagt, [apperception] är att uppfatta nya tilldragelser i relation till gångna upplevelser.

Svenska Nationalencyklopedins "teaser" (frestare) på nätet är i jämförelsen rejält otydlig, om än inte helt desinformativ:

apperception, process genom vilken bl.a. tankar och föreställningar som finns i själslivet bringas till en fullt medveten och klar uppfattning. 

källa

Solen är förstås andesjälen, eller jiva-atman som den kallas i indisk filosofi.

Notabelt här är att astrologin används som tolkningsram på flera ontologiska nivåer samtidigt. Alla människor med en introspektiv förmåga kan varsebli sin "Måne" - sitt inre sinne - i processen av sammanfogande av inkommande sinnesdata med lagrade tidigare erfarenheter. Den här typen av individ kan hejda sig när psyket begått misstag, som då en repstump i skum belysning förvandlas till en farlig orm till följd av den bottensats som redan finns i själen. 

Den här självkorrektionen kan i vissa fall av nymåne (Solen bränner eller osynliggör Månen) vara försvagad, så att individens aktiva Sol kör på som ett blindstyre "omedveten" om den speglande Månen. I extrema fall är en solärt driven individ just driven - tvångsmässig i tänkande eller agerande. Astrologin har förstås många andra sätt att beskriva sviktande kognition - Vatten- och Luftelementet i påfallande störning är en av flera indikationer på en knagglig "mind-map".

Givet världens allmäntillstånd tycks bara ett fåtal människor vara medvetna om Solen som annat en extern ljuskälla som upplyser den värld där människan arbetar "i sitt anletes svett" från dag till dag. Eller Solen som signifikator som imposanta individer, ledare eller idoler. 

Solens innebörd som 100% Intelligens, som den egna inre gudomligheten, upplevs i allmänhet inte i en kultur som förklarat att något sådant inte existerar! Folk lever i en degenererad självbild, världen har gjort dem till enbart lort och de har köpt det budskapet.

En kort upplevelse jag hade just vid uppvaknandet för någon vecka sedan kan misstänkas ha föregripit och lett fram till den här utvikningen om apperception.

Så skapas en mental underklass

Aftonbladet 100405

Kosmetika-, hårvårds- och klädindustrin i samarbete med gaylobbyn har infiltrerat den manliga själen och degraderat dess orientering. Under de senaste, säg, femton, tjugo åren har jag sett den patologiska egocentrismen sakta äta sig in i manskulturen så att det numera inte är starkt idéskapande som utmärker en man utan en sixpack och en jävla hårstil !!!

Feminismen är, vad jag kan se, inte direkt involverad i den här konspirationen men jag är säker på att den jublar i lönndom. Det här var sista spiken i kistan. Mannen tvingas nu lida som de själva fått slita i årtusenden för att vara till behag. Med den här omsvängningen vet vi att Tiden närmar sig sin fullbordan.

Det är fasaväckande att se hur manssamhället kollapsat in i skyltdockementalitet. Annat var det när min ungdoms rockhjältar gav hals och adresserade pseudolivets alla avarter!

Ian Anderson i proggrockbandet Jethro Tull (nej, inte progg som i svensk vänster utan som i progressiv och utforskande rock utanför klichéer och mallar) kommenterade särskilt "groomning" i en av sina texter. 

Fast då handlade det om den anglikanska kyrkans försök att göra gossarna till en anonym hop av vattenkammade nollor, tanklösa och uniforma i beteendet. (Aqualung, 1971)

Men där religionen i dess organiserade form inte lyckades skapa habituerad mentalitet, där visste marknadskrafterna med hjälp av en psykologi som i grunden sålt ut sig åt alla håll hur man producerade tallösa rader av suckers.

Grattis alla chica män - den nya mentala underklassen.

Plötslig förödelse

Börjar komma in i den apokalyptiska stämningen - apokalypsen är ständigt närvarande som ett tidlöst motiv i medvetandets galleri. Så här kan man klippa och montera för bästa kontrast:

Aftonbladet 100418

Now, brothers, about times and dates we do not need to write to you, for you know very well that the day of the Lord will come like a thief in the night.

