fredag 9 januari 2009

Glömskans flod och Sanningen

Några tankar om något så otrendigt som Sanning (naturligtvis stavat med versalt S).

Sanning på grekiska (Wikipedia i nytt fönster): ALETHEIA,

a-lethe-ia

Minns glömskans flod Lethe i den grekiska mytologin!1

Som jag läser det här, är därmed Sanning en produkt av "icke-glömsk-het", av att "inte borttränga" fakta - t.ex. genom att hålla sig förmer än att distordera sinnenas indata via indoktrinering.

Ett effektivt sätt att göra sig insensitiv för Sanningen är att politisera sitt psyke - kanske som en följd av en klen personlighetsstruktur vilken föredrar att leva under en partipiska, med ett begränsat antal åsikter. Eller genom att livsinvestera hårt i någon annan "ism".

Så Sanning var så enkelt! Var alltid förutsättningslös.


Samtida konst av Joe Moorman

Och så svårt att vara Äkta, utan att reducera sig till vad den mystiska gruppen esséerna vid Döda havet för 2.000 år sedan kallade Lögnens barn - dem som glömt eller till och med aktivt sysslade med att förtränga och förvränga saker.

Inom esséersamfundet, där textläsning och djup meditation syftade till att skapa en gudomlig människa utan skuggor i psyket, rådde förbud mot att svära en ed. För den som formellt "lovar något" avslöjar sig redan jobba med "kluven tunga", och underhåller bortom löftet en fantasi om något annat. Det psyket lever redan med lögn och svek i sinnet. När ja är ja och nej är nej, då råder Sanning.

Gå inte i närheten av bespottare, rådde någon vis människa i antiken. Det är sant. "Psykisk smitta" existerar, men folkflertalet är så förmörkat (fastän smarta i sina egna ögon) att det inte märker när smittan börjar vandra från ett psyke till nästa. Vi i Sverige är kroniskt drabbade av fenomenet. Vi kallar det flockmentalitet och är inte så stolta över det. Men klarar inte att bli Sanna Individer.

Man kan säga mer om de som "glömmer" att berätta en del av historien och har ett skakigt förhållande till Sanningen: de är separerade från sin andesjäl, vilken, som en avbild av Guds eller Det Absolutas väsen, är 100% sanning, 100% rent Medvetande.

Indisk filosofi definierar tillvarons - och vårt - innersta väsen som SAT-CIT-ANANDA. Vi är 100% Existens, 100% Rent Medvetande och 100% Lycksalighet. Innan vi trillar i glömskans flod...


Den sjuka själen kan å andra sidan falla så långt som till närapå 100% av omedelbar glömska - jag såg det en gång hos en man med akut psykos. Efter 30 sekunder upprepade han det jag just sagt men i distorderad form som att, "dom sa att...si och så". Det var obehagligt att se indata bli till utdata så snabbt, fast nersmutsad efter snabbresan genom total psykisk mörkläggning. Noll Sanning, noll Trohet mot indata.

Det är under de här allvarliga mörkläggningarna vi också hittar den störda nutidsmänniskans sjuka jakt på "omväxling" och "underhållning". Egot har tråkigt! Egot vill bli roat! Egot flyr det faktum att den är en tumörsvulst på Själen.

Själen väntar still och söker informera människan om natten via drömmarna. Men ett liv är kort, och ett efter ett bränns de av utan att Insikten dagas om att objektiva värden existerar. Med ett samlingsnamn kallade de gamla kineserna de reglerande principerna för TAO. Ja, universum har i någon mening moral.

Kristendomen, när den blev riktigt pretentiös, upphöjde mannen Jesus till statusen av LOGOS självt - den reglerande kosmiska världsordningen. (Det var väl enda sättet, givet de många sofistikerade mysterireligioner och filosofier som redan florerade runt Medelhavet...)


Inga av dessa tankegångar rör de fallna själarna vid i första taget. Deras värdkroppar håller helt enkelt för låg kvalitet. För religion och filosofi är rätt förfinat tankegods, kräver viss skärpa. Till livets hemligheter hör att kroppen utvecklas som en konsekvens av den preexisterande, eviga själen.

Därför kan man med viss rätt tala om sunkiga hjärnor. (Jag har jobbat hårt med att disciplinera mitt medelmåttiga organ i livet!) Själar som ignorerat intellektet i tidigare liv, ska inte förvänta sig några Einstein-hjärnor vid återbesök på den här planeten.


Apropå Einstein. Kineserna hade ett begrepp, "wu wang". Den konfucianska klassikern I Ching beskriver i 25e kapitlet i kryptiska termer vad saken handlar om. Detta var enligt den medeltida Ho Lo Li Shu-metoden Albert Einsteins födelsesymbol, det omen under vilket han trädde in i tiden.

