 |
| Rubrik den 19 december 2011 |
Och jag som alltid trott att poängen var att ställa verkligheten mot antingen dikten eller myten, inte myten mot den likvärdiga dikten!
Det här visar hur verklighetsfrånkopplad journalister av idag är: "the media is the message" - deras enda verklighet är redaktionen, där vinklar och hela världsbilder fabriceras.
Det här visar hur verklighetsfrånkopplad journalister av idag är: "the media is the message" - deras enda verklighet är redaktionen, där vinklar och hela världsbilder fabriceras.
Alternativt: Så här ser kiddsen ut som växte upp med internet men aldrig läst en bok och sen gör "karriär" i medieindustrin.
Grattis DN, jag har inte sökt jobb hos er men hade uppenbarligen inte haft en chans där heller. Era rekryterare tycks hålla precis samma låga nivå som hos övriga svenska företag av idag.
Det parodiska är att Sverige håller på att förvandlas till ett land av och för imbeciller. Ingen vet längre vad riktig kompetens är eftersom urvalskriterierna numera datoriserats så att kontorsslavarna inom "HR" bara behöver "checka" (bocka av på svenska) en preformaterad kriterielista som i sig är ett skämt i termer av inskränkthet.
Det laterala seendet som hittar guldkornen är ett minne blott i Sverige.
Det laterala seendet som hittar guldkornen är ett minne blott i Sverige.
Jag har varken läst artikeln eller är någon expert på Nordkorea men jag kan tänka mig att det är svårt att få en bild av just verkligheten i ett slutet land som Nordkorea. Därför kan jag faktiskt tycka det är intressant att mytbilden skulle överträffa Nordkoreas egna media-bild som diktats ihop.
SvaraRaderaIbland tycker jag du verkar lite för ivrig att få dra dina egna slutsatser om dina fiender, som gynnar dina egna ståndpunkter.
Jo, naturligtvis är det den läsarten man ska ha på rubriken - rubriken bygger på svårigheten att komma åt icke-propagandistisk information.
SvaraRaderaMen det är inte det jag talar om utan om att rubriken är ett våldsamt brott mot konventionen för hur man använder bildliga talesätt.
Rubriken är på nivå med de drös av människor som numera skriver "inte skrivet i sten" när det heter "hugget i sten" (Hade de gjort ett försök att skriva i gråsten hade de fattat att något var fel med det idiomet, att det blivit korrumperat på vägen...)
Jag talar således bara om språkvård,, vilket du tycks ha missat om tror det här var en litania som riktade sig mot politiska fiender eller dylikt.
Okej, då förstår jag bättre. Själv tycker jag nog det är mer fascinerande hur uttryck ändras med tiden och hänger inte upp mig så mycket om hur det "borde vara". I dagens it-samhälle med twitter och kontinuerliga statusuppdateringar är det nog svårt att få folk att ha en gemensam standard vad gäller språket. Det blir lätt att folk skriver lite hursomhelst som kanske verkar "häftigt" för stunden..
SvaraRaderaOm förändring tappar logiken, då är det illa eftersom det visar att folk slutat tänka. Som att "skriva i sten". Metaforen har slutat fungera för det går aldrig att få något att vara för evigt eftersom det inte går att skriva i sten till att börja med.
SvaraRaderaJag kom att tänka på det för att jag sett felet i massor av läsarspalter men att Anne-Marie Pålsson, avhoppad moderat, använder en korrekt variaton, "ristat i sten". Det är heller inte en hävdvunnen formulering, men uppenbarligen hade hon liten "reality check" i skrivandet. Med lite tålamod går det ju att rista in i sten!
Runristare, rista runor... visst kan man rista i sten...
SvaraRaderaFinns det förresten inte något uttryck som heter "att hugga i sten"? Och betyder inte det att man gör ett misstag? "Nu högg du allt sten", typ... Det måste hänföra sig till en bild av nån som hugger ett svärd i en sten av misstag, och inte ha något med skrift att göra, i så fall...
S
Instämmer. Hugga i sten - begå misstag (man avsåg kanske att hugga i trä). Men: Stenhuggare på grov nivå som leverantör av råmaterialet eller bokstäverna till ett praktfullt monument eller budskap. Eller på den fullständiga nivån: antikens skulptör en som förevigar ett budskap eller en vision i sten!
SvaraRadera:-)
"avsåg att hugga i trä": själv var jag lite råare, och tänkte att man avsåg att sticka svärdet i sin motståndare i stället... :-)
SvaraRaderaI vilket fall så är det ju så med språket att det inte är hugget i sten... utan förändras med tiden, på gott och ont förstås, men ofta tycker man att förflackas vore ett bättre uttryck :-)
Amen till det.
SvaraRadera