While people are saying, "Peace and safety," destruction will come on them suddenly, as labor pains on a pregnant woman, and they will not escape.

1a Tessalonikierbrevet, 5:1-3

http://bible.cc/1_thessalonians/5-1.htm 

Bara ett problem. Dagens historieskrivning menar att de kristna väntade sig apokalypsen i sin egen tid. Samma historieskrivning menar att kristendomen smög undan en förutsägelse som aldrig slog in och flyttade fram Kristus återkomst på obestämd tid. 

Men jag är inte säker på att Domens Dag ska fattas som något annat än den individuella döden. Ljusets barn (som de första kristna kallade sig innan ordet kristen hade myntats) var tränade att dö, vilket skymtar av fortsättningen på Paulus brev:

But you, brothers, are not in darkness so that this day should surprise you like a thief. You are all sons of the light and sons of the day. We do not belong to the night or to the darkness.

De som "lever i världen men inte av världen", kan vara allt från världsfrånvända asketer, dvs en ideologiskt informerad livsstil, till andligt förverkligade "maha atmas" (stora andar), dvs individer som flyttat sitt medvetande till en annan plattform. 

Dödahavsrullarna visar tydligt att det bland de första kristna (som existerade långt innan deras kände medlem Jesus föddes) fanns en grupp av den första typen och vars askes syftade till att öppna medvetandet på vid gavel - och nå medveten kontakt med det som Jesus kallade "himmelriket". 

Det är i den processen Ljusets barn permanent etablerar sig på "dagsidan". När Domens Dag kommer rör den inre Livet i ryggen, för döden är ett problem för de som stannade av på egonivån i sina liv.

Se även äldre inlägg med etiketten "esséer" eller "Jesus".

Island & Harmageddon (2)

Fantastiskt vad mycket man kan kränga ut ur en kort bibelvers om man bara ligger i lite! Här är islänningarna på sin eldsö, lovprisande Herrens mäktiga verk.

http://www.christianbooksandthings.net/bible_prophesy.htm

Visionen om Flygplatsen & Labyrinten

DN 100417

Jag kortade och putsade ett gammalt inlägg och sände till Newsmill. Jag kan förstå motiveringen till avslaget, en alltför löslig anknytning till deras ämne för dagen, "vulkanutbrottet på Island". Samtidigt faller ett löjets skimmer över avslaget när man ser hur alla tidningsrubriker ser ut.

Jag tror inte Newsmills redaktörer om särskilt mycket alls, om sanningen ska fram. Där satt någon utan kontakt med sitt inre bildseende, en fattig människa. Läs den kortade versionen och avgör själv hur långsökt kopplingen är mellan drömmen och den nya händelseutvecklingen i väst.

*****

I en remarkabel nattdröm sommaren 2007 befinner jag mig på en flygplats. Platsen är typisk för den flygande förbindelselänken mellan gudar och människor, Merkurius/Hermes, och för hans positivt polariserade hemmabas, Tvillingarnas stjärnbild. I Babylon kallades gudarnas budbärare Nebu, ett annat namn för samma planet.

I drömmen är jag är en av många brunfärgade människor som står i kö för att checka in. Eftersom flyg och himmel associeras med blått och andlighet tolkar jag (inte särskilt kontroversiellt) de bruna resenärerna som jordnära, markbundna eller materialistiska.

Men så lösgör sig en del av mig och svävar några meter upp i den spatiösa flygplatsen, ovanför hela kön. Jag är en frisjäl, en observatör! Men jag är samtidigt i min "bruna kropp"!

Mitt markbundna jag uppmärksammar en flygvärdinna som sköter incheckningen. Jag fascineras av hennes pigga men outgrundliga bruna ögon. Som jag gjort genom åren då jag känt mig säker på att ha intuitivt veta en persons stjärntecken, dristar jag mig till att gissa hennes.

"Är du född i Kräftan?", frågar jag. "Nej, jag är Tvilling", svarar hon, kort och sakligt. Generad av att ha missat en gissning jag var säker på överväger jag att rationalisera utsagan genom att peka på det faktum att Tvillingarna just föregår Kräftan i zodiaken.

(En planethop i angränsande tecken kan ibland leda till fel men ändå på ett djupare plan rätt gissning.)

Men just då börjar flygplatskön röra sig framåt. Jag inser att det är fel tid och stå och tala om struntsaker. Nu stiger min frisjäl uppåt, lösgör sig från kroppen, och betraktar scenen från ett fågelperspektiv.

Jag kan se över väggarna i flygplatsen, vilka bara är 2-3 meter höga, och ser nu vad som väntar flygpassagerarna bortom incheckningen. Bortom den stora transithallen kommer resenärerna inte alls att nå gatewayen och flygplanet, utan gå rakt in i en komplex labyrint! Först när de klarat den väntar långt bort i fjärran flygplanet som ska ta dem till deras destination.

Jag vaknar.

*****

Ganska direkt såg jag kopplingen till en bok jag hade börjat läsa av djuppsykologen James Hillman, "The Dream and the Underworld". Där nämns Merkurius (grekernas Hermes) i egenskap av psykopomp, själarnas vägledare ner i Underjorden.

Man kan betrakta flygvärdinnan som en representant för den silvervingade Hermes där hon instruerar passagerarna om nödåtgärder i händelse av problem under flygfärden! Flygvärdinnan är vår psykopomp och sörjer för våra själar under resan över stora vatten, till "andra sidan"!

De uråldriga djuppsykologiska motiven finns med även i vår rationella värld, men idag är människor så egocentrerade att de inte längre ser att hela livet konstrueras utifrån den tidlösa arketypiska dimension själen under natten står i obehindrad kontakt med!

Något år senare bekräftas min spontana association av flygvärdinnan med Hermes i Hillmans bok när jag läser en tysk folklivsforskare, Edgar Herzog, och hans morbida "Psyche and Death" (1960):

"Depth psychology owes much to Kerényi for his elucidation and interpretations of the psychic symbols in myths. He has shown that the ancient spirals and mazes found all over the world are early attempts to give form to the idea of the underworld. The spiral is both a topographical map of the underworld and a symbol of the meaning of the underword - that is, death itself."

Bortom incheckningsdisken således "ancient spirals and mazes" - labyrinten! Ganska häpnadsväckande exakt, när man tänker på det! Arketyperna existerar verkligen.

Jag hade aldrig läst ett ord om Hermes/psykopompen och kopplingen till just labyrinten före Herzog och aldrig heller tänkt på döden i termer av en labyrint. Men nu förstår jag bättre hur man kan se hela vårt liv på jorden i termer av "död" (vilket den tidiga kristendomen gjorde). Först när man får vingar och flyger som frisjäl ser man hur jordmänniskorna (de brunfärgade) snubblar och famlar som råttor vilsna i en labyrint.

Naturligtvis har jag funderat på om drömmen förutspådde den ekonomiska krisen (symbolisk "död") ett år senare, och flygindustrins kräftgång (apropå gissningen på Kräftans tecken). Men det förefaller vara en marginell aspekt - hur fascinerande än dramat är som faktisk indikation på att de "jordbruna", materiella charterresenärerna är på väg ner i dödens labyrint förr de får tillfälle att åter ta till vingarna. (Först labyrint, sedan flygplanet.)

Att drömmen kunde läsas som domsord över den förorenande västerlänningen som flyger runt världen insåg jag nästan direkt. Men vad ska man säga idag, när Naturen via en enda riktad punktinsats visat vad hon tycker om människans jetflygande kors och tvärs utan några som helst verkligt trängande skäl? Besatta upplevelsenarkomaner, det är vad västerlänningarna varit en längre tid nu.

Koden i drömmen är tydligen labyrinten. Efter den död väst nu kommer att genomgå när mer än den isländska vulkanen vaknar till liv på jorden kan vi hoppas på en ny värld, baserad på intelligentare värderingar. Människan kommer att kunna flyga igen, men kanhända på ett annat sätt. Andligen.

Gott folk, det är slut på chartersemestern och den importerade exotismen - flygfrakt av minsta tomat och mango. Nu biter konsumtionssamhället i gräset. Den blev en religion i sig och det tolererade inte den intelligenta skapelsen. Den västerländska cirkusen i ett allt hårdare och hetsigare tempo hade tappat all mening i vilket fall. Ganska skönt att få varva ner, faktiskt.

*****

SvD visar en bild från Heathrow, London, som - faktiskt - är väldigt lik flygplatsen i drömmen. Men de här transithallarna har en tendens att likna varandra...

Ursprungligen från den 12 augusti 2009 och då också med ett resonemang om astrologin ("Drömmen om en merkurial själ").

Se också "Island & Harmageddon" som länkar vidare till en profetia om Harmageddon från 1934. Inte lika gammal som Ragnarök visserligen, men med ett mer globalt grepp.

SAS varslar till följd av stiltjen i den hetsiga sfären (Expressen).

*****

Mars 2019, tillägg:

Den 12 mars visar DN i anslutning till Boeings skräckflygplan med mordiska datasystem en bild som påminner om det nu 10 år gamla inlägget...

Andekroppen och den andra kroppen

Vaknade tidigt på fredagsmorgonen, kanske två-halvtre.

Under någon eller några (?) sekunder kände jag mitt eget medvetande som sådant, utan några kringfaktorer. 

Det var djupt men utan någon upplevelse av utsträckning eller dimensioner. Nu, ett dygn senare, vill jag likna det vid en djup källa.

Men uppvaknandet från sömnen gick vidare och plötsligt fann jag, detta djupa medvetande, mig, vara inbäddad i ett distinkt väsensfrämmande material, som en mottagande krockkudde vars kvalitet hade en mjuk men aningen grynig kvalitet. 

Framför allt var det en upplevelse av negativt motstånd, det blev trögare och jag förstod nu - alltjämt centrerad i mitt första medvetande hur oändligt fritt och obegränsat detta var.

Här någonstans vaknar jag så mycket ur sömnen att distinktionen mellan de två "substanserna" helt går förlorad. Jag förmodar att andevarelsen nu till fullo mörkades ut av den "mjuka, gryniga substansen" - det andra medvetandet som vakenvärlden är konstruerad av.

Upplevelsen denna tidiga gryning anknyter till den indiska filosofins tre gunas, de tre materiella kvaliteter allting sägs vara flätat av, inklusive våra egna medvetanden! Guna-tanken är ständigt närvarande pga horoskopbloggandet på Sideriska siktet.

Som det egna horoskopet har Tvillingarnas tecken som kroppsindikator, lätthetens kvalitet eller Sattva guna, blir den spontana frågan huruvida det uppvaknande medvetandets upplevelse att vara inringad i en mjuk grynig massa motsvarar inträdet i Sattva guna. 

Känslan var den av en mjukt uppbromsande substans. Den ursprungliga "bråddjupets" medvetande måste vara det som föregår den materiella världens "psykiska konstrukt".

Vid uppvaknande återinträder själen i tidskategorin, men ofta missar man den här "återanpassningen" jag förmodar att jag här beskriver. Just den här gången kopplades tiden in så långsamt att jag i tidlöshet kunde inspektera det mottagande substratet - Sattva guna eller vad det smågryniga nu var...

Jag spekulerade om det var mötet med den fysiska hjärnan som illustrerades i det här uppvaknandet. Vid 50 har jag sedan två år upplevt en klar degeneration av kroppen eftersom "hjärnan" är trött innan dagen är till ända. Inte längre några komplexa böcker och insiktsfulla lästimmar efter midnatt. Kroppen har blivit mindre transparent de senaste åren, mer som en obegåvad trög massa som blockerar "det obehindrade bråddjupet".