Wu wang kan översättas som att han inte tänkte "smartass-tankar", eller mannen som var "utan dubbelhet" i psyket.

Kort och gott en av de få människor med vittring på Sanningen som har vandrat på jorden i modern tid (kineserna sparar i sitt kalendariska system på det här födelseominat, ytterst få tillfällen ges att födas in i tiden med denna förnämliga beskrivning). Wu Wang indikerar säkerligen en bra biologisk hjärna, reserverad för dem som inte sysslar med billig smartass-retorik.

Einstein måste ha haft en akut känsla av att det existerade en objektiv Sanning i samband med fysiken ("Gud spelar inte tärning"). Han hade rätt, men nådde inte ända fram. Glömskans flod var för stark till och med för en Wu Wang-natur.



"De andra", som är helt under vattnet i glömskans flod, kallade esséerna som sagt för Lögnens barn. Eller Mörkrets barn, eller "sökarna efter lena ting". Med det sista antyddes människor som var lika ytliga som tyget i de exklusiva plagg de bar eller trånade efter att få bära. Samma gamla avtrubbade materialister som det finns fler av idag än någonsin i antiken, med andra ord.

Kulturkonservatismen - när den för kärnämnet Sanning på tal - talar således om så djupa psykologisk-kognitiva grunder att "de moderna barbarerna", som den spännande kulturfilosofen Rob Riemen kallar dem, inte ens vet vad saken gäller.

Jag måste erkänna att jag blev överraskad över kraften i begreppet Sanning (med stor begynnelsebokstav) när jag från "Truth" på Wikipedia gick över till det grekiska ordet (i jakt på namnet på Sanningens gudinna i antiken).


*****

Vad handlade nu detta inlägg om?

Kanske en en illustration av hur vattentät Leibniz tanke om "den eviga filosofin" är: söker du Sanning kan du gå till vilken kultur som helst och se att den skymtar bakom tids- och kulturbundna uttryck. Här fick vi se hur en bortglömd judisk sekt som arbetade hårt med mental disciplin för att närma sig absolut genuinitet. Och hur geniet Einstein föddes under ett kinesiskt omen där det stod "SANN" skrivet över hela himlen.

Men äger du inte ett dyft Sanning i dig själv, t.ex. för att du a priori förnekat dess existens (likt en ateist/nihilist), då kommer världen att vägra dig i retur. Allt du får ut är ditt egna neurotiska jagande efter nya upplevelser och små meningslösa fakta. Men pusslet kommer aldrig att gå ihop, för det är du som a priori bestämt att det inte går att få ihop. För det existerar ingen objektiv Mening. Som man bäddar får man ligga.

Tro därför inte den materialistiska vetenskapen som säger att de inte har allt klart för sig nu, men att de i princip kan lösa tillvarons gåtor. Det kan de inte, för de har som irrationell och överordnad hederskod att ALDRIG acceptera en högre nivå i tillvaron, en metafysisk verklighet. De vill inte ens syssla med Sanningen, för de är, som esseerna kallade dem för 2.000 år sedan, Lögnens barn.

Dessa själar befinner sig i ett tillstånd av "letheia", i glömska/lögn, självhat. Antikens filosofier och religioner brukade likna detta vid syndfallet, själens handlösa fall ner i låga fragmenterade regioner av Liv.

Där nere, i fragmenteringen, befinner sig naturvetenskapen. Jag säger inte att den inte hittar värdefulla saker, men minns att den gör det TROTS sig själv. Den välinformerade vet förstås att nya paradigm redan är på framväxt, så här sparkar jag in gamla dörrar som redan står på glänt...


Sanning är en fråga om, som buddhisterna sade, "korrekt inriktning" och "korrekt bemödande".

Medvetandets Sökarljus på Dig.


Välj bara Grund-Gestalt, och det Sker!

Ganska mirakulöst, egentligen.


_____

1. Efter att själarna druckit Lethes vätten återvände de till en ny inkarnation på jorden utan minnet av sin historik, de nollställdes. Bara genom det lilla barnets omedvetna böjelser kan den vakna människoskådaren se att det kommit med ett innehåll i sin ryggsäck, just som Platon hävdade efter att ha inhämtat den kunskapen hos pytagoréerna i Syditalien i sin ungdom.

Vissa själar kommer dock åter med intakta minnen och den antika förklaringen för detta var den alternativa floden Mnemosyne. Dess vatten ger direkt åtkomst till ett högre medvetande, ett sant medvetande.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar