söndag 17 juli 2011

Matematikprofessorn och hemläxan

Matematikprofessorn Ulf Perssons inlaga på Newsmill tycks ha skrivits huvudstupa och jag värjer mig mot flera misstänkta feltänk i texten.

Vad betyder "Forskningsmängden[s] …produktion [har] industrialiserats"? Ett typiskt exempel på att orden inte hinner med när tanken rör sig för snabbt!

Värre är artikelns viktiga inledning, där vikten att sluta tänka pekuniärt i samband med grundforskning får illustreras av astronomins fader Johannes Kepler. 

Denne beskriver matematikprofessorn på det tillrättalagda sättet, så som han serveras elever i naturvetenskapliga utbildningar, som att han bara gjorde horskop för brödfödan medan han i själva verket sökte en bättre förståelse av Mars omloppsbana. Kan tilläggas att Tycho Brahe stack åt honom den uppgiften eftersom den snåle dansken inte ville dela med sig hela sin dokumentation till sitt biträde!

Professor Persson menar att Keplers uppdragsgivare måste ha ansett hans studium av Mars excentriska bana, "om de ens var medvetna om det" som "närmast kufiskt."

Här är det uppenbart att professorn har glömt sin vetenskapshistoria, för han syftar förstås på menigheten, horoskopbeställarna, medan den verkliga beställaren eller arbetsgivaren som sagt var Tycho Brahe själv! Att också han var en hängiven astrologi "råkar" halka ur alla presentationer om den här epokgörande tiden. T.o.m. på en officiell Tycho Brahe-sajt! (Jag hittar inte till adressen, sajten gick i gult och innehåll de sedvanliga svävande omskrivningarna som falskeligen sökte dissociera Brahe från samtida astrologi).

Att professorn verkligen inte känner till Johannes Keplers djupgående engagemang för astrologin - den var alltså allra minst något nödvändigt ont han ägnade sig åt bara för att få mat på bordet (men så framställer gärna dagens vetenskap det för dem pinsamma faktum att en så betydande vetenskapsman också sysslade med astrologi) - det framgår av hans avslutande och alltjämt något förvirrade drapa:
"Astrologin var en proto-vetenskap som dock torkade ut, just på grund av ett alltför snävt nytto- och tillämparperspektiv. Inget fel på tillämpningar och så kallad verklighetsanknytning, ty dessa kan tillföra inspiration och nya impulser, men när dessa sätts att styra och kontrollera den fria tanken leder de oåterkallerligen in i en återvändsgränd. "

Vem pratar han till, och vad tänker han egentligen här? 

Vi måste anta att detta är en inlaga med adress Svenskt Näringsliv och dess historiskt inskränkta nyttoperspektiv. På något sätt lyckas emellertid professorn rikta sig mot astrologer (i den mån de ännu finns kvar i dagens läge). De här avslutande meningarna är, häpnadsväckande nog för att komma från en matematikprofessor, rent svammel!

Är det så att han använder astrologen som en analogi till de ledande röster inom Svenskt Näringsliv är det emellertid sataniskt listigt (ehuru alltjämt oerhört förvirrat) eftersom professorn i detta fall knappast kan vara omedveten om den här bloggarens syrliga, astrologiskt baserade kommentarer till andefattigdomen i SN:s utspel. (Det behövs för övrigt ingen astrologisk begreppsapparat för att uppfatta dårskapen.)

Låt oss titta på vad han egentligen säger:

* Astrologi "proto-vetenskap" - Dåligt.
* Den självdog pga. snävt nyttotänkande - Dåligt.

Slutsats: Svenskt Näringsliv beter sig som proto-vetenskapligt och snäva vinstjägare som (den av Persson totalt missförstådde) Kepler - Dåligt.

Sedan tar Persson tillbaka det han just sagt: 

* Alls inget fel på att grunda sitt bemödande i praktiska (nyttiga) tillämpningar.

Slutsats: Svenskt Näringsliv tänker rätt.

Men när Persson ska motivera sin kovändning är det för att "tillämpningar" och hederlig näsa för verkligheten (lönsamhet) kan "tillföra inspiration och nya impulser".

Här är det uppenbart att han inte vet vad han pratar om längre, för det är ju den förutsättningslösa och olönsamma forskningen (Mars udda omloppsbana) han föresatt sig att värna. Nu sjunger han plötsligt lovsång till Penningen och dess dyrkande är källan till alla djup inspiration!

Suck. Är detta den kursstabilitet som räcker för professorstitlar i Sverige?

Jag hittade en några år gammal artikel på engelska av professorn, "What is Platonism in Mathematics?", vars titel är lockande. Men i skenet av hans Newsmill-inlägg vet jag inte om det är mödan värt att läsa den...

Här är emellertid en vetenskapsartikel från 2008 om frågan om var de matematiska objekten egentligen vistas, månne i Platons idévärld, och som refererar till bl.a. Perssons text.

*****

Se även: Några betraktelser - genom astrologins glasögon - över Svenskt Näringslivs dissande av humaniora (listade med inledande inlägget sist).

2 kommentarer:

  1. Arne Söderqvist26 juni 2012 22:18

    Jag skulle med nöje åhöra en debatt mellan dig och Ulf med Ulfs artikel och din kritik av densamma som utgångspunkt.
    Var dock beredd på att bli fullkomligt tillintetgjord. Jag känner till flera som redan har den erfarenheten.

    SvaraRadera
  2. Jag minns inte längre inläggets innehåll, men av första stycket ser det lite studentikost / språkpolisiärt ut... och jag betvivlar inte alls att jag skulle mosas. Matematik mitt kanske sämsta skolämne... :-)

    SvaraRadera