Dygnet efter upplevelsen får jag beskedet att min far drabbats av en hjärnblödning och i skrivande stund ligger på akuten. En "jungiansk synkronicitet" till den egna upplevelsen av människans andliga och materiella skikt samma morgon, kan tänkas.

Jag funderar också över ev. synkronistiska kopplingar till min spekulation att "en ny värld började" vid nymånen som enligt siderisk (gammal indisk) zodiak nästan perfekt sammanträffade med Solens inträde i nystartens Väduren och till yttermeravisso precist sammanföll med att den isländska vulkanen tog ny fart och stängde av Europas luftrum. (Kort inlägg här)

*****

Tillägg, eftermiddagen.

Det är kanske fel att göra för mycket av den här artikeln om vulkanaskan, men forskarna varnar för att den är mer FINKORNIG och därmed farligare än man hittills anat. Finkornighet är ett ord som ligger ytterst nära den fina grynighet jag upplevde när jag vaknade till dagmedvetande häromnatten. Det kanske inte alls var någon sattva-substans medvetandet kände omkring sig!
:-)

Debunking i dagljuset

Apropå vulkanen på Island och 2012 med mera... Vid första påseendet är den här långa listan (nytt fönster) med fallerade profetior om världens undergång anslående! Årtal och källangivelser - det ser väldigt vederhäftigt ut!

Särskilt graverande är upptakten där Jesus själv pekas ut som den första i en rad floppade alarmister. Jag lämnar till religionsforskare att pö om pö inse att de själva, för att inte tala om den skadeglada pöbeln, helt missförstått tanken om "hänryckningen" och "domen".

Det urkristna budskapet, innan det distorderades, kan ha varit mer i linje med den egyptiska domstolsscenen när den uppryckta själen (efter kroppens död) står inför domaren som väger den dödes hjärta på våg. Motvikten är en fjäder. Tyngda hjärtan når inte de högsta himmelska boningarna, utan kommer tids nog att återvända till jorden - så lärde Pytagoras och efter honom Platon.

Vetenskapen kan idag inte säga hur dessa specifika motiv vandrat mellan länderna. De kanske är är universella "arketyper", medfödda insikter om livets konstitution och tillgängliga för alla utan extern förmedling ("kulturdiffusion").

I den antika kulturen kring Medelhavet och österut tycks många folk ägt snarlika föreställningar, och givet att själavandring antyds i de kristna urkunderna är det något i vår förståelse som gått snett - och det här missförståndet kom snabbt.

Kristendomen har levt med sin doktrinära korruption i snart 2000 år och jag har valt att helt ignorera allt kristendomen har att säga om Kristi andra återkomst, Uppståndelsen, med mera. Jag betraktar allt som en inkorrekt rekonstruktion som gjordes flera hundra år efter att den ursprungliga doktrinen redan tappats bort i alla tidiga kyrkostrider och schismer mellan riktningar som påstod sig tradera Jesus lära.

Går man till de i huvudsak förkristna Dödahavsrullarna (säg, första århundradet f.v.t.) finns ingen undergång alls, däremot förhoppningar om en restaurerad andlighet i ett land med ett köpt och "grekvänligt" prästerskap.

Vad beträffar den litterära genren judisk (och annan) apokalyptik verkar många ha missat att detta är en metod att bedriva samtidskritik i förtäckt form. Exakt samma fenomen kunde ses under den kommunistiska och ateistiska epoken i Sovjetunionen då science fiction-romaner nödtorftigt maskerade en underliggande religiös grundstämning. Det som tillhör en fungerande själ kan aldrig undertryckas, det hittar nya sätt att uttrycka sig!

*****

Den skadeglädje som debunker-listan andas, vilken söker förringa profetian, dvs någon form av intuitiv eller synsk förmåga, ekar allt tommare och desperat vart efter man börjar titta lite närmare på de olika inslagen. Vad i hela världen har t.ex. vår egen klärvoajante Swedenborg att göra med fallerade profetior om världens undergång?

AD 1700 Immanuel Swedenborg, though never claiming the desire to found a sect, said that dreams, visions, and direct communications from God had led him to believe he had been given a new, divine, interpretation of Scripture. Swedenborg claimed to have witnessed the Second Advent, which was manifested in the inauguration of his "New Church." --HOD pg 236-238, Brit 1957, vol 21 

Så här ligger det till: den nya nätsurfande människan, så duktig på att samla faktafragment från alla håll och kanter, håller på att bli jordklotets hitintills dummaste humanoid. (Det är inte längre fråga om arten homo sapiens, den visa människan, en beteckning som förpliktar!)

Trots denna gigantiska mängd information skapas bara idioti sedan den valsat runt i huvudena på folk. Skälet? Den underliggande attityden hos en debunker tillhör en djävul, inte en ärligt sökande människa.

Debunkern utmärks av att han/hon redan slutat ställa förutsättningslösa frågor och fundamentalistiskt bedriver krig med sitt lövtunna täcke av nätcitat. En strikt egobaserad mission av de egna negativa känslorna!

Många är troligen fullständigt omedvetna om den negativa underströmmen och tror på dagjagets nivå att man är ett ljusets för förnuftets sändebud! Se hur den här privatforskaren av typen "Jesus har aldrig existerat" avslöjas av sitt eget horoskop - här flödar två parellella medvetandeströmmar men med helt olika grundföresatser!

Och det horoskopet indikerar ändå en grundlig föresats att krossa en förhatlig ideologi med alla till buds stående medel. Den genomsnittliga debunkern å andra sidan, har reducerat sig till föga mer än en svängdörr varigenom faktabitar och ansenliga mängder faktoider strömmar, och vilka läggs i ett pussel som motsvarar den negativa grundkänslan i själens djup.

Dessa är ogentliga människor, pseudoindivider som bakom sin dator står så nära desperationens avgrund att de, om nätet stängdes ner, skulle störta in i psykotisk identitetslöshet.

Och det är helt korrekt. Det ska kosta att dyrka falska avgudar! Att bygga sin identitet på och med Satan - han som bara säger emot - bäddar för en mindre än lyckosam domsscen när hjärtat vägs mot fjädern.

*****

Nyupptäckt egyptisk grav med den obligatoriska domsscenen på en vägg.

Island & Harmageddon

Morgonnyheterna säger att flygtrafik i norra Sverige och England inte längre kan genomföras sedan den isländska vulkan som aktiverades i mars nu börjat spy ut aska i mängd.

När jag googlar "Northern Europe" enligt siaren Edgar Cayces digra profetia, "the northern part of Europe shall be changed as in the twinkling of an eye", kommer den här kartan upp som en av de centrala träffarna:

http://www.yourfrenchconnexion.com/europe-info/northern-europe-info-travel.htm

Tveklöst bildar norra England, norra Sverige och Island ett område som matchar en av Edgar Cayces kontrollpunkter inför Harmageddon, en tidsperiod där planeten jorden under en självsanering från den mänskliga synden (vi är ett enda intelligent system!) blir fysiskt instabil.

Hela den kända profetian från 1934 kan läsas här (nytt fönster).

Men ett askmoln är nu inte fysiska förändringar, vilket var vad Cayce förutspådde för vår plats på jorden.

Passus. Känner vi som elefanterna vid tsunamin 2004 av något kommande men kan inte placera det? Är det därför vi hör svensken psykotiskt hatisk mot religion i dessa dagar? Är detta en av "straffpunkterna" dit själar återfötts för att dränkas i sin egen inre ondska?

Eftersom en geologisk förändring är förutspådd måste vi utgå från att det inte bara är luftrummet som blockeras. Island vilar på Mittatlantiska bergsryggen och troligen kommer den att vara inbegripen i den globala instabilitet som tecknas även på andra ställen i Cayces förutsägelser. Uppvaknad vulkanisk undervattensaktivitet vid "Eldsringen" (södra Stilla havet) var en annan sådan kontrollpunkt för att veta "att det har börjat".

I det skeptiska och irreligiösa Sverige spelar det mänskliga fenomenet Edgar Cayce inte ens en marginell roll - till skillnad från i hans hemland USA. I Sverige har scientisterna visserligen fått ett jönseriets ansikte i föreningen Humanisterna, men kärnan i deras budskap är sedan länge ingnuggad i den svenska folksjälens porer. (Se "Den förhatliga socialkonstruktivismen".)

Vi "tror" inte på något annat än svenskens rätt att, baserat på vår religion, "rationalismen", få klandra världsreligionerna. Alternativt kräva högre löner för att kunna konsumera ännu mer - tills läkarlagen tvingas kapa delar av våra tarmsystem för att rädda en hotad folkhälsa. Den andra ytterligheten av folket ligger och pumpar på gym och sjunker den vägen in i en allt mer total identifikation med enbart sitt fysiska jag.

Sverige: Mörkrets fästning. Vem behöver egentligen det här hörnet av världen?

Om Edgar Cayces remarkabla förutsägelse slår in - och det verkar hända i dessa dagar, särskilt som hans profetia också knyter an till Katolska kyrkans pedofilskandal - ser jag fram mot luttringen.

Moder Jord kan ha tröttnat på dem av oss som bara bär människohud men i själen är rovdjur och skadeinsekter. Visst karma kan bara gengäldas genom att kroppen omkommer i en katastrof.

Eller se det så här: Vissa själar kan inte längre tänka sig scenarier, deras fysikalitet och konsumistiska böjelse har lett till abstraktionsförmågans kollaps. Då måste de få känna och konkret uppleva scenarierna istället. Efter det sitter insikten som en smäck, och reinkarnationsprocessen (själens skolning) kan gå vidare till nästa nivå.

Men kan tillräckligt många av ett folk visualisera sin situation i det mentala och vidta åtgärder, då kanske det Cayce kallade Harmageddon åtminstone kan mildras i effekterna.


/Oxford - en privat fantasi med rätt att skapa rollgestalter

*****

• Se även första "påan" om vulkanen på Island. Blir tredje gången gillt?

• En remarkabel dröm om problem med flygtrafiken.
   
• Kortast tänkbara kommentar till horoskopet för vulkanutbrottet.

• På nätet har redan en förfalskad version av en Cayce-förutsägelse börjat spridas, som innehåller ordet "Iceland". Detta är inte korrekt. Ovanstående citat är så nära Island han kom, bortsett från den i backspegeln uppenbara referensen till Surtsey i en annan profetia som förutspådde att ny landmassa skulle visa sig i Atlanten. Att Surtsey steg upp just söder om Island (1963-67) gör förstås inte historien mindre spännande!

Första rapporten om vulkanuppvaknandet: SvD
Om askmolnet och flyget: DN, SvD
Om askmolnet och flygstoppet i England: DN, SvD
Svenska luftrummet stängs! AB, DN, SvD

Litania

Humanisterna var roliga att ha åsikter om ... så länge. Det är uppenbart att hela Sverige nu genomskådat dem och jag känner inte längre så starkt för den här "protestbloggen". Istället hamnar den sporadiska kommentaren till samtidsskeenden ofta inbakad i någon astrologisk analys på Sideriska siktet.

Som t.ex. Fredrik Reinfeldt som kommit undan väl enkelt alltmedan jag häcklat både en och två socialdemokrater för en förenklad och konsumtionsinriktad livssyn.

De här två inläggen tillsammans är antingen ren galenskap eller också ännu ett moment av intuitiv klarsyn. Jag har rapporterat några "sanndrömmar" tidigare på Ockulta ögat, men Reinfeldts kinesiska födelseomen ledde till ett märkligt uppslag som jag ännu inte riktigt vet om det ska tas bokstavligt eller bildligt. Läs och bedöm själv (öppnar i nya fönster).

Del 1: "Arbetarhataren & socialdarwinisten Reinfeldt"

Del 2: Fredrik Reinfeldts karma

På den här bloggen har jag ju redan tidigare tolkas Reinfelds kinesiska årsomen som att han förlorar valet i höst. Jag kommer inte att rösta i någon riktning. Jag står inte ut med de här kvasialternativ en somär svensk politik, lika lite som alla dessa vedervärdiga uppstickare med sjukt partiska agendor (PP, SD med fler). 

Jag läste någonstans att Jorge Luis Borges (Argentina) aldrig fick Nobelpriset i litteratur eftersom han inte tagit tydligt avstånd från sitt lands styrande junta och för att han sagt att han hoppades världen en dag skulle klara sig utan regeringar som vi idag känner dem. 

Det senare kunde väl inte 70-talets vänsterpolitiserade intellektuella i Sverige förstå. Deras förståelse av språkliga världar var för trång. Borges talade om ett kvantsprång i medvetande, men sådant existerar inte i den obegåvade politiska mentaliteten som bara spelar taktikspel för femåringar.

Gapet mellan världarna

När bokförlaget säger att fysikern Wolfgang Smiths introduktion i den "obegripliga" kvantfysiken inte är teknisk och lätt tillgänglig för den allmänbildade personen, inbegriper definitionen av allmänbildning uppenbarligen matematik, något jag som humanist verkligen undvek under studieåren... 

I kombination med Smiths höga intelligens och förtätade, logiska framställning är det här lilla verket på bara 125 sidor om man exkluderar en bilaga med en mer teknisk "crash course" i kvantfysik det mest tröglästa jag någonsin läst. Om och om tvingas jag backa tillbaka och besinna grundläggande begrepp och påminna mig egenvektorns (?, eigenvector) förhållande till tillståndsvektorn (?, state vector) och att här talas om en abstrakt, matematisk värld - "ett fysiskt system" - som inte är tillgänglig på vår "kroppsliga" nivå annat än genom mätpunkter. 

Vad jag dock inser är vilket falsifikat gruppen Humanisterna är som springer runt och mässar om "empirisk evidens" som om dessa mätpunkter vid vilka empirin uppstår vore något heligt i sig...

När jag nu plågat mig genom de värsta sidorna i Smiths "The Quantum Enigma" där kvantformalian presterades ("för lekmannen"), vill jag gärna citera ett stycke som återger "tonen" i hans presentation.

Till skillnad från bokpuffen nyligen kan jag nu verkligen säga att det är en njutning att få läsa en vägledning på den här klartänkta nivån i vad som jag inte ens efter två omläsningar av Amit Goswamis "The Self-Aware Universe" fattade som annat än ord och begrepp.

Smiths var den grundläggande boken som skulle ha kommit före Goswami, även om båda författarna är ense om att den nya fysiken styrker tanken på en större verklighet än den sekulära svensken tar med i kalkylerna för sitt prosaiska och pragmatiska vardagsliv...

[T]he point that concerns us presently is that quantum mechanics could at best be a complete theory of the physical universe. For it stands to reason that so long as the corporeal order does not reduce to the physical, neither quantum mechanics nor any other physical theory could be 'complete' in an unrestricted sense.

It is only to be expected, therefore, that a well-formulated physical theory will somehow bear witness to this ontological limitation. And thus one need not be surprised that the Schrödinger evolution of physical systems should display 'gaps' which quantum mechanics itself cannot predict, and that these appear precisely when it comes to the fateful transition which takes us out of the physical plane.

So far from being indicative of imprecision, this basic feature of quantum mechanics testifies rather to its correctness and sufficiency. The seeming completeness of classical physics, on the other hand, betokens the fact that we are dealing, not so much with physical realities, as with convenient abstractions. There is point, after all, to Whitehead's provocative precept: 'Exactness is a fake.'

The Quantum Enigma (1995, 3e rev uppl 2005, s. 68)